Search

Något har hänt i svensk politik. De barnpolitiska förslagen haglar.Frågor om barn och unga har blivit heta. I det politiska samtalet ochpå nyheterna sammanförs barn och unga, migration och integration,brott och straff, förort och utanförskap på olika sätt. Samtidigt sombarns rättigheter har stärkts på flera sätt genom lagstiftning undersenare år, ser vi också att politiska förslag som rör barn allt oftare gårut på en sak: ökad social kontroll. Det gäller kanske särskilt de barnpolitiska förslag som rör migration och integration. Den här bokentar därför temperaturen på utvecklingen inom just dessa områden.Bokens fokus gör också att den säger något om den ökade politiseringen av barns integration och välfärd som vi ser i samtidens Sverige.I boken ger 19 författare exempel på de senaste årens förändringari lagstiftning och praktik som direkt eller indirekt riktar sig till utsatta grupper av barn och familjer med bakgrunder som inte är majoritetssvenska. Lästa tillsammans, skildrar författarnas olika bidrag enberättelse om en välfärdsstat i förändring. Det är en välfärdsstat somtydligare, och oftare, betonar exkludering framför inkludering utifrån ett synsätt där krav och kontroll leder till ordning och integrering. Det leder till den för samtiden kritiska frågan: Kan exkluderingav vissa barn och deras sociala kontexter leda till sammanhållning?, En forskningsantologi med 19 författare med bakgrund i olika samhällsvetenskapliga discipliner.

Publicerad 2023-06-16

Publicerad:2022-08-30

Rättsliga implikationer för samhälleliga tvångs- och kontrollåtgärder i syfte att hämma smittspridningen av covid-19

SiS-rapport-uppslag-1.pdf (barnrattsbyran.se)

Barn och ungas rätt till hälso- och sjukvård utgör självklarheter i en välfärdsstat. I tider av ökade krav på resurshållning och svåra prioriteringar inom vården är det dock lätt hänt att olika patientgrupper ställs mot varandra, vilket ger upphov till likabehandlingsfrågor. Ett sådant exempel är frågan om asylsökande och s k ”papperslösa barns” rätt till sjukvård.

Rättsliga implikationer för samhälleliga tvångs- och kontrollåtgärder i syfte att hämma smittspridningen av covid-19

Publicerad: 2021-01-13

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra. Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc. Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.

I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt.

I detta kapitel presenteras centrala resultat från ett forskningsprojekt om rätten till sjukvård för underåriga unionsmedborgare som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Trots att det finns ett folkrättsligt uttryckt ansvar – inte minst genom FN:s konvention om barnets rättigheter – för Sverige som stat att förverkliga barns till hälsa, kan det konstateras att rättigheten i realiteten är begränsad för just denna grupp av barn. Barn i denna situation har till skillnad från andra barn som regel inte rätt till subventionerad fullständig sjukvård när de befinner sig i Sverige, utan enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad. Dessa barn kan till följd av nuvarande reglering ha svårt att få den vård som de är i behov av och har rätt till, vilket utgör en negativ särbehandling i förhållande till andra barn i Sverige. Syftet med detta kapitel är att diskutera vilka konsekvenser ett sådant missgynnande kan få i förhållande till Sveriges internationella åtaganden avseende barns rätt till bästa möjliga hälsa. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet som bland annat förpliktigar stater att tillhandahålla hälso- och sjukvård till alla barn på lika villkor., Barn, migration och integration

En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Trots detta förekommer det idag att särskilt utsatta grupper i samhället inte har rätt till välfärd i samma omfattning som majoritetssamhället. En sådan grupp som på olika sätt exkluderas från det svenska välfärdssamhället är barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Några av de rättsligt relevanta frågorna som diskuteras i denna bok är vilken sjukvård dessa barn har rätt till i Sverige och på vilket sätt de missgynnas i förhållande till andra grupper av barn. Vidare analyseras EU:s regelverk beträffande ekonomiskt utsatta unionsmedborgares rätt till fri rörlighet och rätt till vårdförmåner (vård) i värdlandet. Utöver det analyseras på vilket sätt det svenska regerverket beträffande dessa barns rätt till sjukvård är förenligt med internationella förpliktelser om rätten till hälsa och icke-diskriminering i bland annat FN:s barnkonvention. En principiellt viktig fråga som genomgående diskuteras är varför några av samhällets mest utsatta barn hålls utanför välfärden och hur en sådan exkludering kan motiveras utifrån ett människorättsperspektiv.

Publicerad: 2019-02-26

Publicerad 2019-12-20

The recent years of economic crisis and unemployment within the European Union has lead to an increased mobility among EU citizens seeking work outside the country of origin. From 2012 to 2015 the number of EU citizens coming to Sweden to make their living by begging on the streets and without a right of residence in Sweden rose sharply. This group is sometimes referred to as “vulnerable” EU citizens as many of them are homeless and has far less chance of gaining access to welfare. Some of them have brought their children with them in the hope of a better future. These children live with their families in poverty without stable housing and access to school and are many times exposed to unhealthy and unsafe situations. In addition to this, most of these children coming to Sweden together with their families to support themselves in street environments are not covered by a European Health Insurance. Vulnerable EU citizen children therefore belong to an already vulnerable group and it is essential to investigate their possibilities of gaining access to healthcare, as a vital part of their welfare. The aim of this article is therefore to give an overview of vulnerable EU citizen children’s right to healthcare in Sweden. The purpose is to describe and discuss the relevant national regulation and map out areas of concern., Barn, integration & migration, Barnrättscentrum