Search

Den ökade utvecklingen av antibiotikaresistens utgör ett hot mot dagens samhälle och befintliga avloppsreningsverk är inte byggda för att avloppsrena vattnet från antibiotika. Men det är inte bara rening av antibiotika från avloppsvattnet som är viktig för att motverka uppkomsten av antibiotikaresistens, utan även reduktion av bakterier. Det finns ett alternativ att källsortera avloppsvatten från hushåll och behandla det separat istället för att leda det till avloppsreningsverk. Syftet med denna studie var att undersöka vilken reningsteknik som var mest lämplig att implementera för att rena avloppsvatten utifrån kriterierna rening av antibiotika, bakteriereduktion, driftkostnad, energiförbrukning, kemikalieanvändning samt behov av ytterligare yta och ombyggnation, på befintliga avloppsreningsverk och nya anläggningar där det sker källsortering. Teknikerna utvärderades genom en multikriterieanalys (MKA) baserad på en litteraturstudie för inhämtande av data och en enkät där medlemmar i SAFE-gruppen gav poäng till kriterierna utifrån hur viktiga de anser att de är. För behandling av svartvatten undersöktes ytterligare existerande behandlingsalternativ för att ta reda på hur effektiva de är på rening av läkemedelsrester och reducering av bakterier från svartvatten. Ett ytterligare syfte var att utreda vilka för- och nackdelar som fanns med att källsortera avloppsvatten, vilket gjordes genom att medlemmar i SAFE-gruppen svarade på en enkät samt genom en litteraturstudie. Urvalet av reningstekniker som undersöktes i denna studie baserades på deras rening av antibiotika för blandat avloppsvatten och dessa var ozonering, GAK (granulärt aktivt kol), UV och väteperoxid, nanofiltrering, omvänd osmos, aktivt kol och MBBR (biofilmreaktor med rörlig bädd). Den reningsteknik som var lämpligast att implementera på ett avloppsreningsverk och en ny anläggning för källsorterat avloppsvatten var ozonering som generellt presterade bra för majoriteten av kriterierna. Det fanns för- och n, The increasing development of antibiotic resistance constitutes a threat to today’s society, and the existing wastewater treatment plants are not built to remove antibiotics from the wastewater. However, it is not only the removal of antibiotics from wastewater that is important to counteract the accelerated development of antibiotic resistance, the reduction of bacteria matters as well. An alternative to conventional waste water treatment is source separation of wastewater from households and treating blackwater separately from greywater. The purpose of this study was to investigate which treatment technique that was most suitable to implement for the removal of antibiotics as well as bacteria from wastewater on existing wastewater treatment plants and on new facilities with source-separation of wastewater based on the following criteria: removal of antibiotics, bacteria reduction, operation cost, energy consumption, use of chemicals and surface area. The techniques were evaluated by using multicriteria analysis (MCA) where performance data were derived from literature and a survey where the importance of the criteria were graded by members of the SAFE-group. For the treatment of blackwater existing treatment options were further investigated to find out how effective they are at removing pharmaceuticals and reducing bacteria from blackwater. In addition the aim was also to investigate advantages and disadvantages of source separation of wastewater and treating blackwater separately from greywater. In order to determine this, members of the SAFE-group answered a survey and a literature study was done. The selection of treatment technologies evaluated were based on antibiotic removal for mixed wastewater and included ozonation, GAC (granulated active carbon), nanofiltration, reverse osmosis, UV and hydrogen peroxide, activated sludge and MBBR (moving bed bioreactor). The removal technique that according to the MCA was most suitable to implement at a wastewater treat

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett allvarligt och komplext folkhälsoproblem. WHO uppmanar genom initiativet One health att antibiotikaresistens behöver ses holistiskt och att tvärdisciplinära lösningar krävs. AI och maskininlärning bedöms ha stor potential att användas inom beslutsstöd för att begränsa antibiotikaresistensen. För att AI ska våga användas och implementeras bör den vara tillförlitlig, vilket innebär att hänsyn till etiska aspekter bör tas under hela systemens livscykel. Trots förhoppningar kring AI:s potential är forskningsfältet ungt och det beskrivs svårigheter med att utföra systematiska litteraturstudier. Det kan därför finnas behov av studier av kartläggande karaktär. Syfte: Syftet var att kartlägga rådande kunskapsläge kring hur artificiell intelligens kan användas som beslutsstöd i arbetet med att begränsa antibiotikaresistens. Metod: En kvalitativ scoping review med en induktiv tematisk analys. Resultat: Maskininlärning, såsom AI, användes för att utveckla beslutsstöd tänkta att implementeras i klinisk miljö. De hade i regel som avsikt att på olika sätt och i olika grad förutse viktiga aspekter i ett vårdförlopp som kan hjälpa vårdpersonal att välja en individanpassad antibiotikabehandling. Förhoppningarna med tekniken motiverades med en rad olika teoretiska nyttor, men de reala nyttorna kunde i regel inte konstateras inom ramen för studierna. Slutsats: För att konstatera och kunna fördela nyttan krävs vidare forskning som tar hänsyn till etisk AI., Introduction: Antibiotic resistance is a serious and complex public health issue. Through the One Health initiative, WHO calls for a holistic approach to antibiotic resistance and for interdisciplinary solutions. AI and machine learning are considered to have great potential for use in decision support to limit antibiotic resistance. For AI to be used and implemented, it should be reliable, which means that ethical aspects should be considered throughout the life cycle of the systems. Despite hopes for the potential of AI, the research field is young and difficulties are present in conducting systematic literature studies. There may therefore be a need for studies of a mapping nature. Purpose: The purpose was to map the current state of knowledge on how artificial intelligence can be used as decision support in the efforts to limit antibiotic resistance. Method: A qualitative scoping review with an inductive thematic analysis. Results: Machine learning, such as AI, was used to develop decision support intended to be implemented in clinical settings. They generally aimed to predict important aspects of the course of care that could help healthcare professionals choose an individualized antibiotic treatment. The potential of the technology is justified by a variety of theoretical benefits, but the real benefits could not be ascertained in the context of the studies. Conclusion: Further research is needed to establish and distribute the benefits while also considering ethical AI.

Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsoproblem vars ökning kan leda till att antibiotikabehandlingens verkan uteblir. Att förebygga antibiotikaresistens kan göras på många olika sätt, där utgångspunkten är att minska dagens antibiotikaanvändning för att i sin tur minska förekomsten av resistenta bakterier så framtida generationer kan behandla svåra infektioner. Sjuksköterskan är central i detta arbete till följd av omvårdnadsarbetets täta patientkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kunskaper om förebyggande arbete gällande antibiotikaresistens. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Sjuksköterskans kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens, där sjuksköterskans kunskap om antibiotika generellt visades god medan kunskapen om antibiotikaresistens var något mer varierande. Sjuksköterskans förmåga och kunskap att arbeta enligt förebyggande praxis, vilket visade att sjuksköterskan till stor del hade god följsamhet att förebygga infektioner och därmed antibiotikaresistens. Desto högre utbildning och erfarenhet, desto bättre kunskap och följsamhet, vilket visade olika orsaker som ledde till bättre kunskap och följsamhet. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kunskap om antibiotikaresistens är nödvändigt för sjuksköterskor att ha för att de ska kunna arbeta förebyggande. Att öka kunskapen hos sjuksköterskor gällande antibiotikaresistens och hur det förebyggs i kliniskt arbete kan leda till en framtid där vi fortfarande kan behandla patienter med antibiotika., Background: Antibiotic resistance is a global public health problem whose increase can cause antibiotic treatment to fail. Preventing antibiotic resistance can be done in many ways, where the basis is to reduce today’s antibiotic use in order to reduce the occurrence of resistant bacteria so that future generations can treat severe infections. The nurse is central in this work because of the frequent patient contact in nursing care. Aim: The aim was to describe nurse’s knowledge of preventative work regarding antibiotic resistance. Method: The method used was a general literature review based on ten research articles. Results: Three themes were identified: Nurse’s knowledge regarding antibiotics and antibiotic resistance, where the nurse’s knowledge of antibiotics was generally shown to be good, while the knowledge of antibiotic resistance was somewhat more variable. Nurse’s ability and knowledge to work preventative, which showed that the nurse largely had good compliance to prevent infections and thus antibiotic resistance. The higher the education and experience, the better the knowledge and compliance, which showed different reasons that led to better knowledge and compliance. Conclusions: This literature review showed that knowledge about antibiotic resistance is necessary for nurses to possess in order to prevent it in their profession. Increased nursing knowledge regarding antibiotic resistance and how to prevent it in clinical work results in a future where we are still able to treat patients with antibiotics.

The worldwide problem of antibiotic resistance is most challenging when dealing with Gram – negative bacteria, largely due to the presence of a protein known as DsbA, which forms disulfide bonds. In this study, we utilized a software named YASARA Structure to select 12 DsbA proteins from various Gram – negative bacteria, including two from E. coli, one of which was a mutated variant. The study was conducted in two parts. The first involved using cleaved peptides from each protein as a ligand. The second part involved using 60 ligands from various studies for protein – ligand docking. It was found that protein 3F4R and 5KBC demonstrated superior docking in terms of protein – ligand docking. These proteins showed lower binding energy when the peptide bound to the entire active site, and strong hydrophobic interactions between the protein’s active sites and 40 and 20 ligands respectively. In terms of protein – peptide docking, proteins 3L9S and 7LUH exhibited the highest binding energy, 7.76 and 7.66 kcal/mol, respectively, around the active sites. A superimposition was preformed using 1DSB as a reference, revealing that all these proteins had similar structural shapes as the RMSD values were below 3 Å and had a residue sequence identity ranging from 16.09 to 99.47%. This study is computational in nature and explores theoretical aspects that may not directly correlate with experimental findings., Det världsomspännande problemet med antibiotikaresistens är mest utmanande när det gäller gramnegativa bakterier, till stor del på grund av närvaron av ett protein som kallas DsbA, som bildar disulfidbindningar. I den här studien använde vi programvaran YASARA Structure för att välja ut 12 DsbA-proteiner från olika gramnegativa bakterier, inklusive två från E. coli, varav den ena var en muterad variant. Studien genomfördes i två delar. I den första användes klyvda peptider från varje protein som ligand. I den andra delen användes 60 ligander från olika studier för protein-ligand-dockning. Det visade sig att protein 3F4R och 5KBC uppvisade överlägsen dockning när det gäller protein-liganddockning. Dessa proteiner uppvisade lägre bindningsenergi när peptiden band till hela den aktiva platsen och starka hydrofoba interaktioner mellan proteinets aktiva platser och 40 respektive 20 ligander. När det gäller protein-peptiddockning uppvisade proteinerna 3L9S och 7LUH den högsta bindningsenergin, 7,76 respektive 7,66 kcal/mol, runt de aktiva platserna. En superimposition utfördes med 1DSB som referens, vilket visade att alla dessa proteiner hade liknande strukturella former eftersom RMSD-värdena var under 3 Å och hade en restsekvensidentitet som varierade från 16,09 till 99,47%. Denna studie är beräkningsmässig till sin natur och utforskar teoretiska aspekter som kanske inte direkt korrelerar med experimentella resultat.

Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett allt större globalt problem och ett hot mot människan och deras hälsa. Utan antibiotika kommer rutinmässiga behandlingsmetoder och ingrepp inte längre kunna utföras utan stora risker och dödligheten av bakteriella infektioner kommer öka signifikant. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i att förebygga utveckling av antibiotikaresistens inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av tio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes till datainsamlingen och resultatet analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra teman: upprätthålla och följa riktlinjer, kommunicera och arbeta som patientförespråkare, använda uppdaterad och evidensbaserad kunskap och utbilda patienter och närstående. Slutsats: Sjuksköterskan spelar en viktig roll i förebyggandet av antibiotikaresistens. Med hänsyn till en hållbar framtid har sjuksköterskan ett ansvar för att främja hälsa hos dagens patienter samtidigt som framtida patienters hälsa inte ska äventyras., Background: Antibiotic resistance is a growing problem globally and a threat to people and their health. Without antibiotics, routine treatment and interventions will no longer be without great risk and mortality rates from bacterial infections will increase significantly. Aim: The aim was to describe nurse’s role in preventing development of antibiotic resistance within the healthcare system. Method: A literature review of ten scientific articles was conducted. Databases CINAHL and PubMed were used for data collection and the results were analysed according to Friberg’s method. Results: Based on the data analysis, four themes emerged: maintaining and following guidelines, communicating and working as patient advocate, using updated and evidence-based knowledge, and educating patients and their families. Conclusions: The nurse plays a crucial role in preventing antibiotic resistance. Considering a sustainable future, the nurse has a responsibility to promote the health of today's patients while ensuring that the health of future patients is not compromised.

Bakgrund: Antibiotika är ett läkemedel som förebygger, behandlar bakterieinfektioner och räddar liv, men överanvändning har lett till ett ökande problem med antibiotikaresistens.Sjuksköterskans roll i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens behöver ses över för att finna relevanta lösningar till detta globala folkhälsohot. Sjuksköterskan föreskriver inte läkemedlet, men behöver hålla sig till riktlinjer inom administration och omvårdnad för att utöva en säker vård.Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin roll i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, analyserade enligt Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev sjuksköterskans roll; sjuksköterskans behov av kunskap, blandade känslor i det patientnära arbetet, vikten av uppföljning och utbildning till patienter samt sjuksköterskans roll i teamet. Studien visade att sjuksköterskor upplevde att de har en viktig roll i arbetet mot antibiotikaresistens och behöver uppdatera sin kunskap om sjukdomar, odlingsteknik och antibiotikabehandling för att säkerställa säker vård för patienter. Att informera patienter om korrekt dos och längd på antibiotikabehandlingen var också väsentligt. Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och kunskap om strategier för kommunikation, uppföljning av behandling och rapportering av smittsamma infektioner. De spelar en viktig roll i hanteringen av restavfall och uppföljning av hygienrutiner för att säkerställa patientsäkerhet och kvalitet på vården. För att skapa en positiv relation med patienter behöver sjuksköterskor förbättra sin kommunikationsförmåga och öka sin kunskap om sjukdomstillstånd. Resultatet visar på en komplexitet av känslor som sjuksköterskor upplevde i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskor att uppdatera sin kunskap om an

Antibiotic resistance is a rapidly increasing and serious global problem, with infectious diseases currently being the second leading cause of death worldwide. The World Health Organization (WHO) has estimated that 700,000 people worldwide die each year as a result of antibiotic resistance, and this number is projected to rise to 10 million per year by 2050 if no action is taken. This makes it vital to find new antibacterial agents to treat infectious diseases. Staphylococcus aureus (S. aureus) is a commonly occurring gram-positive bacterium from the genus Staphylococcus. The bacterium can cause several diverse types of infectious diseases, ranging from mild to life-threatening. Hypericum perforatum L. (H. perforatum) is a plant that has been used as a medicine in various preparations for thousands of years to treat different conditions, such as e.g., wound healing. Recent investigations have shown an antibacterial effect of the plant against the bacterium S. aureus, this suggested that H. perforatum may have a possible antimicrobial effect and could potentially be used in the treatment of certain infections. The purpose of this literature review was to investigate the in vitro antibacterial effect of H. perforatum against S. aureus. For this work, database searches were conducted in PubMed and SciFinder, and four studies were finally selected that examined the in vitro effect of H. perforatum against S. aureus. Common for all the studies was that they used the broth dilution method in their analyses to obtain MIC values. The results of the literature reviews showed that H. perforatum inhibited non-resistant isolates of S. aureus with MIC values between 0.01 – 950 µg/ml. For the resistant isolates evaluated, MIC values were between 0.01 – 0.02 µg/ml. The MIC-value against the multidrug resistant strain MDR-BAA 44 was 0.01 µg/ml. The other studies had higher MIC values and less activity compared to the results reported in the first study. The first study also showed, Infektionssjukdomar är idag den näst vanligaste dödsorsaken i världen och Världshälsoorganisationen (WHO) har beräknat att 700 000 personer i världen dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Denna siffra kommer att stiga snabbt till 10 miljoner per år till år 2050 om inte åtgärder tas för att förhindra fortsatt spridning. Antibiotikaresistens är ett snabbt ökande och allvarligt globalt problem. Detta gör det livsnödvändigt att hitta nya antibakteriella medel för att kunna behandla infektionssjukdomar. Hypericum perforatum L. (H. perforatum) är en växt som i tusentals år använts som läkemedel iolika beredningar och för olika åkommor, som till exempel sårläkning. Antibakteriell effekt av växten har kunnat identifierats mot bakterien Staphylococcus aureus (S. aureus). S. aureus är en vanligt förekommande gram-positiv bakterie. Bakterien orsakar flera olika typer av infektionssjukdomar som kan vara allt från milda till livshotande. H. perforatum innehåller substanser med antibakteriell effekt som kan användas vid behandling av vissa infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten in vitro av H. perforatum mot S. aureus. För detta litteraturarbete gjordes databassökningar i PubMed och SciFinder av tidigare publicerade studier. Fyra studier valdes slutligen ut som uppfyllde inklusionskriterierna. Samtliga studerade in vitro effekten av H. perforatum mot S. aureus. Samtliga studier använde sig av buljongspädningsmetoden i sina analyser där MIC-värden erhölls. Resultaten från studierna visade att H. perforatum inhiberade icke-resistenta isolat av S. aureus med MIC-värden mellan 0,01 – 950 µg/ml. För de resistenta isolat som testades blev MIC-värden 0,01 – 0,02 µg/ml. MIC-värdet mot den multi-resistenta bakterien MDR-BAA 44 var 0.01 µg/ml. De andra studierna rapporterade högre MIC-värden jämfört med studie 1. Denna studie visade även att H. perforatum hade bättre aktivitet mot samtliga isolat än de positiva kontrollerna

Bakgrund: Behandlingen av bakteriella infektioner med antibiotika har lett till ett ökat problem av antibiotikaresistens. Antibiotikaresistensens konsekvenser har resulterat i problem för både individer och sjukvård världen över. Både etiska aspekter och sjuksköterskans roll inom omvårdnaden behöver ses över för att finna lösningar till detta globala hot. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans förebyggande roll vid antibiotikaresistens. Metod: En litteraturöversikt Resultat: Sjuksköterskans roll i förebyggandet av antibiotikaresistens ansågs var otydliga. Sjuksköterskor belyste att utbildningen innehöll moment om förebyggande åtgärder för antibiotika resistens lika så i praktiken. Däremot upplevde sjuksköterskor i arbetslivet att de var exkluderade. Sammanfattning: Författarna fann att det fanns en tydlig koppling mellan betydelsen av sjuksköterskans arbetsroll och det förebyggande arbetet kring antibiotikaresistens. Det fanns även en kunskapsbrist hos sjuksköterskorna kring antibiotikaresistensen och de förebyggande rutinerna samt att vikten av en fungerande kommunikation mellan vårdprofessionerna spelade stor roll., Background: The treatment of bacterial infections with antibiotics has led to an increased problem with antibiotic resistance. The antibiotic resistance has had consequences that resulted in problems for both individuals as well as health care worldwide. Both ethical aspects and the nurse’s role within nursing needs to be reviewed to find solutions to this global threat. Aim: To describe the nurse’s preventive roll in antibiotic resistance. Method: Literature review Results: The nurse’s role in the prevention of antibiotic resistance was seen as vague. Nurses illustrated that education contained elements on the prevention of antibiotic resistance as well as in practice. On the other hand, in the work life, nurses rather felt that they were excluded. Summary: The authors found that there was a clear connection between the importance of the nurse’s work role and the preventative work regarding antibiotic resistance. There was a knowledge gap between the nurses when it came to antibiotic resistance and the preventative routines as well as bearing that a functioning communication between the nursing professions was of big importance.

Background: Healthcare-associated infections (HAI) and antibiotic resistance have over the years proven to be increasingly growing health problems globally. HAI commonly develop in patients during hospitalization for treatment of other diseases whereas antibiotic resistance develops due to continual irrational use of antibiotics. Aim: The aim of this study is to look into the current use of the digital Infection Tool (IV), within Swedish healthcare. More specifically, to identify possible benefits of tool use as well as to point out existing challenges and suggested improvements from current users. Methods: This study uses a qualitative research approach with individual semi-structural digital interviews conducted with thirteen users of IV. Interviews were conducted with several different user groups of IV digital tool and the collected data was analyzed using thematic inductive analysis. Results: Study participants agrees IV digital tool is an important asset to Swedish healthcare that has contributed to effectively reducing the number of HAIs meanwhile preventing further development of antibiotic resistance. However, in order to increase input data quality, which would serve for future work in prevention of HAI, healthcare providers need to train IV digital tool users how to register HAI in patient journals. Conclusion: Overall, according to the participants, the use of IV digital tool is good, however, there is room for improvement. The study results could be used by Inera as a basis for future improvements of the digital tool and by healthcare providers looking to improve its implementation in local journal systems.

Antibiotikaresistens är en av de största globala utmaningarna i sjukvården och om den mängdantibiotika som används idag fortsätter att användas i framtiden riskerar det att kosta 10 miljonermänniskor om livet varje år från år 2050. Antibiotikarester i akvatiska miljöer ökar risken förspridning av antibiotikaresistenta bakterier. Vissa antibiotikum är även toxiska för vattenlevandeorganismer. Dagens vattenreningsverk är inte utformade att rena vatten från antibiotikaresteroch därför följer resterna med vattnet ut i recipienten. För att lösa det här problemet behövervattenreningsverk utvecklas med nya reningsmetoder för att kunna rena antibiotika och vårdenmåste minska användandet i sjukvården. De kopplade globala målen kopplade till detta problemär mål 3 “God hälsa och välbefinnande”, 6 “rent vatten och sanitet”, 11 “hållbara städer ochsamhällen”, 14 “hav och marina resurser” (Globala målen, 2021a; Globala målen, 2021b;Globala målen, 2021c; Globala målen, 2021d). Arbetet undersöker potentiella lösningar förutveckling av vattenreningsverk och alternativa behandlingsmetoder för att minska användandetav antibiotika inom sjukvården. För att göra detta har intervjuer med respondenter på Gävlesjukhus och Duvbackens reningsverk genomförts för att hitta brister i dagens teknik.Förbättringsförslagen är baserade på vetenskapliga artiklar och myndigheters hemsidor. I EUfinns det inga krav gällande att producenterna av läkemedel ska granska den verkligamiljöpåverkan läkemedlet har efter att det har godkänts för försäljning. Antibiotikaläkemedel ärbiologiskt aktiva föreningar vilka, även i små mängder, kan påverka det akvatiska ekosystemetnegativt. Penicillin är det vanligaste använda antibiotikan i Gävles sluten- och primärvård.Slutenvården utgör den största gruppen av antibiotikaanvändare men beaktas bör att det är okänthuruvida dessa användare tidigare kommer från primärvården. Det är också okänt hur stor andelav inköpta läkemedel som faktiskt använts. De reningstekniker bäst, Antibiotic resistance is one of the biggest global challenges in modern day healthcare and ifcontinued use of antibiotics in the same amount as today, it will kill 10 million people every yeararound 2050. Antibiotic residues in aquatic environments increase the risk of spreading ofspreading antibiotic resistant bacteria. Some antibiotics are also toxic to aquatic organisms.Because the wastewater plants are not designed to purify the water from antibiotics the residuescontinue with the water to the recipient. To solve the problem the wastewater plants needs toupgrade with new technology and the healthcare industry reduces the amount prescribedantibiotics. The UN global goals connected to this issue is goal 3 “Good health and well-being”,6 “clean water and sanitary”, 11 “sustainable cities and communities” and 14 “life below water”(Global goals). This study explores potential developments in the wastewater plants andalternatives for antibiotics in healthcare by interviewing respondents at the hospital in Gävle andthe wastewater plant Duvbacken to find the deficiencies of today. Included suggestions are basedon scientific articles and Swedish agencies. There is no requirement for the medicalmanufacturers within the EU to examine the environmental impact of medicines after they havebeen approved for sale. Antibiotic drugs are biologically active compounds which, even in smallamounts, can adversely affect the aquatic ecosystem. Penicillin is the most widely used antibioticin Gävle's inpatient and outpatient care. Outpatient care constitutes the largest group ofantibiotic users, but it should be taken into account that people from this group may havepreviously belonged to inpatient care. It is also unknown how much of each purchased drug thatis used. The treatment techniques that are best suited to use at water treatment plants to purifyantibiotic residues vary and depend on the climate, resources and the type of antibiotics found inthe wastewater. Ozonation is positive a

Infections caused by antibiotic resistant pathogenic bacteria is an increasing issue inhealthcare, and development of new antimicrobial substances could contribute to combat the continued spread. Plants have historically been used in traditional medicine, have intrinsic defense mechanisms against microbes, and could therefore be a source for new antimicrobial agents. At the Department of Chemistry and Biomedicine at Linnaeus University, Kalmar, a total of 18 extracts made from 9 different combinations of Swedish-growing plants were available.The purpose of the current thesis was to investigate possible antimicrobial effects of the plant extracts in vitro, on a selection of Gram-positive (n=3) and Gram-negative (n=4) bacterial strains. Initial screening of all 18 extracts was performed with agar-based methods including agar well diffusion and direct application on inoculated agar. Detection of concentration-dependent antimicrobial effects was performed with four extracts on Staphylococcus aureus and Enterococcus faecalis. At inhibitory concentrations, viability was estimated as colony forming units/ml (CFU/ml).Screening showed that 11 of 18 extracts affected the growth of at least one of the strains tested. Gram-positive species were affected to a greater extent than Gram-negatives. Estimation of concentration dependency showed inhibitory effects at 50 mg/l in the most potent extracts. Viability estimation revealed an average reduction for both S. aureus and E. faecalis, as compared to the positive control. In conclusion, the study showed possible antimicrobial effects of several extract-bacteria combinations, disclosing potential substances for further investigations.

Introduktion: Världshälsoorganisationen (WHO) har förklarat att antibiotikaresistens är en global folkhälsokris som finns i både låginkomstländer och höginkomstländer. Faktorer som sjukvård, förskrivarnas kunskap om infektionssjukdomar och deras kommunikation påverkar antibiotikaanvändningen och dess förskrivning. Därför metoder som påverkar kommunikationsstrategier för en rationell användning av antibiotika kan vara fördelaktiga i samhället då förökad kunskap kan bidra till bättre användning av antibiotika . Syfte: Syftet med denna studie var att granska informationsaktiviteter i svenska regionala läkemedelskommittéer för att förebygga antibiotikaresistens: lärdomar och områden för förbättring. Metod: 21 läkemedelskommittéer i Sverige fick 5 frågor via e-post att besvara på gällande antibiotika kommunikation i kommunen. Detta för att sedan analysera svaren med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Resultat: 18 läkemedelskommittéer besvarade på frågorna därav tre teman och ett undertema identifierades; Nationell reglering och övervakningsverktyg är viktiga för länen, undertema, frekvens av informationsutbyte om antibiotikaförskrivning, Covid-19-pandemins påverkan på informationsaktivitet och Patienternas medvetenhet – ett område att fokusera på. Slutsats: I Sverige har länen en viktig roll att förmedla information, uppdateringar av riktlinjer och följa upp antibiotikaförskrivningar på förskrivarnivå. Covid-19 pandemin har ökat kunskapen om att fysiska möten är mer efektiva för att förmedla information. Det finns även ett behov av att utbilda allmänheten även om regionerna är fokuserade på denna aspekt, de flesta län måste fortfarande uppmärksamma detta specifika område., Introduction: The World Health Organization (WHO) has declared that antibiotic resistance is a global public health emergency that exists in both low income countries and high income countries. Factors like healthcare, prescribers’ knowledge in infectious diseases and their communication affect antibiotic use and its prescription. Therefore methods that impact communication strategies enhance rational use of antibiotics. Aim: The purpose of this study was to explore information activities of Swedish Regional Pharmaceutical Committees for preventing antibiotic resistance. Also we tried to explore if there were certain lessons to be learned regarding effective information activities, and to identify any rooms for improvements. Methods: 21 Pharmaceutical committees in Sweden were sent 5 questions via email to answer regarding antibiotic communication in the county. This to then analyze the responses using qualitative thematic analysis. Results: 18 counties responded to the questions whereas three themes and one sub-theme were identified; National regulation and surveillance tools are important for counties, subtheme, frequency of information sharing regarding antibiotic prescription, the COVID-19 pandemic’s impact on information activity and Patient’s awareness – an area to focus on. Conclusion: In Sweden, the counties have an important role to relay information, update on guidelines and follow up on antibiotic prescription at prescriber level. The Covid-19 pandemic has increased the knowledge that physical meetings are more effective to convey information. There is also a need to educate the general public though counties are focused on this aspect, majority of counties still need to bring their attention to this particular area.

Forskningen inom området samhällsekonomisk analys av antibiotikaresistens är begränsad och behöver utvecklas. I sådana analyser ingår att beräkna ökade vårdkostnader och samhällskostnader. Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar av framtida kostnader för antibiotikaresistens kommer antalet upptäckta fall i Sverige med anmälningspliktiga resistenstyper att fyrfaldigas från 15 500 fall år 2016 till 70 000 fall år 2050. De samlade ackumulerade kostnaderna bedöms uppgå till 15,8 miljarder kronor tom. år 2050. Därutöver tillkommer kostnader för ej anmälningspliktig resistens. För att kontrollera resistensutvecklingen behöver åtgärder som beteendeförändring och satsning på vårdhygien vidtas. Globala strategier för att motverka antibiotikaresistens behöver också implementeras. I kölvattnet av Covid-19-pandemin kommer det att uppdagas vilka ekonomiska konsekvenser en smittsam sjukdom får. Även om det finns skillnader kan paralleller dras till framtida ekonomiska verkningar av antibiotikaresistens.

Med stöd av diskursanalys belyser artikeln hur en sjukhusledning, med sjukhuschef, verksamhetschefer och smittskyddsläkare, hanterar antibiotikaresistens på sjukhus. En framträdande diskurs handlar om att påverka beteendet hos personal och patienter för att skapa renhet och engagera medarbetarna. Fraser som ”Rena händer är viktigast.” och ”Tvätta dina händer.” ingår i diskursen. Den andra, rumsliga diskursen, handlar om modifiering och planering av lokaler, för att öka möjligheter till isolering, ventilation och rengöring. Den handlar även om att separera patient - och anhörigvägar från personalvägar. En idé är att använda boenden för avancerad sjukvård. När sjukhusledningen kommunicerar det ”rena sjukhuset” för att motverka antibiotikaresistens krävs begripliga och tydliga råd samt ett engagerat ledarskap. Det krävs också ett ökat politiskt ansvarstagande.

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste förekommande bakteriella infektionen på äldreboenden. Idag behandlas den oftast med antibiotika men med det ständiga hotet av antibiotikaresistens krävs det andra alternativ till prevention. Tranbär är en nordamerikansk frukt som förekommer i olika former; tranbärsjuice, tranbärskapslar, tranbärspulver eller tranbärscocktails och som används som alternativ behandling. På grund av anatomiska skillnader, där kvinnans urinrör är närmre anus, är kvinnor överrepresenterade i studier om urinvägsinfektion. Syfte: Syftet var att med hjälp av studier undersöka om det går att förebygga urinvägsinfektioner, med fokus på äldre, med hjälp av tranbär och redogöra för andra effekter av dess behandling. Metod: En kvantitativ litteraturstudie med artiklar hämtade från CINAHL och PubMed, internationella databaser för forskning inom medicin och omvårdnad. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet av denna studie visar på att tranbär uppvisar effekt i prevention av urinvägsinfektioner i jämförelse med placebo eller annan intervention. Enstaka studier påvisar ett icke signifikant resultat trots en viss minskning i incidensen av urinvägsinfektioner. Speciellt god effekt har tranbär på Escherichia coli (E. coli bakterier) och dess vidhäftningsförmåga. Tranbär påverkar E. coli bakteriens fimbrier och försvårar därmed vidhäftningen. Till följd av tranbärsintervention rapporteras minskad användning av antibiotika. Konklusion: Tranbärets effekt har uppvisat flera positiva resultat och är ett alternativ som är värt att överväga. Tranbär är ett billigare alternativ som kan ersätta kontinuerliga doser av antibiotika och det medför inte samma mängd biverkningar. Om det dessutom används som tillägg till antibiotikabehandling kan det minska antalet antibiotikaförskrivningar vilket på lång sikt minskar utvecklingen av antibiotikaresistens. Tranbär ka, Background: Urinary tract infection (UTI) is the most common bacterial infection in nursing homes. Today it is usually treated with antibiotics but with the constant threat of antibiotic resistance other alternatives to prevention are required. Cranberries are a North American fruit that comes in various forms; cranberry juice, cranberry capsules, cranberry powder or cranberry cocktails. Due to anatomical differences, where the woman's urethra is closer to the anus, women are overrepresented in studies of urinary tract infections. Aim: The aim was to examine with the help of studies whether it is possible to prevent urinary tract infections, with focus on older care recipients, with the help of cranberries and account for other effects of its treatment. Method: A quantitative literature review with articles taken from CINAHL and PubMed, international databases for research in medicine and nursing. The articles were reviewed with SBU's (the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation) criteria for quality review. Results: The results of this study show that cranberry demonstrates an effect in the prevention of urinary tract infections in comparison to placebo or other interventions. A few of the studies show a non-significant result despite some reduction in the incidence of urinary tract infections. Cranberry has particularly good effect on Escherichia coli (E. coli bacteria) and its adhesion. Cranberries affects the fimbriae of E. coli bacteria to make adhesion more difficult. Less use of antibiotics is reported after intake of cranberry. Conclusion: The effect of cranberry has shown several positive results and is an option worth considering. Cranberries can be seen as an unnecessary cost but could replace continuous doses of antibiotics. Cranberries are also a cheaper alternative and they do not cause the same amount of side effects as antibiotics. If it is used as a supplement to antibiotic treatment, it may not be necessary to prescribe antibiotics, which

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot folkhälsan. Resistensen gör att det blir svårare att bota infektioner och sjukdomar. Idag är det även lättare att resa mellan olika länder, vilket underlättar smittspridningen av resistenta bakterier. Personer utsätter sig för onödiga risker när de reser, framför allt gällande resor till länder med stor problematik av antibiotikaresistenta bakterier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers resvanor och deras samband med kunskap om antibiotikaresistenta bakterier. Metod: En enkätstudie delades på sociala medier som 80 st vuxna män och kvinnor besvarade. För att analysera materialet användes chi-två test i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Det var få signifikanta resultat i studien, men det gick att se att det finns en kunskapsbrist när det kommer till antibiotikaresistenta bakterier. Riskbenägenheten skiljer sig mellan olika åldersgruppen och skulle kunna jämnas ut med mer kunskap. Det är även få som läst information från Folkhälsomyndigheten som är en stor kunskapskälla om resistenta bakterier och en viktig del i sprida kunskap. Slutsats: I studien gick det att se att mer kunskap om resistenta bakterier, dess risker och spridning behövs. Det gick också se att när information om reserestriktiner kom följde större delen av respondenterna detta. Detta skulle kunna betyda att folk lyssnar på råd och följer dem när de vet vad riskerna är., Introduction: Antibiotic resistance is a global threat to public health. Resistance makes it more difficult to cure infections and diseases. Today, it is also easier to travel between different countries, which facilitates the spread of resistant bacteria. People are exposed to unnecessary risks when they travel, especially to countries with major problems with antibiotic resistance. Aim: The purpose of the study was to investigate adults' travel habits and their connection with knowledge about antibiotic resistant bacteria. Method: A survey was shared on social media, which was answered by 80 adult men and women. To analyze the material, chi-two tests were used in the statistical program SPSS. Results: There were few significant results in the study, but it could be seen that there is a lack of knowledge when it comes to antibiotic resistance. The willingness to take risks differs between different age groups and could be leveled out with more knowledge. There are also few who have read information from the Swedish Public Health Agency, which is a major source of knowledge about resistance and an important part of disseminating knowledge. Conclusion: The study showed that more knowledge about antibiotic resistance, its risks and spread is needed. It was also seen that when information about travel restrictions came, most of the respondents followed this. This could mean that people listen to advice and follow it when they know what the risks are.

Introduktion: Antimikrobiell resistens är en av de stora utmaningarna för folkhälsan i världen. Enligt synsättet One Health är kunskap viktig för att antibiotikaresistens ska kunna bromsas. I Sverige finns en låg men dock tilltagande förekomst av multiresistenta bakterier. Tidigare studier visa att personer som är bärare av multiresistenta bakterier upplever okunskap och otillräckligt och inadekvat bemötande, främst bland hälso- och sjukvårdspersonal. Sår är en riskfaktor för Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA, Extended spectrum betalactamase ESBL, Extended spectrum beta-lactamase ESBL-CARBA och Vancomycinresistenta enterokocker VRE. Syfte: Att beskriva hur personer som har sår och som har smittats av någon typ av multiresistent bakterie upplever bemötandet från sin omgivning på grund av smitta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med studiedeltagare som hade svårläkta sår och som var bärare av en eller flera multiresistenta bakterier. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen visade två övergripande teman: Bemötande från omgivningen och Bärarskap av multiresistenta bakterier påverkar omgivningen. Kategorierna för temat Bemötande från omgivningen var: Bemötande av hälso- och sjukvård; Bemötande från familj och vänner och Bemötande från övriga i samhället. Kategorierna till Bärarskap av multiresistenta bakterier påverkar omgivningen var: Överkonsumtion av skyddsutrustning; Personer som är bärare av multiresistenta bakterier har ett eget ansvar mot sin omgivningoch Samhällets ansvar för information om multiresistenta bakterier. Slutsats: De flesta av studiedeltagarna upplever att de blev bra bemötta eller att reaktion saknades från omgivningen, dock förekom det enstaka situationer där multiresistensen påverkade bemötandet. Det fanns en kunskapsbrist, både hos de personer som är bärare av multiresistenta bakterier och från omgivningen., Introduction: Antimicrobial resistance is a major challenge for public health globally. Out of a One Health approach, knowledge is important for slowing down spread of antibiotic resistance. In Sweden, the prevalence of multi-resistant bacteria is low but, however, is increasing. Previous studies show that people who are carrier of multi-resistant bacteria perceive lack of knowledge and incompetent and inadequate encountering mainly with health care professionals. Ulcer is risk factor for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus, Extended-Spectrum-Beta-Lactamase, Extended-Spectrum-Beta-Lactamase- Carba and Vancomycin-resistant Enterococcus. Aim: To describe how people who have been infected by some type of multi-resistant bacteria experience the treatment from their surroundings due to infection. Method: A qualitative content analysis with inductive approach. Eight semistructured interviews were conducted with patients who had ulcer and were carriers of one och more multi-resistant bacteria. Results: The qualitative content analysis showed two overarching themes: Treatment from the enviroment and Carrier of multi-resistant bacteriaaffect the enviroment. The categories for the theme Treatment from the enviroment were: Treatment from health care; Treatment from family and friends and Treatment from others in the community. The categories for Carrier of multi-resistant bacteria affect the enviroment were Overconsumption of protective equipment; People who are carrier of multi-resistant bacteria have a responsibility for the environment and Society’s responsibility for information on multi-resistant bacteria. Conclusion: Most of the study participants felt that they were treated well or that there was no reaction from the environment, however, there were occasional situations when the multi-resistance affected the treatment. There was at lack of knowledge, both among the people who are carriers of multi-resistant bacteria and from the enviroment.

Syftet med studien är att öka medvetenheten om missuppfattningar elever i åk 9 har om antibiotikaresistens. I studien identifierades i huvudsak två olika missuppfattningar bland eleverna; missuppfattningar om vad begreppet resistens innebär och missuppfattningar om vad antibiotika kan användas till. Dessa missuppfattningar pekades också ut av lärarna som vanligt förekommande bland elever. Utöver det pekade lärarna också ut att missuppfattningar kring den evolutionära processen bakom antibiotikaresistens var vanliga. Resultatet från studien visar också att eleverna verkar har en god kännedom som samhällskonsekvenserna av antibiotikaresistens, vilket speglar det lärarna säger att de brukar lägga fokus på i sin undervisning. Studien kan vara en hjälp till lärare och elever genom att synliggöra vanliga missuppfattningar bland elever. Genom att vara medveten om vanliga missuppfattningar kan lärarna lättare styra sin undervisning till att fokusera på de svåra begrepp och koncept där missuppfattningar är vanliga bland elever.

Resistensbestämningar som genererar ett kvantitativt MIC-värde är värdefullt för att kunna välja adekvat antibiotikabehandling. Referensmetoden för MIC-bestämning är mikrobuljongspädning där kommersiella antibiotikapaneler underlättar handhavandet av metoden på kliniska laboratorier. Syftet med studien var att verifiera mikrobuljongspädning med Sensititre™-panelerna SEMSE7 och SEMST7 avsedda för grampositiva kocker, genom att jämföra erhållet resultat med tidigare uppmätta referensvärden av MIC samt SIR-kategorier. Mikrobuljongspädning utfördes med SEMSE7-panel och MH-buljong för Staphylococcus spp. (n=21) och Enterococcus spp. (n=13) samt med SEMST7-panel och MH-F buljong för Streptococcus pneumoniae (n=20). Avläsning av MIC utfördes samt tolkades enligt SIR-systemet. Resultaten jämfördes mot kända referensvärden tidigare uppmätta med mikrobuljongspädning. Isolat analyserade med SEMSE7-panel och SEMST7-panel erhöll en överensstämmelse av MIC på 88,2% respektive 96,7%. Motsvarande kategorisk överensstämmelse av SIR var 92,5% respektive 92,6%. Resultatet visar att Sensititre™-panelen SEMST7 är godkänd i verifieringen av mikrobuljongspädning med god överensstämmelse med referensvärden av MIC samt SIR-kategorier. Vidare bedöms att fortsatt verifiering krävs av SEMSE7-panelen eftersom ej tillfredställande överenstämmelse med referensvärden av MIC erhölls, trots god överenstämmelse av SIR-kategorier. Studien visar att SEMST7-panelen kan implementeras för Streptococcus pneumoniae i den kliniska verksamheten på mikrobiologilaboratoriet, Jönköping., Antimicrobial susceptibility testing methods generating a quantitative MIC are valuable for choosing adequate antibiotic treatment. Broth microdilution is the reference method for MIC determination and commercial panels with antibiotics facilitate the procedure in clinical laboratories. The aim of the study was to verify broth microdilution with the Sensititre™ panels SEMSE7 and SEMST7 designed for gram-positive cocci, by comparing results with previously measured reference values of MIC and SIR. Broth microdilution was performed using the SEMSE7 panel with MH broth for Staphylococcus spp. (n=21) and Enterococcus spp. (n=13), and using the SEMST7 panel with MH-F broth for Streptococcus pneumoniae (n=20). Reading MIC endpoints was performed and interpreted according to SIR system. Isolates analysed with the SEMSE7 and SEMST7 panel obtained essential agreement of 88,2% and 96,7%, and categorical agreement of 92,5% and 92,6% respectively. In conclusion, the Sensititre™ panel SEMST7 is approved in the verification of broth microdilution with satisfactory essential agreement and categorical agreement. Furthermore, it is considered that further verification is required for the SEMSE7 panel as unsatisfactory essential agreement was obtained, despite satisfactory categorical agreement. The study shows that the SEMST7 panel can be implemented for Streptococcus pneumoniae in the clinical practice at the microbiology laboratory, Jönköping.

Introduktion: Antibiotikaresistens är idag ett av de största globala hoten mot folkhälsan. Antibiotikaresistens innebär att bakterier blir resistenta mot läkemedlet antibiotika, vilket leder till att sjukdomar som tidigare varit behandlingsbara med antibiotika blir svårbehandlade eller icke behandlingsbara. Detta leder i sin tur till högre dödlighet, längre sjukhusvistelser samt en högre kostnad för vården. Resistensen sker även naturligt men det är tydligt att överanvändning och missbrukning av antibiotikan skyndar på resistensutvecklingen avsevärt. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka människors beteende gällande antibiotikaanvändning utifrån ett antibiotikaresistent perspektiv. Metod: Det här är en empirisk studie som genomförts i form av en enkätundersökning.Studiedesign är en tvärsnittsdesign. Denna design innebär att data samlas in från mer än ettenda fall vid en viss tidpunkt. Studiepopulationen består av män och kvinnor i åldersgruppen18 år och uppåt utan en övre gräns.Resultat: Resultatet visar att respondenterna är medvetna om antibiotikaresistens och 88,7 %svarar att de är medvetna om att det finns antibiotikaresistens, 87,3 % följer läkarens behandlingsrekommendation. Resultatet visar att 18,3 % skulle kunna tänka sig att köpa antibiotika receptfritt på apotek utomlands utan en läkares ordination om de blir sjuka och 25 % av dem har en högskoleutbildning/universitetsutbildning. Slutsats: Generellt sett visar studien på att det finns en medvetenhet om antibiotikaresistens,vilket också visar sig i respondenternas beteende. Respondenternas beteende följer med vadsom bidrar till att resistensutvecklingen minskar i samhället som handlar om att följa läkarensbehandlingsrekommendation samt att inte köpa receptfria antibiotika. Restriktivt användandeav antibiotika bidrar till minskad resistens., Introduction: Antibiotic resistance is today one of the biggest global threats to public health. Antibiotic resistance means that bacteria become resistant to the drug antibiotics, which leads to diseases that have previously been treatable with antibiotics becoming difficult to treat or not treatable, which in turn leads to a higher mortality, longer hospital stays and a higher cost of care. The resistance also occurs naturally, but it is clear that overuse and misuse of the antibiotic accelerates the development of resistance considerably. Aim: The aim of this study is to investigate human behavior regarding antibiotic use from an antibiotic-resistant perspective. Method: This is an empirical study conducted in the form of a survey. Study design is a cross-sectional design. This design means that data is collected from more than a single case at a given time. Study populations consists of men and women in the age group 18 years and older without an upper limit. Results: The results show that the respondents are aware of antibiotic resistance and 88.7 % answer that they are aware that there is antibiotic resistance. 87.3% follow the doctor's treatment recommendation. The results show that 18.3% could buy antibiotics without a prescription at pharmacies abroad without a doctor's prescription if they become ill and 25 % of them have a university education. Conclusion: In general, the study shows that there is an awareness of antibiotic resistance, which is also reflected in the respondents' behavior. The respondents' behavior follows what contributes to reducing the development of resistance in society, which is about following the doctor's treatment recommendation and not to buy over-the-counter antibiotics. Restrictive use of antibiotics contributes to reduced resistance.

Dette er en kort årsopgørelse for projekt 5150: Salmonella i udenlandsk svine- og okse samt dansk og udenlandsk andekød. Opgørelsen er baseret på data udleveret af FVST 15-01-2021.

Antibiotika är en viktig komponent inom modern medicin, och har utvecklats sedan 1940-talet. Sedan cirka 30 år tillbaka har inga nya antibiotika kommit ut på marknaden, samtidigt som antibiotikaresistensen fortsätter att öka i samhället och har snabbt blivit ett stort hot mot människors hälsa. Sjuksköterskan är en viktig del i arbetet med att minska spridningen och utvecklingen av resistensproblematiken. Denna studie syftar till att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om antibiotikabehandling och antibiotikaresistens. Studien är en litteraturöversikt med innehållsanalys, där sex vetenskapliga artiklar har utgjort underlag till denna rapport, databasen Cinahl användes för att välja artiklarna till studien. Studien visar på ett antal upplevda problemområden inom antibiotikabehandlingar och antibiotikaresistens. Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna är följande: kunskap och utbildning, kommunikation och trygghet i arbetet. Metoden diskuteras utifrån vilka artiklar som använts, hur de tagits fram och hur författarna kom fram till det valda syftet. Resultatet av litteraturöversikten diskuteras utifrån bakgrunden och annan forskning. Fynden från resultatet som diskuteras här är kunskapens betydelse, samverkans betydelse och antibiotikaresistens som växande problem.

Bakgrund: Antimicrobial stewardship (AMS) är ett arbetssätt utvecklat för att förbättra användningen av antibiotika samt minska risken för biverkning och resistensutveckling mot antibiotika. Syfte: Att implementera och utvärdera AMS på Akademiska sjukhusets kardiologiska avdelning i Uppsala. Metod: Två grupper studerades, en utan AMS (kontroll) och en med AMS (intervention). Under tre månader genomfördes antibiotikaronder två gånger i veckan av specialistläkare i infektionssjukdomar. Studien pågick från juli till november år 2019. Resultat: Till kontrollgrupp inkluderades 41 patienter och till interventionsgrupp 27 patienter. Blododling innan intravenösbehandling gjordes i 100% av fallen i gruppen med intervention (n=19) medan byte från intravenöst till peroralt inom 72h endast gjordes av 33,3% i kontroll (n=24) och 23,1% i intervention (n=13). Förskrivning av bredspektrumantibiotika av totalt förskrivna antibiotika var 56,3% i kontroll och 53,6% i intervention. Mortalitet och vård på intensivvård var lägre för interventionen jämfört med kontrollen. Inget av ovanstående resultat blev statistiskt säkerställt. Slutsats: En trend i minskad förskrivning av bredspektrumantibiotika observerades utan påverkan på säkerheten. Dessutom tendera interventionen att förbättra odling innan intravenös behandling. En större studie är nödvändig för att säkerställa fynden i studien.

God handhygien är det viktigaste verktyget för att förhindra smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvård. Vårdpersonal är också skyldiga att utföra god handhygien enligt hygienriktlinjer, men ibland fallerar detta. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö. Metoden var en litteraturstudie med sju kvantitativa- och två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under granskningens gång identifierades två teman: “Negativa orsaker till sämre handhygien” och ”Positiva orsaker till god handhygien”. Resultatet visade att okunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och avsaknad av material var orsaker till sämre handhygien. Bra ledarskap och återkoppling, regelbunden utbildning och förbättrad arbetsmiljö runt patienten ökade följsamheten av god handhygien. Vi kom fram till att sjuksköterskan, som är en ledare i sin profession, bör utöva bra ledarskap genom att entusiastiskt och kontinuerligt informera, utbilda och motivera medarbetare till god handhygien. Material i patientnära miljö och påminnelser om god handhygien genom text och bild är också av betydelse för förbättrad följsamhet av god handhygien på lång sikt.

Bakgrund: Antibiotikaresistens uppkom kort efter upptäckten av antibiotika. Sjuksköterskor är en vanlig smittväg för resistenta bakterier då de i stor utsträckning exponeras för patogener. Resistenta bakterier kan för patienten öka mortaliteten och morbiditeten. Sjuksköterskans följsamhet till god hygien är en avgörande faktor för smittspridning på sjukhus. Trots styrdokument och handlingsplaner fortsätter antibiotikaresistenta patogener att öka.Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner på sjukhus samt att beskriva eventuella faktorer som kan påverka följsamheten. Metod: Litteraturstudien utfördes med ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Metoden genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2016) nio steg och resultatartiklar granskades med Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: 15 artiklar bearbetades till ett resultat varav 14 kvantitativa och en kvalitativ. Fem teman framkom ur artiklarna: följsamhet, arbetsbörda och tid, kommunikation och kunskap, utförandet av hygienrutiner och interventioner. Slutsats: Följsamheten till hygienrutiner var varierande. Faktorer påverkade följsamheten. Kunskap var en faktor som hade stor påverkan. Interventioner för att förbättra följsamheten hade betydelse.

Bakgrund Det finns en överanvändning av antibiotika inom köttindustrin som bidrar till det globala problem som antibiotikaresistens innebär. Attityder till antibiotikaanvändning är ett välbeforskat område, men inte med syftet kopplat mot köttindustrin. Människors attityder och konsumtionsbeteenden har betydelse för vilket kött som produceras och huruvida djuret blivit behandlat med antibiotika enligt de lagar och regler som finns eller ej. Syfte Syftet med studien var att undersöka köttkonsumenters attityder till antibiotikaanvändning inom köttindustrin samt skillnader utifrån konsumtionsbeteende och de olika sociodemografiska grupperna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som publicerades på sociala medier i september 2020. Insamlade data analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows med testerna Kruskal-Wallis, Mann-Whitney- U, Fisher’s exact test. Resultat Av de totalt 214 respondenter som besvarade enkäten problematiserade den genomsnittliga respondenten antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, högre utbildningsnivå och högre ålder var särskilt avståndstagande. Lägre utbildningsnivå och lägre ålder korrelerade med en mer skildrad attityd i påståenden om antibiotikaanvändning. Slutsats Det fanns en negativ attityd till antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, speciellt i grupperna med högre utbildningsnivå och högre ålder. Priset kunde vara en faktor som styr konsumtionsbeteenden, oberoende av attityd och det krävs ytterligare forskning huruvida attityder överensstämmer med handlingar och konsumtionsbeteende alternativt vad det är som blir den styrande faktorn.

Abscesser är en vanligt förekommande orsak till att hund- och kattägare söker vård för sina djur på svenska smådjurskliniker. Abscesser orsakas av bakteriella infektioner, vanligen till följd av bitskador. Efter att subkutana abscesser har dränerats på exsudat läker de som ett infekterat sår, vilket kräver behandling och eftervård. Ibland behöver antibiotika administreras för att hantera infektionen, men på grund av den ökande antibiotikaresistensen i samhället efterfrågas alternativa behandlingar. Medicinsk honung med dess antibakteriella egenskaper används för sårbehandling inom human- och veterinärmedicin och anses i viss grad kunna vara ett substitut till antibiotika. Syftet med kandidatarbetetvar att kartlägga behandlingen av subkutana abscesser enligt litteraturen och jämföra med smådjurskliniker i Sverige. Vidare var syftet att undersöka om medicinsk honung är tillämplig som ett komplement i eftervården av behandlade subkutana abscesser, om det kan förbättra compliance samt vara ett substitut till antibiotika. För att bidra till kunskap kring ämnet genomfördes en litteraturgranskning och en enkätstudie. Litteraturgranskningen avsåg att beskriva uppkomst, behandling och eftervård av subkutana abscesser. Användning och eventuell effekt av medicinsk honung undersöktes också, där fokus låg på att granska honungens antibakteriella, sårläkande och antiinflammatoriska egenskaper. En enkät utformades för att samla in information angående svenska smådjursklinikers behandling av subkutana abscesser samt användning av medicinsk honung. Enkäten distribuerades till 185 smådjurskliniker och genererade 109 svar. De mest intressanta fynden var att klinikerna s behandling av subkutana abscesser stämde överens med vad litteraturen beskrivit, vilket inkluderade dränering, spolning, debridering och placering av dränageslang. Skillnader observerades däremot i eftervården där majoriteten av de svarande inte lade ett skyddande förband över dränaget, trots att granskad litteratur re, Abscesses are a common reason that dog- and cat owners are seeking care for their pets in Swedish small animal clinics. Abscesses are caused by bacterial infections, usually originating from bite wounds. After the subcutaneous abscesses has been drained from exudate they heal as an infected wound, which requires treatment and aftercare. In some cases, antibiotics need to be administered to manage the infection, but due to the increasing antibiotic resistance in society more alternative treatments are requested. Medical honey with its antibacterial properties used for wound treatment in human- and veterinary medicine and is to some extent considered being a substitute for antibiotics. The purpose of this bachelor thesis was to identify the treatment of subcutaneous abscesses according to the literature and to compare with small animal clinics in Sweden . Furthermore, the purpose was to examine if medical honey is applicable as a complement in the aftercare of treated subcutaneous abscesses, can improve compliance and be a replacement for antibiotics. In order to contribute to knowledge about the subject, a literature review and a survey was performed. The literature review aimed to clarify the origin, treatment and aftercare of subcutaneous abscesses. The effect and application of medical honey were also included, where its antibacterial, wound healing and anti-inflammatory properties were the focal point. A survey was designed to gather information regarding the Swedish small animal clinics treatment of subcutaneous abscesses as well as their usage of medical honey. The survey was distributed to 185 small animal clinics and generated 109 responses. The most interesting findings were that the clinics agreed with the literature regarding the treatment of subcutaneous abscesses, which included drainage, lavage, debridement and placement of a drain. On the contrary, differences were observed in the aftercare where the majority of the respondents did not apply a protecti