Search

Bakgrund: Den ansträngda vårdverksamheten leder till negativa konsekvenser såsom att sjuksköterskor lämnar yrket, erfarenhetsbaserad kompetens försvinner och vårdens förutsättningar för god kvalitet försämras. Ökad kunskap om specialistsjuksköterskors upplevelser av sina arbetsförhållanden kan bidra till att de väljer att stanna kvar i yrket vilket kan leda till förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelse av rotationstjänstgöring mellan ambulans och annan instans inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fördelar med rotationstjänst; arbetsmiljön och arbetsbelastningen vid rotationstjänst samt Utmaningar med rotationstjänst. Specialistsjuksköterskorna beskrev fördelar med variationen i rotationstjänstgöring vilket gav arbetsglädje och trivsel, kombinationen av enheterna främjade självständighet och känslan av trygghet samt att rotationstjänsten var lärorik och utvecklande. Det framkom även att arbetsrelationer, arbetsbelastning och schema hade betydelse i hur rotationstjänsten upplevdes arbetsmiljömässigt. De utmaningar som beskrevs var framför allt svårigheter att driva uppdrag och verksamhetsutveckling. Slutsats: Baserat på resultatet är vår slutsats att rotationstjänst kan vara bra för kompetenshöjning och ökad trygghet i yrkesrollen, förutsatt att specialistsjuksköterskorna får vara delaktig i beslut om att arbeta med denna slags tjänstgöringsform då den inte kan förutsättas passa alla. Fortsatt forskning behövs dock med ett större urval av deltagare och med longitudinell ansats för att få ökad förståelse hur tjänstgöringsformen upplevs över tid.

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg är drabbad av en hög personalomsättning därenheterna som arbetar med barn och unga är särskilt utsatta. Syftet med studien var därför attfinna de positiva faktorer som motiverar socialsekreterare till att faktiskt stanna kvar påarbetsplatsen samt vad som gör arbetet hållbart och attraktivt. För att göra detta avgränsadesurvalet till att enbart innefatta socialsekreterare som arbetat tre år eller mer på sina arbetsplatser.Kriteriet bottnade sig i ett försök att finna studiedeltagare som, baserat på att de stannat kvar itjänsten minst tre år eller mer, förväntades kunna beskriva positiva faktorer till att de valt attstanna kvar. Genomförandet av studien bestod av kvalitativa intervjuer med femsocialsekreterare inom olika kommuner. Vårt material bearbetades sedan genom en tematiskanalys med avstamp i Herzbergs tvåfaktorsteori, professionsteori samt tidigare forskning.Resultatet visade att de faktorer socialsekreterarna kunde beskriva var gruppdynamiken och arbetsgruppens betydelse, ett nära arbete med chef och ledning och glädjen till arbetet medmålgruppen. Socialsekreterarna redogjorde för tryggheten i en stöttande och tillgängligarbetsgrupp, chefer och ledning som stöttar och lägger stor vikt vid handledning och utbildning, samt ett variationsrikt och nära arbete med målgruppen. I resultatet utpekades även lön ochstatus för professionen som förbättringsområden. Slutsatserna som därefter kunde dras var attutifrån de svar vi fått av intervjudeltagarna gällande positiva faktorer som får dem att stannakvar på sina tjänster, är den främsta och avgörande omständigheten den betydelsearbetsgruppen har för arbetet. Också att problemet med den höga personalomsättningen måsteangripas ur ett helhetsperspektiv för att bibehålla befintlig personal samt i rekryteringsarbetetmed ny personal.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.

Background: High demands are being placed on the preschool teacher in the preschool profession today. The conditions why preschool teachers' should be able to offer a good pedagogical activity is the work team's ability to cooperate together and also a pleasant working environment. Objective: This study aims to increase knowledge of preschool teachers' experiences of their work environment, how it affects them and what is perceived to promote a good working climate. Method: The study was conducted with qualitative interviews of six preschool teachers in the same municipality. The only requirement was that all preschool teachers were legitimized. Results: The analysis resulted in three categories: Preschool's everyday life, physical working environment and psychosomatic work environment. The result of these categories is that preschool teachers' experienced increased work tasks, large children's groups and a lack of time, which resulted in the workload being perceived as high This affects the preschool teachers' satisfaction in the work in the form of stress and a feeling of inadequacy. Despite a high workload in the profession, the result shows that all preschool teachers' felt that they had chosen the right occupation in view of the freedom of work and the children's contributing joy. Conclusions: The conclusions of this study shows that there are high demands on preschool teachers' today, but that the joy for the work and the preschool children is what contributes to the preschool teachers still remaining in the profession. Mycket talar för att det idag ställs höga krav på förskolläraren i förskolläraryrket. Grunden för att förskollärarna ska kunna erbjuda en god pedagogisk verksamhet är beroende av arbetslagets förmåga att samarbeta tillsammans och att en trivsam arbetsmiljö råder på arbetsplatsen. Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares upplevelser av sin arbetsmiljö, hur det påverkar dem och vad som upplevs främja ett gott arbetsklimat. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex förskollärare i samma kommun intervjuades. Kravet i studien var att deltagarna var legitimerade förskollärare. Resultatet av förskollärarnas upplevda arbetsmiljö visar att det råder höga krav på förskollärarna idag. Förskollärarna upplevde ökade arbetsuppgifter, stora barngrupper och brist på tid vilket resulterade i att arbetsbelastningen upplevdes som hög. Detta påverkade förskollärarnas tillfredställelse i arbetet i form av stress och en känsla av otillräcklighet. Vidare visade resultatet att en positiv inställning, ett bra samarbete och möjligheten till egen utveckling gynnar både förskollärarens arbetsglädje och arbetsklimatet i verksamheten. Trots en hög arbetsbelastning i yrket visar resultatet att samtliga förskollärare kände att de valt rätt yrke på grund av arbetets frihet och barnens avsmittande glädje. Slutsatserna av studien visar att det råder höga krav på förskolläraren i förhållande till de upplevda resurserna. Den positiva inställning i arbetet och förskollärarens inflytande över sin arbetssituation kan betraktas som gynnande för både arbetsglädjen och arbetsklimatet. Slutsatsen av studien visar att glädjen för arbetet och barnen är det som bidrar till att förskollärarna fortfarande finner motivation i yrket.

Bakgrund: Det är fastställt i tidigare studier att sjuksköterskans arbetsglädje direkt påverkar omvårdnadsnivån och att det är flera faktorer som påverkar dennes arbetsglädje. Forskning saknas beträffande vad som ger specialistutbildade anestesisjuksköterskor arbetsglädje. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som skapar och hur anestesisjuksköterskor ser på arbetsglädje. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där datainsamlingen genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer, dataanalysen genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Åtta områden relevanta för anestesisjuksköterskans arbetsglädje presenteras; psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, god omvårdnad, kompetensutveckling, ledning, självständighet, arbetstider och personalomsättning. Ett nionde område, lön, utreddes men visade sig inte vara direkt kopplat till arbetsglädje Slutsats: Arbetsglädje visade sig vara en viktig faktor för att anestesisjuksköterskan ska trivas med sitt arbete. Det är därför viktigt att arbeta med dessa områden som ger arbetsglädje från flera håll för att underlätta anestesisjuksköterskans arbetsglädje. Background: It has been established in earlier studies that the nurse's job satisfaction directly affects the level of nursing and that there are several factors that affect nurse’s job satisfaction. There is no research on what gives specialist educated nurse anaesthetist job satisfaction. Aim: The purpose of the study was to describe what creates and how nurse anaesthetist look at job satisfaction. Method: The study was conducted using qualitative design. The data was collected thru eight semi-structured interviews, data analysis is conducted through qualitative content analysis. Results: Eight areas relevant for nurse anesthetists was presented; psychosocial work environment, physical work environment, nursing care, skill development, management, independence, working hours and employee turnover. A ninth area, salary, was also investigated but was not found to be directly related to work satisfaction. Conclusion: Job satisfaction is an important factor for the anesthetist nurses to enjoy their work. It is therefore important to work with these areas that provide job satisfaction from several directions to facilitate the job satisfaction of the anesthetist nurse.

Denna studie är en del i ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett hållbart lärande för lärarna på två fristående skolor i Skåne. För att nå ett hållbart lärande har vi gjort denna studie vars syfte är att undersöka hur lärarna själva resonerar kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. 14 lärare deltog i undersökningen som genomförts med en fenomenologisk metodansats i semistrukturerade intervjuer. De intervjuade lärarna har fått resonera om sin utveckling och sitt lärande underrubrikerna 1) Motiv och drivkrafter för lärande 2) Miljö för lärande och 3) Organisationför lärande. Vår viktigaste slutsats är att lärarnas lärande och utveckling inte är ett mekaniskt arbete som per automatik blir framgångsrikt om man applicerar metoder och modeller för kollegialt lärande. Det är, precis som elevernas, starkt knutet till den egna personen och de specifika, individuella förutsättningarna. Andra slutsatser vihar kunnat dra är - Lärarnas utveckling och lärande bottnar i olika sorters drivkrafter där arbetsglädje i vardagen är en av de starkaste. - Den psykosociala arbetsmiljön är av stor vikt för att lärare ska kunna lära sigoch utvecklas. - Den mest betydelsefulla organisatoriska faktorn är att skapa både tid och plats för gemensamma stunder - både formella och informella.

Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat. Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.

Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet. The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

Bakgrund: En bra arbetsmiljö ger förutsättningar för att individer upplever välbefinnande på sin arbetsplats. Onboarding (arbetsplatsintroduktion) innebär den process en medarbetare genomgår från att inte kunna arbetet till att bli en fullärd medarbetare med rätt förmågor och beteenden som överensstämmer med det som arbetsplatsen behöver. Syfte: Att exemplifiera arbetsgivares upplägg och insatser beträffande arbetsplatsintroduktion. Ytterligare syften är att undersöka chefers erfarenheter och upplevelser om innehåll och utförande av erhållen introduktion, samt undersöka om introduktion anses ha betydelse för personals arbetsrelaterade välbefinnande. Metod: Studiens design är en deskriptiv intervjustudie. Tolv intervjuer genomfördes och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två innehållsanalyser, en där HR-personal var informanter och en där chefer var informanter. Analysen med HR-informanter resulterade i en kategori; ”Upplägg av företagens introduktionsprogram” med fyra underkategorier och analysen med chefsinformanterna resulterade i tre kategorier, ”Erfarenheter att lära sig chefsrollen”, ”Chefer har olika utgångslägen och behov”, där nio underkategorier identifierades. Slutsats: Liksom tidigare forskning förstärker uppsatsens resultat att sociala relationer är den främsta faktorn för att lära sig en verksamhet och tillägna sig en yrkesroll (chefsrollen) och även den mest betydande faktorn för att uppleva välbefinnande på en arbetsplats. Informanternas erfarenheter och upplevelser urskiljer vissa komponenter som är viktiga att beakta när organisationer ska utforma introduktionsstrategier vilka är; om chefer är externt/internt rekryterade, deras chefsnivå och tidigare chefserfarenhet samt möjligheten att få framföra egna önskemål och behov av introduktion. Background: A good working environment creates opportunities for individuals to experience well-being at the workplace. Onboarding is the processes through which a new employee goes from being an organizational outsider to become an organizational insider with the right skills and behaviours that are consistent with what the organization needs. Aim: To give examples of set up and efforts of introduction programmes for new employees and to investigate managers´ experiences of onboarding and if onboarding programme is considered to have an effect on well-being at the workplace. Method: A descriptive study was conducted based on twelve interviews and the interview material was analysed according to qualitative content analysis. Result: Two qualitative content analyses were completed, the first one with Human Resources (HR) staff and the second one based on manager interviews. The analysis with HR staff resulted in one category; ”The setup of the companies onboarding programmes”, with four subcategories and the second analysis resulted in three categories; ”Experiences to learn the managerial role”, ”Managers have different needs and starting-points” and ”Factors for successful onboarding”. A total of nine subcategories were identified. Conclusion: Previous researchs show that social relations are the primary factor for new employees to learn their work and managerial role. It is also the foremost factor to experience well-being at the workplace. The knowledge and experiences of the interviewed show similarities for certain components to consider when to establish onboarding processes in an organization. They are; if managers were in-house recruited or externally recruited, their manager level, their previous experience of being a manager and opportunities to express individual wishes and needs in an onboarding programme.

Studiens syfte var att söka förståelse för hur kvinnliga socialsekreterare upplever sitt yrke, särskilt ifråga om arbetstillfredsställelse, och om de avser att fortsätta sin anställning i vald organisation och förbli verksamma i sitt yrke i framtiden. Studien genomfördes på Socialförvaltningen i en medelstor kommun i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes inom organisationen och sex kvinnliga deltagare valdes till studien. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare och insamlade data analyserades utifrån empirin om arbetstillfredsställelse. Analysen genomfördes med en tematisk ansats. Resultatet visade att samtliga deltagare upplevde yrket som intressant och den bidragande faktorn till detta var mötet med människor. Samtliga deltagare upplevde arbetstillfredsställelse på grund av arbetsgruppens gemenskap. Arbetsgruppen var även en av de viktigaste faktorerna för att vilja stanna kvar inom sitt yrke och sin organisation i framtiden.

Människor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, därmed är det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förändringar på arbetsmarknaden. Många arbetsmiljöstudier har utförts, som påvisat samband mellan ohälsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser där det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven är höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet är lågt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hälsoproblem. En rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljön på 112 callcenter i Sverige, påvisade omfattande förekomst av ogynnsam arbetsmiljö. Studien utgick från en krav-kontroll-stödmodell med fokus på upplevda krav, egenkontroll och stöd i arbetet. Stor andel av arbetsplatserna visade förekomst av starkt styrt och bundet arbete, att arbetstagarna hade hög arbetsbelastning och låg beslutsfattning, vilket konstaterades vara vanligt inom arbetet på svenska callcenter. Syftet med denna studie var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön för säsongsanställda på ett callcenter i Sverige. Uppsatsen avsåg att undersöka hur respondenterna upplevde ohälsa respektive arbetsglädje i sin jobbsituation, samt om och hur arbetets krav, resurser och anställningsform påverkar dessa faktorer. Studien genomfördes för att urskilja om en kvalitativ ansats, kunde komplettera den tidigare kvantitativa forskningen inom callcenter. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetskraven som höga, och de var tvungna att ta in mycket ny information kontinuerligt under anställningens gång. De höga arbetskraven i form av att utföra arbetet utan misstag och under tidspress, med rädsla för negativa konsekvenser, är en form av negativ stress. De höga arbetskraven skulle på längre sikt kunna leda till allvarligare former av ohälsa. Den upplevda arbetsglädjen var hög, och kan ses som starkt relaterad till den sociala gemenskapen som fanns både på och utanför arbetsplatsen. Trivsel, gemenskap och att uppleva sig ha roligt på arbetsplatsen var grunden för arbetsglädjen. Samtliga respondenter, med undantag för en, önskade fortsatt anställning inom callcentret, efter säsongsanställningens slut. Några av respondenterna angav sig känna stress inför det kommande avslutet av anställningen, vilket kan kopplas till att anställningsformen skapade negativ stress, vilket kan leda till allvarligare former av ohälsa. Det fanns dock inget som tydde på att anställningsformen haft någon påverkan över respondenternas upplevda arbetsglädje.

The study is about understanding how workplaces can implement health promotion to promote, preserve and improve employees' health and well-being at work. The aim: The aim of this study was that from a health promotion perspective and with some prior understanding of what contributes to job satisfaction, study what job satisfaction is perceived to be and if there is a relation between job satisfaction and to learn and develop in working life. Method: Through a qualitative interview-study, 8 interviews were conducted with employees from a private company and a local administration. Based on some certain preconceptions about what it is that contributes to job satisfaction in the workplace and with a hermeneutic approach, the employee’s experiences through statements of job satisfaction and learning and development in the workplace were interpreted in order to understand if there was a relationship between them. Results: The study's results suggest that employees experience job satisfaction in the form of pride, satisfaction and security and that employees feel that they learn and develop through challenges and by the exchange of experience. The results also suggest that internal forces are something that can explain a relationship between job satisfaction and learning and developing for employees´ in the workplace. Theoretical framework: The theoretical framework used in this essay was inspired by and focused on educational and the health subject area with a aim on happiness and learning. The essays theoretical framework and previous research was inspired by theories and studies related to health promotion, Workplace Health Promotion, job as a health factor, health promotion work, social support, involved leadership, desire and joy of learning processes as well as lifelong learning and positive learning environment. Conclusion: This study illustrates how job satisfaction activates internal forces which are considered more important than external assessment to promote learning and development in the workplace, both in the sense of challenge and the feeling of a good community. Studien handlar om att förstå hur arbetsplatser kan arbeta hälsopromotivt för att främja, bevara samt öka medarbetares hälsa och välmående i arbetslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopromotivt perspektiv och med viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje studera vad arbetsglädje upplevs vara och om det kan finnas någon relation mellan arbetsglädje samt att lära och utvecklas i arbetslivet. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes totalt 8 intervjuer med medarbetare ifrån ett privat företag och en kommunal förvaltning. Utifrån en viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje i arbetslivet och med en hermeneutisk utgångspunkt tolkades medarbetares upplevelser kring arbetsglädje samt lärande och utveckling i arbetslivet för att förstå om det däremellan fanns en relation. Resultat: Studiens resultat tyder på att medarbetare upplever arbetsglädje i form av stolthet, nöjdhet och trygghet samt att medarbetare upplever att de lär och utvecklas vid utmaningar och genom erfarenhetsutbyten. Resultatet tyder även på att inre drivkrafter är något som kan förklara en relation mellan arbetsglädje samt att läras och utvecklas inom arbetslivet. Teoretisk referensram: Studiens litteratur fokuserade på pedagogiska och hälsofrämjande ämnesområden med tyngd på glädje och lärande. Litteraturen var inspirerad av teorier och studier rörande hälsopromotion, Workplace Health Promotion, arbetsglädje som en friskfaktor, hälsofrämjande arbeten, socialt stöd, delaktigt ledarskap, lust och glädje för lärande processer samt livslångt lärande och positiv lärande miljö. Slutsats: Studien belyser hur arbetsglädje aktiverar inre drivkrafter vilka anses vara viktigare än yttre uppskattning för att främja lärande och utveckling inom arbetslivet, både genom känslan av utmaning samt känslan av en god gemenskap.

Motiverade revisionsmedarbetare är mer organisatoriskt engagerade, mår bättre och är mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver motivera och hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprätthålla god revisionskvalitet. Syftet med studien är att utforska och förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjälp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglädje och work values samt resultatet från en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkätundersökning skickats till revisorsassistenter, godkända och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullständiga svar. Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv. Resultatet av studien visar att generation, kön, byrå och organisationsnivå har en viss påverkan på revisionsmedarbetares motivation. Dock indikerar resultatet även att det finns fler saker som påverkar motivationen som denna studie inte fångar. Kunskap kring revisionsmedarbetares motivation bidrar till att revisionsbyråer får bättre förmåga att motivera och hålla kvar sina anställda, vilket torde bidra till ökad revisionskvalitet. Det är även till nytta för de som är intresserade av en karriär inom revisionsbranschen eftersom det ger en tydligare bild av vad dagens revisionsmedarbetare motiveras av. Därmed bidrar studien även till utbildningsinstitutioner, då de kan hjälp till att förbereda blivande revisorer inför deras kommande karriär., The knowledge about what motivates audit employees is crucial, as the audit profession needs to motivate and retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain high audit quality. Motivated employees have greater organizational commitment, greater psychological well-being and are also more productive. The purpose of the study is to explain what motivates audit staff, and through factor analysis we seek to explore a categorization of motivational factors. To develop a better understanding of motivation we have combined theories and previous research on motivation, job satisfaction and work values as well as the results of a pilot study. Through our research we have developed a model that illustrates different motivational factors and what might explain the motivation of audit staff. To test the model, a survey on the motivational factors was given to employees within the audit profession, which resulted in 276 complete responses. The results of the factor analysis showed that audit employee motivation can be divided into five factors; the work itself, social support, rewards, prestige and private life. The results of the study also indicate that generation, gender, firm and organizational level affect the motivation of audit employees to some extent. However, the results of the study also indicate that other factors might influence the motivation of audit employees. The knowledge about the motivation of audit employees can help audit firms to be better able to motivate and retain their staff, which could result in improved audit quality. The results of the study also contribute to those interested in a career in the auditing profession as it gives a better picture of what motivates the audit employees of today. Finally, the study also contributes to educational institutions, which can help to prepare accounting students for their future careers within the auditing profession.

Äldreomsorg är i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det råda stor arbetsbrist inom området. För att kunna behålla den arbetskraften som redan arbetar inom området äldreomsorg bör vi ta reda på mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglädje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror på. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förväntningar några av den yngre generationen medarbetare har på ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom äldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien. Studiens resultat visade på att ledarskaps preferenser för respondenterna är att bra ledare bör vara både relationsorienterad och uppgiftsorienterad. Ledaregenskaper som tagits upp av de svarande är att en ledare ska vara; rak, tydlig, effektiv, lyhörd, närvarande, rättvist och vara bra på kommunikatör. Det finns tre faktorer som är anslutna till motivation som är viktiga är lön, stimulerande arbete, social interaktion och social status. När det gäller arbetsglädje framkom tre faktorer som är viktiga och de är; arbetsgruppen, arbetets innehåll och ledaren själv.

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction. A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions. The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Genom ett strategiskt urval har 14 distriktssköterskor från fyra kommuner intervjuats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: ”Arbetsglädje”, ”Stödjande resurser” och ” Upplevelser av svåra situationer”. Distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje kunde relateras till patientkontakten, användandet av sin kompetens, allmänhetens förtroende, variation i arbetet, trivseln på arbetsplatsen och samarbetet med andra i vården. Distriktssköterskornas kompetens, relation med patienten och anhöriga, teamarbete och arbete i grupp, samarbete med andra vårdenheter, stöd från ledningen, arbetsmiljö och hjälpmedel och administrativt arbete är stödjande resurs i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskor i studien hade individuellt olika belastning i arbetet och förutsättningar till stödjande resurser i sitt arbete, därför upplevde de olika mycket arbetsglädje och upplevelser av svåra situationer såsom etiska dilemman, oförutsägbarhet, otillräcklighet, frustration och irritation. Slutsats: Fungerande stödjande resurs i distriktssköterskans arbete kan öka distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje. Tillsammans med resurser och kontinuerlig kompetensutveckling finns förutsättningar för att uppleva arbetsglädje, vilket behövs för att uppfylla distriktssköterskornas skyldighet att ge bra vård till patienterna. Ytterligare forskning behövs inom området eftersom kommunal hemsjukvård är i ständig utveckling i alla kommuner och det är oklart vilket sätt som är bäst att bedriva den., Background: An increasing number of severe ill patients receive care at home. Area manager district nurse in municipal home care alone is responsible for both nursing and medical interventions regarding the patient. A high workload increases the risk of making mistakes when district nurse have the responsibility for many patients. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' experiences of working in municipal home care with nursing responsibilities for patients in regular housing. Methods: Qualitative methods with inductive approach used in the study. Through the strategic selection 14 district nurses from four municipalities had been interviewed. Results: The results revealed three categories: "Job satisfaction", "Supporting Resources" and” Experiences of difficult situations". District nurses experience of job satisfaction could be related to patient contact, use of their skills, public trust, variation of work, being at work and cooperation with others in care. District nurses skills, relationship with the patient and family, team work and group work, collaboration with other health care units, management support, work environment and facilities and administrative work is supportive resource in the district nurse work. District nurses in the study had individually different workloads and prerequisites for supporting resource in their work because they experienced different amounts of job satisfaction and perceptions of difficult situations such as ethical dilemmas, unpredictability, inadequacy, frustration and irritation. Conclusion: Functional supportive resource in the district nurse work can increase district nurses experience of job satisfaction. Along with resources and continuous professional development are prerequisites for experiencing job satisfaction, which is needed to fulfill the district nurses obligation to provide good care to patients. Further research is needed in the area since the municipal home care is in constant development in all communities and it is unclear how best to pursue it.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod: kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter, hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar. Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året., The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation. Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Formålet med oplæget er, med danske og svenske tandlæger som eksempel, at diskutere de emotionelle aspekter i arbejdet med mennesker, der kan bidrage til arbejdsglæde og hvordan disse aspekter kan påvirkes af de vilkår, arbejdet udfolder sig i. At arbejde direkte på eller med mennesker handler i høj grad om, at kunne skabe gode interaktioner og relationer den sundhedsprofessionelle og patienten i mellem. Den gode relation kan være et mål i sig selv og/eller være et sekundært mål, for at gøre andre ting lettere. En god relation påvirker ikke kun behandlingsresultatet og oplevelsen for patienten, men også den sundhedsprofessionelles arbejdsglæde. For mange der arbejder direkte med mennesker er det netop relationerne til patienterne, der kan skabe en indre længerevarende arbejdsglæde. Arbejdet udfolder sig altid i en konkret organisatorisk kontekst, som bestemmer de muligheder den sundhedsprofessionelle har for sit arbejde. De vilkår og krav som arbejdet indebærer, påvirker derved hvad den sundhedsprofessionelle reelt gør i selve interaktionen med patienten. Denne kan bl.a. gennem emotionelt arbejde forsøge at påvirke patientens følelser og oplevelser i en given retning, indenfor visse rammer. Vilkårene og kravene til den sundhedsprofessionelles handlemuligheder for at skabe gode relationer, udfordres bl.a. af en tendens til øget markedstænkning i velfærdsydelser. De værdier markedstænkningen bygger på, adskiller sig på flere måder fra den faglige forståelse som de sundhedsprofessionelles har, hvilket kan gøre det emotionelle arbejde i selve interaktionen, udfordrende at navigere i. Hvordan vi får enderne til at mødes og samtidigt bevarer arbejdsgløden, er emnet til diskussion.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen. During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

Sammanfattning Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre. Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två teman. Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra. Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman från enkätsvaren. Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal. Vidare forskning krävs för att öka kunskapen om musik som ett medel för att skapa gemenskap och öka den sociala samvaron mellan vårdpersonal och kunder, och även kunderna emellan.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen. During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

The goal of this study is to examine what five teacher’s impression of the teacher’s role is in their previous years. How important the “joy at work” is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the” joy at work” and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi’s Flow and Antonovsky’s Salutogenesis (KASAM). The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen’s chapter of “content analysis” as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis. I focused to analyze the teacher’s “joy at work” and find a solid impression of what a teacher role is. My result was that the student’ knowledge development made the teachers ease in joy with their work, and working this way was making the environment a better place to work with. The teachers had a strong KASAM and a good feeling of Flow and contribute to the “joy at work” with each other, which makes “joy at work” an important aspect for the working environment.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter. Resultatet visade att feedback skedde hela tiden. Intervjupersonerna upplevde att det var lätt att ge och ta emot positiv feedback, men upplevde att de borde bli bättre på att ge även negativ och konstruktiv feedback. Resultatet visade även att det sociala stödet från medarbetarna på arbetsplatsen var viktigt för att känna arbetsglädje. Arbetsglädjen möjliggjorde att feedback blev ett konstant inslag i arbetsdagen. Diskussionen berörde aspekterna: innebörden av feedback, socialt stöd och utveckling av egen feedbackkompetens. The aim of this study was to gain a deeper understanding for how some teachers experienced feedback in their working situation. The study was based on following questions: Which impact does feedback have on job satisfaction in the workplace, seen from an co-worker perspective? How has this a relationship with the teachers’ development of their own feedback skills? The methodological approach was a semi-structured interview guide and the selection consisted of eight teachers. Duration of the interviews was 20-35 minutes. The results showed that feedback occurs all the time. Respondents felt that it is easy to give and to receive positive feedback, but felt they should improve themselves when giving negative and constructive feedback. The results also indicated that social support from colleagues in the workplace is important to feel job satisfaction. Job satisfaction enables the feedback to be a constant feature of the working day. In the discussion following aspects were discussed: the significance of feedback, social support and development of their own feedback skills.

Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lärares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den påverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fånga in vilka fenomen som påverkade dessa lärares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som använts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielärare som är verksamma i västra Sverige. Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning präglad av stress där de ständigt var "på språng" och där de upplevde att de administrativa uppgifterna ständigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid ständigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner på kvalitén och ambitionsnivån på sina arbetsuppgifter, då även på själva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande. Dock ansåg alla respondenter att läraryrket trots detta är stimulerande, viktigt och meningsfullt, där de känner att de kan göra skillnad. Mitt fokus med denna undersökning var på den psykosociala arbetsmiljön, vilket innefattar sociala och psykiska faktorer. Resultatdelen har kategoriserats in i teman vad gäller lärarnas upplevelser av de olika fenomen som har kommit fram: Stress, Möjlighet att bedriva god undervisning, Arbetsglädje, Arbetsinflytande samt Återhämtning och även analysen har kategoriserats in på detta sätt. Slutsatsen av studien är att majoriteten av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning där tiden inte finns för att göra kreativa lektionsplaneringar. Slutligen upplevde lärarna att de skulle vilja ha mer avlastning för de administrativa uppgifterna samt få mer feedback och uppskattning från ledningen för att känna mer tillfredsställelse i sin psykosociala arbetsmiljö.