Search

Många har åsikter kring AI och litteratur men vad är det som faktiskt händer i en litterär skapandeprocess där AI-verktyg används? Detta är en uppsats som undersöker de barnlitterära AI-sagorna i podcasten ”Magiska godnattsagor”. Syftet är att beskriva och förstå AI-sagorna som fenomen och hur historien i Den magiska pinnen formas från idé till färdig saga genom det kollektiva skapandet mellan barns idéer, AI som genererar texten och redigeringen av podcastens vuxna producenter. Uppsatsen behandlar följande tre frågeställningar: 1. Vilka kreativa inslag bidrar de medskapande barnen, AI-verktygen och de vuxna producenterna med i formandet av Den magiska pinnen från idé till färdig saga? 2. Hur förhåller sig historien i versionerna av Den magiska pinnen till konventionella drag för barnlitteratur och sagan som litterär genre? 3. På vilket sätt kan författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” beskrivas och förstås och det skifte som sker i den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier? Uppsatsen använder analytiska verktyg hämtade från litteratursociologi, narratologi och adaptation. Undersökningen visar att de medskapande barnen bidrar med utgångspunkten för sagans intrig samt inslag av magi och spänning. AI bidrar med en utveckling av intrigen, en humoristisk aspekt och ett moraliskt handlingsförlopp som visar på pedagogiska undertoner i texten. Producenterna bidrar med humoristiska inslag, valet av sagan som litterär genre och att karaktärerna i sagan namnges efter de medskapande barnen. De olika versionerna av Den magiska pinnen relaterar till konventionella drag för barnlitteraturen och sagan som litterär genre. Exempel på detta är uppdelningen i dikotomier, den progressiva intrigen och det lyckliga slutet. Författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” kan betraktas både som en kollektiv process och en individuell process. Barnens medskapande roll i skapandet av Den magiska pinnen innebär att den traditionella relationen mellan producent och

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att implementera fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. För att synliggöra pedagogernas uppfattningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där informanterna bestod av sju aktiva legitimerade förskollärare. Analysen utgick från en fenomenografisk teoriansats i kombination med litterära föreställningsvärldar. Resultatet i studien visar att förskollärarna har goda förutsättningar för att implementera barnlitteratur i förskolans undervisning, men att uppkomna tillfällen inte alltid utnyttjas. Samtidigt visar resultatet att förskollärarna upplever sina egna fysikkunskaper som bristfälliga, vilket begränsade fysikundervisningen tillsammans med barnen. Förutsättningar såsom kompetens och självsäkerhet med avseende på fysikämnet har betydelse för hur och i vilken omfattning pedagogerna använder barnlitteraturen som pedagogiskt verktyg. I samband med intervjuerna ombads informanterna att exemplifiera möjlig eller befintlig fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. Frågor som detta togs emot positivt då samtliga uttryckte att de utmanades men också inspirerades att fånga upp de fysikaliska fenomen som uppstår i vardagen och i alla typer av litteratur. Litteraturen i förskolan uppfattades ha en central plats på grund av gott samarbete med bibliotek, region och tillgänglig bokbuss. Dock hade inte fysiken en lika självklar plats i barnens utbildning som barnlitteraturen., The purpose of the study is to visualize preschool teachers' perceptions and experiences of implementing physics education based on children's literature. In order to make perceptions visible, qualitative semi-structured interviews were used where the informants who participated consisted of seven active licensed preschool teachers. The analysis was based on a phenomenographic theory approach in combination with envisioning literature. The results of the study show that preschool teachers have good conditions for implementing children's literature in preschool teaching, but that opportunities are not always used. At the same time, the results show that the preschool teachers perceive their own physics knowledge as deficient, which limited the teaching of physics together with the children. Prerequisites such as competence and self-confidence with regard to the subject of physics are important for the teachers use children's literature as a pedagogical tool. In connection with the interviews, the informants were asked to exemplify possible or existing physics teaching based on children's literature. Questions like this were received positively as everyone expressed that they were challenged but also inspired to capture the physical phenomena that occur in everyday life and in all types of literature. Literature in the preschool was perceived to have a central place due to good cooperation with the library, the region and the available book bus. However, physics did not have as obvious a place in children's education as children's literature.

The purpose of the study was to analyze how Swedish children's books aimed to children between the ages of three and six, position children in relation to the books' climate and environmental themes. The method used for collecting material was a discourse analytical model developed by Svensson (2019). The choice of using discourse analysis as both a theoretical starting point and methodological approach in this study was because the theory contributes to make visible which discourses are found in children's books, and how the children's positions are affected by the projection of the discourses. Important concepts used in the study based on Foucault's theory were discourse, subject and power. To answer the purpose of the study, two questions were drawn up, where one concerned how the books made it visible that they have a climate and environmental focus. The results showed that the following themes were identified: Emissions are bad for the environment, felling of the forest is bad for the environment, littering is bad for the animal life and climate changes such as the warmer climate. The second question concerned which positions the children were assigned in the children's books in relation to the book’s climate and environmental focus. The results showed that the children's positioning in the books was made visible by these themes: the child as initiator of change, the child as political citizen, the child as informant, the child who gets through change and the child as unaware of man's impact on the climate. The conclusions based on the results of the study are that the children for the most part is positioned in a context, where the children as subjects have a great impact on their surroundings and their actions lead to a positive change., Studiens syfte var att analysera hur svenska barnböcker som är riktade till barn mellan tre och sex år, positionerar barn i relation till böckernas klimat- och/ eller miljötema. Metoden som användes för insamling av empiri var en diskursanalytisk modell som Svensson (2019) tagit fram, utifrån hur man kan genomföra en diskursanalys. Valet av att använda diskursanalys som både teoretisk utgångspunkt och metodansats i denna studie baserades på att den teorin bidrartill att synliggöra vilka diskurser som fanns i barnböckerna, och hur barnens positioner påverkas av diskursernas framskrivning. Viktiga begrepp som användes i studien utifrån Foucaults teori var diskurs, subjekt och makt. För att besvara studiens syfte skrevs två frågeställningar fram, där den ena berörde hur böckerna synliggjorde deras klimat- och/ eller miljöfokus. De teman som framträdde var, utsläpp som negativt för miljön, nedhuggning av skogen som negativt för miljön, klimatförändringar som tillexempel ett varmare klimat och nedskräpning som negativt för djurlivet. Den andra frågeställningen handlade om vilka subjektspositioner barnen tilldelades i barnböckerna i relation till böckernas klimat- och/ eller miljöfokus. Följande teman identifierades, barnet som initiativtagare till förändring, barnet som politisk medborgare, barnet som informatör, barnet som får igenom förändring och barnet som omedveten om människans påverkan på klimatet. Slutsatserna utifrån studiens resultat är att barnen i största grad positioneras i ett sammanhang, där barnen som subjekt har en stor inverkan på sin omgivning och att deras handlingar leder till en positiv förändring.

Studien syftar till att synliggöra åtta förskollärares perspektiv i hur de väljer ut barnlitteraturen i förskolan samt hur de beskriver sitt tillvägagångssätt för att den ska representera mångfald. Studien synliggör även hur förskollärare beskriver sitt användande av barnlitteraturen i samtal med barnen för att motverka reproducering av stereotyper utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatet visade att förskollärarna utgår ifrån barns erfarenheter och den rådande normen i barngruppen som kriterier när de väljer ut barnlitteratur. Ett tillvägagångssätt som förskollärarna använde sig av för att barnlitteraturen skulle innehålla mångfald var att se över vilka karaktärer som fanns representerade. Däremot framkom det att faktorer kunde begränsa barns möte av ett brett innehåll vilket berodde på fåtaliga utgåvor på biblioteket. Förskollärarna använde sig av boksamtal för att stötta barn i att ifrågasätta stereotypa normer. Slutsatsen i studien är att förskollärare bör se över innehållet i barnlitteraturen utifrån ett normkritiskt perspektiv för att se till att mångfalden representeras och att ingen blir exkluderad.

Studiens syfte är att belysa hur Muminböckernas karaktärer representeras och hur deras relationer till varandra representeras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Detta för att ta reda på om Muminböckerna skulle kunna bidra till det normkritiska arbetet inom förskolans verksamhet. Studien utgår från en kvalitativ litteraturanalys utifrån den narratologiska litteraturanalysmodell av Nikolajeva (2017). I urvalet av litteratur valdes originalutgåvorna av Muminböckerna ut för att få en djupare beskrivning av karaktärerna. För att utföra analysen utifrån ett normkritiskt perspektiv har de teoretiska begreppen, normer, genus, genussystemet och genuskontraktet använts. Resultatet visar att Muminböckerna belyser en mångfald av karaktärer som anses som normbrytande på olika sätt. Det normkritiska perspektivet synliggjorde karaktärer som avviker från normer när det gäller levnadssätt, genus, egenskaper, utseenden samt familjekonstellationer. Studien visar även hur accepterande Mumindalens samhälle är då alla karaktärer får leva och vara på sitt eget sätt och ändå inkluderas i samhället. Inom förskolans verksamhet kan böckerna bidra till barnens identitetsutveckling då karaktärerna kan skapa igenkänning hos barnen. De kan också bidra med att barnen blir mer öppna för allas olikheter och våga utforska sig själva då böckerna belyser karaktärer där genus inte spelar någon roll. En slutsats som är viktig att ta upp av denna studie är vikten av pedagogernas medvetenhet när det gäller val av litteratur. Pedagoger behöver reflektera över vad litteraturen sänder ut för budskap, samt hur man kan arbeta kring böckernas innehåll tillsammans med barnen., The aim of the study is to find out how the Moomin books' characters are represented and how their relationships to each other are represented based on a norm-critical perspective. This is to find out whether the Moomin books could contribute to the norm-critical work within the preschool's operation. The study is based on a qualitative literature analysis based on Nikolajeva's narratological literature analysis. In the selection of literature, the original editions of the Moomin books were selected to get a deeper description of the characters. In order to carry out the analysis based on a norm-critical perspective, the theoretical concepts, norms, gender, the gendersystem and the gendercontract have been used. The results show that the Moomin books highlight a diversity of characters who are considered to be breaking the norms in different ways. The norm-critical perspective made visible characters who deviate from norms in terms of lifestyle, gender, characteristics, appearances and family constellations. The study also shows how accepting the Moominvaley's society is as all characters are allowed to live and be in their own way and still be included in society. Within the activities of the preschool, the books can contribute to children's identity development as the characters can create recognition for the children. They can also contribute to the children becoming more open to everyone's differences and dare to explore themselves as the books highlight characters where gender does not matter. An important conclusion to draw from this study is the importance of preschool teachers' awareness when it comes to choosing literature. Preschool teachers need to reflect on what message the literature sends out, as well as how to work with the content of the books together with the children.

Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.

Kapitlet handlar om ekokritiska tendenser i samtida bilderbokspoesi; hur bilderbokskonsten genom vertikala och horisontella rörelser kopplar samman det enskilda med de större sammanhangen. En sorts nykosmologisk vision och parallell kritik av en modernistisk och framtidsorienterad tidsuppfattning spåras., Denna bok utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag.Boken ingår även i Svenska barnboksinstitutets serie: Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387; 167.

Denna undersökning kommer att behandla frågan hur genrerna fantasy ochdeckare/kriminalroman inom barnlitteratur används inom läsundervisning.Detta kommer att göras genom en kvalitativ studie, där relevant forskning ochundersökningens resultat kommer analyseras och diskuteras. Det kommer attgöras utifrån den teoretiska utgångspunkten Reading to Learn. I studien har enenkätundersökning och två intervjuer använts för att samla in relevant resultat.Under intervjuerna användes en semistrukturerad intervju där frågorna varkopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar attlärarna använder sig av genrer på olika sätt i undervisningen. De lärare viundersökte använde flera olika metoder för att undervisa om genrer för atteleverna ska kunna ta in kunskapen på flera olika sätt. En del lärare ansåg attdet viktiga var att eleverna läste snarare än att lära sig om olika genrer. Istudien har vi också kommit fram till att läsning av olika genrer är ett brahjälpmedel för att öka elevernas läslust och utveckla deras läsförmåga.Studiens slutsats är att läsning av olika genrer är viktigt men det viktigaste äratt skapa en miljö där eleverna vill fortsätta utveckla sin läsförmåga.

Syftet med min studie är att undersöka hur etnicitet framställs och synliggörs i barnlitteraturen. Jag undersöker även hur etnicitet skildras i barnlitteraturen med fokus på äldre och modern barnlitteratur över tid. Metoden som jag har valt att använda mig av är en kvalitativ textanalys där jag har analyserat tre barnlitterära böcker från olika perioder för att se likheter respektive skillnader. Barnböckerna är skrivna av svenska författare.Genom att använda ett normkritiskt perspektiv strävar jag efter att förstå och utmana de normer som påverkar barnlitteraturen för att främja en mer inkluderande och rättvis representation.Resultatet av min studie visar hur viktigt det är att barnlitteratur fortsätter att utvecklas och inkludera olika etniciteter för att inkludera alla barns olika bakgrunder.

Uppsatsen undersöker temat barns synlighet och känslor utifrån psykoterapeuten Alice Millers teorier, och utforskar detta i relation till Muminmammans roll, osynliga barn som blir synliga, hur miljön gestaltar det främmande, samspelet mellan mörker och ljus, och hur det skapar förutsättningar för utveckling. Analysen går även i dialog med tidigare forskning av Boel Westin och Janina Orlov, samt diskuterar barnlitteraturens komplexitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barns agens framställs i barnböcker som behandlar miljö- och klimatfrågor. Materialet i studien består av fyra finska bilderböcker för barn som behandlar teman kring miljömedvetenhet och klimatförändring. Studien syftar till att undersöka vilka former av agens som kan observeras i de analyserade verken och hur de gestaltas genom text och bild. Jag analyserar relationen mellan barnet och naturen som de fyra bilderböckerna förmedlar och undersöker om barnet i dem ses som en aktiv miljöaktör som har en skyldighet att agera för att bekämpa klimatförändringarna. Jag diskuterar även maktrelationerna mellan barn och vuxna och hur miljöansvaret är fördelat mellan dem. Som det teoretiska ramverket använder jag ett ekokritiskt perspektiv och tar stöd i teorier om barnlitteratur och bilderboksforskning. Jag knyter även an till forskning som diskuterar barnlitteraturens fostrande funktion och maktförhållanden samt till begreppen ekologisk läskunnighet och agens. Som analysmetod tillämpas närläsning. Utifrån analysen kan olika former av agens identifieras i de analyserade verken, varav en agens som betonar individuella val framstår som den mest centrala. I böckerna betonas individens ansvar för att lösa miljöproblemen, även om kollektiv agens och upplevelser av gemenskap skulle kunna bidra till att minska klimatångest och ansvarsbörda och ge en bredare bild av miljöarbetet. När det individuella ansvaret blir centralt, betonas också det lokala sammanhanget, vilket gör att de globala effekterna av klimatförändringen ignoreras., The purpose of this study is to investigate how children's agency is portrayed in children's books dealing with the environment and climate change. The study material consists of four Finnish picture books for children that deal with the themes of environmental awareness and climate change. This study does not aim to define all forms of environmental agency but to investigate which forms of agency can be found in the analyzed works and how they are portrayed in text and image. I examine the relationship between the child and nature that the picture books convey and analyze whether the child is seen as an active environmental actor who has an obligation to act to fight the climate change or not. I also discuss the power relations between children and adults and how environmental responsibility is divided between them. As the theoretical framework, I use an ecocritical perspective and lean on theories of children's literature and picture book studies. I also address research that discusses the educational function and power relations found in children's literature, as well as the concepts of ecological literacy and agency. As the analysis method I use close reading. Based on the analysis, different forms of agency can be identified in the analyzed works, of which an agency that emphasizes individual choices appears to be the most central. The books emphasize the individual's responsibility for solving environmental problems, even though collective agency and community experiences could contribute to reducing climate anxiety and the burden of responsibility and give a broader picture of environmental work. When individual responsibility becomes central, the local context is emphasized, the wider, global effects of climate change are ignored.

Den här uppsatsen är en kvalitativ textanalys av böckerna: Melles lillasyster har adhd och Men Aron!. Syftet med uppsatsen är att analysera hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specifikt adhd, framställs i barnlitteratur. Vi analyserar hur karaktärerna med adhd framställs, och hur omgivningens förhållningssätt framställs. Dessutom kommer uppsatsen även att diskutera hur vi som lärare kan använda de två valda böckerna i undervisningen i årskurs F-3, i arbetet med att främja skolans värdegrundsuppdrag. I analysen använder vi oss av begrepp från Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017). Vi använder oss även av medicinska respektive sociala synsätt på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, en tabell med egenskaper att eftersträva i böcker om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och en lista om egenskaper som kännetecknar adhd, utifrån adhd-forskningen. Resultatet av analysen visar att karaktärerna framställs i linje med adhd-forskningens syn på adhd, där vi även har försökt fånga hur de framställs i förhållande till forskningen. Omgivningens förhållningssätt varierar beroende på karaktärernas funktion i böckerna. Karaktärerna i böckerna har olika funktioner för att skildra bra respektive mindre bra förhållningssätt gentemot personer med adhd.Vi resonerar och kommer fram till att de två valda böckerna är givande i skolans värdegrundsarbete om allas lika värde. De metoder vi presenterar för att främja allas lika värde är högläsning följt av boksamtal och eget arbete.

Denna uppsats avser att belysa hur flickor och pojkar porträtteras i skönlitterära böcker för barn i åldern 9–12 år. Skönlitteratur för barn bidrar till barns uppfattning och förståelse av genus, och ofta ges det i berättelser uttryck åt köns- eller genusnormer i karaktärer och i de diskursiva rum som de framställs (Earles 2017, s. 369). Eftersom berättelser fyller en både deskriptiv och normativ funktion, är de intressanta att analysera för att åskådliggöra underliggande ideal och ideologier (Lind Palicki 2010, s. 111; Rehnberg 2019, s. 65). Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker huvudsakligen genom Greimas aktantmodell och Propps agentroller hur pojkar och flickor utifrån narrativa aspekter såsom rolltilldelning framställs i fem skönlitterära böcker skrivna i original på svenska under 2022 och 2023. Resultaten visar en ojämn fördelning av flickor och pojkar som innehavare av subjektsrollen, att pojkar framställs som innehavare av agentrollen offer och även som omhändertagande och emotionella. Den flicka som porträtteras som innehavare av aktantrollen subjekt, och utgör 1 av 5 studerade huvudkaraktärer, kan även anses vara innehavare av agentrollen hjälte. Utöver detta tyder resultaten på att flickor med en mer central roll inte sällan ingår i en mansdominerad grupp eller porträtteras med en pojke i en nära roll.

Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av böckerna Megakillen - den stora hemligheten och Luna och superkraften: Upptäckten som riktar sig till barn i åldrarna 6–9 år. Uppsatsens syfte är att analysera hur utvalda karaktärer gestaltas i böckerna utifrån egenskaper och beteenden, samt utifrån stereotypa genusföreställningar. Vi undersöker även hur händelseförloppet följer ett “maskulint” eller “feminint” mönster, samt om hjälte perspektivet följer “den typiska hjältesagan”. Den didaktiska aspekten av uppsatsen är att diskutera om och i så fall hur böckerna kan användas i undervisningen i skolans värdegrundsarbete för att arbeta med jämställdhet och motverka könsmönster. De analysverktyg vi använder i analysen kommer från Barnbokens byggklossar av Maria Nikolajeva (2017) och från Deconstructing the Hero: Literary Theory and Children's Literature av Margery Hourihan (1997). Analysens resultat visar att det förekommer både könsstereotypiska föreställningar och normbrytande inslag i böckerna. Det framkommer också att den ena boken följer ett “maskulint” mönster i handlingsförloppet medan den andra inte gör det. Vi kommer även fram till att hjälte perspektivet är olika i böckerna utifrån den “den typiska hjältesagan”. Vi presenterar även strategier för hur det går att arbeta med böckerna i undervisningssyfte.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare., The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.

Studien analyserar hur manliga och kvinnliga huvud- och bipersoner framställs i tre böcker om superhjältar. Böckerna som analyserats är Handbok för superhjältar, Megakillen - den stora hemligheten och Kapten Kalsong. Syftet är att undersöka om förändringar skett över tid och identifiera mönster i beskrivningen av manliga och kvinnliga huvud- och bipersoner, samt hur deras personligheter och roller beskrivs i respektive bok. En kvalitativ metod i form av en innehållsanalys används och med hjälp av Nikolajevas schema för stereotypa kvinnliga respektive manliga karaktärsdrag analyseras berättelserna. Resultatet visar att vissa förändringar skett, den största förändringen är att i den senaste boken är huvudpersonen en kvinna. I varje bok finns någon eller några av det manliga könet som använder eller uttrycker sig våldsamt vilket är ett mönster som följt med i alla böcker, något Nikolajeva (2017:193) anser vara en manlig egenskap. Avslutningsvis så diskuteras resultatet oc hfortsatt forskning på området lyfts., Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-12

Min hemska, hemliga hund är ett konstnärligt examensarbete och en helhetlig kapitelbok för barn 6-9 år i genren urban fantasy. Berättelsen är allvarlig med inslag av komik. Tematiken gestaltas metaforiskt och handlar om att acceptera och lära sig att leva med starka känslor. Tioårige Alvar vaknar en dag med en märklig knöl på bröstet. Knölen spricker och ut kommer den vilda hundvalpen Morr. Alvar inser att Morr är osynlig för alla utom honom själv. En slags navelsträng som är omöjlig att få av binder pojken och hunden samman. Alvar måste hantera vardagen med problem i skolan och en stressad, nattarbetande mamma medan Morr hela tiden stökar. Alvar blir desperat. När han försöker tvinga Morr att lyda med våld slutar det i katastrof. Alvar flyr till skogs med sin vilda hund. Där lär de känna varandra bättre och börjar lära sig att leva tillsammans. Det visar sig också att Alvar inte är ensam om att ha ett osynligt djur., My Terrible, Secret Dog is an artistic graduation project and a complete chapter book for children aged 6-9 in the urban fantasy genre. The story is serious with elements of comedy. The theme is metaphorically depicted and is about accepting and learning to live with strong emotions. Ten-year-old Alvar wakes up one day with a strange lump on his chest. The lump bursts open, and out comes the wild puppy Morr. Alvar realizes that Morr is invisible to everyone except himself. A kind of umbilical cord that is impossible to remove binds the boy and the dog together. Alvar must handle everyday life with problems at school and a stressed, night-working mom while Morr constantly causes trouble. Alvar becomes desperate. When he tries to force Morr to obey with violence, it ends in catastrophe. Alvar flees to the forest with his wild dog. There, they get to know each other better and start to learn to live together. It also turns out that Alvar is not alone in having an invisible animal.

Syftet med studien är att undersöka hur innehållet i barnlitteratur kan bidra till genusarbete i förskolans verksamhet samt belysa kopplingar mellan dess användning och förskolkollärarens förhållningssätt till genus. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur kan barnlitteratur bidra till samtal kopplat till genus, utifrån förskollärarens perspektiv? Vilka kopplingar framkommer mellan förskollärarens förhållningssätt till genus och hur de använder barnlitteraturens innehåll inom verksamheten? Studien har utgått från en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts. Det begreppsliga underlaget för studien är genus, genusarbetet, normkritik och samtal. Resultatet visar kopplingar mellan förskollärares olika förhållningssätt till genus och hur de använder barnlitteraturens innehåll på olika sätt inom förskolans verksamhet. Det framkommer även utmaningar när olika genusperspektiv möts och dessutom visar resultatet vikten av att samtal utifrån barnlitteratur bidrar med ytterligare perspektiv till barn.

Good knowledge of literature is a desirable competence among children's librarians, and it is said to require constant environmental scanning. At the same time, there is often a lack of time and opportunity for skills development in this area. The aim of this thesis is to examine how children's librarians build up their knowledge of literature, what significance it has and what factors affect them in their environmental scanning of children's literature. Empirical data were produced through interviews with five librarians working with children aged 0-12 as their target audience. The data were analyzed by employing Bates’ model of four different information-seeking modes. The results show that all four modes are vital for environmental scanning. The importance of literature knowledge is confirmed in descriptions of how they use their literature knowledge. One conclusion is that children's librarians' knowledge of literature is based more on personal and professional experience of children's literature than on literary studies. Bibliotekstjänst and colleagues are important channels for environmental scanning. Another conclusion is that children as a target audience demands more of an active – directed information seeking than adults.

Syftet med studien är att analysera tre av Camilla Brincks böcker från Musse och Helium-serien ur ett ekokritiskt och ett feministiskt perspektiv med stöd i det ekofeministiska teoretiska perspektivet. I studien används två interdisciplinära teorier från ekokritik och feministiska perspektiv. Resultatet visar att kvinnliga karaktärer ofta beskrivs ha stereotypiskt kvinnliga och moderliga egenskaper, vilket enligt ekofeminismen är en parallell till jordens moderliga natur. Förutom att kvinnliga karaktärer oftare beskrivs vara närmare naturen så finner studien inte någon skillnad i hur manliga och kvinnliga karaktärer använder naturen i de tre böckerna. Analysen visar även en antropocentrisk hierarki i Djurriket, som majoriteten av böckerna utspelar sig i, där Musse och Helium står högst upp med sin kungliga rang.

Högläsning är viktigt i lågstadiet, och därför bör valet av böcker vara noggrant genomtänkt för att passa elevgruppens behov och intressen. Böckerna bör följa läroplanens riktlinjer samtidigt som de engagerar eleverna. En studie gjordes för att undersöka vilka kriterier förskole- och årskurs 1-lärare använder när de väljer böcker. För att utforska de faktorer som styr lärarnas val av högläsningsböcker genomfördes en forskningsstudie. Sju lärare deltog i studien, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Genom en tematisk analys kategoriserades och utvärderades sedan resultaten som visade att lärarna tar hänsyn till flera aspekter när de väljer böcker för högläsning, inklusive språket, budskapet och temat i boken. De anpassar också sina val efter elevgruppen och deras specifika intressen, vilket kan variera beroende på olika faktorer. Vissa lärare prioriterar bilder och humor när de väljer böcker, medan andra fokuserar på elevernas mognadsnivå.

Syftet med studien är att, utifrån ett genus- och normkritiskt perspektiv, undersöka vilken barnlitteratur förskollärare använder och vad den förmedlar samt hur förskollärare beskriver att de arbetar med den valda barnlitteraturen. Studien har utgått från den socialkonstruktionistiska teoribildningen och den kvalitativa metoden där en fallstudie använts med litteraturanalys och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Det huvudsakliga resultatet från litteraturanalysen är att förstärkning av traditionella könsnormer och könsöverskridande val och egenskaper synliggjordes i barnlitteraturen. Bearbetningen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i tre olika teman. Dessa är förskollärares tillvägagångssätt i arbetet med barnlitteratur, förskollärares medvetna val i arbetet med barnlitteratur och förskollärares erfarenhet av barnlitteraturens påverkan på barn. Studien har visat att barnlitteratur förmedlar vidare normer till barnen och kan påverka deras sätt att vara utifrån det socialt konstruerade könet. Samtidigt som arbetet till största del har visat sig handla om förskollärares bemötande och förhållningssätt till barnlitteraturen. För att bedriva ett framgångsrikt arbete med genus har variation även synliggjorts vara en viktig aspekt. Barnlitteraturen ska vara varierande där olika personer skildras, både stereotypiska karaktärer samt karaktärer som är könsöverskridande. Barnlitteratur kan därav ses som ett användbart verktyg för arbetet med genus och normkritik i förskolans utbildning.

Barnlitteraturens innehåll påverkar hur barnen ser på världen, dem själva samt formar deras uppfattningar av vad som är ett önskvärt beteende eller anses rätt och fel. Representationen av könsnormer och genus i barnlitteraturen kan därmed påverka barnens syn på kön och genus. Vilken barnlitteratur barnen möter i förskolan påverkas av pedagogernas val av litteratur samt deras uppfattningar, medvetenhet och förhållningssätt kring ämnet. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver sitt arbete med barnlitteraturen ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare i tre angränsande kommuner. Bearbetningen av intervjusvaren utgick från Hirdmans (1988) genusteori. En kvalitativ innehållsanalys användes och begreppen kön och genus har fungerat som stöd för analyseringen. Resultatet av intervjuerna visar en bred variation i förskollärarnas arbetssätt, kunskap, förståelse och uppfattning av könsnormer och genus i barnlitteraturen. Några beskriver att de arbetar aktivt och medvetet med könsnormer och genus, andra endast spontant när de stöter på stereotyper i barnlitteraturen. Några förklarar att de inte arbetar med barnlitteratur ur ett genusperspektiv men är medvetna om hur arbetet skulle kunna ske. Representationen i barnlitteraturen anses överhängande stereotypisk och större variation efterfrågas. Osäkerhet kring ämnet kön och genus, samt önskan om mer kunskaper framkommer i intervjuerna., Content of literature has been shown to affect how children see the world, themselves and shapes their view of what is desirable behavior. Representation of gender norms and gender in children´s literature can thus influence children´s view of gender. Which literature children encounter in preschool is influenced by the preschool teacher´s choices of literature as well as their perceptions, awareness and approach towards the subject. This essay aims to investigate how preschool teachers perceive and describe their work with children's literature from a gender and equality perspective. The essay was carried out by using qualitative semi structured interviews with ten preschool teachers in three neighboring municipalities. The processing of the interview responses was based on Hirdmans (1988) gender theory. Qualitative content analysis and the concepts of gender norms and gender have served as support for the analysis. The results of the interviews show a variation in preschool teachers working methods, understanding and perception of gender norms and gender in children´s literature. Some describe that they work consciously with gender norms and gender, others spontaneously. Some say they don´t work with the literature from a gender perspective but are aware of how the work could be done. The representation in children´s literature is considered overall stereotypical and greater variety is desired. Uncertainty about the subject of gender, as well as the desire for more knowledge emerged during the interviews.

Studiens syfte är att synliggöra hur några förskollärare arbetar med barnlitteratur i verksamheten för att främja barns språkutveckling. Vi har intervjuat sex verksamma förskollärare i två närliggande kommuner. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och dess begrepp: scaffolding, proximal utvecklingszon och medierande redskap. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnlitteratur fyller en viktig funktion i språkutvecklingen och att förskolläraren behöver ha ett stöttande förhållningssätt gentemot barnen, där pedagogen uppmuntrar barnen till läsning, är en aktiv lyssnare till barnens tankar och utmanar barnen på deras nivå i boksamtalen. Barnlitteraturen som förekommer på förskolan är utvald av pedagogerna på förskolan utifrån kartläggningar av barnens intressen, teman som förskolan arbetar med och de språkutvecklingsmässiga behov som finns. En utmaning som förskollärarna nämner är att hitta rätt bok till rätt barn, där boken är vare sig för lätt eller för svår för att barnet ska nå sin proximala utvecklingszon. Förskollärare använder barnlitteraturen som ett redskap för att arbeta med fler ämnesområden, exempelvis matematik och skapande. En slutsats av studien är att förskollärarna anser att högläsning med boksamtal har en stor betydelse för barns språkutveckling, men att stora barngrupper och tidsbrist påverkar hur barnlitteraturen prioriteras i förskolan., The purpose of the study is to highlight how some preschool teachers workwith children's literature in their activities to promote children's languagedevelopment. We have interviewed six active preschool teachers in twoneighbouring municipalities. The collected material has been analysed from asocio-cultural perspective and its concepts: scaffolding, proximal developmentzone and mediating tools.The results show that the preschool teachers believe that children's literaturefulfils an important function in language development and that the preschoolteacher needs to have a supportive approach towards the children, where theeducator encourages the children to read, is an active listener to the children'sthoughts and challenges the children at their level in the book discussions. Thechildren's literature used in the preschool is selected by the preschool teachersbased on surveys of the children's interests, the themes that the preschool workswith and the language development needs that exist. One challenge mentionedby preschool teachers is finding the right book for the right child, where thebook is neither too easy nor too difficult for the child to reach their zone ofproximal development. Preschool teachers use children's literature as a tool towork with more subject areas, such as maths and creativity.One conclusion of the study is that the preschool teachers believe that readingaloud with book discussions is of great importance for children's languagedevelopment, but that large groups of children and lack of time affect howchildren's literature is prioritised in preschool.Keywords: Children's literature, Language development, Preschool, Readingaloud

Förutfattade meningar och fördomar gör gällande att bilderboken som medium enbart riktar sig till yngre barn som inte kan läsa själva. I motsats till dessa fördomar utgår uppsatsen från att bilderböcker finns för alla ålderskategorier. Äldre barn antas emellertid hindras från att upptäcka åldersriktiga bilderböcker genom deras rumsliga placering i småbarnsanpassde utrymmen hos svenska folkbibliotek; något som begränsar bibliotekens uppfyllande av sin lagstadgade roll som läsfrämjare. Biblioteksrum hos fyra sydsvenska folkbibliotek, i vilka bilderböcker för äldre barn placerats, har varit föremål för observationer med fokus på hur de potentiellt bjuder in eller stöter bort dessa bilderböckers egentliga målgrupp. Observationsresultaten har sedan analyserats med hjälp av aktör-nätverksteori, vilket bekräftat antagandena och föranlett förslag på hur situationen kan förbättras vid biblioteken samt vidare beforskas., Preconceptions assert that the picture book as a medium is solely meant for younger, pre-literate children. Contrary to these preconceptions, this thesis holds that picture books exist for all age groups. However, older children’s access to age-appropriate picture books is assumed to be restricted by their spatial placement in rooms designed for younger children in Swedish public libraries, limiting the libraries’ fulfilment of their legally required role as reading promoters. Library rooms in four southern Swedish public libraries, in which picture books for older children have been placed, have been the subject of observations focusing on how they potentially invite or reject these picture books’ true target audience. The observation findings have then been analysed using Actor-network theory, which has confirmed the assumptions and lead to suggestions for how the libraries can improve the situation and calls for further research.

Intresset för normkritiska perspektiv ökar, något som märks i allt från ­akademi och offentlig sektor, till kultur- och näringsliv. Med detta följer ett behov av att ta utveckla metoder för att omsätta ett normkritiskt perspektiv till praktisk handling. Normkritisk designforskning har blivit mer populär på senare år, med avhandlingar som omvandlas till praktiskt arbete. Medan normkritiskt perspektiv innebär att problematisera sociala normer, används normkreativitet i kontrast för att utveckla och förverkliga åtgärder för att ­motverka dessa normer. I kombination med varandra arbetar de bort från genus­normen och mot en intersektionell analys av normer som grund för ­kreativt arbete mot förändring. Det designarbete vi kommer i kontakt med i samhället formar vår omgivning, kultur och sättet vi ser på olika handlingar. En av de första interaktioner vi har med design är genom illustrerade barnböcker, som hjälper till att forma barnets självkänsla och förmåga att känna empati gentemot andra. Studien ämnar att utforska hur författare och illustratörer väljer att visuellt skildra HBTQ-personer i illustrerade barnböcker; i det här fallet undersöks ­specifikt omslagen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, där omslagen ­analyserades enligt tre normkreativa taktiker; The Camouflage Net, The Grater och The Garden Trowel. Analysen visade på att medan normkreativa taktiker ­användes, illustrerades HBTQ-personer oftare på ett sätt som skulle kunna tolkas som heteronormativt snarare än på ett sätt som tydligt illustrerade att personerna i fråga var just HBTQ-personer. I dagens samhälle är heterosexualitet normen, och att inte följa den normen ses som något annorlunda, konstigt eller rent ut sagt fel. Normkritiskt och ­normkreativt designarbete är en metod som används för att försöka motverka detta, men just nu paketeras normbrytningen gärna in på ett sätt som kan tolkas som heteronormativt. För att verkligen göra skillnad och normalisera olika identiteter och sexualiteter kräv

Syftet med uppsatsen är att synliggöra underliggande ekokritiska teman i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och att undersöka människans relation till naturen med hjälp av verket. Uppsatsen använder sig av teori från ekokritik och djurstudier och undersöker frågeställningar grundade efter dessa fält, nämligen: hur gestaltas naturen i Nils Holgersson, hur gestaltas människorna i Nils Holgersson, hur gestaltas djuren i Nils Holgersson och hur gestaltas relationerna mellan människa, djur och natur? För att besvara syftet och frågeställningarna utför jag en tematisk läsning av verket och analyserar den med hjälp av ekokritiska begrepp och termer samt tidigare forskning kopplat till både Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och ekokritik. Mina analyser tyder på att även om geografin skulle vara central i boken så har Lagerlöfs val att inkludera moralhistoria satt sina spår i gestaltningen av människa, djur och natur till en mer antropocentrisk världsbild. Naturen i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige beskrivs oftast med ett instrumentellt värde, det vill säga antropocentriskt. Människorna gestaltas som en konstant motpol till och i konflikt med djuren, men framhålls i slutändan som något åtråvärt för Nils Holgersson. Djuren beskrivs oftast med mänskliga drag där gränsen mellan människa och djur oftast suddas ut, och de beskrivs oftast med antropomorfiska drag, likt fabler. Relationen mellan människa, djur och natur är konfliktfylld där såväl djur som människa försöker utnyttja naturen, men där människan alltid har det minst ekocentriskt överstämmande handlingsättet. Nils Holgersson som karaktär kan till stor del beskrivas som antropocentrisk men verket som helhet kan i slutändan ses somen lära i ekocentrism, och därmed har verket en fortsatt viktig roll för forskning inom ekokritik ochdjurstudier

Harry Potter-böckerna är den mest lästa serien inom fantasy-genren och har sålt sammanlagt drygt 450 miljoner exemplar världen över. Tidigare forskning visar att Harry Potter-böckerna tilltalar både barn, unga och vuxna. Mitt eget intresse för Harry Potter tillsammans med de lärdomar jag fått genom min utbildning, ligger till grund för litteraturvalet i denna analys. Syftet med aktuell litteraturanalys är att synliggöra elevers lärande samt lärstilsanpassad metodik i den undervisning som sker på Hogwarts, skolan för häxkonster och trolldom i Harry Potter-böckerna. Analysen genomfördes genom att samtliga delar i den svensköversatta serien av Harry Potter lästes. Därefter valdes de böcker som innehöll adekvat undervisningsinnehåll ut och studerades mer ingående utifrån analysens frågeställningar. Analysen visar att det finns likheter mellan den undervisningsmiljö som framkommer i Harry Potter och de som teoretiker har influerat stora delar av den pedagogiska vetenskapen., Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat., Betyg i Ladok 240108.

Alla barns lika värde är en central del i förskolans styrdokument och det är tydligt attinget barn ska diskrimineras utifrån samhällets rådande normer. Forskning visar attkärnfamiljen och tvåsamheten är en starkt rådande samhällsnorm, vilket även synliggörsi litteratur och medier. Representation i barnlitteratur är betydelsefullt för barnsidentitetsskapande. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hurförskollärare ser på barnlitteraturens betydelse för barns upplevelse av representation,med fokus på olika typer av familjekonstellationer. Studien har haft en kvalitativ ansatsdär metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det till viss delsaknas barnlitteratur där olika familjekonstellationer är representerade, men förutomutmaningen i att hitta lämplig litteratur ser förskollärare många möjligheter medanvändningen av den. Resultatet visar även att användningen av litteraturen bör präglasav ett normkritiskt förhållningssätt för att möjliggöra för barns upplevelse avrepresentation. Avseende familjekonstellationer i barnlitteratur visar studien att samtligainformanter anser att representation är viktigt. Däremot visar studien även att det finnsen rädsla och försiktighet i användandet av barnlitteratur, där olika familjekonstellationerär representerade.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring arbetet med analog och digital barnlitteratur på förskolan. Forskningsfrågorna som studien besvarar är “hur resonerar förskollärare kring barns användande av analog barnlitteratur och digital barnlitteratur på förskolan?”, “vad anser förskollärare påverka barns intresse för användningen av analog och digital barnlitteratur?” och “hur resonerar förskollärare kring möjligheter och begränsningar med analog och digital barnlitteratur?”. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har legat till grund för studien och sex förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de dagligen arbetar med barnlitteratur, både spontant och i planerade aktiviteter och att det främst är analog barnlitteratur som används och är tillgänglig i barnens miljö. Förskollärarna framhåller att det finns aspekter som påverkar barns intressen för de olika medierna och den största aspekten som uppdagas är att analog litteratur finns tillgänglig i lärmiljön för barnen att på eget initiativ använda och inspireras av vilket inte den digitala litteraturen gör. Förskollärarna beskriver analog och digital barnlitteratur som något positivt men nämner att digital litteratur kan vara mer krävande än analog litteratur.

Studiens syfte var att analysera styrdokument från två närliggande samhällen för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i framskrivningen av funktionsnedsättningar. Med utgångspunkt i styrdokumenten utfördes analys av barnlitteratur som ämnat läromedel för att lyfta fram funktionsnedsättningar. Den metod som användes för att genomföra analyserna var kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Innehållsanalysen resulterade i att specifika begrepp och teman genererats i anslutning till ämnet funktionsnedsättningar. Teorin som användes vid analys av resultaten från genomförda delstudier var läroplansteori. Teorins centrala begrepp, vilka är formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, har varit av vikt för att genomföra analysen av delstudiernas resultat. Studiens huvudsakliga resultat var att funktionsnedsättningar benämns i samtliga styrdokument men i varierande utsträckning. Den åländska läroplanen för barnomsorgen tenderade att ta upp det specifika ämnet i större omfattning än både den svenska skollagen och läroplanen för förskolan. Däremot lyftes ämnet genom varierande begrepp som tolkades innefatta alla barn i förskolan. Barnlitteraturen som analyserades resulterade i fyra olika teman vilka lyfte olika aspekter av ämnet funktionsnedsättningar. Därmed ansågs barnlitteraturen kunna användas som läromedel i enlighet med styrdokumenten inom undervisningen i förskolor och daghem. Intresset för att analysera barnlitteratur har uppstått eftersom det anses vara en central del i förskolans och daghemmens verksamhet vilken grundar sig i styrdokumenten.

Syftet med detta arbete var att undersöka barnlitteratur från 1970- till 1980-talet och från 2007 till 2022, och undersöka hur böckerna framställde tröstande utifrån karaktärernas könstillhörighet. Vi ville studera ifall det gick at identifiera några skillnader i hur kön framställdes vid tröstande situationer i såvär text som i illustrationer. Vi studerade böcker för barn mellan 3 - 6 år och som pedagoger i förskolan idag använder i verksamheten. Utifrån ett genusperspektiv utfördes text- och bildanalyser av böckerna uppdelat i två delstudier där varje delstudie hanterade en tidsperiod. En av oss analyserade litteraturen från 70- och 80-talet och den andra av oss analyserade böcker skivna de senaste två decennierna. Böckerna är analyserade både enskilt och sedan tillsammans under diskussionen för att få en samsyn i böckernas innehåll. Utifrån arbetets teori genusperspektiv använde vi oss av begreppen genus och performativitet i analyserna av barnlitteraturen. Huvudresultaten visade skillnader och likheter mellan genusframställningen i litteraturen från 70- och 80-talet jämfört med nutida litteratur. Förändringar i synen på kvinnligt genus har skett, där dagens kvinnor framställdes som kompetenta och självförsörjande jämfört med den passiva som husmoder i den äldre litteraturen. Männen bibehöll auktoritet och undkom rollen som omsorgsfulla fäder. Trots förändringar i samhällets syn på genus är tröstsituationer likartade över tid, där kvinnor fortsätter att vara huvudaktörer. Män och pojkar tenderade, i våra böcker, att vara mindre omsorgsfulla och undvek direkt bemötande i tröstsituationer, vilket speglar upprätthållandet av manlighetsnormen. Det går att tolka som att författarnas medvetenhet om ordens betydelse har ökat i dagens samhälle vilket har påverkat framställningen av genus i litteraturen, i huvudsak när det kommer till kvinnor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön framställs i litteraturen som är tillgänglig för barnen på förskolor. Det gjordes kvalitativ analys från ett normkritiskt perspektiv av de böcker som personalen på fyra olika avdelningar upplevde lästes i störst omfattning för tillfället, totalt åtta böcker. Resultatet visade att det fanns en balans mellan andelen kvinnliga och manliga huvudkaraktärer samt att karaktärer tenderade att visa både klassiskt kvinnliga och manliga egenskaper oavsett kön, dock tog klassiskt manligt kodade egenskaper, teman och yrken mer plats i böckerna, vilket gjorde att det fanns fler möjligheter för flickorna att visa normbrytande egenskaper. Det visade sig också att mammor framställdes som mer närvarande och omhändertagande än pappor. Studiens slutsats är att även på avdelningar där det finns en jämnvikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer behövs det fler böcker som förmedlar fler och varierade sätt att vara pojke och flicka på.

Syftet med studien är att analysera hur svarta barn gestaltas i barnlitteraturen. Böcker som kommer att analyseras är följande: Pippi i Söderhavet och Superhjälteprinsessan. Vidare kommer det att undersökas om hur gestaltningen skiljer sig åt tidsepokerna 1948–2022. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys. Studien grundar sig på ett postkolonialt perspektiv. Resultatet och slutsatsen visar på skillnader i synen på representationen av svarta barn beroende på tidsskillnaderna.

Research into the role of literature in the Nordic classroom has shown that literary texts are predominantly seen as a tool for the developing of literacy skills and often focus on the structural components of the text itself. This often leads to the equally important creative and playful aspects being sidelined. Addressing this imbalance, the present article argues in favour of creating opportunities for young learners to take more agency and promote creative dialogue and playful expression in classroom reading practicesthrough the framework of playworld (Swedish: lekvärlden) (Lindqvist, 1992, 1996). Specifically, this article attempts to answer the following questions: (1) how can oral and written interaction based on the reading of a children’s book be understood in terms of playworld; and (2) in what ways can the concept of playworld enrich the understanding of students’ and teachers' engagement with children’s books? The findings are based on a classroom study of a Swedish Grade 4 students, focusing on discussions and activities related to the reading aloud of Wegelius’s The Legend of Sally Jones. The results of this study have enabled us to shift from the dominant focus on individual readers and readings to the dialogic interplay in playworld between the children and the adult / teachers who creatively reworked and expanded upon the text. The concept of playworldis employed as a tool to empower both teachers’ and students’ creative engagement with literary texts in a way that builds on a collective imagination., Forskning har visat att skönlitteraturära texters position i nordiska klassrum ofta är som redskap för att utveckla språkfärdigheter och undervisa om strukturella aspekter av texterna. Detta perspektiv undanskymmer den lika viktiga kreativa och lekfulla sidan av att läsa litteratur. Denna teoretiska artikel adresserar denna obalans genom att visa hur konceptet lekvärld (Lindqvist, 1992, 1996) kan användas för att för att främja unga elevers agentskap och kreativa uttryck i läsandet av barnlitteratur. Mer specifikt svarar artikeln på frågorna, 1) hur kan muntlig och skriftlig interaktion baserad på läsningen av en barnbok förstås i termer av lekvärd, och 2) på vilket sätt kan konceptet lekvärld berika förståelsen av studenters och lärares möte med barnböcker. Forskningen baseras på en klassrumsstudie i en svensk årskurs 4 med fokuset på diskussioner och aktiviteter under högläsningen av Wegelius Legenden om Sally Jones. Resultatet möjliggör att skifta perspektivet från individuella läsare och läsresponser till ett dialogiskt samspel mellan barnen och den vuxne som på ett kreativt sätt omstöpte och utvecklade texten. Konceptet lekvärld visas som ett redskap som kan främja både lärares och elevers kreativa möten med litterära texter som bidrar till en kollektiv fantasi., Att lära svenska på svenska: Ämnesspecifika textpraktiker i mellanstadiets sva-undervisning

In 2022, the two most sold books for children and young adults in Sweden were written by popular content creators on Youtube and other digital platforms. Skurkarnas skurk: Skurkskolan, written by the comedy group IJustWantToBeCool (Joel Adolphson, Emil Beer and Victor Beer) topped the list. In second place came Yumi & Tomu: I Spelmästarens händer, written by the titular Yumi and Tomu (Jenny Laev Alfvén and Tom Karlsson) in collaboration with the author Maria Frensborg. This article examines how these literary works blur the line between children’s literature and internet culture and, therefore, can be understood as examples of contemporary media convergence. Using an intermedial perspective – which focuses on similarities, differences and interactions between media – it is shown how the texts partake in the transmediation of both the identities and storyworlds that the authors have constructed on Youtube. Further, it is shown how they emulate ways in which creators, content and audiences interact on the platform and do so in different ways in the print and audio versions of the books. But other than convergence, Skurkskolan and I Spelmästarens händer also express an interest in the particularities of the printed book. The article ends with a discussion that relates this to today’s discourse surrounding the reading habits of young people. Young people are reading less, and digital technologies and platforms such as Youtube are often seen as parts of the problem. At the same time, the converging of literature and the digital can provide a solution when, for example, popular content creators on Youtube write books that can attract young audiences. Of course, there are economic aspects to this as well as both Youtube creators and book publishers can expand their brands and reach more people by collaborating.

Barnlitteratur och barnkultur har i alla tider skapats och formats i en dynamisk relation till samtida publikationsformer, teknologier och medier. Detta är också utgångspunkten för temanumret "Barnlitteratur och medier", där barn- och ungdomslitteraturen undersöks interdisciplinärt och utifrån olika litteraturvetenskapliga, mediehistoriska och intermediala perspektiv.

Photography in Children’s Literature is the first international study that examines the wide array of artistic techniques, topics, and genres used within photographic books for children. Covering a time period from the 1870s to the 1980s, the collection offers multifaceted insights into changing perceptions of children and childhood during an era when the world changed in unprecedented ways. More than sixty full-color illustrations demonstrate an impressive variety of genres, from ABC books, concept books, and country portraits to photo reportage and poetry. By discussing photographic books from ten countries and three continents, the collection offers an international scope, providing a glimpse into the production and reception of photography in children’s literature in a range of contexts and cultures. Photographic books for children thus open up new vistas for scholars interested in an interdisciplinary and transnational investigation of children’s literature, text and images, across the centuries.

Anna Riwkin was a Russian-Swedish photographer who contributed significantly to the growing use of photographs in children’s picturebooks during the second half of the twentieth century. This chapter investigates the photographic techniques and genres in Riwkin’s works for children. Using a selection of reportage portraits and photo books by her as a starting point, the chapter discusses the relationship between words and images in photo narratives for children. During the early part of her career, Riwkin specialized in portraits and dance photography and during the 1930s, she added journalistic work to her repertoire. Traces of all these genres are evident in her photographic picturebooks. They express realist and documentary ambitions, aiming to capture the perspective of the individuals portrayed, but at the same time their images are staged and embedded in a narrative, which affects their expression and style. Riwkin’s choice to work with children’s literature also raises questions about women photographers’ position within the field of photography. How were women photographers perceived within different types of photography? Should the aim to work with children’s books be understood in relation to the artist’s socially engaged approach or was it seen as particularly suitable for a female photographer? Since Riwkin was one of the pioneering women photographers in Europe, the reception of her work is of utmost interest, both when it comes to contemporary critique and the perception of her work in later photographic research.

Denna studie handlar om hur karaktärerna framställs genom normbrytande och stereotypa föreställningar i svenska barnböcker. Studien är baserad på sex bilderböcker skrivna av två författare, vilka är Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att synliggöra vilken utsträckning elever får ta del av normbrytande och stereotypa föreställningar i litteraturen. Det teoretiska ramverket för studien är genusteori och intersektionellt perspektiv. Studien genomfördes med stöd av ett analysschema som bygger på en analysmodell av Nikolajeva (2017) med fokus på framställningar av karaktärer. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys och en bildanalys. Studiens resultat visar att i både text och bild framställs karaktärerna med normbrytande och stereotypa föreställningar där både likheter och skillnader finns gällande deras karaktärsdrag.

I studien granskas barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Materialunderlaget ärhämtat från Folkbibliotekens mest utlånade böcker för ålder 6–9 år i Gävleborg, somdärmed utgör vårt geografiska område. Syftet med studien är att belysa vilka normersom representeras i barnlitteraturen och på vilket sätt. Tanken är att detta kan bidra tillen ökad medvetenhet hos lärare som arbetar i skolan. Metoden för studien ärinnehållsanalys och semiotisk analys där vi med inspiration från Salmson (2021)konstruerat analysscheman. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i detintersektionella perspektivet och det normkritiska perspektivet. Vi undersöker även omdet normbrytande framställs normaliserande eller problematiserande. Resultatet avstudien visar en brist på mångfald i den valda barnlitteraturen, främstfunktionsvariation, kroppsformer samt etnicitet och religiös tillhörighet.

Studiens syfte är att undersöka hur elevers bokval påverkar lärares arbete med litteratur i klassrummet och vilka möjligheter det finns att skapa läslust i samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare. Resultatet bygger på intervjuer med två lärare i årskurs 2 och en skolbibliotekarie. Elevers val av böcker har synliggjorts genom en insamling av titlar som lånats under två biblioteksbesök. Tidigare forskning visar att det är fördelaktigt att låta elever göraegna bokval för att skapa läslust och utveckla läsandet. Forskning belyser ävenatt skönlitterära böcker är vanligast i klassrummen och på skolbibliotek, och att många barn tycker att icke-skönlitterära texter är svårare att läsa, än skön-litteratur. Studiens resultat visar att lärarna är medvetna om vilka genreroch teman som eleverna föredrar, men att det inte påverkar undervisningen.Resultatet visar att elever bör få tillfällen att läsa olika sorters texter och attvarierade arbetssätt är nödvändigt för att skapa läslust. Resultatet visar ävenatt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare måste få ta tid för att utfalletav samarbetet ska bli lyckat.

Skolan har i uppdrag att aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter oberoende av deras könstillhörighet samt att aktivt verka för jämställdhet. Det är därför av stor vikt att pedagoger reflekterar över vilka normer som framställs i skolan och hur det går att arbeta för att motarbeta reproduktion av dessa. Urval av barnlitteraturen är ett praktiskt exempel på detta. Det kan bidra huruvida eventuella normer uttrycks och befästs. I denna studie undersöks ifall barnböckerna Dags att sova av Camilla Brinck (Brinck, 2021) och Här kommer glassbilen av Arne Norlin (Norlin, 2021) reproducerar stereotypiska könsroller. Vidare undersöks om de utvalda bilderböckerna kan vara behjälpliga i ett undervisningssyfte för lågstadiebarn där genus och jämställdhet är i fokus. Bilderböckerna undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys där några genusrelaterade detaljer analyseras. Forskning visar att små barn påverkas av genussystemet och pratar om hur exempelvis pojkar inte skulle kunna ha rosa kläder eller leka med dockor. Av den anledningen är det av stor vikt att pedagoger är medvetna om genusnormer och kan göra medvetna urval som gynnar elevernas förståelse inom ämnet. Forskning visar också att barnlitteraturen spelar en viktig roll i barns identitetsskapande. Bilderböckerna som analyseras reproducerar stereotypiska könsroller samtidigt som de också bryter normer., Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-12