Search

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan. Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete är att kartlägga matematiklärares praxis för att bedöma elevers prestationer i termer av betyg, särskilt i relation till hur de hanterar betygssättning i tveksamma fall för betygen E eller F. Kartläggningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta matematiklärare, vilka sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning och styrdokument för att få en bild av både praktiken och teorin. Resultaten kategoriseras utifrån de olika förhållningssätt som de åtta lärarna har, och det diskuteras om deras metoder överensstämmer med Skolverkets riktlinjer och föreskrifter. Resultaten visar att lärarna använder liknande metoder för bedömning, där de använder nationella prov som en viktig del i bedömningen av eleverna. Förutom detta försöker de anpassa sin undervisning efter elevernas behov för att säkerställa att varje elev når målet för godkänt., The purpose of my degree project is to map mathematics teachers 'practice to assess students' performance in terms of grades, especially in the relation with how they handle grading in doubtful cases of grades E or F. The survey is based on qualitative interviews with eight mathematics teachers, which are then analyzed and compared with previous research and steering documents to get a picture of both practice and of the theory. The results are categorized according to the different approaches that the eight teachers have, and it is discussed whether their methods are in line with the National Agency for Education's guidelines and regulations. The results show that teachers use similar methods for assessment, where they use national tests as an important part of the assessment of the students. In addition, they try to adapt their teaching to the students' needs to ensure that each student reaches the grade E.

Bedömning och betygsättning är konstant relevant för lärarprofessionen och ska vara så likvärdig som möjligt. Men alla elever har inte samma förutsättningar vilket gör att bedömning och betygsättning kan ifrågasättas. Syftet för studien är att undersöka lärarens syn och tankar vid bedömning och betygsättning för elever med dyskalkyli samt hur lärarna använder sig av pys-paragrafen. Eftersom det är väldigt glest med forskning kring just lärarens syn på det hela så använder sig studien av en kvalitativ process och analyseras med hjälp av grundad teori. Studien försöker bygga upp en teori som vidgar forskningen på området. Studien visar på att elever med dyskalkyli inte betygsätts på något annat sätt och att matematiklärare har kännedom och vet hur pysparagrafen ska tillämpas, dock så verkar det som anpassningar görs vid bedömningar som betygsättningen bygger på. I diskussionen beskrivs eventuella anledningar till den obefintliga tidigare forskning kring området. Reliabiliteten och validiteten diskuteras eftersom det inte går att koppla studien till tidigare forskning

Bedömning och efterföljande betygssättning har en stor inverkan på elevernas lärande, utveckling och motivation. Därför finns det ett stort intresse av att undersöka hur bedömningen och tolkningar av betygskriterierna ser ut i praktiken då ojämlikheter i bedömningen av elevernas prestationer på lång sikt kan påverka elevernas motivation. Studien är knuten till en kompetenshöjande insats som modersmålslärare i en kommun i Skåne har genomgått i samarbete med Malmö universitet. Syftet med denna studie är att undersöka och få ökad kunskap om hur modersmålslärare tolkar betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål. Syftet uppfylls genom att besvara följande frågeställning: 1. Hur tolkar modersmålslärare betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål?2. Hur motiverar modersmålslärare sina bedömningar av elevtexter? Studiens teoretiska ramverk är Vygotskijs teori om medierande verktyg (Vygotskij, 1978) samt Bachmans och Palmers modell om kommunikativa färdigheter (Bachman & Palmer, 1982, 1996). Forskningsmetoden är kvalitativt fokusgruppssamtal. Materialet består av ett inspelat fokusgruppssamtal som har analyserats med analysmetoden innehållsanalys (Denscombe, 2016). Resultatet visar att tre av fyra lärare har begränsad eller ingen motivering alls till sin bedömning och att de inte definierar vilka kunskapskrav som ligger bakom bedömningen. Slutsatserna som dras utifrån denna studie är att det är viktigt att lärare för ett kontinuerligt samtal i syfte att skapa samsyn om hur värdeorden i betygskriterierna kan tolkas. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att ge eleverna väl motiverad feedback på vad de behöver förbättra och vilka färdigheter de behöver utveckla för att uppnå högre betyg.

Lärare upplever att det kan vara särskilt svårt med bedömning och betygsättning inom ämnet idrott och hälsa. Därav är det av stor betydelse att de som sätter betyg på elevers prestationer förstår och konkretiserar vad som skall bedömas för att en rättssäker bedömning skall vara möjlig. Syftet med denna studie är att ge en ökad kunskap om hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tänker om bedömningspraktiken. Detta har gjorts genom en kvalitativ intervjustudie där fem gymnasielärare i idrott och hälsa har intervjuats. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett idrottsdidaktiskt synsätt där validitet i förhållande till styrdokumenten har undersökts. Resultatet visar att gymnasielärarna i idrott och hälsa upplever att ämnet är komplext att bedöma, inte minst på grund av att teori och praktik skall sammanvävas i undervisning och examinationer. Resultatet visade även att gymnasielärarna behövde se både förståelse och förtrogenhet hos eleverna för att kunna bedöma för högre betyg. Vidare diskuteras hur lärare i idrott och hälsa påverkas av tidigare erfarenheter vid bedömning och betygsättning. I vidare studier inom området skulle lärares bedömningspraktik i förhållande till deras bakgrund kunna vara intressant att undersöka.

En ny artikel i Teaching in Higer Education har tittat närmare på den något outforskade frågan: Leder glädjebetyg till glädjande kursvärdering? I korthet är svaret på den frågan ”ja”.

Studien syftar till att få större förståelse av musiklärares perspektiv på betygsättning av elevers socioemotionella kompetenser och sociala omständigheter. Studien lyfter även musiklärares strategier för att uppnå en betygsättning som inte väger in elevers socioemotionella kompetenser. Tidigare forskning visar att det förekommer att lärare väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betyget och på vilka grunder det kan ske. Genom kvalitativa intervjuer av tre verksamma musiklärare, två högstadielärare och en gymnasielärare, lyfts deras perspektiv och erfarenheter av betygssättning fram. Resultatet visar, precis som tidigare forskning, att musiklärare ibland väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betygsättningen. I resultatet identifieras också strategier för att möjliggöra en betygsättning som väger in elevers ämneskunskaper. Exempel på strategier kan vara lärares resonerande om elevers ämneskunskaper sinsemellan och vikten av ett professionellt förhållningssätt från lärarens sida vid betygsättning. I diskussionen används ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppet relationskompetens. Studien är av intresse för lärarstudenter och yrkeresverksamma lärare som vill ha större förståelse av betygsättning och vilka svårigheter som kan förekomma.

Syftet med denna studie är att beskriva variationen i hur musiklärare tolkar kunskapskrav i sin bedömning. Fokus ligger på hur de bedömer kraven på tajming i enkla melodier. Mitt mål var att undersöka om bedömningarna var likvärdiga, eller om inte vad som skilde bedömningarna åt. Jag vill bidra med information som kan leda till bättre kunskap om lärares bedömning av elevers musikprestationer i högstadiets årskurs 9. Genom en enkätundersökning gjord i verktyget Survey & Report som tillhandahålls av Karlstads universitet samlade jag in det empiriska materialet. Fyrtiosex informanter besvarade detta. Genom att använda en enkät i stället för intervjuer nådde jag ut till fler musiklärare än vad som annars vore möjligt. Därmed gav resultatet möjlighet till en större variation i tolkningar av kunskapskrav och av bedömningen av en specifik elevprestation. För att urskilja och identifiera de olika sätt som musiklärare uppfattar kunskapskraven på och göra en bedömning har jag valt en fenomenografisk ansats för att analysera resultatet. De summativa bedömningarna av elevexemplet har stor spridning. Studiens resultat visar en variation i hur lärare definierar kraven och bedömde den givna prestationen. Sammanfattningsvis har lärarna subjektiva krav på svårighetsgraden av enkla melodier. Vidare skilde sig tolkningarna av det musikaliska begreppet tajming åt. Den största skillnaden var om lärarna definierar tajming endast som en korrekt rytmisk precision enligt genre, eller om de definierar tajming som en prestation som görs i samspel med andra musiker., The purpose of this study is to describe the variation in how music teachers interpret knowledge requirements in their assessment. Focus is on how they assess the requirements of timing in simple melodies. My aim was to study if the assessments were equivalent, or if not what differ. I want to contribute with information that can lead to better knowledge about teachers´ assessment of students´ music performance for degrees in junior high school. I used a questionnaire to collect the empirical material. Forty-six informants answered the questionnaire. By using a questionnaire instead of interviews, I reached out to more music teachers then otherwise would be possible. Thus, the result gained a broader view of the variations in interpretations of the knowledge requirements and in assessments. In order to distinguish and identify the different ways in which music teachers perceive the knowledge requirements and make an assessment, I have chosen a phenomenographic approach to analyses the result. The summative assessments are widely disseminated. The results of the study show a variation in how the teachers defined the requirements and assessed a given performance. In conclusion, the teachers have subjective requirements about the degree of difficulty of a simple melody. Further, they differ in interpretations of the concept timing. The main difference was if they define timing only as a correct rhythmic precision according to genre, or if they define timing as how the performance fitted in to a concerted action with other musicians.

Idag kan det vara problematiskt att bedöma och betygsätta elever i alla ämnen. Idrott och hälsa är ett komplext ämne där bedömning och betygsättning blir extra svårt eftersom det är ett praktiskt ämne som ska bedöma elevers rörelsekvaliteter. Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med formativ och summativ bedömning i gymnasieskolan, samt beskriva hur lärare tolkar sitt arbete med bedömning och betygsättning utifrån ett jämlikhetsperspektiv, inkluderingsperspektiv och för en likvärdig bedömning. För att besvara studiens frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, samt Lindes (2021) läroplansteori för att analysera resultatet från deltagarnas intervjuer. Resultatet visade att lärare tolkar formativ bedömning som en viktig del för elevernas lärande. I realiseringsarenan användes denna bedömning som ett verktyg för elevernas utveckling, medan den summativa bedömningen som en helhetsbedömning. I transformeringsarenan tolkade lärarna att det är praktiska kunskaper som ska väga tyngst vid bedömningar. Lärarna fastställde att klimatet i idrottshallen är nyckeln för att eleverna ska inkluderas och att det var deras uppgift att skapa det. Lärarna försökte skapa relationer med eleverna i realiseringsarenan. Dessutom ansåg lärarna att likvärdigheten är ett omöjligt uppdrag, men att de ständigt försökte nå så likvärdiga bedömningar som möjligt[AH1] . [AH1]Likvärdiga betyg? det är väl bedömningen som skall vara likvärdig?

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga? Metod Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse. Slutsats Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och eleve

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.

De nationella proven i svenska är ett obligatoriskt inslag i den svenska skolan som sätter press både på lärare och elever. Skolverket föreslår sambedömning kring de nationella proven som ett sätt att skapa mer likvärdighet kring just bedömning och betygsättning av de nationella proven. Men vad säger den aktuella forskningen när det gäller just sambedömning av de nationella provet i svenska? Vilka fördelar och nackdelar finns det när det handlar om just sambedömning och vilka utmaningar kan man identifiera? Metoden som valts för att besvara syftet i denna studie är en systematisk litteraturstudie. Med denna litteraturstudie vill vi försöka bidra med kunskap kring bedömning och betygsättning av nationella proven i svenska årskurs nio. Vi presenterar även hur synen på kunskap och bedömning har förändrats över tid och hur elevers resultat blivit en allt viktigare del i den politiska agendan. Resultatet av studien visar att lärare tolkar elevprestationer olika och i olika rapporter som jämför lärares bedömningar kan man se att lärare som sambedömer har en högre grad av samstämmighet, med exempelvis Skolinspektionens ombedömare, än de som inte praktiserar sambedömning. Men studien visar även på att sambedömning inte per automatik skapar samstämmighet lärare emellan eller likvärdighet för elever. Studien påvisar att det finns både för- och nackdelar med sambedömning av nationella prov men att de positiva effekterna av sambedömning tycks överväga de negativa. Resultatet påvisar också hur komplext bedömning av nationella prov i svenska är, att det finns många viktiga parametrar att väga in samt att skillnader i resurser på olika skolor spelar roll i arbetet med bedömning av proven.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa förhåller sig till sina elevers kulturella och religiösa bakgrunder vid planeringen av lektionsupplägg och innehåll. Studien kommer även att undersöka lärares erfarenheter av detta och hur de anpassar undervisningen samt sätter betyg om en elev inte kan delta på något moment på grund av kulturella eller religiösa skäl. Hur ser lärares erfarenhet ut av att planera och utföra undervisningen utifrån elevers kulturella och religiösa mångfald? Hur går lärare tillväga med betygsättning för elever som inte deltar i alla moment på grund av kulturella och religiösa skäl? Metod För att undersöka detta ämne har studien använt sig av semi strukturerade intervjuer för att samla in data. Urvalet för studien var fem lärare inom idrott och hälsa, lärarna som intervjuades har flertal års erfarenhet att undervisar för elever med varierande kulturella och religiösa bakgrunder. Det teoretiska ramverket för denna studien var en kombination av Aaron Antonovskys KASAM teori och den hermeneutiska spiralen. Resultat & Slutsats Resultat från intervjuerna visade att de intervjuade lärarna hade en generell positiv upplevelse att undervisa för alla sina elever. Dock har lärarna stött på problem att få med alla deras elever i undervisning. Detta har då resulterat i att lärarna har fått gjort vissa anpassningar i deras undervisning som har antingen resulterat i att majoriteten av eleverna klara av kursen idrott och hälsa i årskurs 9. Trots anpassningarna så väljer elever att inte delta på undervisningen vilket resulterar i att några får betyget F., Aim The Aim of this study is to explore several teachers’ experience of having multicultural and varied religious backgrounds amongst their students, also what kind of implications culture and religion has on the subject of Sport and health education. How do teachers experience educating students with a plethora of different religious and cultural backgrounds? How do teachers manage grading certain students who have missed several parts of the physical education due to religious and cultural things? Method To explore this subject, the method of semi-structured interviews was chosen for data collection. Five different interviews were held with teachers who actively taught the subject Sport and health education. All of the teachers who were interviewed had several years of experience educating students with varied cultural and religious backgrounds. The theoretical framework of this study involves a combination of two theoretical approaches, KASAM and the hermeneutic spiral. Results and conclusions Results from the interviews show that the interviewed teachers had a general positive experience educating students with varied cultural and religious backgrounds. However, the teachers had encountered several issues with students that could not attend regular lessons due to the schedule content of dance and swim school. The interviewed teachers had found several approaches to handling the occasional issues. However, the teachers still had students who did not attend swim school or the moment dance. This resulted in several students receiving the grade F in the subject Sport and health education at the end of their 9th year of elementary school. The current state of studies in the subject of how culture and religion affect the teachers approach and grading is lacking.

Studien syftar till att undersöka vilka ramfaktorteoretiska utmaningar och möjligheter som lärare ser med införande av betyg i årskurs fyra. Regeringen kom hösten 2020 med ett förslag om att införa betyg från årskurs fyra. Även om att det finns relativt lite forskning som visar att det skulle gynna lärare och elever ansåg regeringen att detta skulle bidra till ökad kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att betygsättning är ett omfattande arbete för lärare och den forskning som finns gällande tidiga betyg har även visat på negativa effekter hos elever. Tidigare forskning har även visat att ramfaktorer dagligen påverkar lärare i deras arbete. Saknaden av forskning som undersökt lärares uppfattning av betyg i årskurs fyra var en bidragande faktor till att denna studie genomfördes. Det har utförts en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer med åtta mellanstadielärare genomfördes för att få svar på forskningsfrågorna. Studien har utifrån det ramfaktorteoretiska perspektivet analyserats och organiserats. Detta gjordes med hjälp utav en tematisk analys. Studiens resultat visade på att lärarna såg både utmaningar och möjligheter med ramfaktorerna, konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och personramar.

Skolverkets kunskapskrav finns det vissa kravnivåer för att nå ett visst betygssteg i ämnet teknik.Olika skolor låter elever arbeta med olika teknikprojekt och det är utifrån dessa projekt som läraren bedömer sina elever. I de nuvarande kunskapskraven för teknikämnet används olika värdeord för att gradera betygsstegen. Det kan medföra att olika lärare tolkar värdeorden olika jämfört med sina kollegor. Detta kan leda till att elevernas betyg i teknikämnet inte blir jämlikt bedömt.Skolverket (2018) har publicerat allmänna råd med kommentarer för betyg och betygsättning för att hjälpa lärarna att bedöma och betygsätta elever. Men det finns inte exakta riktlinjer för hur lärarna ska bedöma en elevs teknikkunskaper och relatera dem till kunskapskraven i teknik. Skolverket har lämnat över det ansvaret till den enskilda teknikläraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare tolkar kunskapskraven för teknikämnet på högstadiet, samt hur tekniklärarna gör i praktiken när de ska tolka kunskapskraven relaterade till projektarbeten, rapporter, osv.Denna rapport beskriver en kvalitativ studie. Studien bygger på skriftliga frågor och muntliga interjuver med lärare. Sju tekniklärare deltog i de muntliga intervjuerna, samtalen spelades in och transkriberades. Därefter lästes tekniklärarnas svar flera gånger för att generera olika teman som passar för denna studies frågeställningar. Fem tekniklärare svarade på skriftliga frågor i en enkät. Processen för enkätsvaren var det samma som det transkriberade filerna. Därigenom deltog totalt 12 olika tekniklärare i denna studie.Resultatet visar att det finns ett gemensamt tankesätt bland tekniklärarnas om hur de ska tolka kunskapskraven. Studien visar att lärarna använder tidigare elevexempel för att synliggöra kvalitetsskillnaden för eleverna, detta synliggjordes då lärarna uttryckte sig att de brukar jämföra elevernas prestationer med varandra för att synliggöra kunskapskraven. Studien visar också att flera lärare använde, According to the Swedish National Agency for Education's knowledge requirements, there are certain requirement levels for achieving a certain grade step in the subject of technology.Different schools have let students work with different technology projects and that it is on the basis of these projects that the teacher assesses his students. In the current knowledge requirements for the technology subject, different value words are used to grade the grade steps. This can lead to different teachers interpreting the values in different ways compared to their colleagues. This can lead to students' grades in the technology subject not being assessed equally. around the country.The Swedish National Agency for Education (2018) has published general advice with comments for grades and grading to help teachers assess and grade students. But there are no exact guidelines for how technology teachers should assess a student's technology skills and related them to the knowledge requirements in technology. The National Agency for Education has handed over this responsibility to the individual technology teacher. The purpose of this study is to analyze how the technology teachers interpret the knowledge requirements for the technology subject in upper secondary school, and how the technology teachers do in practice when they are to interpret the knowledge requirements related to project work, reports, etc.This report is made up of describes a qualitative study. The study is based on questionnaires, written questions and oral interviews with teachers. Seven technology teachers participated in the oral interviews, conversations were recorded and then transcribed. the technology teachers' answers in seven different files. After that, the technology teachers' answers were read carefully several times to create generate different themes that are suitable for this study's questions. Five technology teachers answered questionnaire written questions in a questionnaire. The process for th

In 2011, a new curriculum was implemented in the Swedish comprehensive school, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, which meant new syllabi and a new grading system. Students from year 6-9 were to be graded on a scale ranging from A-F (Skolverket, 2020a). The qualifying points each grade signify are then used when applying to upper secondary school and thus influence chances of reaching educational and career goals. When the new curriculum was implemented it promised to improve equality in grading. However, critics argue that Swedish compulsory schoolteachers still do not assess and grade equivalently. With a social constructionistic perspective the aim of my PhD project is to attempt to aid music teachers in assessment and grading processes. The methods of data production are individual and group interviews with music teachers and preservice music teachers about assessment and grading and what their ideal process would be. Official documents are also part of the data material. The concept of teachers’ visions (Hammerness, 2006) is a point of departure. Methods for analysis will be systematic functional grammar (Holmberg & Karlsson, 2019; Holmberg, Karlsson & Nord, 2011 and the concept of intertextuality (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). With the first part of data production concluded, the findings indicate a greater need for collaboration between music teachers, a finding that should call the attention of municipalities, universities and other stakeholders to facilitating cooperation between music teachers as their profession is often a solitary one.

Bedömning kan ses som en integrerad del av lärarnas yrkeskunnande, medan betygsättning kan betraktas som en extern pålaga., Publicerat online i nättidningen "Skola och samhälle"s webbsida

Tänk dig att eleverna fått i uppgift att lösa ett matematiskt problem. När du ”rättar” elevernas lösningar kontrollerar du att svaret är korrekt. Men som matematiklärare kan man även göra en bedömning av andra aspekter än enbart vad som är korrekt. Man kan till exempel se om eleven valt en lösningsmetod som är lämplig för det aktuella problemet, om lösningen är lätt att följa, om beräkningarna är rimliga och om eleven använder matematiska termer och symboler på ett adekvat sätt. Att på detta sätt göra en bedömning av flera olika aspekter av elevens lösning, innebär att man gör en analytisk bedömning. Motsatsen, det vill säga att man gör en övergripande bedömning, utan att beakta enskilda aspekter var för sig, kallas för holistisk bedömning.

Bedömning och betygsättning är ett ständigt aktuellt ämne i skoldebatten. Likvärdigheten i lärares bedömningar och betygsättningar är av yttersta vikt eftersom betygsättning är myndighetsutövning som påverkar elevens möjlighet till vidare utbildning och arbete. I denna uppsats undersöks likvärdigheten i åtta svensklärares bedömningar och betygsättningar av en elevtext. Informanterna har skriftligen bedömt och betygsatt en elevtext. Dessa skriftliga bedömningar och betygsättningar har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att samstämmigheten i lärarnas betygsättning inte är hundraprocentig. Detta har, enligt resultatet, bland annat sin grund i att lärarna tolkar värdeorden i betygskriterierna på olika sätt vilket gör att de betygsätter texten olika. Slutsatsen som dras är att likvärdigheten i svensklärarnas betygsättning av elevtexter brister.

This study examines secondary schoolteachers’ experiences regarding the conditions for learning and inclusion that the Swedish school system offers newly arrived students. The results suggest that the framework and guidelines for learning and inclusion are seen by the teachers as both enabling and restricting. Frames and guidelines regarding pedagogical inclusion were described as a tool for developing the students’ (Swedish) language and as a possibility for them to be a part of a Swedish school-context and other students. The opposite teaching-method where newly arrived students are placed in a separate class, apart from the regular classes, are described as enabling in that sense that it allows more individual-adapted teaching. But this way of teaching was also described to have negative effects on the student’s conditions for social inclusion. Further were some frames and guidelines regarding evaluation and grading not in line with most of the teacher’s images of newly arrived students and what these students need in order for the teachers to enable their possibilities for learning. All teachers described a restricted capacity to meet their images of what enables the student’s possibilities for learning as the power of their actions as teachers was perceived as governed by the frames ang guidelines composed by Swedish authorities. The study further suggested that these images of newly arrived students and the perceptions of restricted capacity to meet their needs were created through social processes.

En betydande andel av Sveriges gymnasieelever elever får högre betyg i sina kurser än de presterar på det nationella provet medan en mycket liten andel elever får ett lägre kursbetyg. Relationen mellan provbetyg och slutbetyg skiljer sig dessutom mellan olika skolor. På vissa skolor får systematiskt en stor andel elever högre slutbetyg än vad provbetygen indikerar medan detta är mycket ovanligt på andra skolor. Samtidigt är ett av huvudsyftena med de nationella proven att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur matematiklärare på några gymnasieskolor i Malmö resonerar kring betygsättning i relation till de nationella proven ur ett likvärdighetsperspektiv. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper på tre olika skolor i Malmö. Det empiriska materialet har tolkats enligt ett hermeneutiskt perspektiv, strukturerats med en tematisk analysmetod, och satts in i en vetenskaplig och sociokulturell kontext för att dra slutsatser utifrån identifierade mönster och teman. Resultaten av undersökningen visade att de nationella proven är lärarnas enskilt viktigaste underlag vid betygsättning och att de i regel bekräftar lärarnas tidigare bedömning. Det finns en tendens att låta provresultatet agera undre gräns vid betygsättning; ett nationellt prov kan höja betyg men sällan sänka. Lärarna ger uttryck för en oerhört positiv inställning till och ett starkt förtroende för de nationella proven då de upplevs välgjorda, heltäckande, tidsbesparande och rättvisa. Dessutom används de för att konkretisera svårtolkade kunskapskrav. Avvikelser mellan provresultat och kursbetyg betraktas som ett allvarligt likvärdighetsproblem och undviks om möjligt. På det hela taget ger matematiklärarna en väldigt enad bild av de nationella provens stora och legitima betydelse vid betygsättning.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur likvärdig betygssättning i samhällskunskap på gymnasienivå kan uppnås. För att nå syftet har fyra verksamma samhällskunskapslärare intervjuats angående vilka problem med likvärdig betygssättning de upplever och vilka metoder de använder för att lösa dessa problem. Resultatet analyseras med hjälp av ramfaktorteorin och läroplansteorin. Generellt återkommande upplevda problem med att nå likvärdig betygsättning uppges vara att det inte finns tid och resurser för samarbeten mellan lärare gällande likvärdighetsfrågor, samt att styrdokument är svårttolkade och mängden bedömningsstöd begränsade. Grundläggande insatser för att åtgärda problematiken med bristande likvärdighet är att rektorer och huvudmän skapar förutsättningar för likvärdighets-arbete som sedan kan omsättas i praktik av de betygssättande lärarna. De metoder som används av lärarna i dagsläget är bland annat sambedömning, diskussioner kring kunskapskrav och gemensamma prov.

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att för, Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects

I detta kapitel lyfter vi två problematiska sidor av dagens målrelateradebetygssystem, som kan ha negativa och långtgående konsekvenser för ett stort antal elever, men även för samhället i stort. Dessa sidor av betygssystemet handlar dels om betygens likvärdighet och urvalsfunktion, dels om betygsskalan och betygssteget F (dvs. betyget för icke godkänt resultat). Ett utbildningssystem med höga krav på behörighet (betyg) och som dessutom har ett icke godkänt betygssteg (F), riskerar att leda till att elever stängs ute från vidare utbildning såsom gymnasieskolan – trots att denna i dag är informellt obligatorisk och nödvändig för att komma vidare inom utbildningssystemet eller för att få arbete. Frågan är när i utbildningssystemet en formell urvalsfunktion behövs och vilka möjligheter till fortsatt utbildning vi erbjuder elever som får icke godkända betyg.

Since 2018, Swedish teachers are expected to pay particular attention to pupils’ results on national tests when grading. There are, however, still large discrepancies between national test results and teachers’ grades, which differ between schools and subjects. The purpose of this study is to investigate possible reasons behind these differences, from a teacher perspective. The study is based on semi-structured interviews with teachers who teach grade 9, either in physics (n=9) or English (n=12). The interviews have been transcribed and analyzed with thematic content analysis. The most important reason for differences is that the test results are considered misleading by the teachers. Although most reasons for considering the test results as misleading relate to test design, some of the reasons relate to the pupils. The only reason for differences that does not relate to test results being considered misleading, is that some pupils receive instruction at the end of the semester based on their shortcomings identified in the test. Furthermore, since the teachers tend to compare test results and own grades in a 1:1 ratio, they may discard the entire test if it is considered misleading. The fact that test results are presented as a single score or grade, therefore, seems to contribute to teachers not paying particular attention to test results when grading.

Syftet med den kvalitativa intervjustudien är att fördjupa förståelsen för betygsättning i tidigare åldrar genom att synliggöra hur matematiklärares resonemang om det nya betygsystemets tydlighet samt dess inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Studien har följande tre centrala frågor: 1. Hur upplever lärarna att det nya betygssystemets kunskapskrav har påverkat betygsättningen? 2. Hur upplever lärarna att betygen påverkar elevernas lärande/kunskapsutveckling? 3. Hur resonerar lärarna kring hur betyg i tidigare åldrar har påverkat relationen mellan summativ och formativ bedömning? Den empiriska undersökningen består av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 5 lärare som undervisar från årkurs 4–6. Lärarnas erfarenheter samt studiens empiriska material utgör grunden i arbetet. Det framkom i studien att urval lärare hade positiv inställning för betygsättning i tidigare åldrar. Dock var de medvetna om nackdelar med betygsättning och vilken komplexitet den har. Slutsatsen innefattar både högpresterande och lågpresterande elever där både är påverkade av tidig betygsättning. Studien diskuterar även de bakomliggande faktorer till det och synliggör lärarens roll i detta. Studien visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var riktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Lärarna upplever att både summativ och formativ bedömning kompletterar varandra och att eleven inte får en rättvis bedömning om hen bedömas endast summativ eller formativ.

Denna studie handlar om hur gymnasieelever värderar laborationer i biologiundervisningen. Mer specifikt undersöktes vilka mål och syften med laborativt arbete som lyfts fram av eleverna själva. Vidare studerades elevers syn på formativ bedömning av laborationer som stöd i sin lärandeprocess. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar om formativ bedömning av laborationer elever ger uttryck för. I denna undersökning har jag valt att fråga elever i gymnasieskolan om olika aspekter angående laborationers syfte och bedömning. För att studera detta genomfördes både enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer med elever och deras lärare. Lärarperspektivet gav insikter om elevernas uppfattning om laborationer och formativ bedömning stämmer överens med undervisande lärares uppfattning. Resultatet visar att elever samt deras lärare samstämmigt tycker att laborationer har många olika syften som faller inom tre huvudsakliga områden 1) laborativa färdigheter och arbetssätt, 2) kunskap och förståelse och 3) attityd och motivation. Det framkom tydligt att både elever och lärare anser laborationer som viktiga och högt motivationsgivande i biologiundervisningen. Resultatet visar även att elever anser att kognitiva mål uppfylls med användandet av laborationer. Resultatet i studien visar att både elever och lärare i studien anser formativ bedömning vid laborationerna som något positivt. Elever uttrycker att de kan utnyttja kraften i feedback och ser sig själva som läranderesurser för varandra, vilket anses som viktiga hörnstenar i formativ bedömning. Elever tycker sig också kunna aktivera sig själva att äga sitt eget lärande. Däremot tyder mina resultat på att det är svårare för elever och lärare att skapa kopplingar till mål och kunskapskrav vid laborationer. I denna studie visade det sig att elever inte förstår hur kunskapskraven används vid laborationer och värdeorden i kunskapskraven upplevdes som otydliga. Resultaten pekar på att elever inte heller vet hur myck

Friluftsliv och utevistelse upptar stor plats i kursplanen för ämnet Idrott och hälsa men tidigare studier och inspektioner visar att momentet inte ges motsvarande plats i undervisningen. Viss forskning pekar mot att olika yttre faktorer kan påverka lärarens möjligheter att bedriva undervisning inom friluftsliv och utevistelse. Med anledning av detta undersökte denna studie lärares förutsättningar att bedriva undervisning i Idrott och hälsa avseende momentet friluftsliv och utevistelse. Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa genomfördes. Resultatet visade att det fanns en stor skillnad i undervisningsinnehållet och hur lärare prioriterade området. Skillnaden mellan kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav ansågs vara den största påverkansfaktorn för detta. Respondenterna menade vidare att skolans geografiska placering i relation till en god naturmiljö, lektionstiden samt den ekonomiska faktorn i stor utsträckning påverkade förutsättningarna för undervisningen. Detta kan medföra att elevens rätt till likvärdig bedömning i ämnet äventyras.

Efter att vi i flera olika sammanhang uppmärksammat att slöjdlärare tolkar läroplanens styrdokumnet olika och att det på grund av detta uppstår olikheter i betygsättningen ville vi undersöka och synliggöra dessa frågor. Syftet med vår studie var att belysa slöjdlärares uppfattningar kring likvärdigheten i betygsättningen samt synliggöra vad slöjdlärarna anser krävs för en större likvärdighet nationellt. Med hjälp av halvstrukturerade intervjufrågor genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade ett mindre antal högstadielärare. Efter att ha bearbetat och analyserat materialet kunde vi utläsa att informanterna hade skilda åsikter och uppfattningar i många frågor, vilket bekräftar att styrdokumenten har stora tolkningsutrymmen. Både informanterna, Skolverket och andra instanser inser och är medvetna om att betygsättningen är en svår fråga och näst intill omöjlig att skapa likvärdighet kring. Några informanter uttryckte att möjligheten till öppen tolkning av styrdokumenten är positiv eftersom det lämnar uttrymme till läraren själv, medan andra informanter önskade mer styrning för att göra den nationella likvärdigheten större. Vår undersökning visade att de flesta av våra informanter använder någon form av stödmaterial i sin betygsättning. Matriser användes av alla, men på olika sätt och skapade i olika format. Skolverkets stödmaterial användes i olika utsträckning, liksom sambedömning och elevexempel. Prov användes sällan. Kompetensutveckling i olika former är något som verkar vara olika utbrett hos olika huvudmän. Mer kompetensutveckling efterfrågas hos många lärare och ses som grundläggande för att den nationella likvärdigheten ska kunna öka. En ökad praxis efterfrågas, men var den ska skapas finns olika meningar kring. Lärarna är eniga om att styrning skulle öka den nationella likvärdigheten, men vad det skulle resultera i kring undervisningen för läraren respektive eleverna upplevs olika. Friheten och skapandet skulle eventuellt påverkas, men rättssäk

Denna uppsats syftar till att undersöka hur svensklärare går till väga vid en bedömning av en elevtext, resultatet av den bedömningen, och hur de arbetar med bedömning löpande under ett läsår för att säkra en likvärdig och rättssäker betygsättning. För att ta reda på detta ombads åtta aktiva svensklärare bedöma en elevtext i kursen Svenska 1. Lärarna blev intervjuade efter avslutad bedömning, där de fick redogöra för sin bedömningsprocess samt berätta hur de arbetar generellt med bedömning i deras vardag. Studien visar att det råder en bedömarvariation bland lärarna, att deras bedömningsprocess inte skiljer sig åt avsevärt och att de använder sig av samma delar av kunskapskraven men olika delar av ämnesplanen i sin bedömning. Det finns en samsyn på vilka kunskaper som kunde utvärderas från texten, men lärarna värderar och väger de olika delarna när de omvandlar sin analytiska bedömning till ett betyg. Vi fann också att uppgiftsinstruktionens utformning påverkade hur de bedömde texten. Övrigt finns det en likhet i hur de samlar in underlag för betygsättning och synen på samarbete inom bedömning med andra svensklärare. Hur de dokumenterar sin bedömning och i vilken utsträckning de pratar med sina elever om bedömning skiljde sig däremot åt., The aim of this study was to examine how Swedish teachers assess an individual student paper, the result of that assessment, and how they work with assessment in general during the school year in order to secure equivalent and reliable grading. To accomplish the aim for the study, eight Swedish teachers in upper secondary school were asked to grade a student paper written for the course Svenska 1. The teachers were then interviewed to explain their grading process but also to explain how they work in general with assessment during the school year. The result of this study shows a diversity in how the teachers have graded the student paper, that the teachers’ grading process are quite similar, and that they use the same parts of the knowledge requirements but different parts of the syllabus in their assessment. There is a common view on what knowledge could be evaluated from the assignment, but the teachers rate the different parts differently when they turn their analytical assessment into a grade. We also found that the instructions for the assignment affected their assessment. Additionally, there was a similarity in how the teachers collect material for grading and their view on collaboration with other Swedish teachers regarding assessment. How they document their assessment and to which extent they talk to their students about assessment and grading, differed.

Examensarbetet har varit en studie som skulle ta fram ett sätt att utvärdera användbarheten och göra en betygsättning av användbarhet i ett utvalt Content Management System.Det bakomliggande problemet till att examensarbetet utfördes är att betygsättningen av användbarhet är bristfällig i många utvärderingar av Content Management System.Studien har använt ett befintligt ramverk som var framtaget för utvärdering av användbarhet i mobiltelefoner. Detta ramverk modifierades så att det istället kunde implementeras på ett Content Management System.Användartesterna som användes för datainsamlingen utfördes av användare som valts ut genom ett selektivt urval beroende på erfarenhet inom användning av informationssystem.Användarna betygsatte olika användbarhetsindikatorer beroende på egen upplevelse under utförandet av uppgiften.Det data som samlades in från användartesterna sammanställdes i en Excelfil och för varje användares betyg på de olika användbarhetsindikatorerna sammanställdes ett pentagondiagram från dessa betyg.Studiens resultat presenterade en analys av utvärderingen som implementerade de olika delarna från ramverket. Analysen visade på olika resultat från testanvändarna och resultaten kunde enkelt utläsas från pentagondiagramen.Studiens slutsats är att det anpassade ramverket baserar sig på befintliga teorier och metoder kring utvärdering av användbarhet och betygsättningen baseras på befintliga tillvägagångsätt i ramverket.De identifierade komponenterna i ramverket är utvärderings delen, användartester och think-aloud, och betygsättningsdelen, poängskala och pentagondiagram., The thesis has been a study that would provide a way to evaluate usability and make a rating of usability in a selected content management system. The underlying problem that the thesis was conducted is that the rating of usability is inadequate in many evaluations of Content Management Systems. The study has used an existing framework that was developed for evaluating usability in mobile phones. This framework was modified so that it could instead be implemented on a Content Management System. The user tests used for data collection were performed by users selected through a selective selection based on experience in the use of information systems. Users rated different usability indicators depending on their experience during the performance of the task. The data collected was compiled in an Excel-file and for each user's ratings of the various usability indicators, a pentagon chart was compiled from these grades.The study's results presented an analysis of the evaluation that implemented the various parts of the framework. The analysis showed different results from the test users and the results could easily be read from the pentagon charts.The study's conclusion is that the adapted framework is based on existing theories and methods of evaluating usability and the rating is based on existing approaches in the framework.The identified components of the framework are the evaluation section, user tests and think-aloud, and the grading scale, scorecard and pentagon chart.

Betyg och bedömning är en omfattande process som av många lärare uppfattas somutmanande. Lärare måste utgå från läroplanens kunskapskrav vid betygsättning av elevers kunskaper och bedömningen ska utgå ifrån elevers uppvisade kunskaper kopplade tillundervisningen. Lärare står inför flera viktiga beslut i samband med dessa processer där målet är att eleven betygsätts och bedöms rättvist, i förhållande till kunskapskraven. Kunskapsöversikten behandlar både nationell och internationell forskning kring betyg och bedömning, ur ett lärarperspektiv. Studien inriktar sig på lärares betygsättning och bedömning inom ämnet samhällskunskap i grundskolan och framförallt mellanstadiet, som omfattarårskurserna 4–6. Forskning kring betyg och bedömning ur ett elevperspektiv framförs även översikten, för att framhäva komplexiteten i lärares betygsättning. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och analysera forskningen kring processerna kopplade till betyg och bedömning, ur ett lärarperspektiv. Specifikt är översikten inriktad på lärares betygsättning i grundskolan och framförallt mellanstadiet, inom ämnet samhällskunskap. Vi har även kartlagt vilka metoder som företrädesvis har använts i den analyserade forskningen. Metod Insamlingsmaterialet till kunskapsöversikten bestod främst av vetenskapliga artiklar som genomgått en process av granskning, så kallad peer-review process. Både nationella och internationella vetenskapliga artiklar inkluderades i kunskapsöversikten. Information från Skolverket och annan litteratur användes endast i inledningen och bakgrunden av översikten. Resultat av studien Resultaten indikerar att införandet av den nya läroplanen syftar till att öka precisionen och rättvisan i betygsättningen. Felaktiga betyg tilldelas när lärare tolkar det nya betygssystemetfelaktigt. När lärare misslyckas med att beakta kunskapskraven i läroplanen har de medirrelevanta faktorer i betygsättningen. Ytterligare resultat av översikten visar att betygssamtal med ele

Both in the school world and in the public debate we have experienced a major focus on assessment and grading. However, the practice of summative assessment has according to us been rather absent in our upper secondary teacher education programme. Since the student perspective of assessment is a research topic that is fairly unexplored, the purpose of this study is to contribute with knowledge about teachers’ assessment practice from a student perspective. Moreover, this thesis aims to explore upper secondary students’ perceptions and understandings of assessment and grading in the subject Swedish. The empirical material is based on questionnaires followed by focused group interviews. The study was conducted at two Swedish upper secondary schools with one class from each school. The theoretical frame of this study is phenomenology and Husserl’s theory of the lifeworld and Løgstrup’s theory of the ethical demand are used to interpret the empirical material. The results show that students experience that their learning is made visible both orally and in writing throughout the course, that they know what their grades are based on, and that they know what they have to do in order to attain a certain grade. However, the students do not seem to be able to give any examples of specific skills. Furthermore, they experience that the teacher gives them several opportunities to meet the knowledge requirements and most students are pleased with their grades, which seems to result in that they are more likely to perceive grades as fair. Criticism is addressed towards the grading system and knowledge requirements for being arbitrary and intricate. Nonetheless, the students accentuate their teacher’s ability to disambiguate the knowledge requirements. The conclusion is that the teacher’s professionality and the student-teacher relationship are of great significance for the students’ comprehension and perception of assessment and grading. Hence, it is suggested that students’ persp

Den här studien undersöker hur två högstadielärare i ämnet bild upplever och arbetar med bedömning och betygsättning. Studiens material samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna är: Hur upplever två bildlärare på högstadiet bedömning och betygsättning av arbetsprocessen och slutprodukten, samt hur de tillfrågade lärarna ser på relationen mellan arbetsprocessen och slutprodukten i bedömningen och betygsättningen? Resultatet visar på att de tillfrågade lärarna upplever betyg och bedömningsarbete i bildämnet som svårt och komplext. Det visar även att bedömning och betygsättning i ämnet är särpräglad vilket i sin tur diskuteras i ljuset av att betygsättningen varierar mellan lärarna. Studien pekar på vidare forskning om elevernas upplevelser gällande bedömning och betygsättning i bildämnet.