Search

Organdonation är sällsynt, men blir allt vanligare. Vid en donationsoperation bidrar anestesisjuksköterskan bland annat till att bevara patientens värdighet och övervaka organens cirkulation. Syftet var att beskriva svenska anestesisjuksköterskan och internationella perioperativa sjuksköterskors erfarenheter under donationsoperationer av vuxna avlidna donatorer. För att svara på syftet genomförs en systematisk litteraturstudie med ett kvalitativt förhållningssätt, där sju svenska studenters masteruppsatser jämfördes med 16 internationellt vetenskapligt publicerade studier. Resultatet visar att internationella perioperativa sjuksköterskor känner sig tveksamma till begreppet hjärndöd och dess beslutsamhet. I Sverige visar det att sjuksköterskorna var medvetna om begreppet hjärndöd och inte tvivlade på läkarens bedömning. Svenska anestesisjuksköterskor upplever ingen brist på formell utbildning i donationsprocessen. Internationellt saknas utbildning om lokala riktlinjer och lagstiftningen kring donationsprocessen. De upplever bristande utbildning som leder till negativa attityder och upplevelser. Det finns skillnader i erfarenheter och behov av stöd mellan internationella perioperativa sjuksköterskor och svenska anestesisjuksköterskor. Känslor som sorg, otillräcklighet och rädsla för döden hos de internationella perioperativa sjuksköterskorna, varför de föredrar att inte delta i donationsoperationer. Examensarbetena visar att de svenska anestesisköterskorna känner stolthet över att ha gjort skillnad för en annan människa och att de respekterar deras vilja och lust. Det är tydligt att perioperativa sjuksköterskor runt om i världen både utmanar och känslomässig stress under donationsoperationer och att känslomässig stress är vanligt. Sammanfattningsvis framgår det att internationella perioperativa sjuksköterskor tvivlar på begreppet hjärndöd och saknar utbildning om donationsprocessen, medan svenska anestesisjuksköterskor har en bättre förståelse och känner stolthet över, Organ donation is rare, but becoming more common. During a donation operation, the anesthesia nurse contributes, among other things, to preserving the patient's dignity and monitoring the circulation of the organs. The aim was to describe the experiences of Swedish anesthesia nurses and international perioperative nurses during donation operations of adult deceased donors. To answer the purpose, a systematic literature study is carried out with a qualitative approach, where seven Swedish students' master's theses were compared with 16 internationally scientifically published studies. The result shows that international perioperative nurses feel doubtful about the concept of brain death and its determination. In Sweden, it shows that the nurses were aware of the concept of brain death and did not doubt the doctor's assessment. Swedish anesthesia nurses experience no lack of formal training in the process of donation operations. Internationally, there is a lack of training on local guidelines and the legislation surrounding the donation process. They experience a lack of education that leads to negative attitudes and experiences. There are differences in experience and need for support between international perioperative nurses and Swedish anesthesia nurses. Feelings of sadness, inadequacy and fear of death in the international perioperative nurses, why they prefer not to participate in donation operations. The degree projects show that the Swedish nurse anesthetists feel pride in having made a difference for another person and that they respect their will and desire. It is clear that perioperative nurses around the world face both challenges and emotional stress during donation surgeries and that emotional stress is common. In summary, it appears that international perioperative nurses doubt the concept of brain death and lack training about the donation process, while Swedish anesthesia nurses have a better understanding and feel pride in being able to make a differ

Bakgrund Utformningen av miljön i akutsjukvården leder till svårigheter att tillvarata patientens integritet. Lyhördhet krävs från sjuksköterskans sida gällande att ge en individanpassad omvårdnad utifrån patientens egna preferenser och kultur. Integritet har flera dimensioner och innefattar personlig, psykisk och fysisk integritet. Integritet är kopplat till människans upplevelse av värdighet och egenvärde. Individens etiska hållning kan skapa en medvetenhet om andra människors värdighet. En grundläggande aspekt inom omvårdnad är att tillvarata patientens värdighet och därmed autonomi. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelse av integritet inom akutsjukvård. Metod Designen till denna studie var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning. Sökningar avgränsades till CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 17 artiklar för granskning och analys. Av de 17 artiklarna var sju av kvalitativ design, sju av kvantitativ design medan tre var mixstudier. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade på att patientens upplevelse av integritet var beroende av miljöfaktorer, sjuksköterskans förhållningssätt i vårdrelationen samt sjuksköterskans förmåga att tillämpa integritetsskyddande beteenden. Miljöfaktorer och sjuksköterskans förhållningssätt var avgörande för att upprätthålla patientens värdighet. Slutsats Slutsatsen blev att integritet är ett kontextberoende fenomen. Integritet anses vara personbunden samt att den kan avgöras av människans kultur. Kunskap och reflektion hos sjuksköterskan gällande integritetsskyddande beteenden hade en central roll för att patientens integritet skulle bibehållas. Värdighet och därmed autonomi kunde upplevas av patienterna när integriteten tillvaratagits., Background The design of the environment in emergency care leads to difficulties in safeguarding the patient's privacy. Responsiveness is required from the nurse's side to provide individualized care based on the patient's own preferences and culture. Privacy has several dimensions and includes personal, psychological and physical privacy. Privacy is linked to the human experience of dignity and intrinsic value. The individual's ethical stance can create an awareness of other people's dignity, something that is changeable throughout life. A fundamental aspect of nursing care is to protect the patient's dignity and thus autonomy. Aim The purpose of this literature review was to illustrate the patient experience of privacy in emergency care. Method The design for this study was a literature review covering scientific articles. These have been developed through database search. Searches were separated into CINAHL and PubMed. The result is based on 17 articles for review and analysis. Of the 17 articles, seven were of qualitative design, seven of quantitative designs while three were of both qualitative and quantitative design. The articles were then quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment dossier. The data analysis was carried out using an integrated analytical method. Results The results consisted of that the patient ́s experience of privacy depended on environmental factors, the nurse ́s approach in the care relationship and the nurse ́s ability to apply privacy-protection behaviors. Environmental factors and the nurse's approach were crucial to maintaining the patient's dignity. Conclusions The literature review highlights privacy as a context-dependent phenomenon. Privacy is considered to be person bound and can be determined by human culture. The knowledge and reflection of the nurse regarding privacy behaviors had a central role in maintaining the patient's privacy. Dignity and thereby autonomy could be experienced by the patients when

Based on Séminaire La peine de mort of Jacques Derrida, the article focuses on what the literature on the death penalty has excluded. Putting to dialogue the abolitionism of Hugo with the antiabolitionism of Kant, the text writes an interpretation of that dialogue from certain sexual violence. It is about thinking what would happen if we ask: is the death penalty the woman’s own?, A partir del Séminaire La peine de mort de Jacques Derrida, el artículo centra su atención en aquello que la literatura de la pena de muerte ha excluido. Poniendo a dialogar el abolicionismo de Hugo con el anti-abolicionismo de Kant, el texto escribe una interpretación de ese diálogo desde cierta violencia sexual. Se trata de pensar qué ocurriría si preguntásemos: ¿es la pena de muerte lo propio de la mujer?

The Colombian Constitutional Court abolished the word “severe” from the legal definition of torture in 2005. As a result of that decision, torture was formulated as “physical or mental suffering” in Colombian criminal law. Nevertheless, the actual legal d, El delito de tortura previsto en el Código penal colombiano inicialmente preveía que los sufrimientos físicos o psíquicos que constituyen la parte objetiva del tipo de tortura debían ser graves. En 2005, la Corte Constitucional declaró inexequible la expr