Search

För att organisationer skall anses vara uppdaterade och relevanta är förändring en nödvändighet. Förändringsarbetets framgång är främst beroende av de processer som uppföljs och åtgärder som vidtas vid implementeringen. Denna studie undersöker den psykosociala arbetsmiljön vid ett förändringsarbete vid en offentlig kulturverksamhet med hjälp av Kotters åttastegsmodell. Syftet är att undersöka lyfta medarbetarnas perspektiv på hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas under en organisationsförändring. Enligt tidigare forskning är de främsta faktorerna för ett framgångsrikt förändringsarbete tydlig kommunikation kring implementeringen och organisationsledarens intresse för medarbetarnas motivation, samt att organisatoriskt lyssnande kan användas som verktyg för att öka engagemanget gentemot förändringen. Studien har en abduktiv grund och genomförandet av denna studie har involverat en datainsamling genom en enkät utformad från dimensionerna Relation och Ledarskap samt Socialt Kapital i det standardiserade enkätverktyget COPSOQ med en tillhörande öppen kvalitativ fråga. I studien deltog 53 medarbetare från den offentliga kulturverksamheten, resultatet visar på bristfällig kommunikation och delaktighet. Genom studien kan man dra slutsatser kring att förändringsarbetet vid den offentliga kulturverksamheten inte följer Kotters åttastegsmodell och att medarbetarna inte upplever sig få delta i förändringen, detta kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt för medarbetarna., For organizations to be considered up-to-date and relevant, change is a necessity. The success of the change work is primarily dependent on the processes that are followed up and measures that are taken during the implementation. This study examines the psychosocial work environment during change work at a public cultural activity using Kotter's eight-step model. The purpose is to examine the employees' perspective on how the psychosocial work environment is affected during an organizational change. According to previous research, the main factors for successful change work are clear communication about the implementation and the organizational leader's interest in employee motivation, and that organizational listening can be used as a tool to increase commitment to the change. The study has an abductive basis and the implementation of this study has involved data collection through a survey designed from the dimensions Relationship and Leadership as well as Social Capital in the standardized survey tool COPSOQ with an associated open qualitative question. 53 employees from public cultural activities participated in the study, the results show insufficient communication and participation. Through the study, it can be concluded that the change work at the public cultural activities does not follow Kotter's eight-step model and that the employees do not feel they can participate in the change, this can affect the psychosocial work environment negatively for the employees.

Digitalisering är något som tagit fart de senaste decennierna och som expanderar i hög takt, i privatliv såväl som i arbetslivet och kan ses som en av de primära faktorer som leder till en omvärldsdriven förändringsprocess. Kandidatuppsatsen baseras på en kvalitativ ansats och ämnar utforska två aspekter av förändringsprocesser som drivs av digitaliseringen: hur barriärer, det vill säga motstånd, hanteras och vad de bakomliggande orsakerna kan vara till att barriärer uppstår. Data som framkommer i studien baseras på fem chefer och deras egna upplevelser och tillvägagångssätt för att bemöta barriärer vid digitalisering på arbetsplatsen. Studien identifierar fyra olika orsaker varför barriärer uppstår och påvisar fem huvudsakliga tillvägagångssätt för att hantera barriärer mot digitalisering, dessa är kommunikation, ledarskapets utformning, utbildning och kompetensutveckling, inkludering och engagemang samt förändringsstrategier.

Examensarbetets titel: Mellan två skärmar - En kvalitativ studie baserad på chefers upplevelser under hybridarbete Seminariedatum: 30 maj 2024 Kurs: FEKH49 - Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Nathalie Lindström, Sofia Norlin och Axel Rosenberg Handledare: Nadja Sörgärde Fem nyckelord: Chefers arbete, chefers roll, hybridarbete, identitetsarbete, förändringsarbete Forskningsfrågor: Vilka nya utmaningar upplever chefer i sitt arbete under hybridarbete? (och) Hur hanterar chefer de nya utmaningarna? Syfte: Denna studie syftar till att utforska och förstå chefers upplevelse i hybridarbetsmiljöer. Vi ämnar att djupgående analysera hur chefer upplever och hanterar eventuella utmaningar i sitt arbete. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med en semistrukturerad metod, med åtta avdelningschefer. Studien antar vidare en socialkonstruktionistisk utgångspunkt och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Teorin behandlar tidigare forskning kring chefers arbete inom både traditionell och hybrid kontext. Vidare presenteras det teoretiska ramverk vilket är identitetsarbete. Resultat: Resultaten av empirin visar vilka nya utmaningar cheferna upplever, och hur de hanterar dessa. Dessutom identifieras tre tydliga karaktärsdrag som framträder i hur cheferna beskriver sig själva under intervjuerna. Slutsats: Hybridarbete har förändrat chefsrollen genom att introducera nya arbetsuppgifter och utmaningar, där chefer ofta skjuter över ansvar. Gemensamt är att cheferna fortsätter att beskriva sig själva som aktiva och stöttande chefer.

Flera företag stöter på hinder när det gäller att förankra beslut och få hela verksamheten delaktiga i förändringar. Att säkerställa att varje del av verksamheten är involverad och delaktig i förändringsinitiativ kan vara en komplex uppgift. Rapporten syftar till att utforma en strategi för att underlätta vid förändringar. Detta för att se vilka metoder som kan användas för att företag och anställda ska kunna genomföra förändringar på ett så effektivt sätt som möjligt. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna inkluderade en kombination av en kvantitativ datainsamling i form av en enkätundersökning, kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Utöver detta genomfördes en litteraturstudie, samt en fallstudie. Genom att samla in och analysera empiriska data kunde resultatet av studien presenteras och jämföras med det teoretiska ramverket. Studiens resultat tyder på att en genomtänkt och inkluderande kommunikationsstrategi är avgörande för att underlätta förändringsprocesser och skapa en positiv inställning hos medarbetarna. Tydlig, engagerande och regelbunden kommunikation kan öka delaktigheten och motivationen bland anställda, vilket främjar en framgångsrik implementering av förändringar på arbetsplatsen. Dessutom visade resultaten att olika kommunikationsmetoder kan ge olika reaktioner från medarbetarna. Dessa slutsatser stöds av det teoretiska ramverket som knyts an i analysdelen, där betoningen på tydlig kommunikation och förståelse för förändringens syfte och konsekvenser lyfts fram. Öppen dialog från ledningen främjar transparens, minskar osäkerhet och motstånd, medan en gemensam förståelse av förändringens mål är avgörande för att skapa acceptans och stöd bland medarbetarna. Denna rapport begränsar sig till att studera ett mindre företag inom AI/IT branschen i Västra Götaland. Med enbart sju intervjurespondenter och enkätsvar från 43% av de anställda representerar resultaten en begränsad del av företagets arbetskraft. Tidsbegrä, Several companies encounter obstacles when it comes to anchoring decisions and involving the entire organization in changes. Ensuring that every part of the business is involved and engaged in change initiatives can be a complex task. The aim of this report is to formulate a strategy to facilitate changes. This is to identify methods that can be used for companies and employees to implement changes as effectively as possible. The method used to address the research questions included a combination of a literature review, quantitative data collection through surveys, and qualitative data collection through semi-structured interviews. By collecting and analyzing empirical data, the results of the study could be presented and compared with the theoretical framework. The results of the study suggest that a well-thought-out and inclusive communication strategy is crucial for facilitating change processes and creating a positive attitude among employees. Clear, engaging, and regular communication can increase participation and motivation among employees, which promotes successful implementation of changes in the workplace. Additionally, the results showed that different communication methods can generate different reactions from employees. These conclusions are supported by the theoretical framework discussed in the analysis section, where the emphasis on clear communication and understanding of the purpose and consequences of change is highlighted. Open dialogue from management promotes transparency, reduces uncertainty and resistance, while a shared understanding of the goals of change is crucial for creating acceptance and support among employees. This report is limited to studying a small company in the AI/IT industry in Västra Götaland. With only seven interview respondents and survey responses from 43% of the employees, the results represent only a smaller group of the company's workforce. Time constraints have also affected the scope of data collection and analysis

This study explores bank employees' attitudes and perceptions towards digitalization in their workplace and its impact on their work within team structures. The aim is to fill identified research gaps by specifically examining internal factors such as employees' attitudes towards technology and their participation in change processes. The study employs a qualitative methodology and conducts semi-structured interviews with bank employees at three bank branches in Uppsala. The Technology Acceptance Model (TAM) is used to analyze how bank employees accept and adapt to new technologies, while Tuckman's stages of group development is applied to investigate how team dynamics develop and are affected by digitalization. The study's results culminated in a developed model for digital acceptance within bank teams, highlighting the challenges and opportunities employees face in their daily work with digital tools. Furthermore, attitudes towards change, the impact of digital systems on team dynamics, and the work environment are analyzed. Among the conclusions drawn, it was found that a positive attitude and thorough understanding of digital tools among bank employees are crucial for a successful digital transformation. Additionally, team dynamics play a significant role in the acceptance and integration of new technology, emphasizing the importance of effective change management strategies within the banking sector., Denna studie utforskar bankpersonalens attityder och föreställningar gentemot digitalisering på deras arbetsplats och dess inverkan på deras arbete inom teamstrukturer. Syftet är att fylla identifierade forskningsgap genom att specifikt granska interna faktorer såsom personalens attityd till teknik och deltagande i förändringsprocesser. Studiens metodik är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med bankanställda vid tre bankkontor i Uppsala. Technology Acceptance Model (TAM) används för att analysera hur bankanställda accepterar och anpassar sig till ny teknik, medan Tuckmans modell för grupputveckling tillämpas för att undersöka hur teamdynamik utvecklas och påverkas av digitaliseringen. Studiens resultat mynnade ut i en utvecklad modell för digital acceptans inom bankteam, som belyser de utmaningar och möjligheter som anställda möter i sitt dagliga arbete med digitala verktyg. Vidare analyseras attityder till förändring, digitala systems påverkan på teamdynamik och arbetsmiljö ingående. Bland de slutsatser som dras, visade det sig att en positiv attityd och grundlig förståelse för digitala verktyg bland bankanställda är avgörande för en lyckad digital transformation. Vidare spelar teamdynamik en betydande roll i acceptansen och integrationen av ny teknik, vilket understryker vikten av effektiva förändringsledningsstrategier inom banksektorn.

The preschool is an organization that is constantly developing. Although changes are a natural part of the preschool`s organization, some changes affect more than others. The study is about getting to know how it is experienced by principals to lead in resistance and which strategies preschool principals use to deal with resistance. The study also shed light on what the resistance may be due to and how principals who are active in the preschool´s organization work to reduce resistance that may arise during change work. The aim of the study is to contribute knowledge about which strategies preschool principals apply to deal with resistance in change work, how principals feel it is to lead in resistance and what impact inclusive leadership can have on change work in preschool. Fifteen principals/deputy principals have participated in the study and shared their thoughts and reflections on what it is like to lead in resistance through semi-structured interviews with the aim of answering the research questions to achieve a knowledge contribution for the study. The interviews have been transcribed, thematized and analyzed to arrive at several results from the empirical collection. The theoretical frame of reference highlight what previous research says about change work, resistance, inclusion, leadership and strategies. The analysis model ADKAR is discussed and in the empirical work there is a summary of the respondents´ thoughts and reflections on what it is like to lead in resistance, the impact inclusive leadership can have, and which strategies preschools principals use to deal with resistance. In the analysis section, the respondents´ answers are discussed compared to the literature and most of the results from the empirical work are supported by the research. The study´s conclusion shows that there are positive and negative perceptions of leading in resistance. Preschool principals have several strategies for dealing with resistance, such asindividual conversations, Förskolan är en organisation som ständigt är under utveckling. Fast förändringar är en naturlig del av förskolans organisation så påverkar vissa förändringar mer än andra. Studien handlar om att få kännedom om hur det upplevs av rektorer att leda i motstånd och vilka strategier rektorer i förskolan använder sig av för att hantera motstånd. Studien belyser även vad motståndet kan bero på och hur rektorer som är verksamma i förskolans organisation arbetar för att reducera motstånd som kan uppstå vid förändringsarbeten. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring vilka strategier rektorer i förskolan tillämpar för att hantera motstånd vid förändringsarbetet, hur rektorer upplever det är att leda i motstånd och vad inkluderande medarbetarskap kan ha för påverkan vid förändringsarbeten i förskolan. Femton rektorer/biträdande rektorer hardeltagit i studien och fått dela med sig av sina tankar och reflektioner om hur det är att leda i motstånd genom semistruktuerade intervjuer i syfte att besvara forskningsfrågorna för att uppnå ett kunskapsbidrag för studien. Intervjuerna har transkriberats, tematiserats och analyserats för att komma fram till flera resultat från empiriinsamlingen. Den teoretiska referensramen lyfter upp vad tidigare forskning säger om förändringsarbete, motstånd, inkludering, ledarskap och strategier. Analysmodellen ADKAR diskuteras och i empirin finns en sammanfattning av respondenternas tankar och reflektioner kring hur det är att leda i motstånd, vilken påverkan ett inkluderande ledarskap kan ha och vilka strategier rektorer i förskolan använder sig av för att hantera motstånd. I analysavsnittet diskuteras respondenternas svar jämfört med litteraturen och de flesta resultaten från empirin får stöd av forskningen. Studiens slutsats visar att det finns positiva och negativa uppfattningar om att leda i motstånd. Rektorer i förskolan har flera strategier för att hantera motstånd som t.ex. enskilda samtal, kommunikation, samverkan med andra, fråga kolleg

Syfte: Syftet med vårt arbete är att genom en inventering av HRs nuvarande stödfunktioner kunna förklara vikten av ett ordentligt stöd från HR i förändringssituationer med inriktning mot digitalisering eftersom det är ett ständigt växande ämne och område inom organisationer. Efter inventeringen går det att se vilka stödfunktioner som kan användas ytterligare vid förändringar. Därigenom går det att förklara på vilka sätt HR kan finnas som stöd vid förändringar och därav antas välbefinnandet öka till följd av att stödet ökar. Metod: En empirisk undersökning med deduktiv ansats som behandlar HRs roll i förändringsprocesser. Insamlingen av empirin har genomförts via kvalitativa intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att kommunikation är en nyckelfaktor för en lyckad implementering av förändringar, det i sin tur tyder på att HR som stödfunktion bör lägga vikt vid att finnas på plats för att kunna samtala med arbetstagarna under förändringsprocessen. Det i sin tur förväntas öka välmåendet hos personalen under förändringsprocessen och därav bidra till en stabil organisationshälsa., Purpose: The aim of this study is to do an inventory of the present support that HR has, to describe how important the right support from HR is during times of change. With an orientation towards digitalization since it is a subject that continuously keeps growing within organizations. By explaining how HR can support employees during times of change the welfare is expected to increase as the support increases as well. Method: An empirical study with a deductive research approach that considers HRs part during times of change. The collection of empirical data was done through qualitative interviews. Conclusion: The study has shown that communication is a key factor for successful implementation of changes. That means that HR as a support function needs to be available to have dialogues with the employees during the times of change. By doing that the wellbeing of the employees is expected to increase and therefore contribute to a steady organizational health.

Studien utgår från intervjuer med fem personer med normbrytande och/eller normföljande funktionalitet. Studien fokuserar på funktionsnormpositioneringen genom att undersöka hur intervjupersonerna förhåller sig till och tolkar samtida mediala representationer av funktionaliteter. Syftet är att undersöka betydelser av mediala representationer av funktionaliteter, och vilka subjektspositioner och strategier i förhållande till rådande funktionsmaktordning som framträder i intervjupersonernas berättelser. Att i forskning undersöka funktionsmaktordningen och visa på hur diskurser kan påverkas i en jämlik och rättvis riktning är angeläget utifrån att funktionsrättsfrågor historiskt har nedprioriterats inom de demokratiska samhällsrörelserna. Empirin i studien består av kartläggningsmaterial med artiklar och bilder och transkriberade intervjuer. Photo-Elicitation används som kvalitativ intervjumetod. I diskursanalysen framkommer teman som tolkats bland annat utifrån teorier om crip, misfit, stigmatisering och intersektionalitet. Resultatet visar på en politisk betydelse då representationer anses ha potential att sprida kunskap som på sikt kan påverka den rådande funktionsmaktordning. Resultatet visar också att representationer har subjektiva betydelser för enskilda personer, i form av igenkänning, inspiration, nyfikenhet och exponering. Resultatet visar att funktionsmaktordningen blir utmanad av motståndsdiskurser. Intervjupersoner intar olika subjektspositioner och använder sig av strategier för att exempelvis ifrågasatta miljöer som upplevs som misfit. Intervjupersoner synliggör det post-institutionaliserade samhället genom att ifrågasätta deterministiskt biologiska tankefigurer. Resultatet visar att representationer av funktionaliteter i media bidrar till att upprätthålla det nyliberala samhällets diskursiva klimat av tolerans. Resultatet visar samtidigt att representationer av funktionaliteter i media erbjuder verktyg för individer att inta nya subjektspositioner som på, 2024-06-10

Bakgrund: AI är ett växande fenomen inom organisationer och kan redan identifieras i olika processer och arbetsområden. Tidigare forskning har visat att en implementering av AI kommer med både fördelar och nackdelar samt en påverkan som organisationer behöver ta ställning till. Utvecklingen av AI i relation till målstyrning har däremot gått långsammare. Målstyrning innefattar ett arbetssätt och är ett välanvänt syrningsmedel inom organisationer. Med fokus på arbetssättet vid målstyrning skulle forskning av relationen mellan AI och målstyrning ge kunskap i vilken påverkan AI skulle kunna ha på arbetssättet. Kunskap som är relevant för både HR och chefer i hur de ska förhålla sig till den möjliga relationen mellan AI och målstyrning. Syfte: Syftet med denna studie är att tolka vilken påverkan arbetssättet vid målstyrning skulle kunna ha av AI. Metod: Studien är induktiv med deduktiva inslag. För att tolka syftet har en kollektiv fallstudie som insamlingsmetod genomförts. En kollektiv fallstudie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med en HR och chef från tre organisationer som implementerat AI. Därefter har en tematisk kodning tagit form utifrån de olika organisationerna som implementerat AI, vilket resulterade i tre olika teman som sedan förankrades med teori. Slutsats: Utifrån organisationernas redogörelser finns en samlad bild av vilken påverkan AI skulle kunna ha på arbetssättet vid målstyrning. Med AI som stöd vid målstyrningsarbetet skulle arbetsområden kunna avlastas vilket skulle innebära ett nytt förhållningssätt och arbetssätt för HR och chefers i deras arbete med målstyrning., Background: AI is a growing phenomenon and can already be identified within various processes and work areas. Previous research has shown that the implementation of AI comes with both pros and cons, as well as an impact that the organizations need to contemplate. However, the development of AI in relation to performance management (goal management) has progressed slowly. Goal management includes a work procedure and is a well-used managerial tool within organizations. Focusing on the work procedure in goal management along with research into the relationship between AI and goal management would provide knowledge on the potential impact of AI in the work procedure in goal management. This knowledge is significant for both HR and managers in how they should approach the potential relationship between AI and goal management. Purpose: The purpose of this study is to interpret the potential impact AI could have on the work procedure in goal management. Method: The study is inductive with deductive elements. To interpret the purpose, a collective study was conducted as the data collection method. The collective case study implied 6 semi-structured interviews with one HR and one manager from each of the three organizations that have implemented AI. Additionally, a thematic encoding was conducted on the organizations that has implemented AI, resulting in three themes that furthermore were established with theory. Conclusion: Based on statements made by the organizations, there is a collective view of the potential impact AI could have on the work procedure n goal management. With AI as a support in the work procedure within goal management, work areas could be relieved, leading to a new approach and work procedure for HR and managers.

Bakgrund: En interimschef är en tillfällig chef som har specialiserad kunskap för att lösa organisationers olika problem. Denna studie fokuserar på interimschefers upplevelser av att leda förändringsarbeten. Användandet av interimschefer i förändringsprocesser är relativt nytt i Sverige. Trots att den svenska arbetsmarknaden traditionellt favoriserar tillsvidareanställningar, har interimschefer blivit alltmer eftertraktade under de senaste åren. Detta fenomen väcker intresse för att utforska hur interimschefer själva uppfattar sitt arbete, särskilt i samband med förändringsledning. Även om tidigare studier har identifierat fördelar med att anställa interimschefer under förändringsarbeten, har deras personliga erfarenheter inte studerats i detalj. Avsikten är att studien ska bidra till att fylla denna kunskapslucka och lägga en grund för framtida forskning inom området. Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur interimschefer leder ett förändringsarbete under en begränsad tidsperiod utan en tidigare befintlig relation till medarbetarna. Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Forskningsansatsen är abduktiv med utgångspunkt från teoretiska ramverk. Resultat: Studiens resultat belyser främst de positiva aspekterna av att vara interimschef i förändringsprocesser, men identifierar också vissa utmaningar. En betydande fördel är att interimschefer snabbt kan etablera sig och skapa relationer till medarbetarna utan tidigare förutfattade meningar. En utmaning som interimschefer många gånger står inför är dock bristen på intern kunskap om organisationen. Studien understryker därmed vikten av att leda genom sina medarbetare, bland annat på grund av att de besitter intern kompetens. Samarbete med tydlig struktur är viktigt för att etablera ett hållbart förändringsarbete. På grund av den begränsade anställningstiden är det också kritiskt att effektivt anpassa, Background: An interim manager is a temporary executives who possess specialized knowledge to solve various problems within organizations. This study focuses on the experiences of interim managers in leading change initiatives. The use of interim managers in change processes is relatively new in Sweden. Although the Swedish labor market traditionally favors permanent employment, interim managers have become increasingly sought after in recent years. This phenomenon has sparked interest in exploring how interim managers perceive their work, especially in connection with change management. While previous studies have identified the advantages of employing interim managers for change initiatives, their personal experiences have not been studied in detail. Our study aims to address this gap in knowledge and lay a foundation for future research in the field. Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how interim managers lead change initiatives within a limited time frame and without a prior relationship with employees. Method: The study employed a qualitative method, where data collection was conducted through semi-structured interviews with eight participants. The research approach is abductive, starting from theoretical frameworks. Results: The study’s results primarily highlight the positive aspects of being an interim manager in change processes, but also identify certain challenges. A significant advantage is that interim managers can quickly establish themselves and create relationships with employees without previous preconceptions. However, a challenge that interim managers often face is the lack of internal knowledge about the organization. The study thus emphasizes the importance of leading through one’s employees, partly because they possess internal expertise. Collaboration with a clear structure is important to establish sustainable change work. Due to the limited duration of employment, it is also critical to effectively adapt

Digital transformation är en typ av förändringsarbete som fått ökad betydelse för företag och samhället i stort. Detta eftersom det syftar till att omfamna den digitala utvecklingen för att bibehålla konkurrenskraften i en snabbföränderlig affärsmiljö. En av de branscher som påverkats av denna omvandling är detaljhandeln. Trots den ökade betydelse av förändringsarbete är det däremot många företag som misslyckas i genomförandet, och använder inte sin fulla potential vid investeringar i teknik. Det ställer högre krav på ledarskapet, eftersom ledare anses ansvariga för att implementera den digitala transformationen i verksamheten. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets roll i förändringsarbeten vid en digital transformation av företag inom detaljhandelsbranschen. Syftet besvaras utifrån följande forskningsfrågor; Hur använder ledare för företag inom detaljhandeln sitt ledarskap vid en digital transformation? Vilka utmaningar möter ledare vid implementeringen av förändringar vid en digital transformation? Hur kan utmaningar som ledare möter vid en digital transformation övervinnas? Denna flerfallsstudie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod,deduktiv forskningsansats och utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med ledare på företag inom detaljhandelsbranschen. Studien visar att det är mest lämpligt för ledare att använda ett digitalt transformativt ledarskap vid en digital transformation. Detta eftersom en digital transformation kräver ett människoorienterat ledarskapsbeteende som skapar engagemang hos medarbetarna, samtidigt som ledaren behöver ha digital kompetens. Genom att besitta dessa ledarskapsbeteenden kan ledaren övervinna de utmaningar som en digital transformation medför. Studien bidrar till en ökad förståelse kring ledarskapet vid en digital transformation inom detaljhandelsbranschen. Dessutom identifieras utmaningar som kan uppstå, samt hur de kan övervinnas, Digital transformation is a type of change management that has become increasingly important for companies and society at large. This is because it aims to embrace digital development to maintain competitiveness in a rapidly changing business environment. One of the sectors affected by this transformation is retail. However, despite the increased importance of change management, many companies fail in implementation, and do not use their full potential when investing in technology. This places higher demands on leadership, as leaders are considered responsible for implementing digital transformation within the organization. The purpose of this study is to investigate the role of leadership in change management during a digital transformation of companies in the retail sector. The purpose is addressed through the following research questions: How do leaders in retail companies utilize their leadership during a digital transformation? What challenges do leaders face in implementing changes during a digital transformation? How can challenges faced by leaders during a digital transformation be overcome? This multiple-case study has been conducted using a qualitative research method, deductive research approach, and is based on a hermeneutic perspective. The empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with leaders in companies within the retail sector. The study shows that it is most appropriate for leaders to use digital transformational leadership in a digital transformation. This is because a digital transformation requires a people-oriented leadership behavior that creates engagement with employees, while the leader needs to have digital competence. By possessing these leadership behaviors, the leader can overcome the challenges of digital transformation. The study contributes to a better understanding of leadership during a digital transformation in the retail sector. In addition, challenges that may arise are identified, as well as ho

Studien innefattar en undersökning om hur medarbetare och chefer upplevt kommunikationen under en förändringsprocess inom den offentliga sektorn, på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kommunikationen i en organisatorisk förändringsprocess kan uppfattas av medarbetare och chefer inom offentlig sektor. Genom att jämföra chefers och medarbetares uppfattningar är avsikten att öka kunskapen om vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå under en förändringsprocess, samt hur dessa upplevs beroende på aktör. Under studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, med två chefer och sju arbetsförmedlare inom Arbetsförmedlingen. Den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av befintlig forskning och teorier kring kommunikation samt förändringsarbete. Resultatet indikerar att kommunikationen under förändringsprocessen uppfattades på olika sätt av de berörda aktörerna. Beslut och information som förmedlats från cheferna upplevdes som otydliga från medarbetarnas håll. Däremot uppfattade cheferna själva att deras sätt att kommunicera var tydligt och transparent. Den bristande kommunikationen ledde i vissa fall till ryktesspridning och spekulationer från medarbetarnas sida. Cheferna delade uppfattningen att rykten förekom, däremot påtalade de inte samma orsak som medarbetarna. I slutresultatet framkom det att både medarbetarna och cheferna upplevde att många av de utmaningar kring förändringskommunikationen hade sin grund i den byråkratiska organisationsstrukturen., The study consists of an examination of how employees and managers perceived communication during a change process within the public sector, specifically at Arbetsförmedlingen. The purpose of the study is to describe and analyze how communication in an organizational change process can be perceived by employees and managers in the public sector. By comparing the perceptions of managers and employees, the intention is to increase knowledge about the opportunities and challenges that may arise during a change process, and how these are perceived depending on the participant. During the study, we used a qualitative research method, consisting of interviews, with two managers and seven employees at Arbetsförmedlingen. The collected empirical data has been analyzed using previous research and theories on communication and change management. The results indicate that communication during the change process was perceived differently by the involved actors. Decisions and information conveyed by managers were perceived as unclear from the employees' perspective. However, managers themselves believed that their way of communicating was clear and transparent. The lack of communication led, in some cases, to rumors and speculation among the employees. While managers acknowledged the existence of rumors, they did not attribute them to the same causes as the employees. The final results revealed that both employees and managers felt that many of the challenges related to change communication stemmed from the bureaucratic organizational structure.

Bakgrund och problem: Det, enligt oss, socialkonstruktionistiska fenomenet motstånd vid organisationers förändringsarbeten kan vara svårt att undvika och alla företag stöter på det någon gång. Motstånd associeras ofta med något negativt och har i tidigare forskning traditionellt sett setts som ett hinder och blivit demoniserat, andra forskare menar att motståndet är en rationell reaktion som kan medföra fördelar för ett förändringsarbete. Hur motståndet bemöts och hanteras kan vara avgörande för förändringsarbetets framgång. Det finns många olika strategier och metoder för chefer att använda sig av men hanteringen kan också bli kostsam och resurskrävande, trots de olika strategierna kan det fortfarande misslyckas och bidra med negativa konsekvenser. Motståndets negativa konsekvenser på ekonomistyrningen är mer omskrivet än de fördelar motstånd skulle kunna bidra med. En ökad förståelse för hur cheferna hade kunnat arbeta med motstånd som en resurs hade kunnat bidra med fördelar för styrningen av ett förändringsarbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska och få en djupare förståelse för hur motstånd hanteras i ett tillverkningsföretag. Dessutom att undersöka relationen mellan ekonomistyrning och motstånd vid förändringsarbeten och huruvida motstånd kan vara en resurs vid förändringsarbeten. Metod: En enfallstudie har genomförts på Företag Delta där deltagarna är indelade i subgrupperna, chefer och medarbetare, och studien har en kvalitativ forskningsansats där det empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har även en socialkonstruktionistisk ansats och texten har skrivits fram med ett abduktivt arbetssätt. Slutsats: Vi fann i studien att cheferna i Företag Delta hanterar motstånd som uppstår främst genom kommunikation, involvering och förståelse samt påskyndade strategier, exempelvis tvång. Det framkom i studien att vilken av strategierna som används beror på situationen och människorna, där typ av motstånd som uttrycks, v, Background: The, in our opinion, social constructionist phenomenon of resistance in organizational change efforts can be difficult to avoid and all companies encounter it at some point. Resistance is often associated with negativity and has traditionally been viewed in earlier research as an obstacle and demonized. Other researchers argue that resistance is a rational reaction that can bring advantages to a change process. How resistance is addressed and managed can be crucial to the success of the change efforts. There are many different strategies and methods for managers to use, but handling resistance can also be costly and resource-intensive. Despite the various strategies, it can still fail and result in negative consequences. The negative consequences of resistance on management accounting are more extensively discussed than the potential benefits resistance could contribute. An increased understanding of how managers could work with resistance as a resource could provide advantages for the management of a change effort. Purpose: The purpose of the thesis is to explore and gain a deeper understanding of how resistance is managed in manufacturing companies. Additionally, to examine the relationship between economic governance and resistance in change processes and whether resistance can be a resource in change efforts. Method: A case study has been conducted at Company Delta where the participants are divided into subgroups, managers and employees, and the study adopts a qualitative research approach where the empirical data is collected through semi-structured interviews. The study also adopts a social constructionist approach, and the text has been developed using an abductive approach. Conclusion: The managers at Company Delta primarily handle resistance through communication, involvement, understanding, and expedited strategies such as coercion. The choice of strategy depends on the situation and the people involved. Factors such as the type of resistance

Allians mellan socialarbetare och klient har bevisade positiva effekter gällande förändringsarbete. Samtidigt finns det hinder inom grenar av sociala myndigheter som försvårar etablering av allians, framför allt när det gäller socialtjänstens myndighetsutövande praktiker inom individ- och familjeomsorgen. Allians är mångfacetterat och baseras på ett flertal aspekter, däribland det personliga mötet med en professionell, där deras handlingar kan utgöra en grund för ett fruktsamt samarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beskriver förutsättningarna för allians inom kontexten av myndighetsutövning inom IFO samt hur allians kan etableras och upprätthållas inom denna kontext. Mer specifikt fokuserar denna studie på hur alliansen förhindrar eller förstärker aspekter av myndighetsutövning utifrån socialasekreterares förståelse av begreppet allians. Studien ämnar undersöka socialsekreterares förståelser av allians inom barn, unga och familjeenheter i Sverige. Studien har en kvalitativ-induktiv ansats där semi-strukturerade intervjuer utgör den studerade empirin, som består av fyra intervjuer med socialsekreterare. För att analysera empirin har en tematisk analys tillämpats för att sortera och gruppera datamaterialet, därigenom identifierades tre huvudteman samt åtta underkategorier. Studiens huvudresultat visar på att allians i sig självt kan påverka och influera myndighetsutövningen på olika vis. Bland annat kan det underlätta aspekter av myndighetsutövning, men kan även drabba socialsekreterares förmåga att göra objektiva bedömningar. Resultatet visar även att det finns olika typer av hämmande och främjande faktorer för allians, både organisatoriska faktorer men även de som stämmar från socialsekreterares egna professionella och personliga handlingar. Resultaten är direkt knutna till socialsekreterares egna uppfattningar och erfarenheter av allians i praktiskt arbete inom familjeomsorgen. Vidare forskning bör utforska alliansens tillämpning

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget., In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self., Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera våldets konsekvenser för förändringsarbetet enligt socialarbetare samt vilket stöd som socialarbetare anser skapar potential i arbetet med förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom utförda semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Urvalet i studien var fem socialarbetare som arbetar inom myndigheter och ideella organisationer med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. För att få en djupare inblick i socialarbetares arbete med kvinnors förändringsprocesser så har resultatet analyserats utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (2018) exit-teori. Resultatet presenterades i två delar: 1. Våldets konsekvensers påverkan på socialarbetares arbete med förändringsprocesser 2. Socialarbetares stöd samt andra faktorer som påverkar och möjliggör förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld. Resultatet visade att psykosocialt stöd ansågs ha en stor betydande roll i arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, då det tillsammans med socialarbetarnas utbildning och kompetens samt personligt intresse och engagemang är viktigt för att stödja kvinnor till förändring. Resultatet indikerade även att samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer var angelägen, däremot uppmärksammades skillnader mellan ideella organisationer och myndigheter gällande möjligheter till att erbjuda praktiskt stöd. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer genomgår en förändringsprocess när de söker stöd hos socialarbetarna. Vilket visar även på att socialarbetarna i förändringsarbete behöver vara medvetna om och ha förståelse för den förändring som kvinnor genomgår när dem är i frigörelseprocessen, för att socialarbetare sedan ska kunna möjliggöra att stöd tas emot efter det behov som k

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Denna uppsats har genomförts inom ramen för arbetsintegrerat lärande med inriktning på politiska studier vid Högskolan Väst. Syftet med uppsatsen är att genomföra en kvalitativ fallstudie om hur Vänersborgs kommun har arbetat med medborgardeltagande under perioden september 2021-februari2022. För att uppnå syftet med uppsatsen ställs följande frågeställningar: Hur har Vänersborgs kommun arbetat med medborgardeltagande under perioden september 2021-februari 2022? Vilka utmaningar och möjligheter upplever tjänstepersoner och invånare med medborgardeltagandet? Hur vällever medborgardeltagandet i Vänersborgs kommun upp till idealen inkludering, delaktighet och transparens? Vilka förutsättningar för transformativ lärande har DELMOS-projektet bidragit med? Uppsatsen svarar på frågeställningarna utifrån Graham Smiths institutionella demokratiteori och Jack Mezirows teori om transformativ lärande. Genom observationer och intervjuer med nyckelpersoner inom kommunen, polisen och invånare i kommunen bidrar denna kvalitativa fallstudie till ökad förståelse om potential och förutsättningar, samt utmaningar och möjligheter med att inkludera ett invånarperspektiv i en kommunal beslutsprocess. Resultaten tyder på att kommunen har arbetat med medborgardeltagande i projektform. Både nyckelpersonerna inom kommunen och polisen, samt invånarna upplever medborgardeltagandet som en möjlighet för att samverka kring gemensamma samhällsfrågor men att det är en utmaning att få fler invånare att vara med, samt att kommunikationen behöver förbättras. Resultaten tyder även på att DELMOS-projektet har bidragit med förutsättningar och lärdomar för främjandet av transformativ lärande.

Bakgrund: psykisk ohälsa beskrivs som en växande samhällsutmaning. År 2016 initierades något som kan tolkas som ett perspektivskifte i svensk policy inom området. Syfte: i denna rapport utforskas regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning inom området psykisk hälsa. Ett särskilt fokus läggs på samverkansinsatser som rör främjande av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: en fallstudie genomfördes. En policyanalys av 127 nationella och regionala policydokument kombinerades med en intervjustudie där tre exempel på samverkansinsatser strategiskt valdes ut och nitton nyckelpersoner intervjuades. Resultat: i länsgemensamma handlingsplaner för psykisk hälsa identifierades insatser med ett starkt fokus på individuella faktorer. Beträffande lokala samverkansinsatser för barn och ungas psykiska hälsa visade det sig att den insats som hade stark koppling till den nya policyn hade svag förankring i den egna organisationen. Den insats som var mest integrerad saknade helt koppling till den nya policyn. Slutsatser: (i) psykisk ohälsa beskrivs som ett problem som ska hanteras genom att påverka individuella faktorer. Detta trots att aktuell forskning visar att även familjerelaterade, samhällsrelaterade och strukturella bestämmelsefaktorer behöver adresseras för att uppnå psykisk hälsa. Fokuset på individuella faktorer kan innebära en risk att människor förstår psykisk ohälsa som ett individuellt problem och ansvar, och (ii) det tar tid att implementera samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa. Långsiktiga styrstrategier behövs.

In order for businesses to increase their chances of survival in the global market, adaptable organizations and competent change leaders are required. Leadership and change management are becoming increasingly important, with a particular emphasis on engaged and transformative leadership. Despite the proven ability of female leadership to facilitate transformative change, it is often overlooked. This qualitative study examines the knowledge gap regarding key factors for successful change leadership, characteristics of successful change leaders, and the significance of gender. Semi-structured interviews were conducted with participants who have held or currently hold leadership positions and have implemented change processes. The study explores the importance of gender in successful change leadership, differences among successful leaders, and the role of gender. Participants included both men and women in leadership positions with experience in driving change. The results showed that clear, direct, and honest communication tailored to the recipient is crucial for managing change. The study emphasizes the need for change leaders to possess communication and social skills in order to thrive in a dynamic global market. Employee involvement and heterogeneous groups were also identified as important factors that increase the likelihood of success. A good leader is outward-facing and engages with individuals who have diverse and stimulating tasks. The findings of the study revealed that female leaders are often not recognized as a success factor, despite their ability to implement transformative changes. Gender itself does not differentiate successful change leaders from others; rather, individual characteristics play a significant role., För att verksamheter ska öka sina överlevnadschanser i den globala marknaden krävs det att organisationen är förändringsbenägen och innehar kompetenta förändringsledare. Ledarskap och förändringsarbete blir allt viktigare, med särskild vikt för engagerat och transformativt ledarskap. Denna kvalitativa studie undersöker det forskningsgap som identifierats kring viktiga faktorer för framgångsrik förändringsledning och egenskaper hos framgångsrika förändringsledare. Vidare undersöker studien könets betydelse hos framgångsrika förändringsarbeten. Studiens frågeställningar har besvarats genom semistrukturerade intervjuer av deltagare som varit i ledarskapspositioner och genomfört förändringsprocesser. Studien undersöker könets betydelse för framgångsrik förändringsledning och skillnader mellan framgångsrika ledare samt könets roll varför studiens deltagare bestått av både män och kvinnor i ledarskapspositioner med förändringserfarenhet. Resultaten visade att tydlig, direkt och ärlig kommunikation anpassad till mottagaren är avgörande för att hanteringen kring förändringar. Förändringsledare behöver enligt studiens resultat sådana typer av egenskaper som främjar kommunikations- och sociala färdigheter för att verksamheten ska överleva på en föränderlig global marknad. Studiens resultat påvisar att en bra ledare är utåtriktad och socialiserar med människor med varierande och stimulerande uppgifter. Medarbetarinvolvering och heterogena grupper är ytterligare faktorer som ökar också chanserna till framgång. Könet hos en ledare i sig skiljer inte framgångsrika förändringsledare från andra, utan det är de individuella egenskaper hos ledaren som spelar en betydande roll.

An organization’s culture is constantly changing as the organization goes through new challenges and growth. The evolution of the culture will occur naturally, however, it can also be managed and steered in the direction desired by the leaders in the organization. When managing culture change, the leadership is essential for the changes to be established and embedded in the organization. This leadership can take many forms and constellations, and finding a suitable one can be essential. This thesis is an inductive case study aiming to investigate what benefits a shared leadership constellation can entail for the leaders in the organization, what the attitudes towards the constellation are, and how the culture better can be managed by changing to said constellation. The case study is conducted at a manufacturing company in Enköping which has recently expanded its operations significantly. Through this, the culture has not kept up with the changes in the organizations, leading to a vaguely defined culture and plenty of subcultures. The results are found from combining organizational culture theory and leadership theory focusing on shared leadership. The findings suggest that there is potential for the implementation of a shared leadership constellation to both be beneficial for the group of managers and the culture change work that is to be implemented., En organisations kultur förändras ständigt när organisationen går igenom tillväxt och nya utmaningar. Utvecklingen av kulturen kan ske naturligt, men den kan också hanteras och styras i den riktning som anges av ledarna i organisationen. När man hanterar kulturförändringar är ledarskapet essentiellt för att förändringarna ska etableras och förankras i organisationen som avsett. Detta ledarskap kan anta många olika former och konstellationer, och att hitta rätt form kan vara väsentligt för att den avsedda kulturen ska uppnås. Det här examensarbetet är en induktiv fallstudie som syftar till att undersöka vilka fördelar en delad ledarskapskonstellation kan innebära för ledarna i organisationen, hur attityden mot konstellationen är och hur kulturen bättre kan hanteras genom att byta till denna konstellation. Fallstudien är gjord på ett tillverkande företag i Enköping som nyligen utökat sin verksamhet avsevärt. Genom detta har kulturen inte skalats upp i takt med förändringarna i organisationen, vilket lett till en vagt definierad kultur och ett flertal subkulturer. Resultaten har uppnåtts genom att kombinera organisationskulturteori och ledarskapsteori med fokus på delat ledarskap. Resultaten tyder på att det finns potential för implementeringen av en delad ledarskapskonstellation att både vara till nytta för chefsgruppen, såväl som det kulturförändringsarbete som ska genomföras.

Försvarsmaktens organisation har ett behov av ständig förändring för att kunna hantera de yttre och inre påverkansfaktorer som följer av det säkerhetspolitiska läget, samhällsutvecklingen och den teknologiska utvecklingen. Vi har genom en hermeneutisk kvalitativ studie undersökt hur organisationen förändrats genom implementeringen av ett flerbefälssystem. Vi har försökt att identifiera de drivkrafter som har legat bakom förändringarna och förstå de beslut som har fattats. Våra primärkällor har utgjorts av människor i organisationen; befattningshavare med olika roller, på olika nivåer och med olika bakgrund. Våra sekundärkällor har framförallt bestått av officiella dokument och skrivelser som organisationen nyttjat under implementeringen.Vi har analyserat inhämtad data mot flera olika organisationsteorier och kommit fram till att den långa sekventiella implementeringen haft olika fokus i olika sekvenser. Utmaningen för Försvarsmakten har varit att skapa balans mellan organisationens strukturella och individens mänskliga behov samt att kommunicera argument och incitament för organisations-förändringen. Maktpersoner i organisationen har löpande påverkat processen och systemdesignen har självmuterat från initial konfiguration till den beskrivning som finns idag.Försvarsmaktens strukturella slutinförande av Trebefälssystemet har orsakat suboptimering av implementeringen i dess sista sekvens, och motverkat möjligheterna för främst specialist-officersskrået att utvecklas mot en egen profession; skrået är fortsatt styvmoderligt behandlat av organisationen, och det finns en risk för en utveckling mot segregation och oönskade kulturer. Ytterst har detta haft en negativ effekt på den operativa förmågan.Överbefälhavarens beslut om slutligt införande var ett nödvändigt beslut för att forma den struktur som borde ha intagits för många år sedan, dock hade organisationens behov bättre kunnat omhändertas om även individens behov hade tillgodosetts.Försvarsmakten har nu ett enda syst, The Swedish Armed Forces has a need for constant change in order to be able to handle the external and internal influencing factors that result from the changing security policy situation, societal development and technological development. Through a hermeneutic qualitative study, we have investigated how the organization has changed through the implementation of a multi-command system. We have tried to identify the driving forces behind the changes and understand the decisions made. Our primary sources have been people in the organization; personnel with different roles, at different levels and with different backgrounds. Our secondary sources have mainly consisted of official documents that the organization used during the implementation.We have analysed the collected data against several different organizational theories and concluded that the long sequential implementation had different focuses in different sequences. The challenge for the Armed Forces has been to create a balance between the organizations structural and the individual's human needs, and to communicate reasons and incentives for organizational change. People with power in the organization have continuously influenced the process, and the system design has self-mutated from the initial configuration to the description that exists today.The Armed Forces' structural finalization of the multi-command system has caused sub-optimization of the implementation in its final sequence, and thwarted the opportunities for mainly the specialist officer corps to develop towards a profession of its own; the category is still treated step motherly by the organization, and there is a risk of a development towards segregation and unwanted cultures. Ultimately, this has had a negative effect on The Armed Forces operational capability.The Chief of Defence decision on final implementation was necessary to shape the structure that should have been in place many years ago. However, the needs of the organization would h

Denna fallstudie har utförts på Stora Enso Skutskärs bruk och fokuserar på implementeringen av plattformen Fiori som är en del av företagets molnbaserade ERP-system. Studien använde sig av kvalitativa metoder som intervjuer på fallföretaget samt Alleima, Stora Enso Sunila och Stora Enso Varkaus. En enkätundersökning genomfördes även på Stora Enso Skutskärs bruk för att samla in kvantitativa data. Fallstudien valdes som metod för att analysera komplexa fenomen och sociala situationer.I den teoretiska referensramen framkommer fördelar och utmaningar med molnbaserade ERP-system. En fördel är exempelvis effektiv informationshantering medan en utmaning kan vara säkerheten. Vidare undersöks implementeringen av digitala verktyg där det framhävs att en välplanerad strategi och ledarskap som främjar samarbete och kommunikation är viktigt. Teorin framhäver att det ofta uppstår utmaningar med att implementera digitala verktyg, exempelvis brist på resurser och motstånd från medarbetare. Därefter presenteras teoretiska metoder för att stödja medarbetare vid införandet av digitala lösningar.Medarbetarnas upplevelse av plattformen Fiori var övervägande positiv och lärotillfällena som organiserades i samband med implementeringen uppskattades. Dock framkom det att kommunikationen kring implementeringen har varit en utmaning, och projektledaren har upplevt bristande stöd från ledningen. Motivationen att använda Fiori var låg eftersom lärotillfällena inte var obligatoriska. Det har även framförts förbättringsförslag så som tydligare supportkontakter och mer information om systemet. Studien har visat att upplevelsen inte är enhetlig hos de medarbetare som deltagit i studien, och studien diskuterar potentiella orsaker till detta. I studiens analys presenteras en ny processmodell som kan användas för att förbättra implementeringsprocessen. Modellen betonar vikten av kommunikation, ledarskap, stöd, delaktighet och resurser.Studien utfördes under åtta veckor och avgränsades till molnbasera, This case study has been carried out at Stora Enso Skutskär's mill and focuses on the implementation of the Fiori platform which is part of the company's cloud-based ERP system. The study used qualitative methods such as interviews at the case company as well as Alleima, Stora Enso Sunila and Stora Enso Varkaus. A survey was also carried out at Stora Enso Skutskär's mill to collect quantitative data. The case study was chosen as a method to analyze complex phenomena and social situations.In the theoretical frame of reference, advantages and challenges with cloud-based ERP systems emerge. An advantage is, for example, efficient information management, while a challenge can be security. Furthermore, the implementation of digital tools is examined where it is emphasized that a well-planned strategy and leadership that promotes collaboration and communication is important. The theory highlights that challenges often arise with implementing digital tools, for example lack of resources and resistance from employees. Then theoretical methods are presented to support employees in the introduction of digital solutions.The employees' experience of the Fiori platform was predominantly positive, and the learning opportunities organized in connection with the implementation were appreciated. However, it emerged that communication around the implementation has been a challenge, and the project manager has experienced a lack of support from management. The motivation to use Fiori was low because the learning opportunities were not mandatory. There have also been suggestions for improvements such as clearer support contacts and more information about the system.The study has shown that the experience is not uniform among the employees who participated in the study, and the study discusses potential reasons for this. In the study's analysis, a new process model is presented that can be used to improve the implementation process. The model emphasizes the importance of communication

Mångfald är ett begrepp som diskuteras i många olika sammanhang idag. Olika organisationer arbetar på olika sätt för att öka mångfalden så att organisationen kan återspegla samhällets sammansättning och utnyttja de olika fördelar som mångfalden kan bidra med. Detta gäller inte minst samhälleliga funktioner som räddningstjänst och brandkår. Syftet med denna studie är att undersöka hur brandmännen vid två olika räddningstjänster uppfattar arbetet med mångfald inom sina respektive organisationer och om det finns några likheter och skillnader dem emellan. Vidare belyses möjligheter och utmaningar i arbetet med mångfald. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats och semistrukturerade intervjuer med tre respondenter vid respektive organisation. Urvalet begränsades till brandmän. Resultatet, som analyseras på makro-, meso- och mikronivå utifrån teorier om intersektionalitet, förändringsarbete i organisationer och strukturell funktionell rollteori, visar att brandmännen har en positiv inställning till mångfaldsarbetet, men att det finns mycket kvar att göra. Det fanns både skillnader och likheter mellan organisationerna, som bland annat kan härledas till faktorer som ort och respondenternas sammansättning. Förhoppningen är att studien ska bidra med underlag för vidare analyser och arbete med mångfald inom räddningstjänsten., The concept of diversity is widely discussed in many arenas today. Different organizations work in different ways to increase diversity in order to reflect the composition of society and leverage the many benefits that diversity can contribute with. This is also true for social functions like emergency services and fire services. Our study aims to examine how firefighters within two different emergency services experience the work in diversity within their respective organizations and find out if there are any similarities and differences between them. Furthermore, we look at possibilities and challenges regarding diversity work. The study has been performed with a qualitative research approach and semi structured interviews with three respondents from each organization. The selection was limited to firefighters. The results, which are analyzed on a macro-, meso- and micro level with the aid of theories on intersectionality, change management in organizations and structural-functional theory, show that the firefighters have a positive view on diversity work, but that there is still much work to do. There were both differences and similarities between the organizations, partly because of where the organizations are situated and the composition of the respondents. Our hope is that our study will contribute with a base for further analysis and work with diversity within the emergency services.

Föreliggande studie avser att identifiera utvecklingsbehov, utifrån socialarbetares erfarenheter av behandlingsarbetet med män som utövar fysiskt våld mot kvinnor i nära relationer. Fokus riktar sig mot socialarbetarnas utmaningar med förändringsarbetet. De upplevelser som ska undersökas förhåller sig till socialarbetares erfarenheter efter implementeringen av lagändringen i Socialtjänstlagen år 2021. Lagen anger att socialtjänsten måste erbjuda hjälp och behandling för våldsutövare. Stöd och behandling riktad till våldsutövare är därmed ett relativt nytt arbetsområde inom socialtjänsten, även om det har setts som en viktig del av bekämpningen av våld i nära relation under en längre tid. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med de socialarbetare som arbetar med behandling för män som utövar fysiskt våld. Utifrån respondenternas svar identifierades tre utmaningar kring behandlingen; gruppbehandling, motivationsarbete och uppföljning. Dessa tre analyserades mot vårt syfte, frågeställningar, valda teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. En viktig slutsats av arbetets studie är vikten av ett individanpassat behandlingsarbete samt att de tre ovanstående utmaningarna även har identifierats som utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov kan vara fördelaktiga för verksamheterna att fokusera mer på, med syftet att förbättra behandlingsarbetet med våldsutövare i nära relation., The aim of this study is to identify development needs based on social workers' experience of treatment work with men who use physical violence against women in close relationships. Focusing on social workers' challenges in changing perpetrators behavior. The experiences of challenges relate to the time after the implementation of the new Swedish law 2021, that states that social services must provide help and treatment for perpetrators. The support and treatment aimed at the perpetrators is therefore a relatively new area of work within the social services, even though it has been seen as an important part of combating domestic violence for a longer time. To achieve the aim we conducted qualitative interviews with social workers involved in treatment for the perpetrators of violence. Based on the answers of our respondents we identified three challenges with perpetrator treatment; group therapy, motivational work and follow-up work. We analyzed these three against our aim, issues, our chosen theoretical starting points and previous research. An important conclusion of the study is the importance of individualized treatment and that the three challenges above have also been identified as development needs. These development needs can be beneficial for the organization to focus more on, with the purpose to improve the treatment with perpetrators in close relationships.

I takt med den exponentiella tillväxten av digitala framsteg har traditionella arbetsmetodergradvis blivit föråldrade och mindre anpassade till dagens krav och behov. Därav väljer fleraorganisationer att genomgå en förändring och adoptera det agila arbetssättet. Att genomgå enförändring är en komplex och riskabel process. Inte minst är en övergång till agilarbetsmetodik en krävande sådan då denna metodik tror på självorganisering och innebär enstor förändring för människors tänkande och beteende. Det har tidigare även saknats praxissom ska hjälpa organisationer att övergå till agilt arbete. För att fylla detta kunskapsgap ärstudiens syfte att undersöka individers upplevelser inom en organisation vars team genomgåtten förändring till att arbeta agilt. Detta för att kunna identifiera teamens framgångsfaktorersamt om de stött på hinder under förändringens gång. För att uppnå detta har en induktivflerfallsstudie genomförts innefattande dokument och nio semistrukturerade intervjuerfördelat på tre olika team inom olika avdelningar på en organisation. Studiens resulterade isju framgångsfaktorer och fem hinder vilket ansetts vara väsentliga vid en övergång till agiltarbete., With the exponential growth of digital advancements, traditional work methods havegradually become obsolete and less adapted to today's demands and needs. As a result,several organizations choose to undergo a change and adopt the agile way of working.Undergoing a change is a complex and risky process. Not least, a transition to agile workmethodology is a demanding one as this methodology believes in self-organization andinvolves a major change for people's thinking and behavior. In the past, there has also been alack of practices to help organizations transition to agile work. To fill this knowledge gap, theaim of the study is to investigate the experiences of individuals within an organization whoseteam has undergone a change to work agile. This is to be able to identify the teams' successfactors and whether they encountered obstacles during the course of the change. To achievethis, an inductive multiple case study has been carried out including documents and ninesemi-structured interviews distributed among three different teams within differentdepartments of an organization. The study resulted in seven success factors and fiveobstacles, which were considered to be essential in a transition to agile work.

Klimatkrisen är ett faktum och omvärlden ställer större krav och förväntan på att företag idag ska arbeta för och främja hållbarhet. Den ekologiska aspekten i hållbarhet anses vara fundamental och i Sverige menar flera företag att de är det som leder till lönsamhet i framtiden. Detta kräver att man arbetar proaktivt så att den ekologiska hållbarheten blir en del av en organisations existerande strategi. Human Resources (HR) arbete genomsyrar hela organisationen, och vid implementering av nya strategier krävs ett stöd från HR. Trots att implementering av en strategi kräver ett stöd från HR och att alla organisationer bör arbeta med den ekologiska hållbarheten, är detta inte ett område som fångats upp av HR eller blivit en HR-fråga idag. Tidigare forskning har studerat relationen mellan HR och den ekologiska hållbarheten i internationella företag men syftet med denna studie är att undersöka hur HR inom olika svenska företag idag arbetar med ekologisk hållbarhet och hur de framöver kan influera arbetet ytterligare. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats där totalt tio respondenter från tre olika företag i Sverige deltog. Studien kunde påvisa att HR inte aktivt arbetar med den ekologiska hållbarheten idag, men att de i framtiden kan bidra och influera hållbarhetsarbetet ytterligare på flera olika sätt., The climate crisis is a fact, and the world demands and expects more from companies today that they work with and promote sustainability. Environmental sustainability is fundamental, and in Sweden, the environmental sustainability is according to many organizations, the key to achieve profitability in the future. This requires companies to proactively work with environmental sustainability, so it becomes part of an organization’s strategy. Human resources (HR) can through their work, inspire the entire organization, and when implementing new strategies, support from HR is necessary. Although the implementation of a strategy requires support from HR, and that each organization should focus on adding environmental sustainability to their strategies, this area is nothing that has become an HR related question. The previous research within this area has only been studied from an international perspective, and the relation between HR and environmental sustainability has not been as studied in Swedish organizations. The purpose of this study is to examine how HR within different organizations in Sweden work with environmental sustainability, and how they in the future can influence the work even more. The study was conducted through a qualitative study where ten respondents from three different organizations were part of the study. The study showed that HR is not as active in environmental sustainability today but can influence it even more in the future.

SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Andersson Emilia Johansson Linnea Héléne 93/08/07 94/09/18 92/09/22 Titel: En organisations förändringsarbete & användning av digitalt verktyg i praktik Handledare: Inti Lammi Nyckelord: Digitalisering, organisation, kommunikation, förändringsarbete, systemimplementering & flexibilitet. Forskningsfråga/or: Vilka faktorer påverkar framgång för användningen av ett digitalt verktyg? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur organisationer kan skapa rätt förutsättningar till arbetet med digitala verktyg för att bidra till organisationens utveckling. Metod: Genom en kvalitativ undersökning hur händelseförloppet sett ut hos Länsförsäkringar Bergslagen från det att ett system implementerats tills studiens uppstart. Slutsats: Studiens resultat fann att ett samspel mellan kommunikation, acceptans och flexibilitet är väsentligt för att användning av digitalt verktyg ska fungera väl., Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors: Elin Andersson Emilia Johansson Linnea Héléne 93/08/07 94/09/18 92/09/22 Title: An organization's change work & use of digital tools in practice Supervisor: Inti Lammi Keywords: Digitalization, organization, communication, organizational change, system implementations & flexibility Research questions: What factors influence the success of using a digital tool? Purpose: The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of how organizations can create the right conditions for working with digital tools to contribute to the organization's development. Method: Through a qualitative study of how the process have developed at Länsförsäkringar Bergslagen from the time a system was implemented until the start of the study. Conclusion: The study's main finding was that an interplay between communication, acceptance and flexibility is essential for the use of digital tools to work well.

Lovén, Jonas (2023). Specialpedagog eller intraprenör? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Målet med studien är att få mer kunskap för att belysa specialpedagogers komplexa situation vid förändringsarbete och hur den kan förbättras. Min hypotes är att skickliga specialpedagoger besitter en stor mängd tyst kunskap och ett kvalitativt annorlunda sätt att reflektera över hur arbetet kan gå till. En förhoppning är därför att dessa röster kan hjälpa till att belysa rollen ytterligare. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger upplever sin roll vid förändringsarbete i skolan. Syftet förväntas uppnås genom följande frågeställningar: - Hur beskriver specialpedagogerna sin roll vid förändringsarbeten? - Hur kan specialpedagogens roll vid förändringsarbeten förstås? Teori Studien baseras på Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) men tolkas genom Daughty och Moore (2021). Syftet med teorin är kunna spegla specialpedagogens roll på olika nivåer i skolsystemet. Utifrån teorins begränsningar har jag tagit in ytterligare begrepp för att kunna göra fördjupade tolkningar. Dessa är begrepp är maskin- och professionsbyråkrati samt intraprenörskap Metod Studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutisk ansats. Insamlandet av empirin har skett på olika skolor under samma huvudman genom semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken specialpedagoger. Urvalskriteriet för deltagandet var yrkesverksam specialpedagog med erkänd skicklighet och längre erfarenhet. Empirin analyserades genom en innehållsanalys med stöd från Maguire och Delahunt (2017) Resultat Denna studie förväntas bidra med ökad kunskap kring den specialpedagogiska rollen vid förändringsarbete. Studien bidrar med ett förslag kring hur den specialpedagogiska rollen och kompetenser kan omtolkas med syftet att förbättra förutsättningarna för

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten. Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter. Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om medarbetarnas delaktighet i en svensk myndighetsutövande verksamhet ökar acceptansen för förändring. Myndigheten Försäkringskassan är mitt i en pågående förändring och har använts som fall i en fallstudie. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts, där en av dem har beskrivit fallet vid ett förändringsarbete och i övriga sex intervjuer har respondenterna fått svara på frågor kring delaktighet, förändring och ledarskap vid förändringsarbete med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att framgångsfaktorer för delaktighet är att skapa en Vi-känsla i gruppen, att känna sig lyssnad på och tillsammans komma fram till ett beslut samt möjligheten att välja i vilken omfattning man vill vara delaktig. Vid förändring är framgångsfaktorerna tydlighet och förståelse om varför en förändring behöver göras samt tidsutrymme för medarbetare att bearbeta förändringen. Till sist visar resultatet att framgångsfaktorer inom ledarskapet är att lyssna på sina medarbetare, ge dem befogenheten att fatta viktiga beslut, lita på att de gör sitt bästa och utöva ett ledarskap där allas olika förutsättningar för förändring accepteras. Det hinder som medarbetare upplever för delaktighet vid förändringsarbetet är att handlingsutrymmet i en myndighetsutövande verksamhet är litet., The purpose of this master thesis is to investigate if participation in a Swedish authority increase the acceptance in change management. The national authority Försäkringskassan is in the middle of an ongoing change and was selected as the case in a case study. Seven semi-structured interviews have been conducted, one of them to present the case Försäkringskassan and in the other six interviews, the respondents have answered questions about participation, change and leadership in change management with help of an interview-guide. The results show that success factors for participation are to create a feeling of unity in the group, make employees feel listened to and make decisions together, as well as the opportunity to choose to what extend the employee wants to participate in the work of change. The success factors to make employees accept change is clarity and understanding of why a change needs to be done and make time for employees to process the change. Finally, the results show that success factors in leadership are listening to you employees, giving them the authority to make important decisions, put your trust in them to do their best and practice a leadership where everyone’s differences are accepted. The obstacle that employees experience for participation in changes is that the room for action in an authority-executive organization is small.

I dagens företagsvärld är sammanslagningar av två eller flera organisationer ett vanligt förekommande fenomen och genomförs ofta med målet att effektivisera verksamheterna och uppnå fler konkurrensfördelar. Vidare omfattar detta stora förändringar i organisationerna, där en märkbar förändring kan vara i företagskulturen. För att medarbetarna ska bilda en förståelse för förändringarna och den nya sammanslagna organisationen måste de införlivas, organisationssocialiseras, i det nya. I denna kvalitativa studie studerades en pågående sammanslagning mellan två bolag verksamma inom läkemedelsbranschen. Detta studerades genom paraplybegreppen: organisationssoclialisering, företagskultur och förändringsarbete. Syftet med denna studie är att dels skildra medarbetares upplevelser av organisationssocialisering vid en sammanslagning. Dels att bidra med kunskaper om tillämpade strategier för organisationssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur vid en sammanslagning. Syftet har besvarats genom följande två forskningsfrågor: “Vilka upplevelser har medarbetare av organisationerssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?” och “Vilka strategier tillämpar organisationer för att främja organisationssocialisering och bygga en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?”. Vidare har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes för att undersöka medarbetarnas upplevelser. Den sista intervjun hölls med organisationens talesperson för att undersöka vilka strategier som använts i samband med den pågående sammanslagningen. Totalt genomfördes sju intervjuer. Under intervjuerna framkom olika teman, vilka analyserades med hjälp av studiens tillämpade teorier. Resultatet visar att samhörighet är en värdefull faktor för organisationssocialisering. Relationen till de närmsta kollegorna beskrivs som viktig och verkar för en större förståelse för såväl arbetsuppgifter som föränd, In the corporate world of today mergers are a frequently occurring process where two or more companies are joined together. It involves a process of change where two or more organizations are combined. Often, this is done with the goal of streamlining operations and gaining competitive advantages. Furthermore, this entails significant changes within the organizations, where noticeable alterations can occur in the corporate culture. In order for employees to understand the changes and the new organization, they must be socialized into the new structure. This qualitative study examines an ongoing merger between two companies in the pharmaceutical industry. It is studied through the perspectives of organizational socialization, corporate culture, and change management. The purpose of this study is twofold: firstly, to portray employees' experiences of organizational socialization during an ongoing merger. Secondly, to contribute knowledge about applied strategies for organizational socialization and the construction of a shared corporate culture during a merger. The research questions established to address this purpose are as follows: “What experiences do employees have regarding organizational socialization and the construction of a shared corporate culture in the context of a merger?” and “What strategies do organizations employ to promote organizational socialization and build a shared corporate culture during a merger?”. Furthermore, empirical data was collected through semi-structured interviews. Six interviews were conducted to explore employees' experiences. The final interview was held with the organization's spokesperson to describe the strategies used during the ongoing merger. In total, seven interviews were conducted. Based on the interviews, various themes emerged and were analyzed using the applied theories of the study. The study's findings indicate that a sense of belonging is a valuable factor in organizational socialization. The relationship with col

Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap kring vilka faktorer som påverkar implementeringen och upprätthållandet av Lean i tandvård. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ ansats där det genomfördes fem intervjuer med nyckelpersoner i två fall, som sedan kompletterades med tre intervjuer av respondenter som inte var kopplade till något av fallen. I tillägg till dessa intervjuer gjordes en dokumentstudie relaterad till fallen där sju dokument analyserades. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys gjordes genom kodning. Resultatet av studien genererade ett antal framgångsfaktorer och korresponderande hinder för implementeringen och upprätthållandet av Lean. De kritiska framgångsfaktorerna som identifierades var ledarskap som har intresse för Lean, ledarskap som driver Lean-konceptet kontinuerligt, informationsdelning och utbildning och anpassning av Lean till den egna organisationen. Det största hindret var motstånd från personalen, ett hinder som användandet av informationsdelning hjälpte att reducera., The purpose of this thesis was to develop knowledge about which factors affect the implementation and maintenance of Lean in dental care. To study this, a qualitative method was used where five interviews were conducted with key persons in two cases, which were then supplemented with three interviews with persons that were not connected to the two cases. In addition to this, a document study was made related to the cases where seven documents were analyzed. The interviews were transcribed, and a content analysis was done through coding. The results generated several critical success factors and corresponding barriers to the implementation and maintenance of Lean. The critical success factors that were identified were leadership that has an interest in Lean, leadership that drives the Lean concept continuously, information sharing and education of employees and adaptation of Lean to the individual organization. The biggest barrier was resistance from staff, however, the use of information sharing helped to reduce it.

Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom hälso-och sjukvården upplever formella och informella maktförhållanden i organisationen samt hur maktförhållande påverkar deras förutsättningar att driva förändringsarbete. Således utgår studien från tre frågeställningar där de första två berör upplevelsen av makt och motstånd och den tredje frågeställningen berör upplevelser gällande nätverk och sociala relationer. Uppsatsen har utgångspunkten i Foucault maktperspektiv samt Kotters (1996) åtta stegs modell för förändring. Studiens empiriska material har formats genom semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom kodning och tematisering. Resultatet visade att första linjens chefer upplever att deras identitet (informella position, personliga egenskaper och kompetenser) skapar förutsättningar för att utöva makt. Vidare är chefernas upplevelser att de behöver stöd och resurser samt tydlig struktur och mål för att driva förändringsarbetet. Cheferna använder sig av den disciplinära makten för att påverka medarbetarnas handlingar. I förändringsprocessen upplever cheferna att deras maktutövning ger utfall i form av lydnad eller motstånd från medarbetarna. Strategierna som cheferna använder vid maktutövning för att få medarbetarna att acceptera makten är främst samtal, dialog, meningsskapande och delaktig. När motståndet eskalerar skapar de tydliga gränser och hänvisar till deras formella position samt riktlinjer. Sociala nätverk och allianser cheferna skapar en mer effektiviserad förändringsprocess.

Upphandling av informationssystem har visat sig vara ett komplext fenomen inom offentlig sektor där LOU binder upp kravställarprocessen. Studien undersöker hur ett lärosäte arbetar med utveckling och förändringsarbete inom ramen för LOU för att informationssystemet ska stödja verksamhetens behov. Detta görs genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studien ger en förståelse för hur en verksamhet inom offentlig sektor arbetat med upphandling av system, såväl som genererar värdefulla insikter. I empirin framgår det att strategisk kommunikation bidrar till användarinvolvering och aktivt deltagande som förbättrade möjligheterna till att uppnå acceptans för systembytet. Resultaten identifierar även en konflikt mellan systemutveckling och upphandling kring balanseringen av krav där det gäller att som upphandlare ställa tillräckligt med krav men samtidigt inte göra en alltför omfattande kravspecifikation och låsa in sig utan lösningar. Resultaten mynnar ut i en modell över processen för upphandling och implementering och lämnar läsaren med en förståelse för hur upphandlings- och implementeringsarbetet kan se ut. Detta för att möta det kunskapsgap som finns om forskning kring systemutveckling, implementering och förändringsarbete kopplat till LOU. Av fallstudien kan vi dra slutsatsen att det är avgörande att en verksamhets informatik- och organisationsstrategi stödjer varandra för att verksamhetsutveckling inkluderat ett systembyte ska nå framgång.

Föreliggande arbete har för avsikt att undersöka behandlares förklaringar till mäns våldsutövande och överrepresentation i grövre våld samt att få en djupare förståelse för faktorer som påverkar förändringsarbetet. Resultaten visade att våldet inte enkelt kan förklaras genom enskilda faktorer, utan är summan av en kombination av flera påverkansfaktorer. Dessa inkluderade erfarenheter av våld, könsmaktsordningen och socialt inlärda föreställningar om kön och relationer. Behandlarna betonade vikten av att inte externalisera våldet, utan erkänna att våldsutövare gör medvetna val att använda våld. Behandlarnas insikter pekade på betydelsen av att skapa en god terapeutisk allians, anpassa behandlingen efter individuella behov och främja klientens inre motivation för förändring. Dessa perspektiv ger en värdefull inblick i våldsproblematiken i sin komplexitet och bidrar till utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för att minska våldet i samhället., The present study aims to explore practitioners' explanations for men's perpetration of violence and their overrepresentation in severe violence, as well as to gain a deeper understanding of factors influencing the process of change. The findings indicated that violence cannot be simply explained by individual factors, but rather results from a combination of multiple influencing factors. These factors included previous experiences of violence, gender power dynamics, and socially learned beliefs about gender and relationships. The practitioners emphasized the importance of not externalizing violence, but rather recognizing that perpetrators consciously choose to engage in violent behavior. Insights from the practitioners highlighted the significance of establishing a strong therapeutic alliance, tailoring treatment to individual needs and promoting clients' intrinsic motivation for change. These perspectives provide a valuable insight into the complexity of the issue of violence and contribute to the development of more effective treatment strategies to reduce violence in society.

Bakgrund: När covid-19 plötsligt drabbade världen förändrades arbetssätt och branscher fundamentalt då distansarbete blev en påtvingad arbetsform. Uppmärksammande fördelar med arbetsformen medför en förväntan att distansarbete ska bli varaktig i den postpandemiska eran. Emellertid påträffades svårigheter att vidhålla en överenstämmelse mellan företagsintressen och medarbetarintressen avseende distansarbete. Följaktligen introduceras en hybrid arbetsform som kombinerar kontors- och distansarbete efter det påtvingade distansarbetet hävts. Företag utsättas för komplexa förändringar vid applikationen av en hybrid arbetsform, vilket förorsakar att det föreligger väsentliga ställningstagande inom chefers verksamhetsstyrning som måste beaktas för att kunna hantera övergången till en hybrid arbetsform. Således finns det anledning att öka förståelsen för chefers verksamhetsstyrning i angiven kontext. Syfte: Syftet med studien är att ur ett styrningsperspektiv bidra med ökad förståelse för förändringsarbete genom verksamhetsstyrning vid arbetsplatser som efter påtvingat distansarbete tillämpat en hybrid arbetsform. Metod: Med utgångspunkt i det tolkande perspektivet har studien antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Empiriskt material har insamlats genom en intervjustudie som konstruerats av tolv intervjuer med chefer från fem olika företag. Slutsats: Vid förändring av arbetsarrangemang framgår det att chefer tillämpat handlingsstyrning i avsikt att förverkliga kombinationen av arbetsutförande i kontorsmiljö och distansarbete. I avsikt att övervinna och bemöta upplevt motstånd från medarbetare att samverka i arbetsformen har resultatstyrning, i förbindelse till icke-finansiella incitament nyttjats, samt kulturstyrning i form av medarbetarrelationer och justering av fysiska arrangemang. Det framgår att chefer inte brukat personalstyrning i form av utbildning eller resursfördelning för, Background: When COVID-19 suddenly hit the world, work methods and industries were changed fundamentally as remote work became a forced work form. The perceived benefits of this work form led to an expectation that remote work will be long-lasting in the post- pandemic era. However, difficulties are observed in maintaining an alignment between company and employee interests regarding remote work. Consequently, a hybrid work form, combining office and remote work, is introduced after the enforced remote work has been lifted. Enterprises are exposed to complex changes because of the application of a hybrid work arrangement, causing significant managerial decisions that need to be considered to effectively manage the transition to a hybrid work form. Thus, there is reason to increase the understanding of managers' governance in the given context. Purpose: The purpose of the study is, from a governance perspective, to contribute to increased understanding of change management through management control systems at workplaces that have applied a hybrid work form after forced remote work. Method: Based on the interpretive perspective, the study has taken a qualitative research strategy with an abductive approach. Empirical material has been collected via an interview study composed of twelve interviews with managers from five different companies. Conclusion: When changing work arrangement, it appears that managers have applied action control to realize the combination of work performance in an office environment and remote work. To overcome and respond to the perceived resistance of employees to engage in the work form, result control in connection with non-financial incentives has been used, as well as cultural control in the form of employee relations and adjustment of physical arrangements. It appears that managers have not used personnel controls in the form of training or resource allocation to ensure that employees have the right skills to work in the current work fo

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Denna uppsats utgår från att behandla varsel om uppsägning som en organisationsförändring och undersöker hur medarbetares meningsskapande påverkas av ledningens kommunikationsstrategi. Studiens syfte är att undersöka hur förändringskommunikation från företagsledningen i samband med varsel om uppsägning upplevs av medarbetare. En kvalitativ metod har använts för att studera ett case med ett företag där det under våren 2023 lagts fram ett varsel om uppsägning. Det empiriska materialet baseras på nio semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från tidigare forskning om förändringskommunikation i förändringsprocesser och meningsskapande vilket även utgör grunden för analysen. Slutsatsen av studien visar att ledningens val av kommunikationsstrategi påverkar medarbetarnas meningsskapande. Vidare visar studien att det inte är mängden information som utgör ett problem vid ett besked om varsel utan det är sättet det kommuniceras på som framförallt påverkar medarbetarnas meningsskapande.

Ledarskap och entreprenörskap i Småland