Descriptor: "havd" - Searchworks@Jio Institute Digital Library Search Results

Your search keyword '"havd"' showing total 45 results

Start Over Descriptor "havd"

45 results on '"havd"'

1. Betesrestaureringens effekter på växtartrikedom och biologisk mångfald : -restaurering av betesmark på Hallands Väderö

Author: Ylva, Rolfsdotter Söderberg and Ylva, Rolfsdotter Söderberg
Abstract: Pasture is a very species-rich but threatened nature type, and compared to 200 years ago, only five percent of natural pastures remain in Sweden. One way to try to save the biological diversity that pastures harbor is to restore overgrown land by clearing and reintroducing grazing animals. At the site chosen for this study, Hallands Väderö, 92 ha of pasture have been restored during less than ten years. The purpose of this thesis is to compare species richness in vegetation on recently restored land (cleared 2-10 years ago), land that has been grazed continuously for a long time and overgrown pasture, and to investigate whether the number of plant species increases with time after a pasture restoration. Thirteen locations on the island were selected, and three randomly selected square meter squares per area were inventoried. Each area was then searched for more species that were not present in the random squares. The data underwent analysis using regression analysis, ANOVA and Tukey test. Results indicated no significant relationship between the number of species in an area and the time (years) after a restoration. The Tukey test indicated that the biological diversity (effective number of species) was statistically significant higher on continuously grazed areas than on overgrown areas and that the number of species was statistically significant higher on restored areas than on overgrown areas. This means that there is an effect of the management; the number of species increases after grazing restoration, and biodiversity is higher on continuously grazed land than on overgrown land. The fact that the overgrown pasture has the lowest number of species shows that we risk losing species if pastures are abandoned and overgrown., Sammanfattning Betesmark är en väldigt artrik men hotad naturtyp och jämfört med för 200 år sedan finns endast fem procent av naturbetesmarkerna i Sverige kvar. Ett sätt att försöka bibehålla den biologiska mångfalden, som betesmark hyser, är att restaurera igenväxt mark genom röjning och återintroduktion av betesdjur. På den valda platsen för denna studie, Hallands Väderö, har 92 ha mark betesrestaurerats under knappt tio års tid. Syftet med detta examensarbete är att jämföra artrikedom i växtligheten på nyligen restaurerad mark (röjd för 2–10 år sedan), mark som betats kontinuerligt under lång tid och igenväxt betesmark samt att undersöka om antalet växtarter ökar med tiden efter en betesrestaurering. Tretton platser på ön valdes ut och tre slumpvis valda kvadratmeterstora rutor per område inventerades. Varje område genomsöktes sedan efter fler arter som inte fanns i de slumpade rutorna. Datan analyserades med regressionsanalys, ANOVA och Tukey-test. Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan antal arter på ett område och tiden (år) efter en restaurering. Tukey-testet visade att den biologiska mångfalden (effektivt artantal) var statistiskt signifikant högre på kontinuerligt betade områden än igenväxta områden och att antal arter är statistiskt signifikant fler på restaurerade områden än igenväxta områden. Detta betyder att det finns en effekt av skötseln; antal arter ökar efter en betesrestaurering och den biologiska mångfalden är högre på kontinuerligt betad mark än igenväxt mark. Att den igenväxta betesmarken har lägst antal arter visar på att vi riskerar att förlora arter om betesmarker överges och växer igen.
Published: 2024

2. Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2022

Author: Stenmark, Magnus, Hallqvist, Joel, Stenmark, Magnus, and Hallqvist, Joel
Abstract: Miljöövervakningen 2022 övervakades 10 lokaler och 2 lokaler följdes upp i Kosterhavets NP. Under pollinatörsslingorna registrerades 57 unika arter och totalt 179 individer. Från färg-skålarna artbestämdes totalt 1720 individer gaddsteklar fördelade på 189 arter.
Published: 2022

3. Godtrosförvärv : En rättsvetenskaplig utredning rörande förutsättningarna för godtrosförvärv av fastigheter

Author: Lundberg, Elaine and Lundberg, Elaine
Abstract: Uppsatsens syfte har varit att genom lagstiftning, förarbeten, praxis och juridisk doktrin utreda förutsättningarna för godtrosförvärv av fastigheter enligt jordabalkens bestämmelser. För att skapa förståelse för de centrala delarna av utredningen har uppsatsen även behandlat betydelsen av fast egendom och fastigheter, samt hur äganderätten övergår till annan part och vad lagfart är. Avseende godtrosförvärv så innebär det att en individ erhåller äganderätten till en fastighet av någon som egentligen inte är den rätte ägaren. Det uppstår således en konflikt om bättre rätt till fastigheten mellan den ursprungliga rätte ägaren och tredje man som förvärvat fastigheten av någon annan än den rätte ägaren. Vidare har i uppsatsen redogjorts för den skadelidandes rätt till kompensation samt för staten och myndigheternas roller. Sammantaget av utredningen har det framgått att varje enskilt fall kräver sin egen bedömning, men att den individ som uppfyller kriterierna för godtrosförvärv som huvudregel är den som är ansett mer skyddad att behålla sin rätt till fastigheten än den ursprungliga rätte ägaren.
Published: 2021

4. Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2021

Author: Stenmark, Magnus, Hallqvist, Joel, Stenmark, Magnus, and Hallqvist, Joel
Abstract: Miljöövervakningen 2021 övervakade 14 lokaler. Det påträffades 190 arter gaddsteklar, totalt artbestämdes 2 816 individer. Bedömningen är att de främsta hoten mot länets gaddsteklar är fortsatt minskad hävd av torrmarker och igenväxning i odlingslandskapet.
Published: 2021

5. Hur anpassas slåttertidpunkten för att gynna en hög artrikedom av insekter?

Author: Rågdahl, Peter and Rågdahl, Peter
Published: 2021

6. Miljöövervakning av slåtterängar : 2020

Author: Molander, Olle, Tore, Mattsson, Molander, Olle, and Tore, Mattsson
Abstract: Under 2020 har på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län 25 utslumpade slåtterängar inventerats både med avseende på kärlväxtinnehåll och hävd. Under-sökningen ingår i den regionala miljöövervakningen i Västra Götalands län. Inventeringen bestod av två delar: En sommarmätning då kärlväxtfloran inventerades och en höstmätning då hävdstyrkan mättes. Vid båda besöken skulle 50 provpunkter i varje objekt inventeras. 18 av objekten hade hävdats under året genom slåtter och/eller bete medan sju av objekten var ohävdade. Medelantalet kärlväxtarter/provyta varierade mellan objekten från 6 till 14 ar-ter/provyta. Medelvärdet för samtliga 24 undersökta objekt var 9,1 arter/provyta. För hävdade objekt låg medelvärdet på 9,4 arter/provyta, medan det för ohävdade objekt låg på 8,1 arter/provyta.
Published: 2020

7. Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2020

Author: Stenmark, Magnus and Stenmark, Magnus
Abstract: I Västra Götalands län har regional miljöövervakning av gaddsteklar utförts årligen från 2010. Arbetet har från 2010 utförts på totalt 141 platser spridda i länet. Alla länets 49 kom-muner har omfattats av en eller flera inventeringsinsatser. Syftet med miljöövervakningen har varit att på ett uppföljningsbart sätt mäta status av gaddsteklar och andra pollinatörer.I denna rapport presenteras resultatet för 2020 års inventering som utfördes på 15 platser. Miljöövervakning av gaddsteklar har utförts genom att observera blombesökare under polli-natörsslingor och genom att med hjälp av färgskålar fånga in och artbestämma gaddsteklar. Under miljöövervakningen 2020 påträffades 173 arter av gaddsteklar på de 15 undersökta lo-kalerna. Totalt artbestämdes 1 882 individer av insekter tillhörande 266 arter av gaddsteklar och andra blombesökare från datasetet med både insektsfällorna och pollinatörsslingorna. Under inventeringen påträffades 1 rödlistad art: ängskägelbi Coelioxys mandibularis NT. Ar-ten lever parasitiskt på ärttapetserarbi Megachile circumcincta som är spridd i blomrika od-lingslandskap i hela länet.De flesta av lokalerna under 2020 års inventering har gjorts i ekorutor som inventerats tidi-gare (2014-2017) och normalt har färgskålarna placerats på samma plats eller i en närlig-gande del inom ekorutan, och pollinatörsslingan har där det varit möjligt genomförts i samma område som tidigare. Några lokaler avviker kraftigt från de tidigare årets resultat, men de flesta har fått ungefär samma resultat. Återinventeringarna visade att det finns en svag trend att antalet arter av gaddsteklar är fler under 2020 jämfört med tidigare års färg-skålsinventeringar. För pollinatörsslingorna fanns inget mönster.Bedömningen har gjorts att de främsta hoten mot länets fauna av gaddsteklar är fortsatt minskad hävd av torrmarker och igenväxning i odlingslandskapet. Förändringarna i odlings-landskapet har också lett till färre markblottor som är viktiga boplatser.
Published: 2020

8. Orkidéer och förekomst av död ved i Jämtländska kalkbarrskogar

Author: Edwang Stridbo, Linnea and Edwang Stridbo, Linnea
Abstract: Nordiska kalkbarrskogar har en karaktär och biologisk mångfald som väsentligen skiljer sig från kalkbarrskogar i övriga Europa. De kan vara mycket artrika och hysa ovanliga och rödlistade arter såsom orkidéer. Ändrad markanvändning och det allt mer intensifierade skogsbruket har haft en stor påverkan på dessa artrika skogar och endast spillror återstår idag. Generella rekommendationer för naturvårdande skötsel i kalkbarrskogar grundar sig till stor del på erfarenheter och resultat från studier gjorda i södra Sverige, skogar som skiljer sig med avseende på skogstyp och artsam-mansättning från kalkbarrskogar i Jämtland. Det har föreslagits att ovanliga marks-vampar som är beroende av kalk kan missgynnas av död ved men jag har inte funnit någon vetenskap som styrker denna teori. Eftersom även orkidéer är beroende av speciella markförhållanden vill jag undersöka om de påverkas negativt av förekomst av död ved i kalkbarrskogar. Syftet med denna studie är att undersöka om orkidéer som artgrupp generellt påverkas negativt av förekomst av död ved i kalkbarrskogar, på beståndsnivå och mikrohabitatnivå. Jag inventerade åtta områden med kalkbarrskogskaraktär i Jämtland under juni och juli 2019. Områdena valdes från en lista med naturreservat samt från en databas med inventerade kalkbarrskogar, som tillhandahölls av Länsstyrelsen i Jämtlands län. I varje område lades en transekt ut för inventering av orkidéarter, kärlväxter som är signalarter för kalkbarrskogar och lokala miljövariabler. I tillägg slumpades åtta pro-vytor ut i varje område där beståndsvariabler och mängden död ved inventerades. På beståndsnivå visade resultaten att mängden död ved påverkade artrikedom av orkidéer negativt i Jämtländska kalkbarrskogar. På mikrohabitatnivå påverkades en-skilda orkidéarter olika av mängden död ved men de kalkgynnade orkidéerna visade mindre förekomst i områden med större mängd död ved. Det finns dock en viss osä-kerhet i sambandet mellan mängden död ved och hävdhistoriken samt tid, Calcareous conifer forests in Scandinavia has a character and biodiversity that essen-tially differs from calcareous conifer forests in other areas of Europe. These forests can have a high biodiversity and communities of rare and red listed species such as orchids. Changes in land use and increasingly intensified silviculture has had a large impact on these forests. Today only small fragment of this unique forest type remains. General management recommendations for conservation of calcareous conifer forests are mainly based on experiences and results from studies made in the south of Swe-den, where forests differ in type and species composition compared to forests in Jä-mtland. It has been suggested that some rare soil fungus that are dependent on cal-careous soils may be disfavoured by dead wood, but I have not found any study that confirms this theory. Since orchids also is dependent of specific soil conditions I want to study if orchids are negatively affected by presence of dead wood in calcareous conifer forests. The purpose with this study is to examine if orchids as a species group generally are negatively affected by the presence of dead wood in calcareous conifer forests. I invented eight areas with calcareous characters in Jämtland during June and July in 2019. The areas were selected from a list of nature reserves and from a database with calcareous forests inventoried by the county board in Jämtland. In each of the eight selected areas a transect was laid out for sampling of orchids, vascular plants that are significant for calcareous forests and local environmental variables. In addi-tion, eight randomized sample plots were made in each area where stand variables and volume of dead wood was sampled. At stand level the results showed that the amount of dead wood affected the species richness of orchids negatively in calcareous conifer forests in Jämtland. At a micro-habitat level individual orchid species were affected differently, but orchids favoured b
Published: 2020

9. Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer. : Analys 2010-2018.

Author: Stenmark, Magnus, Stenström, Anna, Stenmark, Magnus, and Stenström, Anna
Abstract: Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer har utförts på 126 platser. I genomsnitt påträffades 30±15 arter gaddsteklar på en plats med metoden färgskålar och 11±6,7 arter av blombesökare under en pollinatörsslinga.
Published: 2019

10. Rikkärr och kalkfuktängar i Lyngsjö : hävdens betydelse i det kort- och långsiktiga naturvårdsarbetet

Author: Pousar, Sanna and Pousar, Sanna
Abstract: Sverige är fortfarande ett av världens mest våtmarksrika länder och har därför ett internationellt ansvar för bevarandearbetet. Däremot försvann huvuddelen av våtmarkerna i södra Sverige på grund av dikningar och sjösänkningar mellan 1800- och 1900-talen. Idag har en del våtmarker restaurerats och nyskapats, men det rör sig oftast om öppna vatten med strandzoner och arealmässigt långt mindre än det som trots allt finns kvar. De få kvarvarande kalkfuktängar har ett stort vetenskapligt och kulturellt värde. En rapport om Skånes rikkärr 2009 redogjorde för att 81 % av länets skyddade rikkärr är i behov av insatser i en eller annan form. Strax söder om Kristianstad sänktes Lyngsjön under början av 1800-talet och värdefulla rikkärr och kalkfuktängar bildades på den gamla sjöbottnen. Dessa marker är utnämnda Natura 2000-områden och kommer att bli skyddade som naturreservat. Floran är både art- och individrik och det är bland annat den rika förekomsten av orkidéer gör markerna skyddsvärda. För att bidra till kunskapsunderlaget för framtida skötsel- och bevarandeåtgärder studerades litteraturen och kärlväxterna undersöktes längs tre transekter. Resultatet visade att majoriteten av kärlväxterna som finns där är mer gynnade av bete än av slåtter. Många av arterna visade på en god hävd men det fanns inslag av bladvass Phragmites australis och andra konkurrensstarka växter som har möjlighet att ta över området på ett oönskat sätt. Målsättningen för markerna är att långsiktigt bevara och utveckla områdets naturvärden knutna till ett kulturpåverkat landskap. Här finns en lång tradition av odling och hävd med bete och slåtter. Betesupplägget behöver utvärderas för att ta hänsyn till floran och det finns behov av kompletterande skötsel när betesdjuren inte räcker till för att bevarandestatusen ska kunna upprätthållas.
Published: 2019

11. Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer : 2019

Author: Appelqvist, Thomas, Bengtsson, Ola, Appelqvist, Thomas, and Bengtsson, Ola
Abstract: Länsstyrelsen i Västra Götalands län bedriver sedan ett antal år tillbaka en årlig övervakning av gaddsteklar i länet. Övervakningen bedrivs genom utsättning av fällor – så kallade färgskålar och genom direktinventering av så kallade pollinatörsslingor. Under 2019 inventerades 10 stycken lokaler/ekorutor spritt från Tranemo kommun i söder till Strömstads- och Gullspångs kommuner i norr.
Published: 2019

12. Calcareous fens and fen grasslands at Lyngsjö : the significance of a proper regime of cutting and grazing

Author: Pousar, Sanna
Subjects: Landskapsvetenskap, Ekologi, Ecology, Lyngsjö, våtmark, hävd, rikkärr, slåtter, bete
Abstract: Sverige är fortfarande ett av världens mest våtmarksrika länder och har därför ett internationellt ansvar för bevarandearbetet. Däremot försvann huvuddelen av våtmarkerna i södra Sverige på grund av dikningar och sjösänkningar mellan 1800- och 1900-talen. Idag har en del våtmarker restaurerats och nyskapats, men det rör sig oftast om öppna vatten med strandzoner och arealmässigt långt mindre än det som trots allt finns kvar. De få kvarvarande kalkfuktängar har ett stort vetenskapligt och kulturellt värde. En rapport om Skånes rikkärr 2009 redogjorde för att 81 % av länets skyddade rikkärr är i behov av insatser i en eller annan form. Strax söder om Kristianstad sänktes Lyngsjön under början av 1800-talet och värdefulla rikkärr och kalkfuktängar bildades på den gamla sjöbottnen. Dessa marker är utnämnda Natura 2000-områden och kommer att bli skyddade som naturreservat. Floran är både art- och individrik och det är bland annat den rika förekomsten av orkidéer gör markerna skyddsvärda. För att bidra till kunskapsunderlaget för framtida skötsel- och bevarandeåtgärder studerades litteraturen och kärlväxterna undersöktes längs tre transekter. Resultatet visade att majoriteten av kärlväxterna som finns där är mer gynnade av bete än av slåtter. Många av arterna visade på en god hävd men det fanns inslag av bladvass Phragmites australis och andra konkurrensstarka växter som har möjlighet att ta över området på ett oönskat sätt. Målsättningen för markerna är att långsiktigt bevara och utveckla områdets naturvärden knutna till ett kulturpåverkat landskap. Här finns en lång tradition av odling och hävd med bete och slåtter. Betesupplägget behöver utvärderas för att ta hänsyn till floran och det finns behov av kompletterande skötsel när betesdjuren inte räcker till för att bevarandestatusen ska kunna upprätthållas.
Published: 2019

13. Miljöövervakning av slåtterängar : 2018

Author: Molander, Olle, Matsson, Tore, Molander, Olle, and Matsson, Tore
Abstract: Under 2018 har 25 utslumpade slåtterängar samt fem utvalda slåtterängar i Kostersnaturreservat inventerats både med avseende på kärlväxtinnehåll och hävd. Av de 25 slumpade ängarna hade 15 av objekten hävdats under året genom slåtter och/eller bete. Medelantalet kärlväxtarter varierade från 6-14 arter/provyta.
Published: 2018

14. Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer : Analys 2010-2018

Author: Stenmark, Magnus, Åhlén Mulio, Sandra, Stenmark, Magnus, and Åhlén Mulio, Sandra
Abstract: I Västra Götalands län har regional miljöövervakning av gaddsteklar utförts årligen under 2010-2018. Arbetet har utförts på 126 platser spridda i länet. Alla länets 49 kommuner har omfattats av en eller flera inventeringsinsatser. Urvalet av lokaler har skett genom fjärrkartering för bäst lämpade platsen inom slumpade ekorutor, dessutom har kommuner och reservatsförvaltningen hakat på med övervakning av på förhand bestämda platser (11 %). Syftet med miljöövervakningen har varit att på ett uppföljningsbart sätt mäta status av gaddsteklar och andra pollinatörer.I denna rapport presenteras resultatet för 2018 års inventering som utfördes på 20 platser. I rapporten presenteras också resultat och en sammanfattande diskussion för alla 9 år av miljöövervakning 2010-2018.
Published: 2018

15. Miljöövervakning av gaddsteklar i Västra Götalands län, 2017

Author: Stenmark, Magnus and Stenmark, Magnus
Abstract: Denna studie omfattade övervakning av 16 lokaler där det ingått 10 slumpvist valda ekorutor och inventering av ytterligare 6 lokaler i Göteborg och Trollhättans kommuner med fast placering. Under inventeringen 2017 påträffades 149 arter av gaddsteklar på de 16 undersöktalokalerna. Totalt artbestämdes 2108 individer av gaddsteklar från materialet från insektfällorna. De mest talrika arterna under inventeringen jordhumlor och honungsbi. Bland de mest talrika solitärbina fanns hartsbi och metallsmalbi.
Published: 2018

16. Miljöövervakning av gaddsteklar i Västra Götalands län : 2017

Author: Stenmark, Magnus and Stenmark, Magnus
Abstract: Denna studie omfattade övervakning av 16 lokaler där det ingått 10 slumpvist valda ekorutor och inventering av ytterligare 6 lo-kaler i Göteborg och Trollhättans kommuner med fast placering. Under inventeringen 2017 påträffades 149 arter av gaddsteklar på de 16 undersöktalokalerna. Totalt artbestämdes 2108 individer av gaddsteklar från materialet från insektfällorna. De mest talrika arterna under inventeringen jordhumlor och honungsbi. Bland de mest talrika solitärbina fanns hartsbi och metallsmalbi
Published: 2017

17. Hävdens inverkan på fenologi och artrikedom i ängen

Author: Nilsson, Emelie
Subjects: Hävd, ängsbruk, artdiversitet, fenologi
Abstract: Gotland is the richest place in the world when it comes to wooded meadows. Traditional management with haymaking and raking for centuries have turned wooded meadows into exceptionally species rich habitats in the agricultural landscape. Since the early 1900’s the area of managed meadows has decreased rapidly. The aim of this study was to investigate if there are differences between continuously managed areas and areas that had been left out, in Lojsta and Gerum on southern Gotland. The results show that there are significant differences in species diversity between the two types of management in both meadows. There was also a relationship between the two parameters temperature and growth. The conclusion of this study is that if it is of interest to conserve wooded meadows with all its species, it is important to continue with the yearly cycle of traditional management.
Published: 2015

18. Åtgärdsprogram för jämtlandsmaskros, 2014–2019 : (Taraxacum crocodes)

Author: Ljungstrand, Erik and Hedberg, Pär
Subjects: regulation of watercourses, nature conservation, strandängar, kalkbergrund, naturvård, Jemtlandic Dandelion, Taraxacum crocodes, grazing, mowing, natural water dynamics, unregulated rivers, natural water regime, kalkfuktängar, endem, naturlig vattenståndsdynamik, calceolus humid meadows, slåtter, oreglerade vattendrag, sjöar, reglering av vattendrag, hävd, kalkbleke, vårflod, endemic, spring floods, national species action plan, naturlig vattenregim, bete, jämtlandsmaskros
Abstract: Jämtlandsmaskros (Taraxacum crocodes) är en flerårig växt, som endast är känd från Sverige och Norge och därav nordisk endem. Huvuddelen av lokalerna finns i landskapen Medelpad, Härjedalen, Jämtland och Lappland. De viktigaste miljöerna för jämtlandsmaskros utgörs av steniga eller grusiga stränder och strandängar vid oreglerade eller svagt reglerade vattendrag och sjöar. Inom centrala Jämtlands kalkbergrundsområde påträffas jämtlandsmaskrosen även i kalkfuktängar, som sköts med slåtter eller bete samt i kalkblekemiljöer. Den största enskilda faktorn bakom jämtlandsmaskrosens tillbakagång är vattenkraftens exploatering av vattendrag och sjöar. Därnäst i betydelse för jämtlandsmaskrosens tillbakagång kommer upphörd hävd av naturliga fodermarker. Viktiga åtgärder som föreslås är hydrologisk återställning av vattendrag och förbättrade rutiner hos myndigheter avseende artskydd vid tillsyn av pågående vattenreglering samt fortsatt skötsel av lokaler som är hävdberoende.
Published: 2015

19. Lågväxande örtmattor : ett alternativ till bruksgräsmattor?

Author: Johansson, Line and Johansson, Line
Abstract: Grönytor är en mycket viktig beståndsdel i utemiljön. Gräsmattan har en stor praktisk användning för människor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. Däremot har den inte samma biologiska och estetiska värden som ängen har. Detta arbete undersöker om växter med en blomning, som hos ängen, kan klara den användning som man har av en bruksgräsmatta. En bruksgräsmatta eller en lågväxande örtmatta behöver bestå av arter och sorter som tål konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage från tramp. Två andra faktorer som är mer knutna till platsens läge och funktion som salt och översvämningstolerans kan även vara viktiga för växtvalen. Klippning innebär att växtdelar tas bort från plantor och att de får snittytor där de kapats av. Förmågan att klara denna förlust av blad varierar mellan olika arter. Vissa arter kan ha ett så lågt krypande växtsätt eller bladen så nära markytan att de nästintill undgår klippning. Andra arter kan genom att ha små och många blad reducera andelen skadade blad. Exempel på arter som tål gräsmattans klipphöjd är tusensköna och trådveronika (Hammer, 1996, s. 2) Slittolerans liknar klipptolerans på så sätt att plantans växtdelar i form av blad skyddar tillväxtpunkterna. Här kan det då vara en fördel att bladen antingen är konstruerade på ett hållbart sätt eller att de ersätter skadade blad relativt fort. Vitklöver är en ört som klarar slitage bra (personligt meddelande, Runeson, 2014). Gräsen har dock den bästa strategin för att klara slitage, eftersom varje grässtrå har sin tillväxtpunkt skyddad från slitage. Stor inspiration och förståelse för växterna kan hämtas från naturen. De naturliga ståndorterna kan ge information både när det gäller översvämningstolerans och salttolerans. Exempel på en växt som klarar tillfällig översvämning är gåsört (personligt meddelande, Hammer, 2014). Strand- och mellantrift är exempel på två salttoleranta arter (Mossberg & Stenberg, 2003, s. 467). Vinterhärdigheten kan ses som g
Published: 2014

20. Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

Author: Östman, Örjan
Subjects: Ekologi, Ecology, Hävd, Geovetenskap och miljövetenskap, Botany, myggor, Oceanografi, hydrologi och vattenresurser, Botanik, Biological Sciences, Miljövetenskap, Oceanography, Hydrology and Water Resources, Biologiska vetenskaper, nedre Dalälven, Earth and Related Environmental Sciences, Environmental Sciences
Abstract: Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2 Nedre Dalälven
Published: 2013

21. Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre Dalälven

Author: Jacobson, Anders, Bjelke, Ulf, and Sandström, Jonas
Subjects: nedre dalälven, Ekologi, biologiska, Ecology, Hävd, Botany, Botanik, Miljövetenskap, Zoology, Zoologi, Environmental Sciences
Abstract: Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre Dalälven Nedre Dalälven, Gävleborgs län, Uppsala län
Published: 2013

22. Kan gullstånds hålla stånd? : återinventering av Senecio paludosus i Kristianstad Vattenrike 2012

Author: Östberg, Håkan
Subjects: Ekologi, Ecology, Kristianstad Vattenrike, landskapsvetenskap, Senecio paludosus, hävd, gullstånds, vattenstånd, Tyria jacobaeae
Abstract: Botanist Kjell-Arne Olsson inventoried the plant fen ragwort Senecio paludosus 1983 in Scania andfound a big number of locations within Biosphere Reserve Kristianstad Vattenrike. In 2012, a reinventoryof the 1983 survey was carried out to study whether there has been any change in the fenragwort population in Kristianstad Vattenrike since the last inventory. The results show that therehas been no overall change in the number of fen ragwort in Kristianstad Vattenrike, on certainpremises they have increased in number while in others they have fallen. However, the inventoryshows that almost half of the locations with fen ragwort have disappeared during the same period.The main reason for this is that fen ragwort did not manage to competitive with other vegetation,taking in consideration this has been smaller premises with young plants. In addition to competitionother factors such as prolonged high water, grazing and caterpillars from Tyria jacobaeaecontributed to the decrease. Despite this the future looks stable for fen ragwort in KristianstadVattenrike where several very strong premises exist in the region.
Published: 2013

23. Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

Author: Östman, Örjan and Wengström, Åsa
Subjects: Ekologi, Ecology, Hävd, Botany, Botanik, Miljövetenskap, Översvämningsmyggor, Environmental Sciences
Abstract: Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet Nedre Dalälven
Published: 2013

24. En utvärdering av Länsstyrelsen i Jämtlands läns uppföljning av den hotade orkidén brunkulla

Author: Breivik, Moa
Subjects: ängs- och hagmark, evaluation, ÅGP, miljöövervakning, populationsekologi, bevarandebiologi, Åtgärdsprogram för hotade arter, biologisk mångfald, semi- natural grasslands, monitoring, brunkulla, Species Action Plan, population ecology, hävd, uppföljning, SAP, Jämtland
Abstract: Det har skett en stor förändring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slåtter och beteshävd har nästan upphört helt. Förändrad markanvändning orsakar habitatförlust för många växter och djur. Slåtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste växtsamhällena i Sverige hotas av igenväxning. I denna uppsats studerar jag Länsstyrelsen i Jämtlands läns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som är en hävdgynnad art på tillbakagång. Studien baseras på intervjuer med anställda på Länsstyrelsen i Jämtlands län samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen. Jag har utvärderat om resultaten från Länsstyrelsens uppföljning uppfyller det syfte som inventeringarna ursprungligen hade. Jag har studerat inventeringsdata och analyserat metodiken i relation till vetenskapliga rekommendationer samt genomfört statistiska tester. Jag har funnit att nuvarande uppföljning har brustit i genomförandet samt i anpassningen av inventeringsmetodiken mot inventeringarnas syfte. I kombination med den hitintills korta mätperioden har detta resulterat i att ingen populationstrend kunnat utläsas och att effekter av hävd och andra miljövariabler inte kan utvärderas på ett tillfredställande sätt. Swedish agriculture has gone through major changes of practices in the last century. Traditional haymaking and grazing have almost ceased and the land-use change is causing a loss of habitat for many plants and animals. These semi-natural landscapes belong to the most diverse plant communities in Sweden and many pastures and meadows are threatened by overgrowth. In this paper, I study the Jämtland County Administrative Board´s monitoring of the endangered Black Vanilla Orchid (Gymnadenia nigra) which is a grassland species in sharp decline. The study is based on interviews with employees of the Jämtland County Administrative Board and on the inventory data that has been gathered in the monitoring project. I have evaluated if the collected data can fulfil the original purpose of the monitoring project. I have studied and analysed the data and monitoring methodology in relation to scientific advice, and performed statistical tests. I have found that the monitoring method was unsuccessful in addressing the underlying purpose. In combination with the short period of monitoring, it is not possible to evaluate the effect of management and other environmental variables on the status of G. nigra.
Published: 2012

25. Biogaspotential hos våtmarksgräs

Author: Martins, Marvin
Subjects: uppehållstid, gräs, restoration, samrötning, mad, grass, wildlife, våtmark, TUVA, wet meadow, haymaking, meadow marsh, starr, biogas potential, co-digestion, energivärde, biogaspotential, heating value, djurliv, SMD, maps, värmevärde, slåtter, strandäng, GIS, fuktäng, VMI, wetland, ekonomi, energy value, economy, cultivation, sedge, restaurering, retention time, hävd, kartor
Abstract: BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDS Marvin Martins The purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass. The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI). Going through the databases showed that they largely complement each other. A geographical mapping was also carried out of wetlands in relation to areas of interest for the future establishment of biogas plants, so called “hotspots”. The geographical survey shows that there is ample amount of grass from wetlands within a 30-kilometer radius that can supplement the plants main substrate, manure. The map layer Swedish Ground Cover Data (SMD) together with GIS software was used to analyze the extent of overgrowth for the older VMI objects in Uppsala County, with the result that half of the VMI objects are no longer of interest. They have become either woodland and bogs, or reed beds. There is very little information on wetland-grasses and methane production. Instead, a theory was evaluated regarding the possibility of transforming nutritional values for grass and sedges into biogas potentials. It was shown that this method does not capture the total biogas potential, but offers a minimum value that can be considered rather reliable. The energy transformation showed that late harvested grasses from wetlands has a biogas potential about 0, 21Nm3 methane/ (kg, DM) which is about 60 % of the biogas potential for grass-legume forages. The gas yield after 20 days is also relatively low. It could though be favorable to try grasses from wetlands in methane production, because co-digestion with these grasses and other suitable materials could produce a higher net gas yield for the plant, than using the materials solely by themselves. The derived biogas potential showed that there is at least 4, 4 GWh biogas energy in grasses from wetlands in Uppsala county at a low estimate. Harvesting costs were however shown to be too high in the present to achieve a plus result. BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS Marvin Martins Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i Biogas Östs region lämpliga att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta våtmarksgräs. Undersökningen visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana men även den outnyttjade energin i gräset. Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna; fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens VMI. En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra. En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar att det finns gott om våtmarksgräs inom en tremilsradie som kan komplettera anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD) tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMI-våtmarkerna är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd eller blivit vassbälten. Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på våtmarksgräs. Istället utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som ganska tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat våtmarksgräs har en biogaspotential runt 0,21 Nm3 metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt. Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, eftersom samrötning mellan detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i våtmarksgräs från till exempel Uppsala län, lågt räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop ekonomiskt i dagsläget.
Published: 2009

26. Biogas potential in Grasses from Wetlands

Author: Martins, Marvin
Subjects: uppehållstid, gräs, restoration, samrötning, mad, grass, wildlife, våtmark, TUVA, wet meadow, haymaking, meadow marsh, starr, biogas potential, co-digestion, energivärde, biogaspotential, heating value, djurliv, SMD, maps, värmevärde, slåtter, strandäng, GIS, fuktäng, VMI, wetland, ekonomi, energy value, economy, cultivation, sedge, restaurering, retention time, hävd, kartor
Abstract: BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDS Marvin Martins The purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass. The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI). Going through the databases showed that they largely complement each other. A geographical mapping was also carried out of wetlands in relation to areas of interest for the future establishment of biogas plants, so called “hotspots”. The geographical survey shows that there is ample amount of grass from wetlands within a 30-kilometer radius that can supplement the plants main substrate, manure. The map layer Swedish Ground Cover Data (SMD) together with GIS software was used to analyze the extent of overgrowth for the older VMI objects in Uppsala County, with the result that half of the VMI objects are no longer of interest. They have become either woodland and bogs, or reed beds. There is very little information on wetland-grasses and methane production. Instead, a theory was evaluated regarding the possibility of transforming nutritional values for grass and sedges into biogas potentials. It was shown that this method does not capture the total biogas potential, but offers a minimum value that can be considered rather reliable. The energy transformation showed that late harvested grasses from wetlands has a biogas potential about 0, 21Nm3 methane/ (kg, DM) which is about 60 % of the biogas potential for grass-legume forages. The gas yield after 20 days is also relatively low. It could though be favorable to try grasses from wetlands in methane production, because co-digestion with these grasses and other suitable materials could produce a higher net gas yield for the plant, than using the materials solely by themselves. The derived biogas potential showed that there is at least 4, 4 GWh biogas energy in grasses from wetlands in Uppsala county at a low estimate. Harvesting costs were however shown to be too high in the present to achieve a plus result. BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS Marvin Martins Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i Biogas Östs region lämpliga att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta våtmarksgräs. Undersökningen visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana men även den outnyttjade energin i gräset. Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna; fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens VMI. En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra. En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar att det finns gott om våtmarksgräs inom en tremilsradie som kan komplettera anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD) tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMI-våtmarkerna är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd eller blivit vassbälten. Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på våtmarksgräs. Istället utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som ganska tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat våtmarksgräs har en biogaspotential runt 0,21 Nm3 metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt. Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, eftersom samrötning mellan detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i våtmarksgräs från till exempel Uppsala län, lågt räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop ekonomiskt i dagsläget.
Published: 2009

27. Slåtterängens betydelse för hotade dagfjärilar i Sverige

Author: Larsson, Sara
Subjects: äng, hävd, värdväxt, fjärilar, mångfald, Biologiska vetenskaper, slåtter, Biological Sciences
Abstract: Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden. Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar. Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.
Published: 2008

28. Effekter av upphörd hävd i Lurö skärgård : Har diversiteten av kärlväxtarter förändrats?

Author: Thor, Annelie
Subjects: Lurö, Conservation biology, Vascular plants, Hävd, Natur- och landskapsvård, Kärlväxter, Biodiversity, Nature conservation and landscape management, Naturvård, Management, Äng, Meadow, Naturbetesmark, Pasture, Biologisk mångfald
Abstract: One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands. En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.
Published: 2008

29. Agrarhistoriska lämningar och småbiotoper. En metod för kunskapsuppbyggnad och uppföljning av odlingslandskapets miljömål

Author: Lindegård, Per
Subjects: Skog, hamlade träd, levande skogar, Stenmurar, biologisk mångfald, Småvatten, ett rikt odlingslandskap, fornlämningar, vidkronigt träd, Träd och buskar, Jorbrukslandskap, kulturhistoriska värden, åkerholme, grovt, Kalmar län, trägärdesgård, hävd, brukningsvägar, Odlingsrösen
Abstract: I odlingslandskapet finns en mångfald av värdefulla historiska lämningar och småbiotoper som uppkommit genom långvarig och traditionell skötsel. Enligt de av riksdagen antagna miljömålen ska dessa värden bevaras för kommande generationer. Eftersom man varit osäker på om befintliga kunskapsunderlag räcker för att följa upp odlingslandskapets miljömål, har Länsstyrelsen i Kalmar län genomfört det tvärsektoriella projektet Agrarhistoriska lämningar och småbiotoper i ett landskapsperspektiv. Den dokumentation som görs inom Landsbygdsprogrammet är idag den viktigaste och mest detaljerade kunskapskällan om odlingslandskapets värden. Kunskapen om dessa värden är dock begränsad till de marker för vilka det sökts och beviljats miljöersättning. Syftet med projektet har därför varit, att uppskatta hur stor andel av dessa värden inom hela odlingslandskapet som vårdas samt hur mycket som finns dokumenterat om dem. Utifrån denna erfarenhet har det varit möjligt att lyfta fram förslag på vilka kunskapsunderlag som krävs för att följa upp berörda miljömål. En metod har utvecklats för att i fält undersöka hur många agrarhistoriska lämningar och småbiotoper som är så väl vårdade och bevarade, att de kan bidra till att uppfylla miljömålen. Inom ett antal väl avgränsade områden i Kalmar län har först en dokumentation gjorts av de värden som fanns där samt hur väl vårdade de var. Därefter har fältresultaten analyserats för att se vilken övrig dokumentation som finns om dessa värden i andra källor, främst inom Landsbygdsprogrammet. Gamla inägomarker till 15 byar väl spridda över länet har utgjort referensområden. Lämningar och miljöer som stenmurar, odlingsrösen, diken, hamlade träd och småvatten har dokumenterats, eftersom de både har höga kulturhistoriska värden och är värdefulla som småbiotoper. Deras karaktär och läge har noterats i fält tillsammans med uppgifter om ifall de vårdas samt vilket markslag de ligger i. Resultatet av undersökningen har visat, att tre av fyra av alla dokumenterade historiska lämningar och småbiotoper var vårdade i enlighet med miljömålen. Något mer än hälften av dessa vårdade lämningar låg i betesmarker, ungefär en tredjedel i åkermark och resten i igenväxta eller skogliga marker. Det visade sig även att knappt hälften av alla lämningar låg i marker med miljöersättning. Utgår man enbart ifrån de lämningar som vårdades låg lite drygt hälften i marker med miljöersättning. Det betyder att många värden därför vårdas utan ersättning från Landsbygdsprogrammet. Den allra största andelen lämningar som återfanns i marker med miljöersättning hade ersättning för vård av värdefulla betesmarker, endast en mindre del hade ersättning för vård av värden i eller i anslutning till åkermarker. Fältdokumentationen med efterföljande analyser har visat, att den ersättning som bäst fångar marker med kulturhistoriska lämningar och småbiotoper därför är betesmarksersättningen. Denna ersättning dokumenterar dock bara värden i marker som har vad man kallar särskilda värden, vanligtvis en hävdgynnad flora. Bara ungefär hälften av alla betesmarker med miljöersättning har särskilda värden i Kalmar län. Därför kan man inte heller vara säker på att alla värden som ligger i marker med miljöersättning verkligen finns dokumenterade inom Landsbygdsprogrammet. I miljöersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer, som ges för vård av värden i eller i anslutning till åkermarker, finns ett betydligt mer detaljerat underlag över värdefulla lämningar än i betesmarksersättningen. Denna kulturmiljöersättning omfattar dock bara en mindre del av alla marker med miljöersättning. Betesmarksersättningen och kulturmiljöersättningen för åkermarker dokumenterar visserligen delvis samma värden, men kunskapen inom de båda ersättningarna är tyvärr svår att kombinera med varandra. Denna undersökning har visat att de flesta värdefulla lämningarna vårdas i enlighet med miljömålen, även om det i många fall sker utan miljöersättning. Detta är givetvis mycket positivt, men innebär samtidigt att det är svårare att övervaka utvecklingen av dessa värden enbart utifrån den dokumentation som finns inom Landsbygdsprogrammet. Om miljömålen ska kunna följas upp utifrån ett landskapsperspektiv, måste det därför finnas kunskapsunderlag som är så detaljerade att de kan följa tillståndet för hela odlingslandskapet. Inte bara för de marker där det finns dokumenterade vårdinsatser inom Lantbruksprogrammet. Med den metod som tillämpats i detta projekt kan man på regional nivå uppskatta hur både agrarhistoriska lämningar och småbiotoper vårdas och bevaras. Metoden kan därför vara en möjlighet att bättre bevaka att odlingslandskapets miljömål nås. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 2008

30. Effects of abandoned management in the Lurö archipelago : Are there any changes in the diversity of plants?

Author: Thor, Annelie
Subjects: Lurö, Conservation biology, Vascular plants, Hävd, Natur- och landskapsvård, Kärlväxter, Biodiversity, Nature conservation and landscape management, Naturvård, Management, Äng, Meadow, Naturbetesmark, Pasture, Biologisk mångfald
Abstract: One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands. En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.
Published: 2008

31. Kraftledningsgator - Biologisk öken eller mångfald?

Author: Norström Paananen, Marcus, Boström, Magnus, and Ahlgren, Christian
Subjects: Power line, likhetsindex, Terrestrial ecology, similarity index, mosaiklandskap, skogsmark, Terrestisk ekologi, kantzoner, insekter, pasture land, forest, mosaic landscape, biodiversitet, betesmark, forest edges, hävd, ekotonmiljö, insects, Horns similarity index, kraftledningsgator, biodiversity
Abstract: Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter. I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex. Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet inte är (signifikant) sämre än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till vilka arter eller taxa som ingår i analyserna. En naturtyp som hyser en individ- och artrik fauna bestående av oönskade arter (introducerade arter, "skadedjur" etc.) registrerar t ex ett högre biodiversitetsindex än en naturtyp med fåtaligt förekommande rödlistade, skyddsvärda arter. Likhetsindex belyser bättre vilka arter som är inblandade. Visserligen tas inte heller här hänsyn till exakt vilka arter som ingår (eller deras eventuella önskvärdhet eller skyddsvärde), men ett högt index indikerar att samma arter förekommer i de jämförda naturtyperna. I denna studie indikerar ett högt likhetsindex dessutom att antalet individer av de inblandade arterna är likartat, eftersom ett index som tar hänsyn till abundans användes. Resultaten visade överlag höga likhetsindex, speciellt verkade kraftledningsgator och skogsmark hysa likartad evertebratfauna medan likheten mellan kraftledningsgator och betesmark var mindre uttalad. Sammanfattningsvis indikerar studien att kraftledningsgator inte verkar vara lågvärdiga livsmiljöer för de marklevande evertebrat-taxa som ingått i studien. Vi föreslår att kraftledningsgator med väl avvägda rutiner för röjning och skötsel skulle kunna spela en viktig roll i skapandet av artrika kantzoner eller marker som liknar ängs- eller betesmarker med svag hävd. As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species. In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index. No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the same weight is assigned to an unwanted species (e.g. an invasive pest species or parasite) as to a red-listed, highly valued species. Similarity index takes more heed to the species involved. Although similarity indices do not consider the exact identity of involved species (or their possible value or desirability), a high index value indicates that the same species occur in the compared habitats. In this study, where an index that takes into account the abundance of species was used, a high similarity index value also indicates that the numbers of individuals are similar. Overall, the results showed high similarity between habitat types. This would suggest that, to a large extent, power lines, forest and pasture land had the same composition of taxa, and that the taxa had similar abundances. Power lines and forest seemed to exhibit particularly high similarities, whereas the similarity between power lines and pasture land was less pronounced. Thus, this study indicates, in contrast to several previous suggestions, that power line corridors do not seem to be low quality habitats. We also suggest that power line corridors with well designed management routines could play an important role creating edges and habitats resembling meadow or low intensity grazed pasture land.
Published: 2008

32. Återinventering 2006 av häckande fåglar på gotländska strandängar

Author: JOHANSSON, TOMAS, HEDGREN, STELLAN, KOLEHMAINEN, TUOMO, and TYDÉN, LARS
Subjects: Gotland, betestryck, hävd, Havsstrand, Fåglar, Sverige, Strandäng, Programområde landskap, vadare
Abstract: För tredje gången genomfördes inventering av häckande fåglar på de gotländska strandängarna. Samtidigt bedömdes hävden enligt en fyrgradig skala. Samtliga ytor inventerades av samma två personer som vid tidigare tillfällen. Utav de utvalda arterna (änder, vadare,trutar, måsar, tärnor och gulärla) häckade totalt knappt 6500 par, vilket innebär en minskning med ca 1500 par jämfört med 1996 och 2001. Denna ca 20%-iga minskning är isig oroande, men än mer alarmerande är de kraftiga minskningar som skett för några redan ovanliga arter.Mest kritiskt är det för vadarna brushane, sydlig kärrsnäppa och rödspov. Med den minskningstakt som rått de senaste fem åren kommer dessa arter inte finnas kvar somhäckfåglar på Gotland om fem till tio år! Skälet till minskningen är inte alldeles uppenbar utifrån dessa inventeringar. Hävden har inte förändrats de senaste fem åren om man jämför alla inventerade områden. Däremot har vissa områden blivit alltmer välhävdade och därhar också, i en del fall, fågeltätheten avtagit. Det finns dock inga tydliga samband mellan hävd och fågeltäthet.Faktum är dock att för de mest utsatta vadarna torde måttligt hävdade ytor, där tuvor av fjolårsgräs tillåts finnas kvar, vara klart mest lämpade. Alltför hårt betade ytor, vare sig det är bete av nöt eller gås, gynnar endast vissa arter. Predation och inavel kan vara andraanledningar till de minskade antalen vadarfåglar. Bland de arter som glädjande nog uppvisar positiv utveckling märks främst snatterand, grågås och vitkindad gås. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 2007

33. Förutsättningar för återintroduktion av stora gräsätare i Sverige

Author: Lindblad, Erland and Lindblad, Erland
Abstract: Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use. This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison’s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed. Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms. From a societal point of view, there may be conflicts with agriculture and forestry; traffic safety also has to be considered. Therefore fences and wildlife crossings may need to be put up. The long term goal of reintroduction of European bison should be a genetically sustainable metapopulation of approximately 1,000 animals, which requires a minimum surface area of 10 000 km2, which corresponds to 100 * 100 kilometres. From an ecological perspective, it is also important to discuss free roaming populations of wild horses, cattle, woodland reindeer (Rangifer tarandus fennicus), and maybe also sheep and goats as the species with their different niches can contribute to a mosaic of habitats which benefit biodiversity. Suitable areas of reintroduction require further research. In order to achieve maximum benefits, it is desirable to consider solutions where other species are included. Ex
Published: 2011

34. Anlagda och återskapade våtmarker i odlingslandskapet : en studie av sambandet mellan funktion, skötsel och finansiering

Author: Karlsson, Anna and Karlsson, Anna
Abstract: För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i odlingslandskapet framtill år 2020. Detta delmål bidrar inte enbart till att uppfylla miljömålet Myllrande våtmarker utan även flera andra miljömål som t.ex. Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Syftet med detta självständiga arbete är att utreda vad skötseln har för betydelse av dagens anlagda och återskapade våtmarker, hur skötseln finansieras och vad det kan tänkas finnas för samband mellan funktion, skötseln och finansiering. För att utreda dessa frågeställningar har jag genomfört en litteraturstudie. Jag har även studerat tre olika platser där våtmarker anlagts och återskapats för att se hur dessa våtmarker praktiskt sköts och hur dess skötsel finansieras. De ansvariga för våtmarkerna har intervjuats. Platserna som undersökts är Askeröds mosse i Hörby kommun, Hjularöds gods i Eslövs kommun samt Gullåkra- och Vesums mossar i Staffanstorps kommun. I litteraturstudiedelen har jag studerat bakgrunden till bristen av våtmarker, miljömålet Myllrande våtmarker, våtmarkernas funktion, vilka olika skötselmetoder som används och vad de ger för effekter. Det stöd som framförallt behövs för att motivera till den skötseln är den årliga miljöersättning som betalas ut genom Landsbygdsprogrammet, (LBP). Miljöersättningen för skötsel av våtmarker kan kombineras med miljöersättning för betesmark och slåtteräng om marken uppfyller villkoren för dessa stöd. Många arter som tillhör odlingslandskapet är hotade eller missgynnade. Återskapande av våtmarker innebär att den b
Published: 2010

35. Ergonomic Cabin Access : Utveckling av in- och ursteg till hög lastbilshytt

Author: Arvidsson, Johan, Leidefeldt, Marcus, and Unosson, Tobias
Subjects: t utveckling, volvo, havd, Produk, enhet, teknik, lastbil, design, insteg, trapp, linjär, Other engineering mechanics, Övrig teknisk mekanik
Abstract: Detta examensarbete har utförts av Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt och Tobias Unosson, studenter vid Innovations- och designingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Arbetet omfattar 20 högskolepoäng varav 5 poäng är en fördjupning i ergonomi, semantik samt retorik och presentationsteknik. Projektet genomfördes under vårterminen 2006 och motsvarar 20 veckors heltidsstudier. Uppdragsgivare för examensarbetet var HAVD AB (Hedenberg Advanced Vehicle Design) som är ett produktutvecklingsföretag inom fordonsindustrin. Handledare var Ingemar Carlson från HAVD och Lennart Wihk från Karlstads universitet. Projektet utfördes även i samarbete med Volvo Lastvagnar AB. Uppdraget som studenterna erhöll gick ut på att förbättra och utveckla in- och ursteget på en Volvolastbil av modell FH. Målet med projektet var att bygga en fungerande prototyp av lösningen på en befintlig lastbil som kunde visas upp på examensutställningen i Karlstad den 30 Maj 2006. Studenterna fick inledningsvis en kort utbildning i projektledning som företaget anordnade i sina lokaler i Mölndal. I samband med detta fick gruppen ta del av en ny utvecklingsmetod som hade sina rötter i fordonsindustrin. Denna metod användes sedan under projektets gång som delades in i tre faser: idéfas, förstudiefas och genomförandefas. Mellan varje fas fanns en viktig punkt kallad grind då viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Projektet resulterade i ett mekaniskt eldrivet steg på sidan av lastbilen som transporterar chauffören upp till sin hytt på ett snabbt och säkert sätt. Lösningen döptes till ECA, Ergonomic Cabin Accesss. Slutresultatet är framtaget med fokus på förarens ergonomi och har hög realiserbarhet då det består av befintliga komponenter. Kärnan i konstruktionen är en linjärenhet som omvandlar en roterande kraft till en linjär rörelse. Konstruktionen anpassades till Volvos FH-modell genom att placeras vid dagens befintliga tre steg, vid den så kallade instegslådan. Projektgruppen arbetade fram ritningar med förslag på konstruktion och infästning för detta koncept. En lista på tänkta komponenter med en ekonomisk kalkyl togs också fram. Slutresultatet presenterades hos HAVD i Mölndal och på Karlstad universitet i samband med examensutställningen den 30 maj 2006. Gruppen kunde dessvärre inte genomföra ett prototypbygge av ekonomiska skäl då uppdragsgivaren inte hade de resurser som krävdes. Examensarbetet ECA resulterade istället i ritningar, renderingar, animeringar och denna akademiska rapport. This degree project was performed by students of the Innovation and design engineering programme on Karlstad University, Sweden. Group members have been Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt and Tobias Unosson. The degree project consisted of 20 weeks of work of which 5 was an individual study in literature. The project carried out during the spring of 2006. Assigner for the project was Hedenberg Advanced Vehicle Design, HAVD, who is a development company serving the vehicle industry and specializing in interior parts and trim. Contacts were Björn Hedenberg and Ingemar Carlson, HAVD. Examiner at Karlstad University was Lennart Wihk. The project was also collaboration together with VOLVO Truck Car Corp in Gothenburg. The task the students were given was to improve and develop a new solution for truck drivers, getting in and out of high trucks. A goal with the project was to build a functioning prototype on a VOLVO truck to be shown at the exhibit for degree projects in Karlstad, May 2006. In this project the students participated in a project management course given by HAVD in their facilities. The group toke part of a new development method originated from the vehicle industry. This method was used as a frame for the entire project and consisted of three phases, the idea phase, research phase and the realization phase. Between each phase of the project there was a point called a gate, in which important decisions were maid in the group together with HAVD. The project resulted in a mechanical lift, mounted onto the side of the truck transporting the driver safely up and down. The solution was named ECA, Ergonomic Cabin Access. Drawings for the concept and its mounting were completed along with an economic calculation. The final result is developed with focus on the driver ergonomics with a sensible construction using available components. The core in the construction is the so called linear motion drive. This device transforms a rotating force into a linear motion. The concept was adapted to fit a VOLVO truck by replacing the trucks previous three footsteps. The final concept was presented at HAVD and Karlstad University at the exhibit for degree projects, 30 May 2006. The concept could not however be built into a prototype due to financial reasons. The degree project ECA resulted in drawings, renderings, animations and this academic report.
Published: 2006

36. Power Lines - Wasteland or Biodiversity Hotspots?

Author: Norström Paananen, Marcus, Boström, Magnus, Ahlgren, Christian, Norström Paananen, Marcus, Boström, Magnus, and Ahlgren, Christian
Abstract: Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter. I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex. Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet inte är (signifikant) sämre än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till vilka arter eller taxa som ingår i analyserna. En natur, As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species. In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index. No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the sa
Published: 2008

37. Ängsbruk i Örebro län - nu och i framtiden: en enkätundersökning bland ängsbrukare hösten 2002

Author: Christiansson, Monica and Rygne, Helena
Subjects: Kärlväxter, slåtter, ett rikt odlingslandskap, Ängar, Örter och gräs, Träd och buskar, Örebro län, miljömål, Jorbrukslandskap, ängsbruk, hävd, Sverige, enkätundersökning, ängsbrukare
Abstract: Hösten 2002 genomfördes telefonintervjuver med 39 personer i Örebro län som äger/representerar gårdar med ängar.Syftet var att få ett underlag till arbetet med de miljömål som finns för ängar genom att ta reda på vilka ängsbrukarna är, varför de hävdar sina ängar i dag och vad de tänker om framtiden. Jämförelser har också gjorts med Västra Götalands län där en liknande undersökning genomfördes 2000- 2001. På de 39 gårdarna finns sammanlagt ca 100 ha ängsmark fördelad på 86 skiften. De innefattar ängarna som var med i Ängs- och hagmarksinventeringen och/eller hade miljöstöd för slåtterängar (t.o.m. år 2001). De 14 skiften som ligger inom skyddade områden och som var med i Ängs- och hagmarksinventeringen redovisas också delvis i rapporten. Den sammanlagda arealen för dessa är 45 ha. 2002 var 90 % av de utvalda skiftena hävdade som äng. Om 5 år trodde brukarna att 85 % av ängarna fortfarande hävdas - om 25 år endast hälften! Enligt förslaget i de regionala miljömålen för Örebro län ska arealen hävdad ängsmark till år 2010 vara 350 ha, d.v.s. en fördubbling av den ängsareal som beräknas finnas i länet i dag (2004)! Hur ska vi klara det? Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 2004

38. Återinventering av gotländska ängen 2004

Author: RIGNELL, MAGNUS
Subjects: Ängsmark, Gotland, Visby, Hävd, Ängen, Sverige, Kärlväxter, Jordbrukslandskap, Ängar, Örter och gräs
Abstract: Denna inventering är genomförd som en återinventering av 1998 års inventering där förekomst icke förekomst konstaterades av 46 kärlväxtarter i 49 gotländska ängen (Hedgren och Gralén 2001, Lännstyrelsen i Gotlands län, Livsmedelsenheten, rapport 2001:2). Syftet med återinventeringen är att påvisa eventuella skillnader mellan åren som skulle kunna hänvisas till faktorerna nämnda ovan, d v s ändrade markförhållanden orsakat av kvävetillförsel och/eller ändrade skötselmetoder. Årets inventering (fältarbetet) genomfördes under perioden 16 juni - 6 juli, 2004. Metoden gick ut på att konstatera huruvida ett antal utvalda indikatorarter (kärlväxter), såväl hävdgynnade som ohävdgynnade, förekom eller ej inom 60-100 stycken 0,5 x 0,5 m stora rutor fördelade längs en 30-50 m lång bandprofil. I de flesta fall inventerades två bandprofiler i varje änge. Samma 46 arter som valdes ut till 1998 års inventering användes även vid denna inventering. Av dessa uppfattas 14 arter som starkt hävdgynnade, 22 arter som måttligt hävdgynnade och 10 som svagt hävdgynnade eller gynnande av ohävd och/eller gödsling.Totalt noterades förekomst/icke förekomst av de 46 utvalda kärlväxtarterna i 6556 st 0,5 x 0,5 m stora rutor i 88 bandprofiler. Hela inventeringens resultatet redovisas i bilaga 1. De arter som noterades i flest rutor var svinrot (51,4 % av rutorna), brudbröd (44,9 %) och höskallra (39,1 %). Tre av de utvalda arterna - småfingerört, sandmaskros och backnejlika - återfanns inte i någon ruta. Detsamma gällde vid inventeringen 1998. Då konstaterades att dessa tre arter snarare hör hemma i magra betesmarker och inte i slåttermarker (Hedgren och Gralén 2001). De starkt hävdgynnade arterna har ökat i förekomst, i medeltal 0,99 %, vilket är signifikant skilt från de måttligt hävdgynnade arterna som minskat med 2,26 % (t = 2,39, p < 0,05) och de svagt hävdgynnade arterna som minskat med 5,11 % (t = 3,84, p < 0,001), (figur 1). Skillnaderna i förekomst mellan de måttligt och svagt hävdgynnade artgrupperna är inte signifikant (t = 1,54, p > 0,05). Bland de starkt hävgynnade arterna visar merparten av de 14 arterna en svag tendens till ökning. Skillnaderna är dock ytterst små och förändringen av förekomsten är mindre än plus/minus 4,0 procentenheter. Den största ökningen gäller darrgräs (+6,8 %) och höskallra (+6,5 %),(tabell 3). Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 2004

39. Inkomstbeskattning av ideella föreningar - fördjupning angående hävdvunnen finansieringskälla

Author: Fredriksson, Jonas and Fredriksson, Jonas
Abstract: Inom den ideella sektorn i Sverige är den ideella föreningen den vanligaste organisationsformen. Genom att anta stadgar och utse en styrelse blir den ideella föreningen en juridisk person. Som huvudregel är ideella föreningar skattskyldiga för sina inkomster enligt samma regler och i samma omfattning som gäller för övriga juridiska personer. Från denna huvudregel finns det dock undantag. Är den ideella föreningen allmännyttig inträder skattelättnader, bland annat i inkomstskattehänseende. Den allmännyttiga ideella föreningen är då endast skattskyldig för inkomster som härrör från näringsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt och i vissa fall för inkomst av fastighet. Den allmännyttiga ideella föreningen kan undgå skattskyldighet även för ovan beskrivna inkomster av näringsverksamhet om inkomsterna härrör från verksamhet som har en naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller som av hävd (av tradition) utnyttjats som finansieringskälla för det ideella arbetet. Exempel på verksamheter som av hävd utnyttjats av ideella föreningar som finansieringskälla är bingo, lotterier, fester och danstillställningar. Hävdrekvisitet har ansetts svårtolkat och gett upphov till ett flertal rättsfall. Uppsatsens rättfallsgenomgång innehåller de fall som jag bedömt vara de mest betydelsefulla gällande hävdrekvisitets tillämpning. Utifrån fallen i denna rättfallsgenomgång gör jag tolkningen att rätten uppvisar en vilja att bedöma rekvisitet till föreningarnas fördel, det vill säga att inkomsterna från den aktuella verksamheten blir skattefria hos föreningen. Detta speciellt om föreningen själv bedriver verksamheten. Om föreningen däremot bedriver verksamheten i ett bolag tycks det vara svårare att uppnå skattefrihet för inkomsterna. Vidare gör jag utifrån rättsfallen tolkningen att användande av oavlönad personal i verksamheten är något som vägs in som en fördel i bedömningen även om det inte är något absolut krav. Utifrån rättsfallen går det även att konstat
Published: 2007

40. Succession in two plots at 'Kungsmarken' between 1952 and 2005 with different historical management

Author: Mariscal, Sara and Mariscal, Sara
Abstract: The main influences on growing conditions in pastures and hayfields are grazing and mowing, which regulate the species struggle for space and resources. If the management ceases, this will contribute to a change of the vegetation. A succession starts where the plant cover gradually will change according to a specific pattern. After some time a few competitive species, previously disfavoured by management regime, will be dominant. My aim with this study was to reinventory two already existing plots at ?Kungsmarken?, in an attempt to examine how succession has proceeded in the plots since management regime stopped in 1952. One of the plots, plot A, had been grazed and the other, plot B, had been mown and then grazed. Prior inventories have been done at ?Kungsmarken? in 1952, 1955, 1968 and 1976. During my inventory in the summer of 2005, the same plots were inventoried and the same method was used as has been used in the area since 1952. Eight lines 11 meters apart were put up in each plot. Fourteen subplots of one square meter were placed on each line 6 meters apart, starting with the first subplot 5 meters from the starting point. The number of species has continuously decreased between 1952 and 2005 in both plots. The decrease of vascular plants was 30 % in plot A and 26 % in plot B. Almost half of the species went extinct and a considerable number immigrated in both plots between 1952 and 1976 as well as 1976 and 2005, indicating that the turnover of species was large. The species? frequency and diversity have decreased in both plots between 1976 and 2005, implying that the within-patch spatial heterogeneity of species has decreased. Both the proportion and composition of indicator species differed between the inventories of 1976 and 2005. Besides that, the percentage of indicator species was higher in both plots in the inventory of 1976 than 2005, as well as all species noted at the inventory of 1976 are typical for pastures and hayfields found in unfert
Published: 2007

41. Effekt av ras och säsong på nötkreaturs avbetningsgrad av konkurrenskraftiga betesmarksväxter

Author: Bertilsson, Jannicke and Bertilsson, Jannicke
Abstract: Grasslands which have been actively managed for a long time and which in modern times have not been subject to cultivation such as fertilization are called semi-natural grasslands. These rare and species-rich areas hold an ecological, biological and historical value and if the management stops these areas will likely diminish. More effective agricultural systems and a declining number of grazing animals have in Sweden, among other countries, made semi-natural grasslands less valuable as foraging areas. Shrubs and fast growing plants rapidly colonize abandoned semi-natural grasslands, threatening biodiversity. The objective of this experiment was to determine the effects of breed and season on diet composition, with special reference to four competitive species found in wet areas – in cattle grazing heterogeneous semi-natural grasslands – and thereby contribute to improved management of these areas. During the grazing period of 2004 semi-natural grasslands were grazed by heifers of the traditional Swedish breed Väneko and by the commercial Continental breed Charolais. Defoliation of F. ulmaria (Meadowsweet), J. effusus (Soft rush), A. glutinosa (Alder) and D. cespitosa (Tufted hairgrass) were investigated in moist to wet areas during spring, summer and autumn. The heifers were allocated into six enclosures with four heifers of one of the two breeds in each enclosure. In the moist areas the degree of defoliation were examined in 0.5 × 0.5 meter plots, with 15 F. ulmaria plots, 15 J. effusus plots, 15 A. glutinosa plots and 30 D. cespitosa plots. The proportion defoliated plots were analyzed using a logistic model with overdispersion and Pearson's chi-square test. The proportion and height of defoliated shoots in the plots were examined in a nested model with repeated measurement. A majority of F. ulmaria (98%) and A. glutinosa (87%) plots and half of the J. effusus (51%) and D. cespitosa (42%) plots were defoliated some time during the grazing period. In spring, Vänek, Naturbetesmark är områden som hävdats av betesdjur under lång tid och som i modern tid inte utsatts för kultiverande åtgärder som t ex gödsling. Dessa artrika marker bär ett ekologiskt, biologiskt och kulturhistoriskt värde och utan fortsatt hävd kommer de att försvinna. Ett effektivare jordbruk och ett minskat antal betesdjur har i bland annat Sverige gjort dessa marker mindre betydelsefulla som fodermarker och därmed har de minskat i omfattning. Naturbetesmarker som överges växer snabbt igen, med uppslag av sly och kvävegynnade växter och problemet är stort i fuktiga betesmarker. Denna studie gjordes i syfte att undersöka effekt av ras och tidpunkt på nötkreaturs avbetningsgrad av ohävdsarter för att bättre förstå och därmed förbättra naturvården i betesdriften. Under betesperioden 2004 betades naturbetesmark av kvigor av lantrasen väneko och den kommersiella köttrasen charolais. I fuktiga till våta partier av betesmarken undersöktes avbetningsgraden av de fyra ohävdsarterna älggräs (Filipendula ulmaria), veketåg (Juncus effusus), klibbal (Alnus glutinosa) samt tuvtåtel (Deschampsia cespitosa) under försommaren, högsommaren och sensommaren. Tre betesfållor betades av vardera fyra stycken vänekokvigor och tre betesfållor betades av vardera fyra stycken charolaiskvigor, totalt sex betesfållor. I de fuktiga områdena i varje fålla undersöktes avbetningsgraden i 0,5 × 0,5 meter stora rutor, varav 15 stycken rutor med älggräs, 15 rutor med veketåg, 15 rutor med skott av klibbal och 30 rutor med tuvtåtel. Andel avbetade provrutor analyserades med en logistisk modell med overdispersion med Pearsons chi-square-test medan andel avbetade skott i provrutorna och höjden på avbetade skott undersöktes i en nästad modell med upprepad mätning. Under betessäsongen betades 98 % av provrutorna med älggräs, 51 % av provrutorna med veketåg, 87 % av provrutorna med klibbal samt 42 % av rutorna med tuvtåtel. Vänekokvigorna hade under försommaren betat i fler provrutor med älggräs än vad
Published: 2006

42. Återinventering 2001 av häckande fåglar på gotländska strandängar

Author: JOHANSSON, TOMAS, HEDGREN, STELLAN, KOLEHMAINEN, TUOMO, and TYDÉN, LARS
Subjects: Gotland, Visby, Hävd, Fåglar, Havsstrand, Strandäng, Våtmark, Jordbrukslandskap
Abstract: Den betade strandängen utgör en av vårt lands allra fågelrikaste miljöer. Samtidigt är det en miljö som på många håll är starkt hotad. Om beteshävden minskar eller upphör, växer strandängen snabbt igen med buskar, sly och högvuxet gräs, något som missgynnar många fågelarter, bl.a. vadare som tofsvipa, större strandpipare, strandskata och skärfläcka.Vid den landsomfattande inventeringen av de kvarvarande ängs- och hagmarkerna som genomfördes 1987-1992 påträffades omkring 8 500 hektar havsstrandäng. Av dessa fanns drygt 1 600 hektar (20%) på Gotland och drygt 4 700 hektar (55%) på Öland. Att dessa båda öar har 75% av Sveriges totala strandängsareal innebär ett specielltansvar såväl för att bevara de havsstrandängar som ännu finns kvar, som för att bevaka om det sker några förändringar av havsstrandängens fauna och flora.Som en del i denna övervakning lät Länsstyrelsen 1996 genomföra en omfattande inventering av de gotländska strandängarnas häckfågelfauna, vilken nu upprepades 2001. Tanken är att denna typ av strandängsinventering ska återkomma vart femte år, för att på så sätt kunna följaoch upptäcka eventuella förändringar i fågellivet.De 119 strandängsområden som valdes ut 1996 återinventerades nu 2001, även detta år var tidpunkten vår och försommar. Inventeringen inriktades på följande fågelgrupper (samma som 1996): svanar, gäss, simänder, vadare, måsfåglar, tärnor samt gulärla. Inventeringarnautfördes återigen av Tuomo Kolehmainen (TK) och Lars Tydén (LT). Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 2002

43. Lövmarker i Bunge, Bäl och Tofta socknar

Author: Johansson, Per and Croneborg, Hjalmar
Subjects: Skog, Träd och buskar, Lavar, flygbildskartering, Gotland, Alléer, hävd, Kärlväxter, Hamling, Jordbrukslandskap, Örter och gräs
Abstract: Flygbildskartering av lövskogar, ängar och hagmarker, inventering av epifytiska lavar, dokumentation av hamlade träd samt beskrivning av några särskilt värdefulla områden i Bunge, Bäl och Tofta socknar på Gotland. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 1997

44. Fide prästäng-flora och vegetation under 55 år

Author: Andersson, Birgitta
Subjects: Sudret, Gotland, Hävd, Ängen, Kärlväxter, Jordbrukslandskap, Örter och gräs
Abstract: Genomgång av historisk och nuvarande vegetation i Fide prästänge på södra Gotland. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 1994

45. Inventering av kärlväxter i provrutor vid Medebys, Hall socken

Author: Enquist, Ingrid
Subjects: botanik, provrutor, Däggdjur, hävd, Kärlväxter, Bete, Jordbrukslandskap
Abstract: Inventering av kärlväxtfloran vid Medebys i Hall socken på norra Gotland. Inventeringen syftar till att skapa underlag för att bedöma påverkan på vegetationen vid planerat bete från hjort och mufflonfår. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
Published: 1990

Catalog

Books, media, physical & digital resources

See catalog results

Searchworks

Select search scope, currently: Articles Catalog books, media & more in Jio Institute collections Articles journal articles & other e-resources

Search

Search Constraints

Refine your results

Search Limiters

Topic

Publication Year Range

Language

Publication Type

Database

Publisher

45 results on '"havd"'

Search Results

Catalog

Select search scope, currently: Articles

Catalog

books, media & more in Jio Institute collections

Articles

journal articles & other e-resources