Search

Landhöjningar ger upphov till att strandlinjen ut med Sveriges kust rör på sig och förskjuts längre ut i havet samtidigt som fastighetsgränser är statiska och förblir oförändrade tills en lantmäteriförrättning genomförs. Detta påverkar strandfastigheter som tappar sin kontakt med vatten samt servitut och nyttjanderätter som är kopplade till vatten för att kunna existera. Fastighetsindelningen av vatten var länge oklar då vatten förr i tiden saknade värde vilket gjorde att dess tillhörighet förblev odokumenterad. Med nya lagar och rättspraxis kan dagens oklara vattenområden fastighetsbestämmas även om det förrättningen fortfarande kan vara komplicerad och tidskrävande. Reglerna som tillkommit för att hantera landhöjningens konsekvenser har stora utrymmen för tolkning vilket gör det svårare för förrättningslantmätare att hantera. Det finns heller inte mycket rättspraxis och prejudikat på området som säger exakt hur reglerna ska tillämpas. Sedan har det visat sig att lagstiftningen är relativt okänd för allmänheten. Strandskyddet påverkar alla förrättningar vid vatten och måste alltid tas i beaktning. Vid fastighetsreglering har det visat sig att ändamålet är direkt avgörande för om strandskyddsdispens ges till åtgärden. Dispens ges i större utsträckning för areella näringar som skogs och jordbruk än om ändamålet är för privata intressen som fritidsbostäder. Genom att studera lagstiftning, rättspraxis, förrättningsakter samt litteratur har information hämtats och sammanställts för att besvara frågeställningarna. För att fylla luckorna och få en fördjupning i ämnet har semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter från Lantmäteriet och Länsstyrelsen., Land uplift causes the shoreline along Sweden's coast to move and shift furtherout into the sea, while property boundaries remain static and unchanged untila cadastral procedure is carried out. This affects waterfront properties thatlose their contact with water, as well as easements and rights of use that arelinked to water in order to exist. The division of water into properties was unclear for a long time, as water was previously without value and its ownership remained undocumented. Withnew laws and jurisprudence, today's unclear water areas can be determined asproperties, even though the procedure can still be complicated and timeconsuming. The rules that have been introduced to deal with the consequences of landuplift have a lot of room for interpretation, which makes it more difficult forland surveyors to handle. There is also not much case law and precedent in thearea that says exactly how the rules should be applied. In addition, it has been shown that the legislation is relatively unknown to the general public. Shoreline protection affects all cadastral procedure at water and must alwaysbe taken into account. In the case of property regulation, it has been shown that the purpose is directly decisive for whether a dispensation from shoreline protection is granted for the action. Dispensations are granted to a great erextent for areal industries such as forestry and agriculture than if the purposeis for private interests such as holiday homes. Information has been collected and compiled from legislation, case law, cadastral acts and literature in order to answer the questions. To fill in the gaps and gain a deeper understanding of the subject, semi-structuredinterviews were conducted with respondents from Lantmäteriet (the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority) and Länsstyrelsen (County Administrative Board).

I denna magisteruppsats kommer strategiska lägen och boplatsers relation till gravar att studeras. Arbetet riktas in på Arnäs och Själevad socken i Örnsköldsvik kommun som ligger in Västernorrlands län. Mer specifikt så är det järnåldersboplatser i Skommarskatan, Gene, Vågnäs and Sörvåge som inkluderas i uppsatsen. Terrängmodellerings kartor, viewsheds, landhöjnings kartor och historiska kartor, litteratur samt fältinventering används för att komma fram till vilket sätt boplatser blev strategiskt belagda och vilken rumslig relation det finns mellan boplatser och gravar. Det visar sig att gravar verkar vara anlagda nära boplatser, men resultatet tyder på att man inte nödvändigtvis ser gravarna från boplatserna på boplatslokalerna. Resultaten visar att viewsheds inte alltid stämmer med det man ser i fält.Resultatet antyder på att terräng, relation till vatten, närhet till färskvatten, kommunikation möjligheter, handelsmöjligheter, resurstillgångar, huskonstruktion och på vilket sätt människorna livnärde sig på har en inverkan på vilket sätt boplatser anlades. Tidigare så har mycket fokus varit lagt på hur RAÄ 22:1 i Gene var strategiskt lagd inom arkeologisk forskning, men i den här uppsatsen har fokus legat på andra typer av boplatser och andra delar av landskapet med hänsyn till fler lokaler. Denna studie har demonstrerat att tidigare studier av järnåldersboplatser i Arnäs och Själevad socken har varit begränsad i sin syn att belysas boplatsers relation till landskapet. Tidigare forskning var fokuset på en lokal och det har visat sig vara en brist när man jämför med landskaps studiemetoder använda i denna studie. Nu har agrara, jägare-samlare och säljägare boplatser studerats och vidgat perspektivet på boplatser strategiska lägen inom studieområdet.

This paper studies continuity and discontinuity in the eastern Mälaren valley during the transition between the middle and late periods of the Swedish Iron Age. Historically this period has been seen as a period of population decline and turbulence but newer research has questioned this premise. In the areas studied in this paper one showed signs of discontinuity whereas the other seemed to have expanded. The discontinuity could possibly be explained with tectonic uplift causing the waterways over time to become non-traversable. Furthermore I could show a potential link between high status settlements and control over important paths for communication over water.

Höga Kusten är ett område som ligger i Ångermanland i norra delen av Sverige. Tack vare dess unika landhöjning har Höga Kusten utnämnts till ett av Sveriges 15 världsarv av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organizations). Varje år lyfts landskapet upp 9 millimeter vilket medför förändringar i kustlinjen. Detta är viktigt för Kramfors kommun att ta i beaktande vid planeringen av ett hållbart samhälle, främst på grund av det underhåll som krävs kring byggnader i detta område samt placering av nybyggnation. Syftet med denna undersökning är därför att ta reda på hur kustlinjen i Häggvik, Nordingrå har påverkats av landhöjningen under de senaste decennierna samt hur den nationella höjdmodellens osäkerheter visar sig vid flacka respektive branta områden längs kusten. Kustlinjerna digitaliserades i ArcMap utifrån ortofoton från fem olika årtal och sedan hämtades den nationella höjdmodellen över området. Noder plottades ut på kustlinjerna och utifrån dessa ritades vinkelrätt från kustlinjen tvärsektioner mellan kustlinjen och dess höjdkurva på motsvarande höjd över havet. Koordinater i både plan och höjd hämtades från där tvärsektionerna korsade kustlinjen och höjdkurvan. Med hjälp av position och höjd beräknades sedan höjdmodellens osäkerheter. Resultatet visade att det finns osäkerheter på upp emot 200 meter i kustlinjens position baserat på höjdmodellen kring Nordingrås kustlinje. Höjdmodellens osäkerheter är större i flackare än brantare markområden. Ortofoton och flygbilder över området har även för varje årtionde jämförtsdes visuellt under 80 års tid för att se hur mycket som hänt med landskapet mellan åren. Genom dessa kan en tydlig förändring ses på hur landet höjts upp genom årens förlopp samt hur människan varit med och ombildat landskapet., The High Coast (Höga kusten) is an area located in the county of Ångermanland, which lays in the northern part of Sweden. Thanks to its unique land uplift, the High Coast has been appointed one of Sweden’s 15 world heritage sites by UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organizations). Every year, the landscape is lifted up to 9 millimeters and this causes changes in the coastline. This is important for Kramfors municipality to take into consideration when planning a sustainable society, primarily because of the maintenance that is required on buildings in this area and the location of new construction. Hence, the purpose of this study is to find out how the coastline in Häggvik, Nordingrå, has been affected by the land uplift over the past few decades, and how the national height model’s uncertainties appear at both steep and flat areas along the coast. The coastlines were digitized in ArcMap based on orthophotos from five different years, and then the national elevation model was downloaded over the area. Nodes were plotted on the coastlines and from these, cross-sections perpendicular from the coastline were drawn between the coastline and its contour line for the corresponding height. The planar coordinates as well as the heights were taken from where the cross sections intersect the coastline and the contour line. From the derived positions and heights, the height model’s uncertainties were then calculated. The result showed that there is an uncertainty of up to 200 meters of in the coastline position, based on the height model around Nordingrå’s coastline. The uncertainties of the height model were greater in flatter land areas than in steeper. Orthophotos and aerial photos over the area had also visually been compared for 80 years to see how much had happened to the landscape between the years. Through these, a clear change was observed as to how the country underwent uplift through the years, and how it transformed the landscape.

Landhöjningen efter istiden har påverkat det landskap som omger kyrkstaden i Gammelstad, som är ett världsarv. Fram till början av 1800-talet trodde forskarna att den sjunkande havsytan berodde på att Bibelns syndaflod drog sig tillbaka. Till dem hörde bl.a. Carl von Linne och Anders Celsius. Upptäckten av istiden gjorde att landskapet runt Gammelstad och Luleå kunde avläsas på ett nytt sätt. Landhöjningen påverkade det nuvarande världsarvet på ett påtagligt sätt. Staden flyttades från den medeltida kyrkplatsen 1649. Bönderna fick ny åkermark. Den uppgrundade Gammelstadsviken är i dag ett naturreservat som ingår i Natura 2000., This book is also available in english: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79299, Förmedlingen av Gammelstads kyrkstad som världsarv

I Uppland dominerar till stor del de glaciala processerna i form av återkommande glacialer (istider) och avsättningar i spåren av dessa samt landhöjningen med kustprocesser och avsättningar i havsmiljö. De lösa avlagringar som ligger på berggrunden har i dominerande utsträckning avsatts i samband med den senaste glacialen och dess sista och mäktigaste stadial (Weichsel III) och därefter den smältande isen i havsmiljön, där även Östersjöns utveckling har haft stor betydelse för mäktigheten på avsättningarna och slutligen genom omsättning och omförflyttning av sediment i samband med landhöjningen. De senare avsättningarna som utvecklats efter inlandsisen och havsmiljön är exempelvis organiska jordarter som torv och gyttja samt nya avsättningar i anslutning till fluviala processer som svämsediment. Ur ett landskapsperspektiv är Uppland det ”sista” området i Sverige som höjs över havsytan genom landhöjningen och stora områden har snabbt blivit tagna i anspråk för människors aktiviteter genom olika typer av markanvändning i samband med att områden blev tillgängliga. I detta sammanhang är områdena runt Uppsala typiska genom att mycket av de större slättområdena kom upp ur havet så sent som för bara 2500-3000 år sedan och människor har bott här ända sedan dess. Landskapsutvecklingen i områdena runt Uppsala har därför stark koppling till tidig antropogen markanvändning och naturresursutnyttjande., Kvartärgeologisk exkursionshandledning för undervisning på grundkurs i geovetenskap vid Uppsala universitet. (Opublicerad)