Search

I uppsatsen undersöks den didaktiska potentialen i två verk som behandlar temat hedersrelateratvåld och förtryck. Det är en känslig samhällsfråga som kan leda till stigmatisering av folkgrupper eller personer med vissa religiösa trosuppfattningar. För att behandla frågan i undervisningen krävs det att läraren gör en didaktisk läsning för att kunna planera undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. I denna uppsats har temat HRV och risken för stigmatisering undersökts i två verk utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv och postkolonial teori. Det görs genom en didaktisk läsning av romanen Stjärnlösa nätter (2011) av Arkan Asaad och den självbiografiska romanen Vem har sagt något om kärlek? (2021) av Elaf Ali. Böckerna visar en komplex bild av hur hedersnormer påverkar ett kollektiv, både i Sverige och karaktärernas hemländer. Analysen visar en skillnad mellan hur manliga och kvinnliga karaktärer drabbas på olika vis till följd av de traditionella könsrollerna som präglar deras liv. För de kvinnliga karaktärerna är en stark oskuldsnorm orsaken till det förtryck och våld som de utsätts för. Kvinnans sexualitet är centralt för det hedersförtryck som uttrycks i böckerna. För de manliga karaktärerna ställs krav på att bevara familjens heder och försörja familjen. I båda böckerna görs ett samband mellan kultur och hedersnormer vilket kan bero på författarnas bakgrund och upplevelser. Böckerna öppnar upp en möjlighet att diskutera vad HRV är, vilka som utsätts för det, vilka förtryckarna är och vilka orsaker som finns för förtrycket.

Denna studie använder en kvantitativ forskningsmetod i mindre skala för att undersöka frågeställningen: "Upplever deltagarna på kollektiv nivå att de är inkluderade i svenskundervisningen när det gäller läsning av skönlitteratur; med fokus på deras intresse, individualitet och motivation?". Studien syftar inte till att undersöka till vilken grad eleverna har denna upplevelse utan fokuserar på om och vad de deltagande eleverna upplever. Undersökningsmetoden för studien är en enkät som har skickats ut till gymnasieelever, där de ombeds att ge en sammanfattande bedömning av sin upplevelse av undervisningen i litteratur under högstadiet med utgångspunkt i centralt innehåll för kursplanen svenska i Lgr11. Svaren analyseras med hjälp av kritisk teori och generella slutsatser dras utifrån de deltagandes svar. Studien visar att deltagarna inte upplever att de är inkluderade baserat på de underordnade frågor som ställts för att besvara frågeställningen.

Detta är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka sju verksamma svensklärares beskrivna arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning på högstadiet samt vilka uppfattningar dessa svensklärare har gällande läs- och skrivsvårigheter. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod. Därefter har det insamlade materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att lärarnas kunskaper om läs- och skrivsvårigheter har utvecklats med hjälp av deras yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor. Lärarutbildningen anses inte ha gett någon grundlig undervisning om läs- och skrivsvårigheter. Vidare framgår det att svensklärarna använder olika verktyg och metoder för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheters läsning. De verktyg som framför allt betonas är: Högläsning, digitala verktyg, boksamtal och läsloggsfrågor. Dessutom anser lärarna att lässtrategier är betydelsefullt att undervisa om, men det finns delade meningar om det bland lärarna. Det anses även betydelsefullt att skapa goda relationer med eleverna och att väcka läsintresse hos dem. Till sist framgår det att eleverna behöver kartläggas så tidigt som möjligt med sina läs- och skrivsvårigheter, då eleverna först då får rätta insatser och därmed en rättvis undervisning. Slutsatsen är att beroende på lärrnas yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor, har lärare olika mycket kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur man bemöter det. En annan slutsats är att det kan skilja sig mellan skolor och lärare vilken hjälp och kartläggning en elev med läs- och skrivsvårigheter får. Detta är beroende av hur skolor väljer att kartlägga elevernas svårigheter och hur lärarnas kompetens i området är.

Skolan ska främja elevers kunskapsutveckling men har även en fostrande roll vilket ofta benämns som det dubbla uppdraget. Detta uppdrag som lärare står inför är komplext, och dessutom påverkas lärares didaktiska val även av tidsbegränsningar samt krav på mätbarhet. Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka möjligheten att utgå från det dubbla uppdraget: att stödja elevernas utveckling av demokratiska värderingar, såväl som möjliggöra att de når litteraturundervisningens uppsatta kunskapsmål. Vi vill även synliggöra olika skönlitterära verk och olika metoder som kan stödja detta. Utifrån relevans- och kvalitetskriterier valdes tio vetenskapliga artiklar ut genom sökning i tre olika databaser. Dessa består av både nationell och internationell forskning och utgör underlaget för denna kunskapsöversikt. Frågorna som utformats för att undersöka litteraturundervisningens potential utifrån det dubbla uppdraget är: Vilka litteraturdidaktiska metoder kan lärare använda i litteraturundervisningen för att gymnasieelever ska utveckla demokratiska värderingar? Vilka skönlitterära texter kan användas för att utveckla gymnasielevers demokratiska värderingar? Genom granskning och tematisk analysmetod har vi kunnat utläsa två teman som tillåter oss att dra slutsatser utifrån källmaterialet. Slutsatsen visar att det inte är specifika skönlitterära verk som fungerar bättre än andra för att främja elevernas utveckling av demokratiska värderingar. Det handlar om skönlitteraturens repertoarer och att låta eleverna uppleva dessa. Detta tar oss till nästa slutsats som synliggör den kanske viktigaste litteraturdidaktiska metoden – att möjliggöra för eleverna att gå i dialog med texten, och med andra, för att utveckla sin person och demokratiska värderingar i litteraturundervisningen. Slutligen diskuteras kort om vidare forskning på ämnet.

Att skönlitteratur ska kunna bidra till ökad empati, tolerans och förståelse för medmänniskor är en vanlig föreställning hos såväl lärare som författare. I kursplanen för svenska år 7–9 kopplas skönlitteraturen till utvecklande av identitets- och livsfrågor, vilket stärker denna föreställning. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande. Följande frågor har formulerats för att besvara syftet: • Vad kan skönlitteratur erbjuda elever som bidrar till identitetsskapande? • Vilka förutsättningar behöver elever för att skönlitteratur ska ha potential att bli identitetsskapande? För att söka och sammanställa befintlig forskning som berör valt området har metoden systematisk litteraturstudie använts. I resultatet identifierades två huvudsakliga teman som beskriver hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande: dels genom att skapa igenkänning och empati, dels genom främmandegöring. Det krävs dock att litteraturundervisningen ger eleverna förutsättningar att uppleva igenkänning och främmandegöring. Dessa förutsättningar har kategoriserats i tre teman: att identifiera sig som läsare, att reflektera och samtala om läsning och att anlägga ett metaperspektiv på läsning. Varje enskilt tema kan bidra till identitetsskapande, men utgör också en progression i hur avancerat tänkande som krävs av eleverna. Resultatet visar att det är viktigt att läsningen i sig är det centrala för att eleverna ska få de ovan nämnda förutsättningarna. Om målet med läsningen är något annat, exempelvis kunskap genom skönlitteraturen, riskerar identitetsskapande att utebli.

I denna uppsats undersöks hur lärare i svenska som andraspråk på högstadiet formar litteraturundervisning som utvecklar elevernas läsförståelse och litterära förståelse. Uppsatsen fokuserar arbete med skönlitterära texter i svenska som andraspråksklassrummet. Detta med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Metoden utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med nio lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Studiens analys visar en variation i hur lärare i svenska som andraspråk balanserar relationen mellan kognitiv utmaning och stöttning för att utveckla elevernas läsförståelse vid arbete med skönlitteratur. Sju av studiens nio SVA-lärare verkar utforma litteraturundervisning som i någon mån skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse i den närmaste utvecklingszonen. Vidare antyder studiens analys att lärare i svenska som andraspråk planerar och genomför litteraturundervisning som i någon mån kan tänkas utveckla elevernas litterära förståelse. Majoriteten av studiens SVA-lärare formar litteraturundervisning som leder till att eleverna får möjlighet att bygga föreställningsvärldar och röra sig mellan fas 1, fas 2, fas 3 och fas 4. I endast en lärarintervju framgår strävan efter fas 5. Litteraturundervisningen i SVA-klassrummet bidrar således till utveckling av såväl läsförståelse som litterär förståelse genom att inkludera en bredd av arbetssätt, tillvägagångssätt och förhållningssätt vid arbete med skönlitterära texter.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka narrativa datorspels möjligheter för utveckling av fiktionsförståelse genom exemplet Bramble - The Mountain King. Vidare undersöktes även spelets intertextuella kopplingar till de olika berättelser från den nordiska folktron som spelet inspirerats av. Analysen utgick från de berättartekniska begreppen tid och berättare samt intertextuella kopplingar och mynnade slutligen ut en avslutande didaktisk diskussion om spelets möjligheter till utveckling av elevers fiktionsförståelse.

This study examines literary discussions from Scandinavian lower secondary school classrooms, specifically the different ways in which teachers provide opportunities for students’ development of literary competence. Moreover, it discloses what kinds of literary competence these teachers elicit and encourage. Three extended video-recorded discussions, in which a large number of students actively shared their understanding of literary texts, were selected and analysed qualitatively with regard to the interaction between teachers and students and the content of the discussions. It was found that teachers used both open-ended and closed questions to introduce new themes, and that their frequent use of follow-up questions promoted dialogicity. The teachers generally favoured one particular aspect of literary competence, yet several aspects of students’ literary competence were visible in the discussions. For example, students were encouraged to pay attention to content, formal characteristics and contextual issues. Implications for teachers’ literature instruction and for students’ development of literary competence are discussed., Linking Instruction and Student Achievement

Studiens syfte är att undersöka svensklärares upplevelser kring vilka faktorer som styr svensklärarens val av litteratur samt hur svenskläraren arbetar med litteratur för att inkludera det mångkulturella klassrummet. Studien har följt en kvalitativ ansats, där intervjustudier har genomförts på 7 svensklärare. Intervjuerna var semistrukturerade i syfte att svensklärarnas personliga upplevelser och erfarenheter skulle stå i centrum. Resultatet landade i fyra kategorier efter kodning av det transkriberade materialet. Kategorierna benämns som: fria valets begränsningar, elevfokus, svensklärarens ansvar till inkludering i det mångkulturella klassrummet och svårigheter med utomeuropeisk litteratur. Kategorierna tillsammans med de teoretiska perspektiven besvarade på de tre forskningsfrågorna. De två teoretiska perspektiven studien stödjer sig mot är läroplansteorin och Bourdieus teori om kapitalformer. Slutsatserna blev att svenskläraren påverkas av olika faktorer i sitt val av litteratur. Den bristande kunskapen om utomeuropeisk litteratur gör att den typen av litteratur inte får stort utrymme i litteraturundervisningen, däremot inkluderar svenskläraren det mångkulturella klassrummet med rätt metod och didaktisk förmåga.

Ordspråk har fyllt många olika kommunikativa syften utifrån ett historiskt perspektiv, och vi stöter på dem bland annat i skönlitterära verk, sagor, fabler och sägner. Förr i tiden mötte elever sagor och fabler i svenskundervisningen på ett helt annat sätt än vad de gör idag som då lärde elever om etik, moral och konsekvens. Studiens syfte är att bidra med kunskap om årskurs 6 elevers förståelse för ordspråkens betydelse, för att synliggöra dess potential i värdegrundsarbetet i svenskundervisningen. Syftet omsätts i frågeställningar som berör elevers förståelse om ordspråk samt resonemang utifrån egna erfarenheter om ordspråk som behandlar värdegrundkontexten. Studiens teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och den sociala inlärningsteorin. För att uppnå syftet har kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Den kvantitativa är enkäter och den kvalitativa är gruppintervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att eleverna har övergripande god kännedom utifrån enkätsvaren om de ordspråk som inkluderats i studien. Under intervjuerna resonerade eleverna runt sanning, inkludering, vänskap och utanförskap utifrån egna erfarenheter och tankar med tillhörande exempel. Slutsatsen är att det finns stor potential i värdegrundsarbetet och i svenskämnet. I värdegrundsuppdraget kan ordspråk fungera som ett träningsverktyg, i att träna elevers sociala och emotionella kompetens i ett sociokulturellt sammanhang. Lärare kan få indikationer om var en elev befinner sig i sin kognitiva utveckling, och bearbeta aktuell klassrumsproblematik. Utifrån kunskapsuppdraget bör undervisning bygga på bland annat en balans mellan pedagogik, kultur och värderingar. Ordspråkens potential i kunskapsuppdraget med utgångspunkt i svenskämnet fyller olika funktioner där läsförståelse, kommunikation, textförståelse, läsa mellan raderna och en elevs läskunnighet främjas., Proverbs have fulfilled many different communicative purposes from a historical perspective, and we come across them, among other things, in works of fiction, fairy tales, fables and legends. In the past, students encountered fairy tales and fables in Swedish education in a completely different way than they do today, which then taught students about ethics, morality and consistency. The purpose of the study is to contribute knowledge about grade 6 students' understanding of the meaning of proverbs, in order to make visible its potential in the value-based work in Swedish education. The purpose is translated into questions that concern students' understanding of proverbs and reasoning based on their own experiences of proverbs that deal with the value-based context. The study's theoretical starting points are the sociocultural theory and the social learning theory. To achieve the aim, quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative is surveys and the qualitative is group interviews. The interviews were transcribed and compiled based on a thematic analysis method. The results show that the students have an overall good knowledge based on the survey answers of the proverbs included in the study. During the interviews, the students reasoned around truth, inclusion, friendship and exclusion based on their own experiences and thoughts with associated examples. The conclusion is that there is great potential in the value-based work and in the Swedish subject. In the core value assignment, proverbs can function as a training tool, in training students' social and emotional competence in a sociocultural context. Teachers can get indications of where a student is in their cognitive development, and process current classroom issues. Based on the knowledge mission, teaching should be based on, among other things, a balance between pedagogy, culture and values. The potential of proverbs in the knowledge assignment based on the Swedish subject fulfills vari

Syftet är att undersöka lärares förutsättningar att göra välgrundade val av skönlitteratur att använda sig av i undervisningen. Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer av 3 lärare, för att med stöd av den utvecklade didaktiska triangeln, kunna indikera för vilka faktorer som påverkar dessa val. Resultatet av empirin har även ställts i en historisk kontext utifrån en rapport från Skolinspektionen upprättad 2018, där skolbibliotekets organisation stod i fokus, samt tidigare forskning. I resultatet framkommer det att ramfaktorer som tillgänglighet och tid begränsar lärares möjligheter att göra välgrundade urval av skönlitteratur. Dock påvisas skillnader i vilket stöd som lärarna ges, i form av en skolbibliotekarie, något som påverkar likvärdigheten i undervisningen mellan skolor.

This study aims to identify and analyze controversial and difficult topics in the three classics Giftas I (1884) by August Strindberg, Främlingen (1942) by Albert Camus, and I taket lyser stjärnorna (2003) by Johanna Thydell using thematic analysis. Additionally, it discusses the didactic opportunities that these topics create in Swedish upper secondary school. The analysis reveals that controversial and difficult topics are present in all three classics. In Giftas I, the themes of women’s emancipation, women as objects, the importance of children, and men's vulnerability are identified. In Främlingen, themes of indifference and women's abuse emerge. In I taket lyser stjärnorna, themes of death, cancer, and puberty are recognized. Furthermore, the analysis demonstrates that these classics offer didactic possibilities for all Swedish courses in upper secondary school.

This study aims to show how themes of sexuality, consent and relationships is treated in a classic romance novel from the 19th century and in modern romantasy from the 21st century. In order to find the romance genre’s potential to be used as a teaching resource, in the Swedish subject as well as in sex education, towards the Swedish upper secondary school. Through hermeneutic reading and thematic comparative analysis of the novels Jane Eyre by Charlotte Brontë and the first two books in the series A Court of Thorns and Roses by Sarah J Maas, examples of the themes are found and compared. The results are then interpreted through queer theory. The findings show that there is potential for the romance genre to be used as a teaching resource in the Swedish subject, particularly in discussion of themes such as sexuality, consent, and relationships.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen. Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar. En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

This essay explores the dynamics of literature and reading within the Swedish educational context, focusing on teachers' perspective on student self-selected literature and how self-selected literature can be included in the school curriculum. The two key questions are “What opportunities and challenges do teachers identify when working with student-selected fiction literature?” and “What role do librarians play in encouraging reading among the students?” Through survey responses from teachers, the pros and cons of working with student selected literature are discussed. Subsequently, interviews with school librarians follow to deepen the understanding of the role of school libraries. The study uses the sociocultural perspective, which means considering how learning is tied to the situation and how students are influenced by their social surrounding. Major findings highlights that the free choice serves as motivation and ignites engagement, but it is not without its challenges. Both educators and librarians emphasize the importance of cultivating habits related to library navigation and literature selection. The study underscores the essential role of librarians alongside teachers in guiding students through the world of literature. Additionally, it explores factors influencing literature teaching such as the tension between canonized literature and youth literature, access to literature, the challenge of selecting appropriately leveled text and the need to ensure students are engaging with their book of choice.

Syftet med den vetenskapliga undersökningen är att ta reda på den plats och relevans som bilderboken har i svenskämnets litteraturstudier i gymnasieskolan. Anses bilderboken enbart ha en distinkt plats hos gruppen av yngre läsare, eller kan det finnas potentialer att integrera den för andra, äldre läsare? Huvudsakligen studeras förhållandet mellan bild och text i två skönlitterära bilderböcker, Bläckfisken (2017) och Sesam sesam (2017), som båda är författade av författaren Gro Dahle. Som analysverktyg användes Maria Nikolajevas (2000) schematiska skiss av samspelen mellan bild och text i bilderböcker samt Katarina Rejmans (2013) litteraturdidaktiska verktyg "den litteraturdidaktiska trappan". Resultaten av undersökningen påvisade att samspelen mellan bild och text i Bläckfisken och Sesam sesam är flytande och varierar, där Bläckfisken tenderade att visa upp ett förstärkande och kompletterande samband medan Sesam sesam förhöll sig mer symmetriskt och kontrapunktiskt. Narrativen i bilderna och texten hade tendenser att förstärka brister eller luckor hos varandra, men även vara motstridiga och kontrapunktiska. Verken har en tydlig prägel av kontroversiella ämnen, där den litteraturdidaktiska kan användas som didaktiskt verktyg för läraren när det gäller integrering av bilderboken i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasial nivå. Undersökningar visar även på att bilderboken inte explicit nämna som ett medel lärarna inte ska använda i undervisningen, utifrån Skolverkets styrdokument. Således kan bilderboken, med dess komplexa narrativ och dubbla tilltal, användas i svenskundervisningen på gymnasial nivå. Det krävs enbart ett engagemang, intresse och rätt didaktiska kunskaper eller verktyg för att implementera detta i undervisningen.

Meningsskapande är ett begrepp vi flera gånger stött på under vår utbildning, särskilt i relation till litteraturundervisning, men vars innebörd tycks hänga lite i luften. För att göra begreppet användbart för oss som blivande svensklärare har vi därför velat undersöka hur litteraturundervisning kan bli just meningsskapande, och vilka faktorer som kan påverka detta. Det övergripande syftet med kunskapsöversikten har varit att sammanställa forskning inom detta problemområde, och det mer specifika att få syn på vad som kan känneteckna en för elever meningsskapande litteraturundervisning. Genom en systematisk sökprocess har vi funnit tio studier som vi ansett kunna bistå oss med svar på våra frågeställningar. Utifrån frågeställningarna har resultaten i dessa studier granskats och tematiskt analyserats, vilket har lett fram till svar i form av fyra olika teman. De teman som formulerats är: Att sätta ord på och ta del av läsupplevelser, Analys föregås av engagemang, Skolans respektive elevens förhållningssätt till litteraturundervisning och Textens relevans för individen. Våra resultat visar att läslogg och boksamtal, var för sig och tillsammans, utgör tillvägagångssätt som kan göra läsning och arbetet med skönlitteratur meningsskapande för elever. Dessutom har vi funnit att engagemang bör ses som en förutsättning för textanalys. Utöver detta framkommer det i resultaten att olika förhållningssätt till undervisningen och en texts relevansmässiga potential är faktorer som kan påverka meningsskapandet.

Skönlitteratur har funnits sedan urminnes tider och är en viktig del i svenskundervisningen. Digitala verktyg har blivit en stor del av vår vardag de senaste decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i undervisning kopplad till skönlitteratur samt vilka effekter och utmaningar denna användning bidrar till. Syftet förväntas besvarar med hjälp av följande frågeställningar: Hur används digitala verktyg i svenskundervisning kopplad till skönlitteratur? Vilka effekter har lärare upplevt att användningen av digitala verktyg i undervisning om skönlitteratur bidragit till? Vilka utmaningar bidrar användningen av digitala verktyg med i undervisningen om skönlitteratur enligt lärare? I studien tas en hermeneutisk ansats då det är tolkningar av lärares upplevelser som ligger till grund för studiens resultat. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg i samband med undervisning om skönlitteratur på olika sätt. Framträdande är vid publicering av planeringar, för ljudinspelning, som hjälpmedel vid lyssnande av böcker och vid framställning av filmer och bokomslag. Några upplevda effekter är mer delaktighet i undervisningen och utförligare svar vid inspelning av exempelvis boksamtal. De upplever också att elevernas egen läsning försvagas då de väljer att lyssna på böcker i stället för att läsa själva. En stor utmaning som lyfts av lärarna är AI. De är frågande inför hur detta kommer påverka skolan och undervisningen i framtiden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka användningen av skönlitterära verk i 2000-talets gymnasieskola kopplat till Läroplanerna för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94) och Läroplanen för gymnasiet från 2011(LGY11) i ämnet svenska. Målet är att undersöka dels hur läroplanernas krav på svenska och internationella verk ser ut i vissa skolor och gymnasieklasser, dels hur läroplanernas skrivelser om skönlitterära verk från olika tider tillgodoses i gymnasieskolan. Dessutom har det undersökts vilka som är de mest använda författarna på gymnasiet för att kunna se hur det stämmer överens med läroplanernas skrivelser om svenska och internationella skönlitterära verk och verk från olika tider. Resultatet visar att internationell litteratur i större utsträckning används än svensk litteratur och att litteratur från 1900-talet är dominerande, samt att August Strindberg är en av de mest använda författarna i ämnet svenska på gymnasiet.

Denna systematiska litteraturstudie ägnas åt att undersöker vad dagens tillgängliga forskning belyser om litteraturundervisning i skolans mellanår samt om forskningen lyfter något om litteraturundervisning som kan vara fruktbar för högpresterande elever. Tidigare forskning visar att undervisningen behöver stärkas när det gäller att stimulera och utmana högpresterande elever. Samtidigt lyfter vissa studier fram undervisningsformer som kan vara användbara inom ramarna för den ordinarie undervisningen och som kan leda till att inga elever behöver falla mellan stolarna.

With the aim of examining how literary texts can be used to reach curricular goals relating to global citizenship education and intercultural understanding, a reader study was conducted with ninety-two high school students around Yasmina Khadra’s The Sirens of Baghdad, a novel about an aspiring terrorist in Iraq. A twenty-seven-item survey was conducted, covering nine aspects of learning and engagement. The results suggest that the novel produced high levels of transportation, contextualized understanding, and identification with the protagonist’s emotions. No significant undesired effects, such as an appetite for violence, were observed. The underlying hypothesis that the studied type of fictional narratives are suitable for upper secondary education was tentatively confirmed, but more research is needed to generalize the findings. The present study has contributed to developing methods for such continued research., I syfte att öka kunskaperna om hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och interkulturell förståelse gjordes en läsarundersökning kring nittiotvå gymnasieelevers läsning av Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad. Tidigare receptionsstudier med vuxna läsare har antytt att romanen förmedlar värdefulla kunskaper om Mellanöstern på ett underhållande sätt. Läsarundersökningen syftade också till metodutveckling. Enkätsvaren visar att eleverna identifierade sig med huvudpersonen och upplevde ökad förståelse för situationen i Irak och för terrorismens drivkrafter. Oönskade effekter som våldsbenägenhet var inte signifikanta. Hypotesen att fiktiva berättelser av det studerade slaget är lämpliga att använda på svenska gymnasieskolor bekräftades tentativt, men mer praktiknära forskning behövs för att dra generella slutsatser. Den genomförda undersökningen har bidragit till att utveckla metoder för ett sådant arbete.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en est

Based on the extensive goals and mission in the Swedish curriculum regarding literature and analysis, this study examines how said curriculum and two textbooks, for the third course in Swedish in upper secondary school, suggests learning activities for literary analysis. Using content analysis and an adapted model of paradigms as a framework, themes are reviewed for how literary analysis is described and literature teaching is prescribed. The results show that the dominating paradigms in the subject purpose-text is mainly learner oriented and cultural, while the course content text and evaluation text is dominantly focused on the formal aspects of literature. The evaluation text is also notably void of learner-oriented focus. The textbooks show a priority of the content-oriented paradigms and are shown to differ greatly from the paradigms of the curriculum. The results of the textbooks are noticeably similar and suggest congruency in priorities between textbook authors, while the differences between curriculum documents are major. The results are discussed in relation to the Swedish political discourse of measurability in learning, and in relation to the textbook making process and its influences.

I syftesbeskrivningen för ämnet svenska i gymnasieskolan står det att undervisning ska behandla skönlitteratur. Ett sätt för lärare att utforma undervisning om skönlitteratur är att arbeta med boksamtal. Boksamtalet som metod svarar då på den didaktiska frågan om hur. I följande kunskapsöversikt presenteras svensk och internationell forskning från tio studier som på olika sätt berör boksamtal som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers läsförståelse. Syftet är att undersöka och sammanställa forskning om hur didaktiska val i boksamtal kan bidra till elevernas utveckling av läsförståelse. Fokus för översikten är lärarens medvetna val, och hur de skapar möjligheter för eleverna att utveckla sin läsförståelse genom boksamtal om skönlitteratur. Frågeställningen som utreds är: Hur kan lärarens didaktiska val inom ramen för ett boksamtal bidra till elevernas utveckling av läsförståelse? Sökprocessen för kunskapsöversikten var systematisk. Underlaget har granskats och tematiserats genom noggrann bearbetning. Forskningens resultat visar att flera faktorer i litteraturundervisningen påverkar utvecklingen av elevers läsförståelse. Dessa faktorer är: strukturerade samtal, explicit undervisning, lärarens roll samt läsarter och frågornas karaktär. Kunskapsöversiktens slutsats är att lärarens didaktiska val inom ramen för ett boksamtal är avgörande för utvecklingen av elevernas läsförståelse.

I förarbetet till denna studie föreligger en tidigare litteraturstudie (Kalin, 2022) i vilken konstateras att viss litteraturdidaktisk forskning, däribland (Brink 1992), Persson (2007) och Dahl (2015) med sina läromedelstudier, och Helgasson (2012) med sin egen genomgång av litteraturdidaktisk forskning och debatt om kanonfrågan, alla drar en liknande slutsats – att det finns spår av en inofficiell kanon i svenskämnet. Därtill visar bland annat Larsson (2021) och Economou (2021) lärarnas inställning till en kanon i skolan genom sina studier. Kanonfrågan uppmärksammades politiskt senast 2022 vilket aktualiserat frågan igen. Skolverket (u.å.) är däremot tydliga med att påpeka att det är upp till läraren att välja genom vilken litteratur litteraturstudiet ska bedrivas. Med anledning av detta undersöker föreliggande studie sex gymnasielärares uppfattning av litteraturstudiets syfte och skönlitterära kanon i svenskämnet. Studien undersöker därtill motiv bakom lärarnas litteratururval och jämför detta med statistik från gymnasiets bibliotek. Den fenomenografiska forskningsansatsen med semistrukturerade intervjuer möjliggör ett synliggörande av lärarnas uppfattningar, och besvarar således studiens syfte och frågeställningar. Studiens slutsats är det förekommer en blandning mellan modern och äldre litteratur med en majoritet av manliga författare, samt att lärarna anser att det finns en inofficiell kanon i skolan. Detta bekräftas till viss del genom tidigare forskning, motiv bakom litteratururval, synen på litteraturstudiets syfte samt bibliotekets utlåningsstatistik. Lärarna tar också stor hänsyn till elevgruppen, språkliga aspekter samt hur de anser att litteraturen uppfyller syftet, vid sitt urval. Vad som däremot inte bekräftas är vad urvalet och en uppfattad inofficiell kanon medför för konsekvenser i undervisningen., Svenska

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.

Denna studie ämnade ge en inblick i hur lärare använder sig av läroplanen i litteraturundervisningen i ämnet svenska och deras åsikter om detta. Studien samlade in data via en enkät och intervjuer med lärare som arbetar som svensklärare i den svenska gymnasieskolan. Studien var kvalitativ och resultatet jämfördes med läroplanens innehåll i syfte att avgöra om lärarna följer läroplanens innehåll och riktlinjer. Studien fann ett antal tydliga problem som förekommer i litteraturundervisningen såsom elevers bristande läsvana och motivation till läsning av mer komplicerade texter. Resultatet är viktigt då det beskriver hur läroplanen ses av lärarna som använder sig av den och hur detta kan påverka litteraturundervisningen., This study looks at providing insight into how teachers use the curriculum in literature education in the Swedish subject and their opinions surrounding it. The study collected data using a survey and interviews with teachers that are currently working as Swedish teachers in Swedish upper secondary school. The study is qualitative, and the results were compared to the curriculum’s guidance in order to determine whether the teachers were following the advice correctly. The study found that the teachers mostly followed the guidance of the curriculum however some more distinctive issues were found in literature education such as students' lack of ability and motivation to read more complicated texts. The results are important because they outline how the curriculum is viewed by teachers using it and how it could potentially impact education.

The aim of this study is to analyse the didactic potential found in the novel Beartown (Backman, 2016) in relation to sex education as a part of literature studies in Swedish upper secondary school. Focusing on the three central terms of Swedish sex education, the study analyses the depiction of sexuality, consent, and relationships found within the novel from a gender and ideological perspective using the method of explicit and implicit ideology read as presented by an implied author. The results of the analysis show that Beartown depicts an environment that constructs and reinforces a heteronormative ideal and male-centric perspective as it relates to these terms. While the novel´s implied author is critical of said depiction and the negative consequences for the characters affected, the novel does not provide a preferred alternative to the problematic environment depicted. However, this criticism does help to provide a promising foundation for discussing sex education and sexuality, consent, and relationships within a classroom context.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Det finns en pågående politisk debatt om Sverige ska införa en litterär lista, och/eller en säkerställd kanon i den svenska läroplanen. De nuvarande regeringspartierna med Sverigedemokraterna som stöd, har tagit fram Tidöavtalet 2022 som omfattar ett flertal ändringar i ämnet svenska. Målet är att skönlitteratur ska få en större plats i undervisningen, och att elever ska ta del av fler skönlitterära svenska klassiker. Litteraturstudien utgår från syftet att ge ett kunskapsbidrag om vad forskning säger om en litterär kanon, för att diskutera dess relevans för litteraturundervisningen i ämnet svenska för årskurs 4-6. Syftet omsätts i frågeställningar som berör för- och nackdelar med en litterär kanon, och vad en kanon kan ha för möjligheter och/eller begränsningar i litteraturundervisningen. För att besvara syftet används granskade vetenskapliga artiklar.Materialet har analyserats i en översiktsmatris för att skapa en överblick om dess innehåll, samt strukturera upp materialet utifrån kanonfrågan och olika infallsvinklar. Resultatet påvisar att en kanon är ett debatterat ämne inom politiken. Slutsatsen är att det finns både för- och nackdelar med en fastställd kanon. Nackdelarna är att det råder tudelade meningar om vems perspektiv som blir representerat, exkludering av samhällsgrupper och som ett hot mot demokratin. Fördelarna är att en kanon ses som en kvalitetsstämpel, och leder därför till ett flertal nyttoaspekter som har en betydelse för både elever och lärarprofessionen. En kanon kan därför ses som ett redskap där det säkerställs att samtliga elever får samma akademiska bakgrund.

När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.

Det här är en systematisk litteraturstudie som behandlar gymnasieskolans litteraturundervisning. Syftet är att undersöka tidigare forskning gällande hur litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program ger eleverna möjlighet att lämna sina egenvärldar och möta en främmandegörande bildning. De forskningsfrågor som används för att nå syftet är: - Vilka läsarter kopplade till elevernas lämnande av egenvärldar verkar stå i fokus på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? - Vilka ämneskonceptioner relaterade till en främmandegörande bildning för eleverna förefaller framträda inom litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har relevant litteratur eftersökts och sammanställts. Studiens resultat tyder på att efferenta och handlingsorienterade läsarter dominerar på yrkesprogrammen, medan de studieförberedande programmen i större utsträckning erbjuder estetiska och betydelseorienterade läsarter (för definition av begrepp se Tengberg 2011). Vidare tycks yrkeseleverna i sin litteraturundervisning möta ett färdighetsämne, till skillnad från eleverna på studieförberedande program som i stället möter ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Utifrån det material jag läst och analyserat drar jag två slutsatser. För det första menar jag att yrkeseleverna kan komma att erbjudas färre möjligheter att via litteraturundervisningen lämna det som Ziehe (2003) kallar för egenvärldar – vilket förefaller problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv. För det andra verkar det som att de studieförberedande programmens litteraturundervisning inte alltid erbjuder eleverna möjligheten att lämna sina egenvärldar. Utifrån detta drar jag slutsatsen att ett litteraturhistoriskt bildningsämne inte automatiskt bidrar med den främmandegörande bildning som Gadamer (1997) menar är central.

Det här är ett examensarbete som behandlar svenskämnets litteraturundervisning. Syftet är att genom intervjuer undersöka vad sju svensklärare på gymnasiet säger om sin litteraturundervisning, på både yrkes- och studieförberedande program, utifrån ett främmandegörande perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att nå syftet är: 1. Hur resonerar svensklärarna kring sitt arbete med främmandegörande perspektiv i litteraturundervisningen på olika gymnasieprogram? 2. Vilka normer ger svensklärarna uttryck för gällande litteraturundervisningens främmandegörande potential? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö 2020 & 2022), Gadamers (1997) främmandegörande bildning och Ziehes (2003) egenvärldar. Studiens resultat tyder på att de intervjuade svensklärarna upplever att elevernas skönlitterära läsvana har minskat över tid. Som en följd av det verkar svensklärarna anknyta litteraturundervisningens texturval och uppgifter till elevernas personliga erfarenheter. Den skönlitterära läsningen kopplas därför till elevernas programinriktning (på yrkesprogram) och ålder (på studieförberedande program). Utifrån min analys av svensklärarnas intervjusvar drar jag tre slutsatser. För det första tycker jag mig se att de intervjuade svensklärarna – som en följd av att de upplever att elevernas skönlitterära läsvana har minskat – prioriterar igenkänning framför främmandegöring i sin litteraturundervisning. För det andra drar jag slutsatsen att svensklärarna över lag ser positivt på litteraturundervisningens främmandegörande potential, men att olika organisatoriska faktorer – såsom tidsbrist och begränsad litteraturtillgång – försvårar elevernas appropriering av sådana förmågor i praktiken. För det tredje menar jag därför att skolans materiella och personella resurser får betydelse för elevernas möjligheter att lämna sina egenvärlda

In this study, the concept of cognitive activation is used to assess and discuss teaching quality in Swedish and Norwegian lower secondary literature instruction. Drawing on video data from 49 classrooms, it investigates the cognitive activation potential (CAP) of tasks. It also investigates how and to what extent teachers, through their instructional support, increase or decrease the CAP of these tasks. The objective CAP of 174 tasks was coded into three different categories: ‘Recall and share’, ‘Understand and explain’ and ‘Analyse and create’. This coding revealed that students were primarily expected to reproduce knowledge. They were seldom required to analyse, compare and interpret literary texts. As tasks are not always carried out in the way teachers initially intend, the realised CAP of all the tasks was also estimated. Mostly, it remained unchanged by teachers’ instructional support, which suggests that there is room for teachers to improve and increase their interaction with students in ways that may enhance the latter’s literary competence. Implications for students’ learning and development of literary understanding are discussed.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka läspraktiken Shared Readings möjligheter och begränsningar som läsfrämjande arbetssätt inom svensk gymnasieskola. Shared Reading är en läspraktik som fokuserar på det sociala och personliga i läsningen. Under ledning av en utbildad läsledare träffas Shared Reading-grupper regelbundet och läser en eller ett par utvalda texter högt. Under läsningen görs pauser där deltagarna gemensamt får reflektera över texten. De senaste årens skolforskning visar att den svenska skolan behöver höja kvaliteten i arbetet med läsfrämjande insatser eftersom läsförståelsen bland barn och unga sjunker. Forskning visar dessutom att skolornas läsfrämjande arbete avtar ju äldre eleverna blir. Både lärare och elever vill och behöver mer samtal om läsning och efterfrågar mer stöd för litteratursamtal i undervisningen. Under vårterminen 2023 genomfördes ett pilotprojekt på en grupp elever för att implementera Shared Reading i en svensk gymnasieskola. I samband med detta genomfördes denna uppsats. I uppsatsen studeras och analyseras elevernas interaktion under SR-sessionerna. Hur samtalar de om litteratur? Vad är deras inställning till Shared Reading som läsfrämjande arbetssätt? Uppsatsen är en mixad kvalitativ studie som består av observationer, ljudinspelning av gruppsamtal och ett fokusgruppssamtal med de elever som ingick i pilotprojektet. Resultatet visar att det både finns möjligheter och svårigheter med att införa Shared Reading i undervisningen. Eleverna uppskattar den sociala läsningen och hur de får ta del av varandras tankar och erfarenheter om texterna. Men de har svårt att tro att den intima och personliga stämningen som uppstår under Shared Reading-mötena hade fungerat lika väl i helklass inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det läsfrämjande arbetet är ett sätt att engagera elever till läsning. Det finns därför anledning till att inspireras av Shared Reading i framtida litteraturundervisning för att underlätta för el, Translated title – When we talk about it, I start to understand: Shared Reading as a reading promotion in upper secondary school. The overarching aim of this study is to clarify the possibilities and limitations of the reading method Shared Reading as a reading promotion method in Swedish upper secondary schools. Shared Reading is a reading method that focuses on the social and personal aspects of reading. Lead by a trained reader leader, Shared Reading groups meet regularly and read one or a couple of selected texts aloud. During the reading, there are breaks where the participants can reflect on the text together. School research in recent years shows that the Swedish school needs to raise the quality of work with reading promotion efforts because reading comprehension among children and young people is falling. Research also shows that the schools´ work to promote reading decreases as the students get older. Both teachers and students need more conversations about reading and request more support for literature conversations in teaching. During the spring semester 2023, a pilot project was carried out on a group of students to implement Shared Reading in a Swedish upper secondary school. In connection with this, this master’s thesis was carried out. In the thesis, the student’s interaction during the Shared Reading sessions is studied and analyzed. How do they talk about literature? What is their attitude to Shared Reading as a reading promotion method? The master’s thesis is a mixed qualitative study consisting of observations and a focus group conversation with the students who were part of the pilot project. The results show that there are both opportunities and difficulties with introducing Shared Reading in teaching. The students appreciate the social reading and how they get to share each other´s thoughts and experiences about the text. But they find it hard to believe that the intimate and personal atmosphere that arises during the Shared Reading meetings