Search

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur den svenska skolan arbetar med etnisk och kulturell mångfald samt vilka utmaningar skolan möter i detta sammanhang gällande integration. Studien belyser även vilka lösningar som har visat sig vara effektiva och underlättat både för elever men även för delar av skolverksamheten. Studien utgår från nyanlända elever och deras väg till integration med hänsyn till deras förutsättningar och behov med utgångspunkt i begreppen mångkulturalism och monokulturalism kopplade till skolans värld.Metoden som används i denna studie är litteraturstudie där tio källor om det valda ämnet använts. I kombination till metoden görs även avgränsningar där fokus i urvalsprocessen låg på litteratur som behandlade integrationsinsatser i skolan med inriktningen nyanlända elever och de etniska och multikulturella erfarenheter de för med sig. Undersökningen avser endast den svenska skolan. Studien fokuserar även på begreppet integration i anknytning till monokultur och mångkulturalism gällande nyanlända elever i grundskolan, eller gymnasiet.Resultatet i litteraturstudien sammanfattas i tre teman som innefattar “Rådande problem i den svenska skolan”, “Inkludering och gemenskap som källa till de nyanlända elevernas trygghet” och “Multikulturellt lärande som den fungerande riktlinjen för integration”. Resultatet visar på att mångkulturalism och den mångkulturella pedagogiken inte har slagit igenom i en svensk kontext. Läroplaner och kursplaner har ändrats under åren för att signalera den växande företeelsen, men trots det kvarstår en föreställning om ett monokulturellt samhälle där flerspråkighet ses som ett hinder och individer stämplas därefter. Det är också tydligt att det finns brister i integrering i det rådande systemet.Den svenska skolans utformning är byggd på att alla elever ska behandlas lika. Detta gör att det inte alltid tas i beaktning att de nyanlända eleverna har med sig erfarenheter från deras hemländer som i vissa fall innehåll

Representation av ett läromedel har stor betydese för hur kunskapen förmedlas till våra elever, det är därför det är viktigt att ge en allsidig kunskap och inte ensidig. I de samhällsorienterade ämnena har jag valt att fokusera specifikt på religionsämnet eftersom innehållet och informationen i de religiösa böckerna i svenska skolor kan skapa missvisning. Syftet med detta arbete är att granska SO puls boken för att ta reda på hur islam representeras. Studien gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I min studie var det fem lärare som deltog i två olika skolor. Varav två lärare befann isg i en skola och tre befann sig i en annan skola. I studien upplevde flera lärare att islam inte representerades ur ett objektivt synsätt och att det även fanns bilder i boken som kopplades till den stereotypiska av hur islam formas i svenska skolor. Således granskade jag även SO puls boken för att skapa min egna uppfattning. Genom undersökningen kom jag fram till samma slutsats som övriga lärare som deltog i min kvalitativa studie. Med hjälp av min teori om det socio-religiösa perspektivet fick jag en bredare förståelse för bakomliggande faktorer till varför islam inte synliggörs på ett korrekt sätt och jag fick även en motivering för varför det förekommer stereotypiska bilder i kapitlet om islam. I studien har jag även valt att analysera olika didaktiska metoder för religionsundervisningen för attt kunna komplettera SO puls boken. Detta gjorde jag för att kunna undersöka om hur vi framtida lärare kan utöka vår kunskap i ämnesdidaktik och för att vi ska kunna arbeta på ett varierande och inkluderande arbetssätt. I varje klass finns det olika elevgrupper och det är därför viktigt att kunna förhålla sig till sin elevgrupp samtidigt som det är viktigt att utgå utifrån läroplanen. I min slutsats om religionsdidaktiska metoder kom jag och dem berörda respondenterna i min studie att ha en kroppslig pedagogik som innebär att besöka lokaler för att kom

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history. To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching. The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden. Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally. Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Spiritual care in hospitals is a well-established practice in Sweden that is justified by religious freedom. Contemporary Sweden is a multicultural society with a culturally and religiously diverse population. Since 2006, a Muslim spiritual care organization has been established in co-operation with the Swedish state. This interview study with Muslim spiritual caregivers examines how Islam is being interpreted and how Muslim spiritual care in Swedish hospitals is apprehended by the informants. By approaching Islam as a discursive tradition and combining historical and ethnological methods, this study sheds light on what aspects of Islam are considered relevant in the hospital context and it examines why that is the case. The study shows that Muslim spiritual care is regarded to be a complement to other healthcare practices. To a large extent, the care is provided by supportive conversations, Islamic counseling, as well as help with religious practices and rituals. To manage a patient’s various wants and the denominational diversity, the Muslim representatives hold that they put the patient’s and the relatives’ needs and interpretations of Islam first. The study concludes that the representatives are spiritual care professionals that are loyal to the state and the secular institutions they serve. This involves staying true to ideals of cultural and religious pluralism and equality but also knowing that these principles are subordinated to the hospital’s rules. This constructs boundaries regarding how Islam is interpreted and has to be negotiated in the efforts of making Islam a natural part of the institution.

Vårt syfte med denna studie är att få en större förståelse för nyanlända föräldrars upplevelser av den svenska förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod som vi analyserar utifrån teoretiska perspektiv som delaktighet, exkludering, inkludering, mångkulturalism samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av vår studie visar att nyanlända föräldrar har upplevt svårigheter gällande kommunikation och bemötande utifrån en inkluderings-och- delaktighetskontext. Vidare visar vår studie att två av våra sex informanter har haft positiva upplevelser av den svenska förskolan utifrån ett interkulturellt förhållningssätt.

This bachelor thesis studies ten different municipal plans for social integration through an idea analysis. The purpose is to expose and describe the approaches that emerge in the empirical material and are considered important for social integration in Sweden. The method of idea analysis takes its point of departure in the analysis tool called “dimensions”. In this study, the theoretical framework consists of different thoughts of multicultural citizenship. The results show that two dominating perceptions of multicultural citizenship can be found in the material. The first one contains a civic understanding of the community with a collectivist motivation. It encourages cultural minorities to express themselves in order to feel secure in society. According to my interpretation, the other understanding of multicultural citizenship regards the community as an ethnic constellation with a focus characterised by individualism. This angle also wants to reassure cultural minorities’ ability to expression, but for the reason of gaining individual freedom. Since the two perceptions are predominately different from each other, the result leads to questions being raised why there isn’t a mutual understanding of what multicultural citizenship is or even should be. Future research would do well in studying this further.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken idrottsföreningar inom kamsport ser på användadeet av slöjan jämförelsevis med respektive förbund. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ datainsmaling gjorts. Resultatet och analysen ger en tydlig bild att föreningarna ser slöjan en del av kamsporten medan en del förbund säger motsatsen. Det visar att det fortfarande existerar skilda meningar kring slöjans accceptans inom svensk kamsport trots att Riksidrottsförbundet har riktlinjer som strävar efter att alla människor i samhället ska ha möjlighet att delta i idrottsverksamheter. Nyckelord: kampsport, slöja, mångkulturalism, stigmatisering, förbund, förening

Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land och förskollärare behöver vidareutveckla sina kunskaper om olika sätt att stimulera barn med annat modersmål och deras utveckling av det svenska språket, för att göra de delaktiga i förskolan. De flesta som arbetar i förskola kommer i kontakt med barn med ett annat modersmål, då en fjärdedel av alla barn i förskolan har ett annat modersmål. Av denna anledning är det intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sin betydelse och arbetssätt för utveckling av barnens svenska som andraspråk i sin praktik som en del av förskolans förväntade uppdrag. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare beskriver och talar om deras betydelse för barns språkutveckling, mer precist för barn med svenska som andraspråk och hur de organiserar olika aktiviteter för utvecklingen av deras ordförråd i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Metod: Kvalitativa intervjuer med tio verksamma förskollärare från tre olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogerna varken organiserar eller planerar för ordförrådsutveckling utan att de berättar att de arbetar utifrån ett erfarenhetsbaserat ”grundtänk” framförallt i spontana situationer. De talar om att de sätter ord på alla handlingar, ”matar” barnen med ord och konkretiserar föremål för att ge orden en mening. Resultatet visar inte att barnen uppmuntras till att själva använda orden eller producera språk, inte heller korrigeras barnens svenska språkanvändning utifrån pedagogernas utsagor. Det finns en allmän förhoppning om att barnen når en förståelse genom att pedagogerna huvudsakligen talar till dem – med andra ord är den beskrivna kommunikationen i de aktuella barngrupperna envägsriktad. Pedagogerna betonar ordförrådsutvecklingen, lyssnandet och tiden som avgörande faktorer för språkutvecklingen samtidigt som det största dilemmat utgörs av den språkliga osäkerheten samt avsaknaden av bekräftelsen från barnen att de förstått innehållet.

I denna kvalitativa studie intervjuas sex flyktingguider som deltar i projektet Flyktingguide i Falu kommun. Studien syftar till att se vilken betydelse projektet haft för flyktingguiderna samt att utifrån deras perspektiv få förslag på hur man kan förbättra projektet för en ökad integration. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att flyktingguiderna känner en tillfredsställelse av att kunna hjälpa flyktingar, att de finner att projektet Flyktingguide bidrar till integration i längden, samt att projektet har utvecklingspotential. Genom intervjuerna målades det upp en bild av många lyckade möten över kulturgränserna där respondenterna uttryckt allt ifrån att de fått nya sociala nätverk i form av vänner, så väl som känslan av att ha fått en helt ny familjemedlem., In this qualitative study, six refugee guides are interviewed as participants of the Refugee Guide project in the municipality of Falun. The study aims at seeing the importance of the project for the refugee guides and, from their perspective, suggesting ways to improve the project for increased integration. The results found in this study show that the refugee guides feel a sense of satisfaction, that they find that the Refugee Guide project contributes to long-term integration and that the project has development potential. Through the interviews, there was a picture of many successful meetings across the cultural borders where respondents expressed everything from gaining new social networks in the form of friends as well as the feeling of getting a whole new family member.

Studien undersöker situationen i Bosnien och Hercegovina gällande nationella minoriteters politiska rättigheter. Problematiken som uppstår i landet är att det politiska systemet är etniskt baserad och det är endast de tre konstituerade folkgrupperna; bosniaker, serber och kroater som är berättigade till att inneha maktpositionerna i regeringen. Nationella minoriteterna utesluts från beslutsprocessen och kan därför inte tala för sida folkgrupper. De utsätts för diskriminering i hög grad och kan därmed inte åtnjuta deras mänskliga rättigheter till fullo. Undersökningen görs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Will kymlickas teoretiska perspektiv på nationalism och mångkulturalism tillämpas på det relevanta materialet som undersöks för att finna rimliga förklaringar för den angivna situationen. Resultatet som uppnås är att Bosnien och Hercegovinas etniska politiska systemet präglas av nationalismen och skapar därför ett hinder för mångkulturalismen att göra inträde i landet. Allvarliga åtgärder måste tas för att de nationella minoriteterna ska inkluderas i den politiska sfären för att sedan kunna tala för sina folkgrupper. Nationalismen måste elimineras från parlamentet för att göra rum för mångkulturalismens principer. Ifall detta hade skett hade det skapat konsensus i landet där de olika etniska folkgrupper lever i fred i ett land fritt från diskriminering.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

Special Issue

Hageby är en stadsdel i Norrköping som i huvudsak betraktas som segregerad, med en hög andel utlandsfödda innevånare. Området förknippas också med låg socioekonomisk status, kriminalitet, hög arbetslöshet och utanförskap. Den externa bilden av området är i hög grad negativ medan den interna upplevelsen och uppfattningen om Hageby till största delen är positiv. Vissa interna konflikter, baserade på etnicitet och religion, är tydligt närvarande men de flesta informanter har en positiv syn på ”svenskar”, trots att många har få möjligheter eller tillfällen att interagera med etniska svenskar. För många av innevånarna tycks det upplevas som åtminstone delvis positivt att bo i ett mångkulturellt område och för nyanlända tycks närheten till familj och den etniska gruppen ha en tydligt dämpande effekt på den stress som anpassningen till den nya livssituationen och samhället kan ge upphov till. En omfattande mängd forskning visar att boendesegregation tenderar att förlänga integrationsprocessen ochhar negativ inverkan på språkutveckling, skapandet av nätverk på arbetsmarknaden, förståelse och fullt deltagande i samhället och därmed utövandet av medborgarskap. Trots det, visar mina informanter att boende i ett segregerat område inte nödvändigtvis får dessa effekter för individer. Men den negativa stereotypiseringen av området och dess innevånare tenderar att ha en viss effekt på självbilden och identitetsskapandet hos människor som bor där., Hageby is a district in Norrköping, which is mainly perceived as segregated with a large number of inhabitants of foreign origin. It's also associated with low socioeconomic status, criminality, high unemployment and social exclusion. The external perception of the area is mainly negative, whilst the internal experiences and views, on the contrary are quite positive. Some internal conflicts, based on ethnicity and religion is clearly present here, but most informants expresses a positive view of the Swedish people, though many have little opportunity to interact with ethnic Swedes. Living in a multicultural area, seems for many of the local inhabitants to be something partly positive. For newcomers living there, closeness to family and their ethnic group, also helps soften the stress of settling in and adjusting to a new community. Extensive research shows that living in a segregated area, tend to slow the integration process, having negative effect on learning the new language, developing networks necessary for finding work, understanding of and full participation in society. Newer the less, my informants show that living in a segregated area, does not necessarily have these effects on an individual level. Although the extended influence of negative stereotyping of the area and the people who live there, tend to have an effect on self image and the construction of identity.

Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.

Invandringen till Sverige har under de senaste sex åren ökat kraftigt. Detta har lett till skolor runt om i landet nu har blivit mångkulturella, det vill säga att det finns många kulturer på samma område. Skolans resurser att möta den ökade andelen nyanlända elever är ibland inte tillräckligt. Denna studie syftar till att belysa förutsättningar för lärare att undervisa inom en mångkulturell skola samt vilka möjligheter och hinder lärarna ser i sin undervisning. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerat, ”Har lärares förutsättningar att arbeta i en mångkulturell skola förändras i och med den nya läroplanen?”, ”Hur resonerar och talar dessa lärare kring sin undervisning i en mångkulturell skola?” samt ”Vilka möjligheter och hinder ser lärarna med att bedriva undervisning inom idrott och hälsa i en mångkulturell skola? ” Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där totalt fem aktiva idrottslärare från olika skolor intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Studien är baserad på två olika teorier, den kritiska mångkulturalismen samt läroplansteorin. Teorierna hjälper att besvara lärarnas tankar kring förutsättningarna att undervisa och agera i en mångkulturell skola. Resultaten av studien visade att lärarna ser undervisning i en mångkulturell skola som utmanande och till viss del även ensamt. Den visade också att lärare anser att det är viktigt att se möjligheterna i undervisningen och inte hinder. Alla människor har olika ryggsäckar både när de kommer till skolan och under hela sitt liv. Det är viktigt att lärarna ser individen och drar nytta av all kunskap. Kunskap finns i människors olikheter.

Kyros den stores rike har kallats historiens första etiska statsbygge och gjorde starkt intryck på antikens judar och greker. Trots detta är han relativt okänd i vår tid. Hans rättighetsförklaring, som inspirerade USA:s grundlagsfäder, finns nu i en fullständig engelsk översättning.