Search

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inom samhällskunskap ser på skolans dubbla uppdrag, kunskaps- respektive fostransmålet. Ambitionen är att närmare studera tankar och strategier kring om och hur lärarna arbetar med detta fostransuppdrag enligt läroplanen. Uppdraget benämns på en mängd olika sätt i litteraturen (demokrati, värdegrund, socialisation, medborgarbildning etcetera) men i denna studie kommer begreppet ”andra uppdraget” användas som ett övergripande samlingsbegrepp. Forskningsmetoden som användes är en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utgår ifrån följande frågeställningar. Hur ser läraren på skolans dubbla uppdrag och mer specifikt kopplat till det andra uppdraget? På vilket sätt är det andra uppdraget med i planering, genomförande och utvärdering av undervisningsmomentet? Hur används begreppet i undervisningen? Vilket samtalsklimat förespråkas? Ges det möjlighet för elever att ifrågasätta demokratin och dess principer? Resultatet visar att det finns olika synsätt på̊ relationen mellan kunskaps- och fostransuppdraget. Två lärare värderar kunskapsuppdraget högre än fostransuppdraget medans en lärare värderar fostransuppdraget starkare och en värderar båda uppdragen lika mycket. En slutsats som kan dras är att det behövs större tydlighet och klarare riktlinjer för att lärarna ska kunna hantera skolans dubbla uppdrag med ambitionen att mäta och bedöma det andra uppdraget i sin undervisning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

Denna studie kommer att undersöka hur fyra svenska läroplaner för samhällskunskap (Lgr62,Lgr80, Lgr11 och Lgr22) beskriver medborgarfostran och hur dessa beskrivningar relaterartill idéerna om det moderna och senmoderna samhället. Studien ställer frågorna: Hur syns detmoderna och det senmoderna samhället i läroplanerna i relation till teman som ansvar förfostran, idealmedborgaren samt användbarhets- och förändringsaspekt? Vilka är de störstaskillnaderna i läroplanerna gällande medborgarfostran och aktivt politiskt deltagande?Metoden som används är en kvalitativ dokumentanalys av läroplanerna. Resultaten visar attdet finns en övergång från en kollektivistisk syn på medborgarfostran i de tidigareläroplanerna till en mer individualistisk syn i de senare. Studien drar slutsatsen att dennaförändring speglar en övergång från ett fokus på kollektivt ansvar och samhällsengagemangtill ett ökat fokus på individens självständighet, kritiska tänkande och digitala kompetenser, itakt med förändringar i samhällets struktur och värderingar.

Den privatekonomiska situationen för många svenskar, särskilt unga, har försämrats de senaste åren. Skolan har ett fostrande uppdrag och samhällskunskapsämnet ämnar skapa ”förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skolverket, 2011, s. 143). Hur väl förbereds eleverna för det kommande privatekonomiska samhällslivet? Denna uppsats undersöker relationen mellan ämnesplanen, undervisningen i privatekonomi och det samhället som eleverna förbereds för, redogjort för av gymnasielärare och olika finansiella samhällsaktörer. Målet med uppsatsen är att belysa diskrepansen och begräsningarna i syfte och centralt innehåll i samhällskunskap och vilka förutsättningar eleverna får med sig ut i vuxenlivet. Studien bygger på 8 semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare, Kronofogden, Konsument Uppsala och Nordea. Intervjuerna analyserades med Biestas dimensioner för god utbildning och ett eget ramverk för privatekonomiskt innehåll. Slutsatsen är att undervisningen, som redogjord för av lärarna, till följd av ämnesplanens begränsningar inte ger tillräckliga eller lika kunskaper och kompetenser för att kunna delta aktivt i samhällslivet.

Sammanfattning på svenska Detta arbete ämnar att bringa kunskap om hur elever uppfattar och resonerar kring medborgarfostran och demokrati i ämnet samhällskunskap. Detta undersöks via kvalitativa studier med fyra gymnasieelever för att få en nära bild över hur just eleverna upplever medborgarfostran och demokrati ur deras perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Studiens analysverktyg baserar sig på kunskaper ”i” och ”om” demokrati, medborgarkunskaper samt demokratiteori. Det är med dessa teorier och begrepp som intervjumaterialet har analyserats. Studien pekar på att eleverna uppfattar samhällskunskapens medborgarfostran som förberedande inför samhällslivet och de pratar om hur ämnet har hjälpt dem att förstå världen och samhället. Studien pekar även på att det emellertid finns skillnad i vad eleverna lär sig och uppfattar som viktigt. I vissa abstrakta begrepp så finns en tydlig skillnad mellan respondenterna medan de i andra kategorier är lika exempelvis gällande perspektivtagande och reflexivitet. Således är studiens slutsats att samhällskunskapsämnet är förberedande men att de värden och egenskaper som syns i undervisningen uppfattas väldigt olika.

Syftet med denna studie är att beskriva och problematisera hur so- lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till såväl som adresserar att undervisa elever om demokrati, genom demokrati för att sedan kunna verka för demokrati. Metoden som används för att få svar på forskningsfrågorna är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ostrukturerade inslag där sex yrkesverksamma lärare från fem olika kommuner blivit intervjuade. Denna studie har eftersträvat att synliggöra hur so-lärare använder sitt demokratiuppdrag i klassrumsundervisning för att tillföra eleverna redskap i form av inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Fyra teman med underordnade aspekter som utgjorde intervjuerna föreföll i resultatet. Resultatet påvisar att upplevelsebaserad undervisning genererar mer handgriplighet och lärande. Det kan ske genom att exempelvis utföra olika studiebesök, skriva insändare till en tidning med innehåll som har inverkan på eleverna, samt diverse rollspel. Resultatet visar även att när kommer till att bringa kunskap i ett klassrum med elever som har olika erfarenheter och bakgrund, behövs fostran för att förstå att olikheter är en fördel. Det är fördelaktigt att elever urskiljer fenomen på varierande sätt och uppdraget för lärare är att ge elever verktyg till att uppfatta det som något berikade, att alla behövs., The purpose of this study is to describe and problematize how the teaching assignment is addressed as well as how social studies teachers in grades 4-6, who teach students about democracy through democracy in order to then work for democracy, treat it. The method used to answer the research questions are qualitative semi-structured interviews with unstructured elements, where six participants from five different municipalities have been interviewed. This study has sought to make visible how social studies teachers use their democratic mission in classroom teaching by providing students with tools in the form of influence, participation and responsibility. Four themes with subordinate Aspect that made up the interviews appeared in the results. The result shows that experiential teaching generates more tangibility and learning, by carrying out various study visits, writing submissions to a newspaper, content that has an impact on the students, as well as various role-plays. The result also shows that bringing knowledge into a classroom with students with different experiences and backgrounds requires education to understand that differences are an advantage. It is beneficial for students to distinguish phenomena in varying ways, and the task for teachers is to give students the tools to perceive it, as something enriching, that everyone is needed.

Utbildning i medborgarfostran utformas på många olika sätt runt om i världen beroende på länders politiska, sociala och kulturella kontext. Denna uppsats syftar till att jämföra hur Frankrikes och Sveriges ämnesplaner inom medborgarfostran skildras utifrån Europarådets (2016) beskrivning av demokratiska kompetenser. De två ämnena som undersöks är medborgerlig och moralisk utbildning i Frankrike och samhällskunskap i Sverige och studien jämför hur ländernas ämnesplaner framställer aspekterna: värderingar, attityder, färdigheter samt kunskaper och kritisk förståelse. Genom en kvalitativ innehållsanalys och via tillämpningen av Europarådets (2016) ramverk analyseras och jämförs ämnesplanerna med varandra. Studiens resultat visar fler skillnader än likheter i ländernas ämnesplaner. Den främsta likheten gäller ändock den stora omfattningen av textinnehåll som går att relatera till aspekten kunskaper och kritisk förståelse. Därtill har båda länderna framställt innehåll angående kommunikativa förmågor, kritiskt synsätt, demokratiska begrepp och processer, mänskliga rättigheter, medias påverkansroll och gruppmekanismer. Den tydligaste skillnaden länderna emellan upptäcks dock vara att de franska ämnesplanerna i mycket större utsträckning betonar värderingar och attityder som ska förmedlas. Dessutom fokuserar man mer i medborgerlig och moralisk utbildning på nya deltagarformer, medborgarplikt, hot mot demokratin och miljöansvar. Å andra sidan observeras det att man i samhällskunskap i större omfattning beskriver innehåll som behandlar globalisering, samhällsfrågor och historiska förutsättningar för nutidens problem. Ländernas ämnesplaner och deras skildring av demokratiska kompetenser verkar således skilja sig åt mer än vad de överensstämmer.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som hjälper oss få djuparekunskaper om hur den marknadsorienterade skolan och skolsegregationen påverkar skolansarbete med demokrati - och medborgaruppdraget. Utifrån vår frågeställning har vi gjort engrundlig litteratursökning i databaserna SwePub, ERIC och ERC för att samla ihopforskning. Utöver databaser har vi även använt oss av kedjesökning och tagit hjälp avlitteraturens referenslistor för att komma åt relevant forskning. Resultatet visar att dagens marknadsorienterade skolsystem har en stor inverkan på hurdemokrati-och medborgaruppdraget realiseras i skolor. Utifrån den forskning som vi harpresenterat går det att konstatera att det finns stora brister i skolans arbete med demokratioch medborgaruppdraget. Dagens marknadsorienterade skolsystem har lett till attskolsegregationen har ökat vilket har resulterat i att likvärdighet i skolors arbete med detdemokratiska uppdraget har minskat. Vidare visar forskningen att marknadslogiken somidag genomsyrar hela skolverksamheten har förflyttat fokus till individualisering ochentreprenörskap på bekostnad av skolans uppdrag att fostra elever till att bli aktivademokratiska medborgare. I diskussionen redogörs analyser av resultatet där det blandas diskuteras hurutmaningar, främst skolsegregation, pedagogisk segregation och den ökade betoningen avkunskapsmätningar, försvårar skolans demokratiska uppdrag. Dessutom diskuteras framtidaforskning inom ämnet och även uppsatsens relevans för läraryrket.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning. Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande. I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

This thesis examines the political ideas of citizenship that can be found in Swedish education policies between 1962 and today. Furthermore, the thesis also examines how these ideas have changed over time. The material consist of four education policy bills that was adopted during the studied time period. The analytical tool of the study is based on three different ideal types of social citizenship: The socio-liberal citizenship, the libertarian citizenship and the republican citizenship. These ideal types also contains three different dimensions of social citizenship: Goals and values, characteristics of the citizens and rights and obligations. The primary findings of the study shows that a focus on public good and community engagement associated with the republican citizenship can be found in the bill from 1962, while in the bills from 1991-1993 the focus has shifted towards individual satisfaction and freedom of choice associated with the libertarian citizenship. In the bill from 2009 the shift is not as clear as ideas associated with the libertarian citizenship reappears in this bill as well. Although, the primary focus of the bill can be claimed to be on social justice, equality and social inclusion, associated with the socio-liberal citizenship. The results of the study thus indicates a shift from the republican citizenship in the 1960s, towards the libertarian citizenship in the 1990s and then towards the socio-liberal citizenship in the 2010s.

Syftet är att ta reda på hur samhällskunskapslärare kan hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Detta genom att undersöka vilka perspektiv som förekommer inom forskningen. Uppsatsen ämnar vara en kunskapsöversikt över relevant pedagogisk forskning. I resultatet framgår det att deliberativa perspektivet och agonism är de mest framträdandeperspektiven när det kommer till hur lärare bör förhålla sig kring kontroversiella frågor. Uppsatsen landar i slutsatsen att båda perspektiven ger svar på arbetets frågeställning men att perspektiven lämpar sig olika väl beroende på om läraren vill att eleverna ska skapa en kollektivviljebildning eller om de ska öva på att tycka olika.

Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna. Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde. Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som, The aim of the dissertation is to study the idea of teaching literature as a means of democratic fostering in relation to the ideal of measurable knowledge prominent in contemporary policy discourse. In focus is the reform of the Swedish upper secondary school in 2011, viewed against the background of the major developments in global and European education policy discourse during the 2000s. The study examines how the interconnections between subject and society are understood in relation to the teaching of literature by different actors in the education system. The analysis is divided into a transnational level, a national level, and a didactic level. The study also shows how policy discourses are recontextualized between these levels. On the transnational level, the study argues that the EU’s educational policies increasingly stress economic gains, while at the same time lowering its democratic ambitions. The benefits of entrepreneurship are highlighted by the EU, and creative dimensions of the arts and humanities are seen as valuable for economic growth. In the framework for the PISA tests conducted by the OECD, reading literacy is considered important both to critical thinking and economic development. The reading of fiction, however, is singled out by the OECD as a recreational activity. By addressing the reading of fiction as an individual and psychological, rather than societal and structural, concern, its emancipatory value is further depoliticized. On the national level, the study shows how the concepts of democracy and the teaching of literature in the Swedish school have undergone changes since the 1940s. Most importantly, democracy has gradually come to be understood as a completed project rather than a critical concept. Theories on teaching literature as a means of democratic fostering are analysed through Gert Biesta’s three dimensions of citizenship education. As I argue, most of these theories emphasize democratic fostering as socialization rather t, Uppgift om ISBN för digitalt format saknas i publikationen.

Undervisning i samhällskunskap på lågstadiet saknar idag en vetenskaplig grund. Detta innebär att det råder ett stort tolkningsutrymme för undervisande lärare inom ämnet och hur det bör undervisas. Vårt syfte med undersökningen är att genom en kvalitativ studie synliggöra hur lågstadielärare beskriver och uppfattar kunskaper och medborgarfostran inom samhällskunskapsämnet. Femton verksamma lärare på lågstadiet har svarat på ett semistrukturerat digitalt frågeformulär och resultatet visar en splittrad och otydlig uppfattning av ämnet, undervisningen och dess innehåll. Ämnesspecifika kunskaper inom samhällskunskapsämnet är svåra att återge och många svar är breda och övergripande som saknar precision och tydlighet. Ett av studiens mest intressanta resultat visar att medborgarfostran antingen ses som ett undervisningsmoment som inte går under samhällskunskapsämnet kursplan, eller att ämnet ses som ett övergripande och genomgående tema i all undervisning i skolan. Värdegrundsarbetet och samhälls-kunskap är två närliggande inslag i skolans verksamhet. I vår studie suddas linjerna mellan dessa ut och det framgår av lärarnas svar att de sammanvävs till ett och samma inslag i skolan. Vi ser indikationer på att samhällskunskapsämnet ensamt står för något som ska genomsyra allt i skolans verksamhet. Detta menar vi är en av anledningarna till att samhällskunskapsämnets övriga kunskapsinnehåll går förlorad eller ses som mindre prioriterad vilket bidrar till att ämnet förblir otydligt och osynligt.

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällslärares erfarenheter av digitaliseringens effekter på gymnasielevers lärande. Studien utgick från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare. Resultatet visar att samhällskunskapslärare kunde identifiera ett antal positiva och negativa digitala effekter av gymnasieelevers lärande. Studiens slutsatser visar att det finns ett behov av fortsatt forskning i ämnet, framförallt kring gymnasieelevers uppfattning om digitaliseringen och digitaliseringens negativa effekter.

Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal

This article focuses on the possibility of integrating citizenship education in Swedish language coursesafter the reform of Swedish upper secondary school in 2011. The studyis based on qualitative interviews with eight Swedish language teachers.All subjects answered questions about their views on literature educationin connection to citizenship education. The study shows that teachers canuse their interpretation of the written curriculum as a way of appropriating, refusing or negotiating with the governing policies. In several cases,teachers choose to downplay the relevance of the written curriculumand base their pedagogical choices on their own experience as teachersinstead. The study also examines the teachers’ views on democracy andentrepreneurship in education, and shows how tests and administrativeduties can influence the teachers’ pedagogical choices., Alternative title: Citizenship and Swedish class. Teachers’ views on democraticaspects of literature education

Avhandlingen består av fyra artiklar vilka handlar om medborgarfostran för att skapa en välfungerande nation. Syftet med avhandlingen är att problematisera hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs. Det teoretiska och analytiska ramverket utgår från delar ur Foucaults begreppsapparat, nämligen styrningsmentalitet, biopolitik, diskursanalys och genealogi. Empirin består bland annat av offentliga dokument så som SOU, projektrapporter samt websidor. Analysen visar att även om befolkningen och dess problem beskrivs som olika, så antas det vara grundat i, och härröra från, okunnighet. För att åtgärda detta opererar utbildning och utbildningsinsatser för att skapa en välfungerande befolkning. Medborgarna styrs och regleras genom neoliberal styrning där tekniker som kontroll och disciplin möjliggör kartläggning, undervisningsinsatser, kategorisering och reglering. Den hälsosamma medborgaren förväntas vara autonom, ha viljan att ständigt lära och vara hälsosam i enlighet med normen., This thesis consists of four articles about civic education in order to create a well-functioning nation. The purpose of the thesis is to problematise how education and health operate as governing technologies aimed at the population within today's refinement discourse. The theoretical and analytical framework is based on Foucault's concepts of governmentality, biopolitics, discourse analyse and genealogy. The empirical material consists, among other things, of official documents such as SOUs, project reports and web pages. The results show that even if the population and its problems are described as different, it is assumed to be based on, and originate from, ignorance. To address this, education and educative measures operates to create a well-functioning population. The citizens are governed and regulated by neoliberal governance, where techniques such as control and discipline enable mapping, educational efforts, categorisation and regulation. The healthy citizen is expected to be autonomous, to have the will to constantly learn and be healthy in accordance with the norm.

The purpose of this study is to determine the role of the history subject in achieving the overall mission of the swedish upper secondary school. This line of inquiry required a mapping of the swedish upper secondary schools mission, followed by determining what goals and missions were expressed in the history subject itself. This was achieved by studying the curriculum of 2011, as well as the documents detailing the purpose and contents of the history subject, including commentary material for said subject. The study utilizes discourse analysis and four structuring themes, democratic-ideological education, democratic-political education, working life preperation and personal development, to study the missions expressed in the curriculum. The results show that while the portions of the curriculum that detail the overall missions and goals of the upper secondary school thoroughly represent all four themes, as well as three additional ones, environmental awareness, historical and geographical contextuality and identity and cultural education, the history subject only covers a total of five themes, excluding the working life preperation and environmental awareness themes. These findings show that while the history subject to a large extent is engaged and immersed in the overall goals of the upper secondary school, it does not carry with it all of them.

Syftet med studien var att studera läroplanerna i ämnet idrott och hälsa utifrån perioderna 1962,-69, -80, -94 och 2011 för att se om det skedde några förändringar. Dessa förändringar kommer vidare att kopplas med Ling gymnastiken för att se om det finns någon anknytning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där arbetet av läroplanerna gjordes med hjälp av textanalys samt införskaffande av relevant litteratur genomfördes. Materialet har sammanställts med analys och diskussion. Resultatet visade på att förändringar hade skett i läroplanerna. Det gick även att se koppling till Ling gymnastiken till några av de förändringar som läroplanerna genomgått, tydligast blir kopplingen till begreppet hälsa samt skolans huvudmål till att fostra harmoniska samhällsmedborgare.

In the Swedish school system there is an aim to foster students to become democratic citizen, while at the same time, in the discipline of social science is included to teach the students about democracy. This study has examined 10 teachers in social science and the choices they make within their democracy teaching. The aim of this essay was to examine whether the teachers differed in their views of what to include in their democracy teachings and what to exclude. This essay also aimed to explain how the teachers related the civic education to teaching democracy as a subject. The methods used was 10 open interviews which was spread around 5 different cities/towns in Sweden. The results showed that the teachers differed in what they included in their teaching, but all of them felt that the curriculum was controlling what they could incorporate. We also saw that the teachers didn’t separate civic education from teaching about democracy in general, but rather that the course in social science had a goal to make the students active democratic citizen. Furthermore, the type of program that the teachers were teaching at seemed to influence what they included in their democracy teaching as well as how they viewed the concept of being an active citizen.

Det råder i forskningslitteraturen inga tvivel om att dagens unga har blivit särskilt berörda av den omfattande digitaliseringen i samhället. I skolan visar sig detta extra tydligt, där undervisningen i allt större utsträckning använder sig av digitala verktyg för att bemöta digitaliseringen. Denna undersökning har syftat till att undersöka och analysera hur några elever och lärare upplever relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. För detta ändamål har sex elever och sex lärare från gymnasieskolan blivit intervjuade. Med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod har intervjuerna analyserats med teoretisk utgångspunkt i dels begreppen actualizing citizenship respektive dutiful citizenship samt dels lärandeperspektivet konnektivism. I resultaten framträder upplevelser som indikerar att relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i undervisningen handlar om elevers digitala informationsinhämtning, vilket upplevs vara förbundet med ett aktivt samhällsdeltagande. Med informanternas utsagor i utgångspunkt har digitaliseringen även tagit sig uttryck i att elevernas samhällsorientering har kommit att bli avsevärt intressestyrd till följd av att individens preferenser exponeras bland en mångfaldig representation av forum på internet. Studiens lärarinformanter befarar emellertid att detta kan komma att äventyra elevers universella samhällsintressen.

This essay examines which civic ideals that are described in the Swedish nine-year compulsory school, the journal from the Swedish Teachers Union and the journal from the National Union of Teachers in Sweden. One of the most important tasks for the nine-year compulsory school is to educate future citizens, however, other actors strive to influence the values and ideals during this education. The Swedish Teachers Union and the National Union of Teachers in Sweden are two of these actors and their journals are compared with the curriculum for the compulsory school from the Swedish National Agency for Education. By using qualitative analysis of ideas, two different dimensions of citizenship and theories of citizenship, active citizenship and the policy of activation, dominating ideals in the primary material are distinguished. The essay discusses the different existing interpretations of the concept “lifelong learning” and how citizen should be formed in the 2010s. Despite the three actors’ different civic ideals, this essay concludes the common view that the ideal citizen is responsible, committed, active and attending lifelong learning.

I uppsatsen undersöks vilken typ av medborgare som fostras i den svenska grundskolan. En av grundskolans viktigaste uppgifter är att fostra framtidens medborgare, och det finns även åtskilliga aktörer som vill påverka vilka ideal och värden som ska genomsyra skolans fostran. En av dem är Svenskt Näringsliv. Vi har undersökt vilka medborgarideal som beskrivs i grundskolans läroplan och Svenskt Näringslivs skolmaterial. Med hjälp av kvalitativ idéanalys undersöks utifrån teorier om medborgarskapande och aktiveringens politik samt olika dimensioner av medborgarskap bedömer vi oss kunna urskilja dominerade ideal som förekommer. Uppsatsen utmynnar slutsats kring vad användandet av Svenskt Näringslivs skolmaterial kan innebära. Trots väsentliga skillnader mellan de två materialen konstaterar vi att den önskvärda samtida medborgaren är aktiv, entreprenöriell, ansvarsfull, engagerad och företagsam.

This thesis offers critical perspectives on a history syllabus for vocational education and training (VET) tracks in Swedish upper secondary schools and adds to our knowledge and understanding of the educative function of history education for the individual and for society. The overall aim of this thesis is to critically investigate discourses that are voiced in different fields about the construction and reproduction of the history curriculum in VET tracks. A general question addressed is how vertical (critical and theoretical) and horizontal knowledge is articulated by the discourses in terms of the meaning of history in a VET context. The following four research questions were the focus of the four different studies in this thesis: How were non-vocational subjects discussed on a policy level during the post-war period, and what meanings were ascribed to history education? What aspects of history as a field of knowledge are recontextualised into a pedagogic discourse for the VET curriculum? How do teachers perceive the history syllabus? What do the students express concerning the history syllabus and history education? The results of these studies are reported in separate papers, and the aggregated results are analysed in this thesis. The data consisted of government bills and committee reports, material from the National Agency of Education archives, and interview data gathered through interviews with 5 teachers and 46 students. The major theoretical inspiration comes from Basil Bernstein whose theories of classification and framing, pedagogic discourse, pedagogic code, and vertical and horizontal discourses are used in the analysis. With the aid of these concepts, the content and meaning of history education for VET are connected to macro levels of education, and the way in which education reproduces social order when certain forms of knowledge are distributed to different groups in society is discussed. Three major conclusions are drawn. First, history as a pe

Artikeln behandlar hur elever på yrkesprogram förhåller sig till den historieundervisning som sedan 2011 är en obligatorisk del av gymnasiets yrkesprogram. Studien baseras på gruppintervjuer med elever kring deras uppfattningar om historiekursens utbildningsvärde. Analysen av elevernas utsagor tar sin utgångspunkt i begreppsparet vertikal och horistontell kunskap och resultaten visar att eleverna efterfrågar ett innehåll som berör dem och som hjälper dem att förstå samhället. Historisk kunskap uppfattas ha liten betydelse för det yrke de utbildar sig till idag, däremot värdesätts den i förhållande till deras framtida liv på en arbetsmarknad mer generellt. Det som dominerar elevernas tal är dock att historia ger kunskaper som behövs för att de ska kunna förstå samtiden, för att de ska erövra kunskap som de betraktar som allmän och som behövs för att ha en legitim röst i samhället. För att detta ska bli verklighet menar eleverna att historiekursen måste ha ett innehåll som fokuserar på den samtida historien och som sträcker sig fram till idag. Det ger möjlighet till en insikt som är betydelsefull för utbildningens demokratiska uppdrag: att dagens samhälle är historiskt skapat, och därför möjligt att förändra., “So one can participate”: On the value and meaning of history education in the view of pupils on a vocational programme History is a compulsory subject in Swedish upper secondary Vocational Educational and Training (VET) programs since the reform of the national curriculum in 2011. On a general level, the vocational/academic divide of upper secondary education contributes to social reproduction. This article argues that history education has an important role to play in the acquisition of powerful and critical knowledge for the students in VET, knowledge that can empower subjects and groups in society. Data consists of interviews with 46 students. The analysis draws on the concepts of horizontal and vertical discourse. The results show that the students do appreciate the potential of knowledge in history. However, history education must provide the students with the opportunity to interact with contemporary history in order to answer to the needs that the students in this study articulated, that is to understand present-day society., Artikeln har vid publicering fått en annan titel än den hade vid publiceringen av avhandlingen.

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva rektorers uppfattningar om fenomenet elevinflytande. Undersökningen har en fenomenografisk forskningsansats och genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med sju verksamma rektorer. Studien analyseras utifrån ett ledarskapsperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att delaktighet uppfattas som den viktigaste byggstenen för elevinflytande och att delaktighet återfinns i tre områden av skolornas arbete med elevinflytande. Förutom politisk delaktighet och social delaktighet, som är begrepp som tidigare tagits fram i en studie av Helene Elvstrand (2009) har denna studie bidragit med ytterligare ett område som jag kallat pedagogisk delaktighet och som i huvudsak rör elevers inflytande över det egna lärandet.