Search

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003–2020 som under hösten 2023 fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering. Rapporten visar bland annat: De som kommer till tals i nyhetsrapporteringen är framför allt elbolagen och den politiska oppositionen.Trots att det finns mycket forskning på området, intervjuas sällan forskare. Inte heller citeras det ur de många utredningar som gjorts.Miljörörelsen är så gott som osynlig i rapporteringen.

The starting point of this study is understanding religion as a mediatized and contested social phenomenon. The study aims to analyze how the Church of Jesus Christ Latter-Day Saints (LDS Church or the Mormons) is perceived by the Finnish people in the documentary film The Mission – Lähetyssaarnaajat (2022). Furthermore, the study intends to explain how and why certain types of religion can come to be seen and framed as problematic, respectively acceptable, in contemporary Finnish society. The methods that are employed to answer the research questions are qualitative content analysis and frame analysis. While the mediatization of religion is used as a theoretical backdrop in the study, the results are analyzed further with Hjelm’s (2014) idea of religion as a problem or utility, the concept of culturalized religion (Astor & Mayrl, 2020) and prior research. The final results of the study indicate that the LDS Church continues to be framed and perceived as an alien and potentially problematic denomination in Finland. That is due to the considered heretic and anti-scientific character of Mormon thought and the perception of the LDS Church as a restrictive denomination. The acceptable Finnish religion in the material is based, instead, on a cultural form of Lutheranism that prioritizes scientific reasoning and emphasizes individual well-being.

The purpose of this paper is to study how the discourse on risk, threat and national security has developed over time within the context of Swedish print news media. The articles we look at are from 1992-2023, and originate from four of Sweden’s largest national newspapers (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet). By mapping out when and where something or someone is described as a “threat to national security”, and by whom, we want to analyze how the perceived threats against Sweden as a nation has changed and been communicated over time. Other than the foundational theory package that is media logic, our theoretical framework includes Ulrich Beck’s concept of risk and risk society, Noam Chomsky and Edward S. Herman’s propaganda model and the theory of securitization as laid out by the Copenhagen school. Earlier works we have built upon include (among many others) Bakir & Kitzinger’s extensive research on mediated risk, as well as Westberg’s interesting analysis of Sweden’s COVID-19 strategy and its elements of public shaming. Our study is a quantitative content analysis of a body of 301 articles, with occasional qualitative dives into specific parts of the material to give further context. The media archive and search engine Retriever was used to find every article from the four papers within the chosen timespan containing the phrases “hot mot rikets säkerhet”. (threat to national security) and “hot mot Sveriges säkerhet” (threat to Sweden’s security). The contents of the articles were encoded into several categories pertaining to our four questions, and graphed out to see patterns of frequency over time. We found a clear and dramatic increase in “threat reporting” from all four newspapers starting in 2017, peaking in 2019 and continuing at a higher level than before. A whole two-thirds of the 301 articles were published in or after 2017. The 2019 peak largely centers on the case of several imams accused of being security threats, which Ex

Denna studie syftar till att utveckla förståelse för hur digitala verktyg upplevs och används inom undervisningen i idrott och hälsa. Den utgår från Mishra & Koehlers TPACK-ramverk samt Asp´s perspektv på den institutionella medialiseringsteorin. Studien bidrar till att förstå hur idrottslärare definierar digitala verktyg, vilka möjligheter och utmaningar de möter vid användningen av dessa i undervisningen samt identifierar eventuella kunskapsskillnader bland idrottslärare när det gäller användningen av digitala hjälpmedel. Genom enkäter och fyra intervjuer har kvantitativt och kvalitativt material samlats in för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade en bred användning av några populära digitala verktyg i idrottsundervisningen. Det visade även att idrottslärare har en positiv inställning till användandet, att det finns olika kunskapsnivåer i användningen av digitala verktyg och att möjligheten till vidareutbildning inom digitala verktyg är sällsynt., This study aims to develop an understanding of how digital tools are perceived and used in physical education teaching. It is based on Mishra & Koehler's TPACK framework and Asp's perspective on the instiutional mediatization theory. The study contributes to understanding how physical education teachers define digital tools, the opportunities and challenges they face in using these tools in teaching, and identifying any knowledge gaps among teachers regarding the use of digital aids. Quantitative and qualitative data were collected through surveys and four interviews to answer the research questions. The results showed a broad use of some popular digital tools in physical education. lt also revealed that physical education teachers have a positive attitude towards using these tools, that there are varying levels of knowledge in using digital tools, and that opportunities for further education in this area are rare.

Studien utforskar marknadsföringens roll i dagens samhälle och fokuserar specifikt på hur marknadsföring i sociala medier upplevs påverka individers självbild och kroppsuppfattning. Uppsatsen granskar utvecklingen av kroppsideal och deras skadliga effekter på individernas självuppfattning och kroppsbild. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om människor upplever en negativ påverkan på sin självbild och kroppsuppfattning baserat på människor de sett i marknadsföring på sociala medier, samt att undersöka om informanternas perception skiljer sig mellan könen. Forskningen understryker hur marknadsföring på sociala medier både påverkas av och formar samhällets värderingar och förväntningar. Studien tar fäste i teorier om medialisering, genus, marknadsföring, objektifiering, självobjektifiering, social jämförelse, och digital marknadsföring på sociala medier med inslag av övervakningskapitalism. Sammanfattningsvis visar undersöknings resultat hur sociala medier och marknadsföring kan ha en negativ upplevd inverkan på individers självbild och kroppsuppfattning. Resultaten som undersökningen genererat bekräftar tidigare forskning där kvinnor upplever en större upplevd negativ påverkan på sin självbild och kroppsuppfattning.

Denna uppsats undersöker hur den materiella spelvärlden i The Witcher 3: Wild Hunt konstrueras och presenteras, med fokus på medialiserade figurationer, rumslighet och transmediala berättelseelement. Med utgångspunkt i posthumanistisk teori och materiell semiotik kartlägger studien hur den virtuella miljön i spelet också fungerar som en aktiv deltagare i spelupplevelsen, snarare än en passiv bakgrund till huvudberättelsen. Genom att tillämpa Espen Aarseths variabla modell analyserar studien hur spelets design och interaktiva objekt fungerar som semiotiska agenter. Resultaten visar att spelvärldens rumsliga element, såsom väder, topologi och arkitektur, spelar en avgörande roll i att forma spelvärldens rumsliga upplevelse och narrativ. Vidare visar analysen att interaktiva objekt och sidokaraktärer, trots olika begränsningar avinteraktionsmöjligheter, erbjuder visuella och audiella ledtrådar som bidrar till spelvärldens tillblivande. Studien visar att spelvärlden i The Witcher 3: Wild Hunt är ömsesidigt konstituerad med spelarens handlingar, där varje interaktion formar och omformas av den dynamiska och performativa spelvärlden., This thesis explores how the material game world in The Witcher 3: Wild Hunt is constructed and presented, focusing on mediatized figurations, spatiality, and transmedia narrative elements. Grounded in posthumanist theory and material semiotics, the study maps how the virtual environment also functions as an active participant in the gameplay experience, rather than just a passive backdrop to the game story. Utilizing Espen Aarseth’s variable model the analysis investigates how the game’s design and interactive objects act as semiotic agents. The findings reveal that the spatial elements of the game world, such as weather, topology, and architecture, play a crucial role in shaping the spatial experience and narrative of the game world. Furthermore, the analysis shows that interactive objects and side characters, despite varying levels of interaction possibilities, provide visual and auditory cues that contribute to the coming into being of the game world. The study demonstrates that the game world in The Witcher 3: Wild Hunt is mutually constituted with the player’s actions, where each interaction shapes and is shaped by the dynamic and performative game environment.

In Sweden, accordionist and popular music composer Calle Jularbo (1893–1966) is one of the bestknown musicians of the 20th century. This paper will present selected perspectives – on composition, lyrical content, production and mediatisation – on a smaller part of his output, namely, Jularbo’s sentimental songs., Calle Jularbo och gammeldansen: musik, nätverk, medialisering

Studien behandlar frågan, varför inte fotboll och ishockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Frågan täcker en bred trend som syns i flera städer och föreningen i Sverige, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC och Östers IF, HV71 och Jönköping Södra IF, för att nämna några. Genom kvalitativa intervjuer på relevanta person inom ett av dessa fallen, AIK, har faktorer kring trenden kunnat identifieras. En person från Sportbladet har också intervjuat för att en bild av problemet från en person utanför föreningen. Studien har explorativ ansats och breda frågeställningar ställs därefter. Det teoretiska ramverket blir också brett och kretsar kring faktorer som kan förklara varför denna trend har uppstått. Resultatet från studien på AIK Hockey och AIK Fotboll visar att det skilde sig mycket mellan de två sporterna. Trots att de ingår i samma förening så är de helt uppdelade, det enda som för dem samman är namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen har den största fördelen. Det främsta som har lett till detta är att fotbollssektionen har gjorts till en prioritering inom föreningen. De har även lyckats bättre sportsligt, vilket har lett till bättre sponsringsförutsättningar. högre publiksnitt, för att nämna två av många fördelar fotbollen har. Studien mynnade ut i tre olika slutsatser. Dessa slutsatser grundas i studiens utgångsfråga, varför kan inte fotboll och ishockey korrelera med varandra i samma stad. Den första slutsatsen blev att folk drar sig till den sport och lag som levererar bäst resultat. Den andra slutsatsen blev att det lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, detta trots att de i vissa fall ingår i samma förening. Den sista slutsatsen studien drog var att bilden som skapas i media inte reflekterar verkligheten, som för AIK Hockey. De kan inte jämföras med AIK Fotboll då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte tillräckligt myck, The study deals with the question, why can't football and ice hockey, in the same city and association, correlate with each other at the same time? The question covers a broad trend seen in several cities and the association in Sweden, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC and Östers IF, HV71 and Jönköping Södra IF, to name a few. Through qualitative interviews with relevant people within one of these cases, AIK, factors surrounding the trend have been identified. A person from Sportbladet has also interviewed to get a picture of the problem from a person outside the association. The study has an exploratory approach and broad questions are asked accordingly. The theoretical framework also becomes broad and revolves around factors that can explain why this trend has arisen. The results from the studies at AIK Hockey and AIK Soccer show that there was a lot of difference between the two sports. Although they are part of the same association, they are completely divided, the only thing that brings them together is the name AIK. Their conditions are also completely different from the start, with the football section having the biggest advantage. The main thing that has led to this is that the football section has been made a priority within the association. They have also succeeded better sportingly, which has led to better sponsorship conditions. higher audience averages, to name two of the many advantages football has. The study resulted in three different conclusions. These conclusions are based on the starting question of the study, why can't football and ice hockey correlate with each other in the same city. The first conclusion was that people gravitate to the sport and team that deliver the best results. The second conclusion was that rivalry is easily created between the sports as they fight for, among other things, audiences and sponsors, despite the fact that in some cases they are part of the same association. The last conclusion studied the drug was that cre

In line with the growing importance of today’s media the concept of mediatization has grown. Mediatization is described as the dynamic relationship between media and politics, and the process of change that has increased the influence of media. When it comes to research about mediatization in politics, it is still a somewhat undiscovered field. The previous research that has been made has for the most part focused on the news media’s coverage of the election campaigns, but not so much in other political contexts such as TV-broadcasted debates. This study has focused on the Swedish public service channel SVT and the commercial newspaper Aftonbladet, and their final debate before the Swedish election in 2022. Why these TV-broadcasted debates were focused on in this study, is because of their big impact on the election’s outcome. This impact is something that has grown bigger and bigger, and in today’s society, the final debates are the ones that have the biggest impact during the election campaigns. Because of this, the study is important and relevant for closing a research gap. The main purpose of the study was to compare the two debates, researching in which ways the debates differ in mediatization and looking into if there are any differences between public service and commercial media. To accomplish this, a quantitative content analysis was made, where several different variables designed according to previous studie’s indications on mediatization were looked at in the debates. All these indications that were studied, are indications on mediatization and are good tools to examine when researching mediatization. The results of the study showed that there were a difference between the two media’s when it comes to mediatization in their final debate before the election. Mediatization occurred in both, but the commercial media, Aftonbladet, were more embossed by mediatization. Of the four examined indications of mediatization, three were in favor of Aftonbladet. Inter

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka partier samt vilket politiskt block som fått mest utrymme på plattformen TikTok under valrörelsen 2022. Fokuset är att ta fram ett underlag till hur plattformen ser ut 2022 samt att kunna diskutera eventuella konsekvenser av resultatet. Detta kommer vi kunna genomföra genom sökordet “Valet 2022” på plattformen TikTok genom en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsens frågeställningar kommer belysa vilka partier som haft mest utrymme på plattformen. Frågeställningarna kommer även visa vilka reaktioner som användarna på appen har till partierna samt vad de politiska partierna associeras med på plattformen. Resultatet visar att högerblocket är överrepresenterat på plattformen samt att det ofta publicerades klipp från Moderaternas officiella TikTok konto. Vi har tagit fram en graf som visar vilken relevans en användare med få visningar hade på plattformen och vi kunde utifrån detta konstatera att TikToks huvudfokus ligger på För dig sidan. Till sist har vi även parat ihop relevanta variabler från vår studie för att få allt från partiers storheter, till hur kommentarsfältet på klippen sett ut. De slutsatser vi har kommit fram till utifrån resultatet är att det fanns en stor skillnad mellan höger- och vänsterblocken. Där höger både syntes mer i antal klipp och även hade fler reaktioner från andra användare. Vår forskning kommer även kunna användas och utvecklas i framtida studier för att belysa plattformen TikTok och dess påverkan vid riksdagsval.

The political discourse has undergone a change in the past decades, both in Sweden and in most of the Western world. This development has been described by several news agencies in Sweden as the political climate becoming "harder". Previous research shows that the power of journalists has increased with mediatization. During the 2000s, the right-wing populist party Sweden Democrats has also been invited to parliament, which may have contributed to this change. Populism is closely linked to polarization, and strong polarization is a threat to democracy. This study deals with the subjects of media convergence and populism by analyzing two political debates produced by SVT in 2006 and 2022. The purpose of the study is to contribute knowledge on how the political debates have changed during the 2000s, and in what way. This is done by analyzing the final debates on SVT from 2006 and 2022 and the actors participating, where the role of journalists is a central component. The theoretical framework used in the study is those that deal with rhetoric, populism and media convergence. The method used is pragmadialectics, which is a newer form of rhetorical method combined with an analysis schema for televised debates. The results of the study suggest that the Sweden Democrats' entry into parliament has contributed to populist tendencies in Swedish politics and increased polarization. The study also indicates that another consequence of the Sweden Democrats' participation in the final debate is an intensification of media convergence. The results also show that journalists receive a stronger power position in the debate in 2022 than they did in the 2006 debate, partly through camera angles but also their authority in the debate itself., Det politiska samtalet har genomgått en förändring de senaste årtionden, såväl i Sverige som i stora delar av västvärlden. Denna utveckling har beskrivits av fler nyhetsbyråer i Sverige som att det politiska klimatet “hårdnat”. Tidigare forskning visar att journalisternas makt har ökat, i takt med medialiseringen. År 2010 röstades det högerpopulistiska partiet Sverigedemokraterna in i riksdagen, vilket kan ha bidragit till denna förändring. Populism är nära sammankopplat med polarisering och en stark polarisering är ett hot mot demokratin. Denna studie behandlar ämnena medialisering och populism genom att analysera två slutdebatter producerade av SVT år 2006 respektive 2022. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur de politiska debatterna förändrats under 2000-talet, och på vilket sätt. Detta genom att analysera slutdebatterna på SVT från år 2006 och 2022 samt de aktörer som deltar, där journalisternas roll är en central komponent. Det teoretiska ramverk som använts i studien är sådana som behandlar retorik, populism och medialisering. Metoden som använts är pragmadialektik, vilket är en nyare form av retorisk metod som kombineras med ett analysschema för tv-sända debatter. Studiens resultat tyder på att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen bidragit till populistiska tendenser inom svensk politik och en ökad polarisering. Studien indikerar också på att en annan konsekvens av Sverigedemokraternas deltagande i slutdebatten är en intensifiering av medialiseringen. Resultatet visar dessutom att journalister erhåller en starkare maktposition i debatten år 2022 än de gjorde under debatten 2006, dels genom hur de porträtteras genom kameravinklar men också hur auktoritärt de agerar under de olika debatterna.

På mindre än en generations livstid har Sverige gått från ett samhälle där få hade telefon i sitt hem till en totalt uppkopplad tillvaro. I det digitaliserade Sverige är tillgången till och användarkompetensen av den digitala teknologin en förutsättning för samhällsdeltagandet, vilket ofta ses som problematiskt för den äldre generationen som är den grupp som har haft svårast att anpassa sig enligt den digitala utvecklingen. Syftet med studien är att studera hur åldersdiskrimineringen i det digitaliserade samhället upplevs för den äldre generationen. Målet är att bidra med kunskap och förståelse för den sociala och kulturella tillhörigheten för äldre i det digitaliserade samhället. Det här kommer att göras utifrån frågeställningarna: (1) Hur upplevs den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle som äldre? (2) Hur upplever äldre att digitala ersättningar påverkar deras samhällsdeltagande och vilken betydelse har det för deras välbefinnande? (3) Vilken roll spelar varma experter för social och kulturell inkludering hos äldre? Studiens teoretiska ramverk består av två infallsvinklar. Age Studies, som belyser åldrande som en social och kulturell process med ett personligt perspektiv. Den andra infallsvinkeln är medialiseringsteorin som förklarar hur media i ett digitaliserat samhälle formar den mänskliga relationen till verkligheten, och används främst utifrån ett ersättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie på fyra kvinnor och fyra män över 75 år för att skapa en djupare förståelse av deras upplevelser. Intervjumaterialet har kodats enligt in vivo kodning som har fokuserat på att framhäva intervjupersonens egna resonemang och har sedan analyserats och framställts i en tematisk analys. Resultatet visar att äldres upplevelse av den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle har en stor variation. För den uppkopplade äldre upplevs tillhörigheten som inkluderande och d, In less than a generation's lifetime Sweden has gone from a society where few had phones in their homes to a totally connected presence. In the digitalised Sweden the access to and the literacy of digital technology is a prerequisite to participate in society, which is often seen as problematic for elderly adults as they are the group who has had the most difficult time adjusting to the digital development. The purpose of this study is to see how ageism in the digitalised society is perceived by elderly adults. The aim is to contribute with knowledge and understanding of the social and cultural belonging of elderly in the digitalised society. This will be done through the research questions of: (1) How do elderly adults perceive their social and cultural belonging in the digitalised society? (2) How do elderly adults perceive that digital substitutions affect their ability to participate in society and what meaning does this have for their wellbeing? (3) What role does warm experts play for the social and cultural inclusion of elderly adults? The study's theoretical framework consists of two angles. The first, Age Studies highlights ageing as a social and cultural process and allows a personal perspective of the matter. The second theoretical approach is the theory of mediatisation which defines the view of the media as a logic that forms the humans relation to reality, which will primarily be applied from the function of substitution. The study was conducted through a semi structured qualitative interview study on four females and four males over the age of 75 to create a deeper understanding of their experiences. The material has been coded according to in vivo coding with an intention of capturing the interviewees own words and has then been analysed and presented through an thematic analysis. The result has shown that elderly's perception of their social and cultural belonging has large variations. For the digital elderly the belonging is depicted as inclusive

The mediatization of society has gradually led to an increasingly prominent presence of music in our daily lives, a process which Tobias Pontara and Ulrik Volgsten refer to as musicalization. One media platform that has experienced rapid growth in recent years is TikTok, which, with its one billion users, has become a hub for music discovery and distribution. TikTok's interface fosters a participatory culture, where users actively engage in musical challenges and memes. In this paper, I examine musical memes as a phenomenon and explore their influence on society's musicalization process. By examining TikTok's user interface and its self-promotion strategies, it becomes apparent that the platform aims to establish itself as a contemporary music medium. The app's features actively encourage users to utilize music and dances as a tool for storytelling and community-building. TikTok's rise in the media landscape has led to a mediatization process where other media adapt to TikTok's logic, and due to music being such a central part of the platform, it contributes to an increased presence of music in our day-to-day lives.

Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.

Medialisering af religion er et centralt område inden for forskningen i medialisering. Sammen med medialisering af politik og medialisering af sport har forskningen i medialisering af religion bidraget til at konkretisere og udvikle den generelle teori om medialisering.

Bland horor och troll? E-girls och den moderna subkulturens levnadsvillkor av Malin Brugge Arelund och Sofie Gustafsson är ett arbete författat inom ämnet Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. Termen subkultur har länge varit starkt förknippad med motstånd, normbrytande stilar och gemenskap. Men hur påverkas premisserna för subkulturers varande när största delen av vår sociala värld förflyttas till diverse plattformar på internet? I denna studie har vi, med fenomenet e-girls som fall, undersökt eventuella skillnader och likheter mellan moderna och äldre subkulturer i förhållande till vad de byggs upp kring och hur de fortlever. En e-girl är en ung kvinna som på sociala medier, främst via videoappen TikTok, följer en särpräglad stil främst definierad av kraftig eyeliner, “onaturligt” färgat hår och klädkombinationer influerade av bland annat skejt, anime, goth och BDSM. Subkulturen har sitt ursprung i gamingkulturen men har utvecklats till att främst handla om att följa en viss estetik och figurera på TikTok där videor om e-girlsens utseende, intressen eller följandet av olika trender som florerar på appen skapas och läggs ut. Från ett material på hundratals bilder och videor har vi genom ett målstyrt urval på sexton bilder kunnat presentera e-girls varande, olika stilvariationer och vad det är som tillåter subkulturen att fortsätta frodas. Resultatet av studien påvisade att det kan tyckas finnas fog för att se subkulturen e-girls som ett uttryck för motstånd och normbrytande, komponenter som anses vara centrala delar av en subkultur. Dock indikerade resultaten också den viktiga aspekten att i relationen till äldre subkulturer – vilka etablerades innan internets uppkomst – tenderar “nya” och “moderna” subkulturer som har sin grogrund på sociala medier att handla mer om en visuell skildring av en livsstil, snarare än att faktiskt leva efter vissa premisser eller förhålla sig till en viss aktivitet även

Syftet med den här etnografin är att undersöka hur medialiseringen påverkar stadslivet i Malmö, särskilt ur ett tidsligt perspektiv. Föremål för studien är de tidsliga maktrelationer och linjära rytmer – som arbete och konsumtion – som medialiseringen ger upphov till i det urbana rummet. Fältarbetet har genomförts i stadsdelarna Seved, Centrum, Frihamnen och Möllevången i Malmö. Studien innehåller också en reflexiv del om erfarenheterna av att bära smart klocka under fyra år. Etnografins viktigaste upptäckt är att medialiseringen gör rumsligheter och tidsligheter abstrakta och föremål för konflikt. Det här skapar en nu typ av linjära rytmer: spekulativa rytmer. Det är en ny typ av linjära rytmer som är instabila, saknar kronologisk ordning och befinner sig i ständig förändring. Potentiellt kan vilken plats som helst vara vilken annan plats som helst och vilken tid som helst, vilken annan tid som helst. Utgången av de här konflikterna är en konsekvens att de inblandade parternas respektive styrkeförhållande i varje situation. Etnografin bidrar med ett tidsligt perspektiv på medialisering och ett ökat tidsligt förstående av samhället vi lever i., The purpose of this ethnographic study is to examine how mediatization affects urban life in the city of Malmö, with particular emphasis aspects of temporality. The object of study are the temporal power-relations and linear rhythms, such as patterns of work and consumption which are engendered by the mediatization of urban space. The fieldwork in this inquiry was conducted in the city center of Malmö as well as in the districts of “Seved”, “Frihamnen” and “Möllevången”. The study also includes a reflexive component that relates the author’s own experience of wearing a smart watch for the duration of four years. The most significant finding in this ethnography is that mediatization turns spatiality and temporality into abstractions and into sources of conflict. This in turn creates a new type of linear speculative rhythms which are unstable, lacking in chronological order and that exist in a constant state of change. This gives rise to a transformation whereby every place can potentially be turned into every other place and every point in time can be turned into every other. The outcomes of conflicts in this process are determined by the respective power relations and positions held by the parties involved in every respective situation. This ethnography provides a temporal perspective on mediatization and contributes to improving an understanding of the temporal aspects of the society in which we live.

Media has a big influence on today's society, as it is one of the main sources of information for the general public. The political scene in Sweden has become more mediazied and politicians use the media platforms to communicate with the citizens. Media has the power to produce, reproduce and challenge discourses. Thus, the purpose of this study is to investigate the construction of the refugee-discourse, with focus on refugees from Ukraine, in a selection of Swedish newspapers during the first two months of the war in Ukraine. The study aims to explain how the discourse is constructed, what affects this can have on the organizational level of social work and how this affects the social worker in regards to thoughts and actions in their profession. The study utilizes critical discourse analysis since this method connects the text to the social practice it exists in, while also looking at the production and consumption of the texts. To analyze the results, theories regarding social psychology and social constructivism were used. The analysis lead to the finding of three main discourses: (1) the diligent refugee, and what possibilities and risks they face when arriving and integrating in Sweden; (2) the refugees as vulnerable mothers and children that risk living in poverty or being exploited on the labor market; and (3) who is responsible for the social integration and care of the ukrainian refugee. The conclusion is that organizational reforms can lead to a disruption in the execution of social work, and that the individual social worker’s professional ethics can be tainted in regards to thoughts about and actions towards the Ukrainian refugee.

In the beginning of 2021 the documentary “The selected children” was aired in one of the public Swedish television channels. In the film we follow the filmmaker as he returns to his elementary school that he left almost three decades ago. His memories where positive but the film depicts abuse with a focus on the leadership and a rope swing . The ensuing media debate was influenced by the fact that the school was, and still are, a waldorf school (Steiner school) and the cult concept was frequently used. This bachelor thesis aimed to find the underlying reasons for the media usage of the cult concept in this context and further how and why a description of a school in the past became a novelty in the present. The perspective is religion sociology and medialization. The purpose is to understand how and why the cult concept is used in nationwide written news media, narrowed down to 11 articles published in Aftonbladet, Dagens ETC, DN, Expressen, GP, SvD och SVT nyheter during May and June 2021. I used a qualitative content analysis method combined with an abductive reasoning. The theory used was in the field of cults, NRM and medialization with an emphasis on media logic also described as media modus operandi. The result shows that the cult concept is used to describe and frame the extreme characteristics of the school. There is a connection between the school and other waldorf schools both in the description of the schools as cults related to abuse and abnormality but the main reason is the foundation in relation to the waldorf pedagogy and anthroposophy. The media uses a very narrow number of sources describing the school, waldorf schools and the anthroposophic movement. The descriptions are made in the present as if the film was depicting the present school as well. As such the sources alongside the framing language constructs the news value in line with the media logic. In conclusion I argue that the findings show that media uses the cult as a description aswell as

This thesis examines how journalistic news values are visualized in crisis reporting in the Swedish television news. The material is chosen with a sampling technique that is referred to as stratified selection, and provides the thesis with 70 newscasts to analyze. A crisis can be defined as a pandemic, act of terror, violence and more. Since the five main crisis situations represented in the thesis differentiate in their characteristics, there has been a distinguishing between acute and developing crisis. Regarding the methodological section, a prestudy with quantitative measurements was made to help the identification of valuable themes, that were later analyzed with a qualitative method to widen the perspective of crisis reporting. To answer the research questions of the thesis, a visual semiotic analysis was added. The use of a visual semiotic analysis contributed to an understanding of four chosen and mainly representative images. By using semiotic tools, such as denotation, connotation, symbolic, index, and iconic, the method helped locate and describe signs with underlying meanings. The thesis concludes that news values, such as elites, cultural closeness and compositing often occurs in acute crisis reporting. Some of the criterias are visualized through shaky videotaping that connotes drama and intensification. This can be explained with the news media's usage of eyewitnessed images in situations where media themselves lack material to portray the very beginning of a chaotic situation. Another result concerns the theme infographic, because of its purpose to create closeness by visually marking distances. Looking at journalistic strategies gives a deeper understanding of journalistic choices concerning their visual crisis reporting.

Discourses on Inclusion in Media. This article explores discourses on inclusion in articles about education in Sweden’s four largest newspapers, and how these discourses position children, students, teachers, and schools. The findings indicate that the journalistic practices of agendization, accountabilization, factualization, emphasizing, and sensationalization have impacted arguments and increased the newsworthiness of the subject. Inclusion is often discussed in a sporadic and inconsistent way and students and teachers are often positioned out of a deficit perspective. Discourses were demarcated on three interrelated levels: an individual level, an organisational level, and a societal level., Inkluderingsbegreppets makt och mening

The aim of this study is to investigate how religious symbols have been used in marketing historically and how the use of religion in advertising may reflect different conceptions of religiosity. In this study, we look at which religions are used in marketing, whether it is possible to see a change in usage over time, and what it is about the religious symbols that makes them favorable to use in advertising. Three newspapers have been selected for this study because they represent three different types of newspapers during the period November 1901 to November 1906. The evening paper Aftonbladet, the morning paper Svenska Dagbladet and the weekly magazine Idun. For the collection of advertisements, I have used the concept of banal religion from mediatization theory, which together with mediatization constitutes our framework for interpretation of the collected material. The advertisements where then compiled and analyzed through multimodal discourse analysis. The results show that there are several different religious symbols in the advertisements from different traditions. It is also possible to observe small changes over time during the study's focus period. In an analysis of the material, several different reasons have also emerged why religion in advertising acts as an effective sales tool, including by highlighting properties valued by the present society.

Knivdådet i Vetlanda inträffade den 3 mars 2021 och strax efteråt, när det framkom att den misstänkte var utländsk medborgare, drabbades invånarna i Vetlanda av en “rasismvåg”. Därför var det vetenskapligt intressant att undersöka hur Vetlanda-Posten gestaltade knivdådet och gärningsmannen bakom attacken samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv var det också relevant att undersöka Vetlanda-Postens dagordning, eftersom den påverkade vilka frågor mottagarna hade åsikter om, men även hur olika sakfrågor, personer eller situationer uppfattades. Syftet med denna studie är således att se hur knivdådet och gärningspersonen gestaltas utifrån det initiala terrormotivet. För att besvara frågeställningarna om hur knivdådet och gärningsmannen bakom attacken gestaltades samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen bestod studien av en kvalitativ textanalys av 40 nyhetsartiklar från stadens lokaltidning Vetlanda- Posten. Utifrån resultatet av den kvalitativa textanalysen var beskrivningen av händelseförloppet saklig och gärningsmannen gestaltades på ett sådant sätt att skildringarna kan bidra till strukturell diskriminering och generell fördomsfullhet. I huvudsak associerades gärningsmannen med psykisk ohälsa och radikalisering, men i andra artiklar framställdes han även som talangfull och optimistisk om ett liv i Sverige. Resultatet, som sträckte sig från 4-10 mars 2021, visade även att det initiala terrormotivet påverkade bevakningen och att rapporteringen trappades ner över tid när det skälet dementerades.

In this study the medializing of the Church of Sweden during the COVID-19 pandemic have been examined to see the impact on youths’ freedom of religion during the time of the Swedish national restrictions to prevent the spread of COVID-19. The digital adaption of the Church of Sweden was analysed through the concept of amplification, framing and co-structuring, whilst Klasson Sundins theory on the child’s freedom of religion was adapted to investigate if the rights of the child have been limited by the restrictions to stop the spread of COVID-19 in Sweden. The conclusions are that the youth have been benefiting from the increased digitalization of the church, which has been more inviting for the youth and has made volunteering more accessible for the youth as well. It is not only the digitalization that have contributed to this. The fact that the recommendations to elderly have been more severe due to the increased risk of COVID-19 with age, has created a gap in the church when people who used to volunteer was not able to do that anymore. This gap has been filled by the youth of the church. To confirm these conclusions further research must be done, preferably by asking the people who have been working with the youth of the church and by letting the youth themselves, tell us their story about being a part of the church during the COVID-19 pandemic.

I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att

Studien behandlar huruvida medierepresentationer av elitdomare i svensk elitishockey påverkar domaryrket. Genom kvalitativ metod med intervjuer med sex utvalda domare på elitnivå baserad på deras erfarenheter kring domaryrket har frågor besvarats kring den upplevda medierepresentationen, hur den påverkar yrket samt vilka konsekvenser medierepresentationen kan medföra. Respondenternas svar har analyserats genom innehållsanalys för att finna teman vid likheter och skillnader. Studiens resultat visade att domarna inte upplever en direkt påverkan från media i arenarummet. Påverkan på domaren kommer i efterhand i form av negativa rubriker samt frekvent ökning av hot och våld. Domarna upplever att media utnyttjar domarnas yrkesroll för att skapa rubriker bra nog för klicks. Domarna upplever att de enbart får medialtid när de har begått misstag under matcher och sällan vid goda prestationer. Domarna upplever att media skapar en sanning för en gemeneman vilket resulterar i ökade hot mot domarna för att de har förstört en match. Konsekvenserna kan vid stora hot mot domarna resultera i att domarna överväger att sluta.