Search

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.

Syftet med detta arbete är att genomföra en kritisk diskursanalys av 25 stycken tidningsartiklar för att studera hur skjutningarna i Malmö under år 2018 porträtterats i massmedia. Av centralt intresse är den mediala retoriken i diskurserna mot bakgrund av risker med medieeffekter kopplade till stämpling och moralpanik. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurs som teori, teorin om moralpanik och stämplingsteorin. Den metod vilken legat till grund för studiens genomförande utgörs av Norman Fairclough´s kritiska diskursanalys med hjälp av hans tredimensionella modell. Huvudsakligt fokus har legat vid analys av diskurs som text och i analysen har arbetets teori och tidigare forskning vävts in för att underbygga resultatet. Arbetets centrala slutsatser utgörs av att diskursordningen vilken förekommer i svensk massmedia både implicit och explicit bidrar till att reproducera stereotypa föreställningar om såväl utsatta områden som individer vilka härrör därur samt att den uppskruvade retoriken underbygger rädsla i samhället., The aim of this study is to implement the method of critical discourse analysis when examining how the shootings in Malmö within the year of 2018 were portrayed by the mass media. Of central interest for the study is the rhetoric in the media discourse because of potential risks with media effects linked to labelling and moral panic. The theoretical framework of the study consists of discourse theory, the theory of moral panics and labelling theory. The method used as mentioned before consists of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The main focus has been text analysis and while analyzing the articles relevant previous studies as well as relevant theoretical literature has been used to support the result. The main conclusions of the study consists of the realization that the discourse order within swedish mass media both implicitly and explicitly contributes to reproducing stereotypical images of both areas with low socioeconomic status as well as individuals residing there. Another conclusion is that the dramatic rhetoric substantiates fear of victimization within the society.

För att ett samhälle ska fungera krävs att den sociala sammanhållningen är tillräckligt stark. I ljuset av ökad heterogenitet och ökad individualisering hos svenska folket, men också en medieutveckling präglad av ökad fragmentisering, är det många som befarar att den sociala sammanhållningen håller på att försvagas. Både internationellt och nationellt har regeringar tillsatt utredningar för att undersöka och stärka den sociala sammanhållningen. Mot den bakgrunden undersöker det här kapitlet den subjektiva sociala sammanhållningen i Sverige. Mer specifikt undersöks i vilken grad människor känner att de är en del av och behövs i det svenska samhället, i vilken grad människor känner samhörighet med människor som tillhör andra grupper än den egna, och om det finns något samband mellan den subjektiva sociala sammanhållningen och människors medieanvändning. Resultaten visar att den subjektiva sociala sam- manhållningen i Sverige är stark, även om det finns skillnader mellan olika grupper, och att sambanden med människors medieanvändning är svaga.

Titel: Vem va’ det som kasta’? – en fallstudie av den svenska nyhetsrapporteringen i samband med fotbollsrelaterat läktarvåld Författare: Jimmy Modin och Arvid Nikka. Enhet: Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för kommunikation och medier, Lunds Universitet. Sammanfattning: Grunden för uppsatsen ligger i en nyligen genomförd undersökning av analysföretaget Novus. Undersökningen visade att de personer som sällan besöker de svenska arenorna för att se på fotboll i större mån anser att det är ett våldsamt klimat på läktarna än de personer som ofta besöker arenorna. Vår fallstudie avser därför att undersöka om nyhetsjournalistiken i kvällstidningarna bidrar till att konstruera en negativ bild av fotbollssupportrar och den svenska supporterkulturen. Vi ville även se hur den rådande supporterdiskursen ser ut och vilka medialiseringstekniker som kvällstidningarna kan tänkas använda för att producera och reproducera denna diskurs. För att göra detta så har vi utgått från en kritisk diskursanalys där vi tagit hjälp av olika teoretiska ramverk som avhandlar medieeffekter, t.ex. kultivationsteorin och agendasättningsteorin. Vi har även lutat oss mot den retoriska traditionen för att se hur journalister med hjälp av sitt ordval kan påverka läsarna. Studien är dels deskriptiv men har även en normativ ansats. Fallet vi har valt att studera är matchen mellan Syrianska FC och AIK i fotbollsallsvenskan den 25 april 2011. Matchen fick avbrytas sedan det från läktarhåll kastats in knallskott mot linjedomaren Daniel Wärnmark, som fick uppsöka sjukhus för hörselskador. I vår undersökning fann vi flera exempel på hur kvällstidningarna, medvetet eller omedvetet, påverkar den allmänna opinionen till en negativ syn på den svenska supporterkulturen. Genom medialiseringstekniker och upprepningar produceras och reproduceras olika konstruktioner av fotbollsupportrar. Dessa upprepningar gör att man kan se en rådande supporterdiskurs i kvällstidningarna som ser supportrar som våldsa