Search

Den här studien syftade till att utforska hur projektdeltagare som arbetar inom kommunikationsbyråer upplever att de blir motiverade. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes sammanlagt nio intervjuer med projektdeltagare med varierande erfarenheter och ålder från olika och i vissa fall samma kommunikationsbyråer. Den insamlade data analyserades tematiskt och resulterade i tre övergripande teman. Första temat var Samhällsnyttig motivation som visade att projektdeltagare motiveras starkt av meningsfullheten i sina projekt och att den här motivationen var förankrad i ett holistiskt perspektiv. Det betonades att meningsfullheten inte bara handlade om deras egen roll och utförande, utan även om projektets övergripande syfte och mål. Andra temat, Tidsramarnas balans, diskuterade tidsramar och deadlines som framställdes som en dubbeltydig faktor, där dess påverkan på motivationen både hade en positiv och negativ effekt på projektdeltagarna beroende på individerna. Extern respons och uppmuntran var tredje temat där resultatet visade att erkännande och återkoppling, både internt och externt, var avgörande för att upprätthålla projektdeltagarnas motivation. Den här formen av feedback fungerade även som en morot för att utveckla deras kompetens och därigenom stärka deras motivation. Slutligen kunde den här studien dra slutsatsen att projektdeltagare känner sig mest motiverade när deras arbete upplevs som meningsfullt, får uppmärksamhet samt är inom en balanserad tidsram. Dessutom indikerade resultaten att mognad i rollen som projektdeltagare skapade en ökad självständighet och minskad beroende av yttre motivation, med en ökad inre motivation som följd., This study aimed to explore how project members working within communication agencies experience how they are motivated. Using a qualitative method with semi-structured interviews, nine project members of varied experience and ages were interviewed from different communication agencies, and in some cases, the same agency. The collected data was thematically analyzed, resulting in three overarching themes. The first theme was Socially Beneficial Motivation, which revealed that project members are strongly motivated by the meaningfulness of their project, and this motivation is rooted in a holistic perspective. It was emphasized that meaningfulness extends beyond their individual roles and execution, encompassing the overall purpose and goals of the projects. The second theme, Balance of Time Frames, discuses time frames and deadlines as a dual factor. The impact of time frames on motivation was depicted as both positive and negative, depending on individual circumstances. The third theme was External Feedback and Encouragement, where the results indicated that recognition and feedback, both internally and externally, were crucial for maintaining the motivation. This form of feedback also served as an incentive to develop their skills and thereby strengthen their motivation. In conclusion, this study found that project members feel most motivated when their work is perceived as meaningful, receives attention, and operates within a balanced timeframe. Additionally, the results indicated that maturity in the role of project members created increased independence and reduced dependence on external motivation, resulting in heightened internal motivation.

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter av samling för barn i förskolan. För att samla in material som besvarar vårt syfte har åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare använts som metod. Forskningen som valts ut pekar på att regler kring samlingen ofta finns samt att barnens tankar får ytterst lite plats. Den valda teorin för studien är Antonovskys salutogena teori där KASAM, en känsla av sammanhang, är i fokus. Med hjälp av KASAM:s tre centrala begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet analyserades resultatet. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien tycks använda olika anpassningar för att barnen ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Anpassningarna skiljer sig från varandra men förskollärarna uttrycker att samlingen ska upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen. Resultatet visar också att det i förskollärarnas utsagor framkommer att de har en delad syn på samlingens syfte. Vissa av förskollärarna påtalar att samlingen alltid bör ha ett tydligt syfte medan andra talar om att samlingen kan vara ett sätt för att skapa en gemenskap. Studiens resultat visar vidare att KASAM verkar tillämpas i förskolans verksamhet och att beskrivna strukturer och rutiner kan möjliggöra för att barnen ska känna att samlingen blir begriplig.

Gymnasielärare har ett stressigt och komplext jobb, för att få lärare att stanna kvar i yrket behöver forskning bedrivas kring vad som är salutogent med arbetet. Studier har tidigare utförts kring hur teorin om en känsla av sammanhang (KASAM) kan användas för att arbeta salutogent. Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för en gymnasielärares upplevelse av sitt arbete och vilka faktorer som ansågs vara viktiga för skolan som en salutogen arbetsplats. Frågeställningarna lydde: hur upplever den enskilde gymnasieläraren sitt arbete och vad är av betydelse för en salutogen arbetsplats enligt gymnasieläraren? Data samlades in via kvalitativa intervjuer med elva gymnasielärare. Utifrån en induktiv, tematisk analys av insamlad data framkom fem teman som alla var väl överensstämmande med tidigare forskning inom området och visade på att det finns flera aspekter som lärarna anser vara salutogena, som meningsfullhet i att se sina elever lyckas och goda sociala relationer med kollegor. Andra aspekter av den salutogen arbetsplatsen behöver dock utvecklas, där tillgängliga resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, renodlat uppdrag och kommunikation är framträdande.

Bakgrund: Allt fler drabbas av demenssjukdom till följd av en ökad ålder. Eftersom befolkningen växer blir det även fler personer som är yngre än 65 år när de drabbas av demenssjukdom. Förhållandena för en yngre person med demenssjukdom ser annorlunda ut än för en äldre person. De har andra behov som behöver tillgodoses för bibehållen livskvalitet. Vi vill med detta examensarbete belysa vikten av meningsfulla aktiviteter för yngre personer med demenssjukdom från vårdpersonalens erfarenheter med förhoppning om att det kan leda till en ökad personcentrerad vård och fortsatt utveckling inom detta område. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter om meningsfulla aktiviteter för yngre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes på nio personer som arbetar med yngre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Totalt fyra boenden valdes ut där endast personer bor som insjuknat i demenssjukdom vid ung ålder. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att aktiviteter för yngre personer med demenssjukdom behöver individanpassas för att bli meningsfulla. Aktiviteter som är meningsfulla ger ökat välmående och livskvalitet. Att lyckas anpassa aktiviteten är utmanande för vårdpersonal och det krävs stor kunskap om bemötande för att kunna skapa personcentrerad aktivitet som upplevs meningsfull. Meningsfulla aktiviteter som inte individanpassas riskerar att ge ökad beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Slutsats: Yngre personer med demenssjukdom upplever ökad livskvalitet om personal lyckas skapa personcentrerade aktiviteter som upplevs meningsfulla., Background: An increasing number of people are suffering from dementia because of advancing age. As the population grows, more individuals who are younger than 65 years will tend to develop dementia. The circumstances for a younger person with dementia differ from those of an older person. The needs differ from what an older person needs to maintain quality of life. With this dissertation, we aim to highlight the importance of meaningful activities from the experiences of healthcare professionals, hoping that it may lead to increased person-centered care and further development in this field. Aim: To describe healthcare professionals' experiences regarding meaningful activities for younger individuals with dementia in specialized accommodation. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted with nine healthcare professionals working with younger individuals with dementia. Four residences were selected, housing only persons who developed dementia at a young age. The results were analysed using qualitative content analysis. The interviews were transcribed and analysed using a manifest content analysis. Results: The result shows that activities for younger people with dementia need individualization to become meaningful. Meaningful activities enhance well-being and quality of life. It is challenging for healthcare workers to successfully adapting the activity to suit the person. It requires extensive knowledge of communication to be able to establish individualized activities that are meaningful. Meaningful activities that are not personalized risk increasing behavioral and psychological symptoms of dementia. Conclusions: Younger individuals with dementia experience increased quality of life if personnel succeed in personifying the activity to make it meaningful.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem i alla åldrar. Hos personer som har bestående psykisk ohälsa är medellivslängden förkortad med 25-30 år. Arbetsterapeuten har en viktig roll i att fokusera på vardagen hos personer som lider av psykisk ohälsa. Författarna har uppmärksammat ett behov av att fokusera på möjliggörandet av aktivitetsengagemang hos personer med psykisk ohälsa. Aktivitetsengagemang innefattar den subjektiva upplevelsen av att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av aktivitetsengagemang vid arbetsterapeutisk behandling för personer med psykisk ohälsa. Metod: En scoping review med tematisk analys genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med underteman: ”Arbetsterapeutens insats” med undertemana ”Arbetsterapeutens roll”, ”Arbetsterapeutens kunskap” och ”Behandlingens utformning”. ”Meningsfull aktivitet” med undertemana ”Att vara delaktig i ett socialt sammanhang” och ”Sambandet mellan känslor och aktivitetsengagemang”. ”Återhämtning” med undertemana ”Återhämtningsprocessen”, ”Flow”, ”Empowerment” och ”Reflektion”. Slutsats: Aktivitetsengagemang är i den arbetsterapeutiska behandlingen väsentlig för personer i deras återhämtning att nå en förbättrad psykisk hälsa och välbefinnande. Implikationer: Ökad kunskap och förståelse av aktivitetsengagemang i främjandet av psykisk hälsa och återhämtning., Background: Mental illness is a major health problem existing in all ages. In people with mental illness, the average life expectancy is shortened by 25-30 years. The occupational therapist has an important role in focusing on the everyday life of people suffering from mental illness. The authors have drawn attention to a need to focus on enabling occupational engagement in people with mental illness. Aim: The aim of this study was to elucidate the importance of occupational engagement in occupational therapy treatment for clients with mental illness. Method: A scoping review with thematic analysis was performed. Results: The analysis resulted in three main themes with sub-themes: "Occupational therapists work efforts" with sub-themes "The role of the occupational therapist", "The occupational therapist's knowledge" and "Design of the treatment". "Meaningful activity" with sub-themes "Participation in a social context" and “The relationship between emotions and occupational engagement”. "Recovery" with sub-themes "The recovery process", "Flow", "Empowerment" and "Reflection". Conclusion: In occupational therapy, occupational engagement is essential for people in their recovery to achieve improved mental health and well-being. Implications: Increased knowledge and understanding of occupational engagement in the promotion of mental health and recovery.

Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver erfarenheter av vårdhundar för att främja aktivitet och delaktighet hos personer med funktionsnedsättning. Metod: Nio artiklar inkluderades varav sju var kvalitativa samt två var av mixad metod där de kvalitativa resultaten inkluderades i översikten. Sökningarna genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna medtogs vidare till analysen handlade om barn med funktionsnedsättning. Under analysen identifierades likheter och skillnader vad gäller artiklarnas metodologiska tillvägagångssätt, analysgång, syften samt resultat. Utifrån analysen identifierades tre kategorier. Resultat: Kategorin Vårdhunden främjar meningsskapande aktiviteter visade att barnen upplevdes som lugnare i vårdhundens närvaro samt att vårdhunden skapade meningsfulla aktiviteter. Kategorin Främjandet av aktiviteter i trygga miljöer beskriver att hunden kan bidra till ett icke-dömande klimat där barnen kan utföra aktiviteter. Kategorin Vårdhunden möjliggör delaktighet i aktivitet samt i den sociala miljön visade att barnens sociala delaktighet upplevdes öka, vilket visades genom att hunden underlättade relationsbyggandet mellan barnet och andra personer. Slutsats: Att använda vårdhundar inom arbetsterapi har potential att främja aktivitet och delaktighet för barn med funktionsnedsättning., Purpose: To create an overview of the research that describes the experiences of service dogs to promote activity and participation for people with disabilities. Method: Nine articles were included, of which seven were qualitative and two were mixed method studies with the qualitative results included in this overview. The searches were made through the databases CINAHL and PubMed. All articles that met the criterias were about children with disabilities. During the analysis, similarities and differences were identified in terms of the articles’ methodological approach, analysis process, aims and results. Based on the analysis, three categories were identified. Result: The category The service dogs promotes meaningful activities showed that children were perceived as calmer in the dogś presence and created meaning fulactivities. The category Promotion of activities in safe environments describes that the dog can contribute to a non-judgmental climate where the children can perform activities. The category Service dog enable participation in activity as well as in the social environment showed that the children’s social participation was perceived to increase, which was shown by the fact that the dog facilitated the building of relationships between the child and other people. Conclusion: Using service dogs in occupational therapy has the potential to promote activity and participation for children with disabilities.

Denna uppsats har som syfte att undersöka det mellanmänskliga mötets kraft att bidra till meningsfullhet för människor som bor på äldreboende. Mitt skrivande tar avstamp i min egen yrkespraktik och utgår från två berättelser om starka möten som uppstått i mitt arbete som aktivitetscoach, när vi varit engagerade i aktiviteter inom musik, rörelse och poesi. Essän utforskar vad som uppstår i själva mötet och belyser detta utifrån några olika aspekter: Den åldrande människan och hennes existentiella dimensioner i äldreboendets miljö, meningsfullhet i relation till nuet, framtiden och det förflutna, musikens och kulturens betydelse, samt den praktiska kunskapens uttryck. I mitt utforskande tar jag hjälp av tankegångar från bland annat Simone de Beauvoir, Martin Buber, Victor Frankl och Jonna Bornemark. Undersökningen belyser hur närvaro, öppenhet och att mötas i ömsesidighet kan vara avgörande förhållningssätt i bemötandet av de äldre, samt att musik och andra konstnärliga uttryck har en särskild kraft att bjuda in till närvaro och starka möten., This essay aims to investigate the power of interpersonal encounters to contribute to meaningfulness for individuals living in eldercare facilities. Drawing from my own professional experience as an activity coach, I focus on two narratives of impactful encounters that occurred during activities involving music, movement, and poetry. The essay explores what emerges in these encounters, illuminating various aspects: the aging individual and their existential dimensions within the eldercare environment, meaningfulness in relation to the present, future, and past, the significance of music and culture, and the expression of practical knowledge. In my exploration, I draw on insights from thinkers such as Simone de Beauvoir, Martin Buber, Victor Frankl, and Jonna Bornemark. The study highlights how presence, openness, and mutual engagement can be crucial attitudes in interacting with the elderly, and how music and other artistic expressions hold a special power to invite presence and meaningful encounters.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka faktorer socialsekreterare beskriver bidrar till att de väljer att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien genomfördes utifrån att tidigare studier och nyhetsrapportering rapporterar om att socialsekreterare väljer att lämna sin arbetsplats och i vissa fall yrket som socialsekreterare helt. Studien grundades på intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide där åtta respondenter deltog. Data analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Det slutliga resultatet av den reflexiva tematiska analysen ledde till tre teman som kan förklara vilka faktorer som är bidragande till varför socialsekreterarna stannar kvar på sitt arbete. De teman som framkom var kollegors stöd, stödjande och inkluderande ledarskap samt flexibilitetens roll för arbetsmiljön. Respondenterna berättar i temat Kollegors stöd om vikten av att kunna prata med varandra om ärenden eller saker de behöver stöd i på arbetsplatsen. I det andra temat Stödjande och inkluderande ledarskap berättar respondenterna om vilka faktorer ledningen har som bidrar till att de stannar där de nämner att bli sedd, lyssnad till, handledning samt att arbetet de utför blir uppmärksammat. I det sista temat Flexibilitetens roll för arbetsmiljön uppger respondenterna att olika arbetsuppgifter är en stor bidragande faktor som bidrar till att arbetet upplevs meningsfullt och utvecklande. Studiens slutsats är att om ledarna för socialsekreterare finns där för sina anställda, uppmärksammar deras arbete och ser till att deras arbetsuppgifter är omväxlande, samt arbetar för att främja psykologisk trygghet. Om ledarna arbetar aktivt med det kan det öka chanserna att socialsekreterare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats.

Syftet med studien har varit att analysera och beskriva pedagogers uppfattningar om elevinflytandets betydelse för elevers meningsfullhet på fritidshemmet utifrån följande forskningsfrågor: Hur beskriver pedagogerna att arbetet ser ut med elevinflytande i fritidsverksamheten? Vad anser pedagogerna i fritidshemmet är meningsfullt för eleverna? Studien använde en kvalitativ metod med två fokusgrupper i mellersta Sverige. Studieobjektet grundar sig på att forskning belyser komplexitet i läraren i fritidshemmets uppdrag, med betoningar på ökade krav, undervisning och måluppfyllelse. Komplexiteten är också att elevers perspektiv på vad fritidshemmet ska innehålla hamnar i kläm mellan de ökade kraven på undervisning och måluppfyllelse. Det har lett till att äldre elever väljer att sluta på fritidshemmet, bland annat för att kraven från skolan har följt med in i fritidshemmet samt att upplevelsen då beskrivs vara tråkig. Materialet har spelats in via mobiltelefoner, transkriberats och kodats i två steg. Vi har använt oss av en teoretisk tematisk analys. Det teoretiska tematiska analysverktyg som använts är Harry Shiers delaktighetsmodell. Uppsatsens teoretiska glasögon har varit det sociokulturella perspektivet, i huvudsak framträdande i diskussionen. Resultatet styrker tidigare forskning inom elevinflytande och meningsfullhet i fritidshemmet. Uppdraget ses som komplext med yttre faktorer, korstryck och spänningar som påverkar möjligheten till elevers inflytande och upplevelse av meningsfullhet. Resultatet visar på en ny aspekt, att glappet mellan elevernas ålder, förväntningar och mognad skiljer sig åt. I diskussionerna betonas att elevinflytandet är en viktig faktor för elevers meningsfullhet i fritidshemmet. Studien bidrar med ökad förståelse av pedagogernas uppfattningar om elevinflytande och meningsfullheten i fritidshemmen., Godkänt datum: 2024-05-27

Bakgrund: Rekryteringsutmaningar och hög personalomsättning är ett ständigt bekymmer inom vård- och omsorgssektorn. Många medarbetare inom vård- och omsorgssektorn uppnår pensionsålder och det påverkar således rekryteringsbehovet. Det behövs 132 000 anställda inom välfärdssektorn mellan 2019–2029, samt 336 000 personer på grund av pensionsavgångar. Syfte: Den här studien avser undersöka hygien- och motivationsfaktorers inverkan på arbetstillfredsställelse inom vård- och omsorgssektorn på ett kommunalt korttidsboende i Sverige. Studien ämnar också undersöka ifall andra faktorer, utöver hygien- och motivationsfaktorerna, har inverkan på arbetstillfredsställelse. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med nio medarbetare och gav således relevant information om deras upplevelser och tankar kopplat till arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen. Analys: Empirin analyseras genom öppen kodning och i förhållande till den teoretiska referensramen som består av Herzbergs tvåfaktorsteori. Analysen består även av studiens empiriska fynd. Slutsats: Enligt teorin om hygien- och motivationsfaktorer kan enbart motivationsfaktorer inverka på arbetstillfredsställelse. I den här studien har både hygien- och motivationsfaktorer inverkan på arbetstillfredsställelse. Hygienfaktorerna lön, företagspolicy, administration, arbetssäkerhet, status och faktorer i privatlivet har däremot ingen inverkan på arbetstillfredsställelsen, enbart på graden av missnöje., Background: Many employees in the health and care sector are reaching retirement age, which is affecting the need for recruitment. There is a projected need for 132,000 employees in the welfare sector between 2019–2029, as well as an additional 336,000 due to retirements. Recruitment challenges and high staff turnover remain a constant concern in the healthcare sector. Purpose: This study intends to investigate the impact of hygiene and motivational factors on job satisfaction within the health and care sector in a municipality in Sweden. The study also aims to explore whether other factors, alongside hygiene and motivation factors, impact job satisfaction. Method: A qualitative method is used, in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with nine employees and provided relevant information about their experiences and thoughts related to job satisfaction in the workplace. Analysis: The empirical data is analyzed using open coding, in relation to the theoretical framework which includes Herzberg's two-factor theory. The analysis also includes the study's empirical findings. Conclusion: According to the theory of hygiene and motivational factors, only motivational factors can affect job satisfaction. However, in this study, it was found that both hygiene and motivational factors influence job satisfaction. The hygiene factors of salary, company policy, administration, job security, status, and personal life factors do not affect job satisfaction, only the degree of dissatisfaction.

Detta var en kvalitativ studie där sex personer medverkade i intervjuer. Syftet var att undersöka chefer och medarbetares upplevelser av inre motivation och meningsfullhet såsom begreppen defineras enligt teorierna om Kasam och Self Determination Theory, kopplat till en välfungerande organisation. Tematisk analysmetod användes för att svara på studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att meningsfullhet, så som det förstås enligt Kasam och inre motivation från Self Determination Theory, tillsammans bidrar till arbetsengagemang utifrån ett arbets- och organisationsperspektiv. Studien visar även att gemenskap och socialt stöd är viktigt för att individer ska uppleva en hög känsla av inre motivation på arbetsplatsen. Likaså visade resultatet att individer som upplever inre motivation och meningsfullhet bidrar till en välfungerande organisation där individerna är engagerade i sina arbeten. Individer som upplever inre motivation samt meningsfullhet har goda förutsättningar för att uppnå en god psykologisk hälsa., This was a qualitative study with six people participated in interviews. The aim was to examine managers' and employees' experiences of intrinsic motivation and meaningfullness, as the concepts are defined according to the theories of Sense of Coherence and Self Determination Theory, linked to a well-functioning organization. Thematic analysis method was uused to answer the aim of the study and the study question. The result showed that meaningfullness, as understood within SOC and intrinsic motivation from Self Determination Theory, together contribute to work commitment based on a work and organizational perspective. The study also shows that kinship and social support are important for individuals to experience a high sense of intrinsic motivation in the workplace. Likewise, the results showed that individuals who experience intrinsic motivation and meaningfullness contribute to a well-functioning organization where the individuals feel strong work engagement. Individuals who experience intrinsic motivation and meaningfullness are prone to achieve good psychological health.

Detta examensarbete undersöker hur rektorers och förskollärares konstruktioner av ledarskap påverkas i en organisation med distribuerat ledarskap. Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie där olika sätt att organisera för ledarskap jämfördes genom fokusgruppsdiskussioner med rektorer och förskollärare på ett förskoleområde. Den data som samlades in inom ramarna för studien bearbetades genom innehållsanalys och i förhållande till socialkonstruktionistiskt perspektiv som teoretisk ram. Resultatet av den här fallstudien visar att den växelverkan mellan stöttande rektorer och självständiga förskollärare som uppstår i deras distribuerade ledarskap är framgångsrikt för att skapa professionell autonomi och ökad meningsfullhet. Ett mer effektivt ledarskap framträder genom rektorernas förmåga att utmana traditionella ledarskapsnormer för att möjliggöra distribuerat ledarskap på sina enheter. Rektorerna betonar vikten av delat ledarskap för att lätta bördan och kunna skapa mer meningsfulla sammanhang för alla medarbetare – oavsett yrkestitel. Förskollärare får förutsättningar att utveckla reell ledarskapskompetens genom distribuerat ledarskap: exempelvis genom att leda reflektion i arbetslag eller leda kompetensutveckling, utföra auskultation, föreläsa och leda workshops både internt och externt. Förskollärarna i fallstudien ser rektorn som en central aktör och tonsättare i att forma kulturen för detta ledarskap och ge riktad, relevant kompetensutveckling. Genom förskollärarnas ökade känsla av meningsfullhet i sitt uppdrag, samt möjligheten till en mångfald av perspektiv och kompetenser som finns i det distribuerade ledarskapet, får barnen ta del av mer meningsfulla sammanhang.

Här nedan presenteras en kvalitativ studie grundad i hermeneutik. Studiens metodologiomfattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer. Syftet med undersökningen var attanalysera personalens uppfattningar om vad meningsfulla relationer innehåller. Vi har ävenundersökt de strategier som används för att skapa dessa relationer samt identifierat derelationella och strukturella utmaningar som kan uppstå i processen. Genom intervjuer medfyra informanter från olika HVB har vi försökt fånga upp insikter om deras upplevelser.Resultaten indikerar på att personalen betonar personliga egenskaper såsom tillit, ärlighetoch respekt som fundamentala faktorer för att utveckla meningsfulla relationer medungdomar. Utöver detta framkommer det att personalen står inför strukturella hinder inomverksamheten, där en lucka mellan ledning och personalgrupp potentiellt kan påverka detdagliga behandlingsarbetet negativt

Bakgrund: Demens är en global åldersrelaterad och degenerativ sjukdom. Demens medför kognitiva försämringar samt svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter, vilket medför att de är i större behov av stöd, hjälp och arbetsterapeutiska åtgärder. Arbetsterapeutens roll är att anpassa aktiviteter utifrån klientens behov, önskningar och förutsättningar. Att kunna utföra meningsfulla aktiviteter bidrar till hälsa och välbefinnande. Syfte: Beskriva betydelsen av meningsfulla aktiviteter som intervention för personer med demens. Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från två olika databaser, Cinahl och Medline Ebsco. Studiens avgränsningar är engelsk text, peer-reviewed samt publicerade mellan årtalen 2010–2023. Det utfördes en kvalitetsgranskning utifrån Forsberg och Wengströms kriterier för att bedöma artiklarnas kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det att personer med demens upplever arbetsterapeutiska interventioner som meningsfulla och positiva. Detta redovisas i fyra kategorier och två underkategorier; Meningsfulla aktiviteter, Bekanta aktiviteter, Självutveckling, Klientcentrering, Det sociala sammanhanget samt Rogivande aktiviteter. Slutsats: Arbetsterapeutiska aktiviteter har en stor betydelse för personer med demens.

Arbetsterapeuters professionella resonemang om äldre personer i risk för suicid Abstrakt Introduktion: Suicid ökar med stigande ålder och har högst prevalens bland äldre personer. För att minska äldres suicidalitet är det viktigt att identifiera riskfaktorer, samt utveckla effektiva insatser. Arbetsterapeutens roll beskrivs vara att stödja den äldre personen i att finna hopp om framtiden och att skapa en tillvaro med meningsfulla aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters professionella resonemang om äldre personer i risk för suicid Metod: En kvalitativ intervjustudie där tio arbetsterapeuter rekryterades genom snöbollsurval och strategiskt urval genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom olika organisationer och träffade regelbundet äldre personer. Resultat: Resultaten presenteras i tre kategorier: Arbetsterapeutens resonemang om teoretisk kunskap, Arbetsterapeutens resonemang om praktisk erfarenhet samt Resonemang kring organisatoriska förutsättningar. Arbetsterapeuters resonemang om teoretisk kunskap sågs som en grund för att kunna arbeta suicidpreventivt mot äldre personer. Arbetsterapeuterna upplevde att de hade begränsade erfarenheter av att bemöta äldre personer med suicidala tankar, och det fanns begränsat med rutiner kring hur man bemöter dessa personer. Samverkan inom organisationen sågs som en förutsättning för att kunna ge adekvat vård. Slutsats: Mer kunskap om hur arbetsterapi kan användas i suicidpreventivt arbete behövs, och rutinerna i verksamheterna behöver stärkas., Occupational therapists’ professional reasoning about older people at risk of suicide. Abstract Introduction: Suicide increases with age and has the highest prevalence among older people. To reduce the suicidality of older people, it is important to identify risk factors, but also to develop effective interventions. The role of the occupational therapist is described as supporting the older person in finding hope for the future and to create an existence with meaningful activities. Aim: The purpose of the study was to shed light on occupational therapists' professional reasoning about older people at risk of suicide. Method: A qualitative interview study where ten occupational therapists were recruited through snowball selection and strategic selection was conducted. The occupational therapists were active in various organizations and regularly met older people. Results: The results are presented in three categories: The occupational therapist's reasoning about theoretical knowledge, The occupational therapist’s reasoning about practical experience and Reasoning about organizational conditions. Occupational therapists' reasoning about theoretical knowledge was seen as a basis for being able to work suicide prevention against older people. The occupational therapists felt that they had limited experience of dealing with older people with suicidal thoughts, and there were limited routines for how to respond to these people. Collaboration with other professions and activities was seen as a prerequisite for being able to provide adequate care. Conclusions: More knowledge about how occupational therapy can be used in suicide prevention is needed, and the routines in the activities need to be strengthened.

Friluftsliv i skolan har stått inför ett antal utmaningar de senaste årtionden med bland annat nedskärningar av resurser och att friluftslivsdagar som tagits bort från de nya läroplanerna. Men området ska ändå hålla en liknande kvalité som det gjorde innan. Detta skapar dilemman för idrottslärare som nu har en svår utmaning framför sig. Uppsatsens syfte är att undersöka hur idrottslärare genomför sin friluftslivundervisning med kvalité och se vad dessa lärare gör för att göra sin undervisning meningsfull. Metoden för studien var att enskilt intervjua idrottslärare från urvalet för att se hur de arbetar. Urvalet för studien var selektivt och valdes utifrån ett antal kriterier som framtogs från skolornas hemsidor. En kvalitativ analys användes för att kunna se teman i transkriberingen. Resultatet för uppsatsen visade på att det fanns ett antal sätt som lärarna arbetade på för att skapa en meningsfull friluftslivsundervisning. Deltagarna menar på att det viktigt att idrottslärare använder kvalitativa upplevelsebaserade aktiviteter, planerar undervisningen genom ämnesöverskridande projekt, baserar undervisningen på progression och utmanar eleverna på en lagom nivå för att göra undervisningen meningsfull. Slutsatsen för uppsatsen menar att om andra idrottslärare använder liknande arbetssätt som de deltagande idrottslärarna kan de göra sin undervisning mer meningsfull och på så sätt skapa en meningsfull friluftslivundervisning.

Barns fysiska och psykiska hälsa har en viktig koppling till den utomhuspedagogiska verksamheten. Tidigare forskning visar att utomhuspedagogik är positivt för barnens hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, samarbetsförmåga och välmående. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring barns fysiska och psykiska hälsa i relation till utomhuspedagogik. Följande frågeställning formulerades: Hur ser förskollärare på relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och utomhuspedagogik? Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och begreppet KASAM, känsla av sammanhang, vilket innefattar vikten av att barn känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex förskollärare i två olika kommuner, dessa transkriberades och analyserades sedan genom tematisk analys. Utifrån studiens resultat kom vi fram till att barn som deltar i regelbunden utomhuspedagogisk verksamhet främjar sin psykiska och fysiska hälsa samt att det stärker deras KASAM. Resultatet visar också att det finns ett upplevt motstånd från kollegor mot utomhuspedagogik och att det vore intressant om vidare forskning kan undersöka vad detta motstånd grundar sig i.

Den här studien har utforskat vuxna människors minnen och erfarenheter av den musikundervisning de fick under mellan- och högstadiet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer där deltagarna fick svara på frågor kopplade till meningsfullhet och vilken, om någon, påverkan undervisningen har haft på livet efter skolgången. De sex deltagarna i studien är alla i åldrarna 35-50 år och arbetar inte professionellt med musik idag. Resultaten visar på behovet av en motiverande, engagerande och meningsfull undervisning i musik och att den upplevda meningsfullheten är sammankopplad med en känsla av delaktighet i undervisningen och deltagarnas egna musikaliska identitet. Tidigare forskning visar på ämnets potential, men studien visar att undervisningen i flera fall misslyckats med att uppnå den potentialen. Känslan av att kunna något och att lära tillsammans är återkommande i resultatet. Vikten av en positiv och resonant upplevelse av undervisningen där läraren är inkluderande och kompetent efterfrågas av deltagarna. Studien belyser hur undervisningen kan upplevas av den elev som inte har ett aktivt intresse för musik och hur en lärare kan agera för att göra undervisningen meningsfull.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma. Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper., Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation., In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara & Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p <0,05) socialt stöd., Problem: There are increasingly high demands on nursing staff and sickness absence is high among assistant nurses. In care and socialcare, psychosocial workloads occur. This has sparked interest in investigating the psychosocial work environment of assistant nurses. Purpose: This study investigates whether professional experience has an impact on the psychosocial factors, meaningfulness and social support for assistant nurses in home care. Theory: The study's theoretical framework is based on Herzberg's hygiene and motivation theory, the demand-control-support model and sense of coherense (KASAM). Method: The study was based on a quantitative methodology. The study's selection method was based on convenience sampling. The sample consisted of assistant nurses who worked in three municipalities (Skövde, Skara & Tibro). A total of 71 respondents answered the survey. To analyze the data, two regression analyzes were carried out. Results: The result could not demonstrate that the dependent variable professional experience affects the two independent variables meaningfulness and social support. The analysis also checked the effects of gender, age and municipality. It is interesting to note that the factors gender and municipality the assistant nurses worked in affect (p <0.05) social support.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen., Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

För att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser börjar ett perspektiv på arbetsmiljöarbete gå från att fokusera på vad som gör människor sjuka, till att fokusera på vad som gör människor friska. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete har därmed börjat att växa fram som innebär att utveckla, möjliggöra och bevara det som fungerar bra på arbetsplatsen. Känsla av sammanhang (KASAM), är en teori som myntades av Aaron Antonovsky (2005). Teorin kan användas i ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete då den kan ge en förståelse över vilka faktorer som kan främja hälsa. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är teorins tre komponenter. Genom att stärka komponenterna kan hälsa främjas. Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan stärka känslan av sammanhang i arbetet och vidare beskriva hur känslan av sammanhang upplevs av de anställda på ett detaljhandelsföretag. Genom en abduktiv tematisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer, studeras vilka förutsättningar arbetsgivaren ger de anställda för att stärka KASAM. Vidare studeras hur upplevelsen av känslan av sammanhang är ur ett medarbetarperspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av Antonovskys teori känsla av sammanhang och dess tre komponenter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det är ett öppet och familjärt klimat på företaget. Det visade sig även att de anställda stöttar varandra och är engagerade i sitt arbete. Av resultatet framkom att företaget har flera värderingar, varav en är tillsammans, vilket genomsyrar det mesta på företaget. Samtliga av de anställda tar fasta på värderingen tillsammans vilket präglar deras sätt att vara och agera. Genom värderingen tillsammans skapas en gemenskap på det undersökta detaljhandelsföretaget som är av betydelse för att stärka känslan av sammanhang., To promote health and well-being at workplaces, a perspective on work environment management has shifted from mainly focusing on what makes people sick, to another perspective, what makes them healthy and causes well-being. Health-promoting work environment management has thus begun to emerge, which means developing, enabling and preserving what works well in the workplace. Aaron Antonovsky (2005), founded a theory: Sense of coherence (SOC), which can be used in health-promoting work environment management as it can provide an understanding of which factors that can promote health. The SOC theory's components are comprehensibility, manageability, and meaningfulness and by strengthening the components, health can be promoted. The purpose of this study is to create an understanding of which factors that can strengthen the sense of coherence at work and also describe how the sense of coherence is experienced by the employees at a retail company. Through an abductive thematic analysis of eight semi-structured interviews, the prerequisites the employer gives the employees to strengthen SOC are studied. Furthermore, the experience on how the SOC is from the perspective of an employee are studied. The theoretical framework of the study is based on Antonovsky's theory sense of coherence and the three components. Based on the interviews, it turned out that there is an open and familiar atmosphere within the company. It also turned out that the employees support each other and are committed to their work. The results indicate that the company has several values, one of which is togetherness,which permeates most of the company. All employees adhere to the value togetherness, which characterizes their way of being and acting. Through the value togetherness, a fellowship is created within the retail company, which is important for strengthening the sense of coherence.

Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.

Det behövs en god lärmiljö som är anpassad utifrån elevernas behov för att elever ska lära och utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2022). För bästa förutsättningar till lärande behöver eleverna känna KASAM som står för Känsla Av SAMmanhang. Det innebär att eleverna behöver känna begriplighet meningsfullhet och hanterbarhet under skoldagen (Antonovsky, 2005). I anpassad grundskola och gymnasieskola behöver elever stöttning i sin kommunikation, då de kan ha svårt att uttrycka sig. Det är viktigt att de får denna stöttning eftersom alla elever har rätt att uttrycka sina känslor och tankar, samt att få en förståelse för samspel och sin omgivning (Socialdepartementet, 2008). Vi har erfarenhet av att det ibland saknas verktyg och kompetens inom alternativ kompletterande kommunikation, AKK i anpassad grund- och gymnasieskola. Syftet med studien var att ta del av lärarnas tankar om hur de med hjälp av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) gör skoldagen meningsfull för elever som läser mot ämnesområden på anpassad grundskola- och gymnasieskola. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien. Vi har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare med lärarlegitimation som arbetar på anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. För att analysera datainsamlingen gjorde vi en tematisk analys. Följande teman framkom under analysen: ta tillvara på elevernas intressen för att skapa begriplig, hanterbar och meningsfull undervisning; självständighet i skolan och i framtiden; lärarens förutsättningar att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för eleverna. Resultatet i denna studie visade att samtliga tio lärare arbetade med förtydligande pedagogik och AKK på olika sätt. Det var vanligt förekommande med bilder, tecken som stöd samt föremål i alla verksamheter och användes i samtliga ämnesområden. Lärarna uppfattade att det var lättast att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet med stöd av AKK i hem- och konsumentkunskap

Det finns ett stort behov av att göra ungdomar delaktiga i kommunernas utveckling. Offentliga rum är sällan anpassade efter ungdomars behov, trots att de har en viktig roll för ungdomars utveckling. Ungdomar är dessutom experter på att vara ungdomar och är, tillsammans med barn, den generation som längst kommer leva med konsekvenserna av besluten vi tar idag. Utöver positiva effekter för våra livsmiljöer, kan ungdomsdeltagande leda till att ungdomar känner sig som en del av samhället, lär sig hur det demokratiska systemet fungerar och utvecklar ett intresse för samhällsutveckling. Den stora frågan är hur ungdomsdeltagandet ska utformas. I den här studien har jag undersökt fenomenet ungdomsråd, vilket är ett opolitiskt inflytandeforum för ungdomar att lyfta sina åsikter och idéer i sin hemkommun. Syftet med studien är att förstå ungdomsrådens roll i att göra ungdomars röster hörda och bidra till en hållbar stadsutveckling. Studien är utformad som en fallstudie och resultatet baseras på intervjuer med ungdomar och politiker i Helsingborgs stad och Ängelholms kommun. Slutsatserna är att ungdomsråden har brister och begränsade möjligheter till inflytande, men att de ändå upplevs som meningsfulla av både ungdomar och politiker. Det är också viktigt att se att ett meningsfullt deltagande har ett egenvärde även när möjligheterna till inflytande är små. Avslutningsvis har ungdomsråden idag en liten roll i den hållbara stadsutvecklingen, men det finns potential att få en mer betydande sådan., There is a great need to involve young people in urban development. Public spaces are rarely adapted to youth's needs, even though they play an important role in young people's development. Young people are experts at being young, and, along with children, are the generation that will experience the consequences of the decisions we make today to the largest extent. In addition to youth participation having positive effects on our physical environment, it can lead to young people gaining a sense of belonging, learning how the democratic system works and developing an interest in community development. One question remains: how should youth participation be designed? In this study, I have investigated youth councils, which are non-political forums for youth participation in local decision-making. The purpose of this study is to understand the role of youth councils in making young people's voices heard and contributing to sustainable urban development. The study is designed as a case study and the results are based on interviews with young people and politicians in Helsingborg and Ängelholm. Findings show that even though youth councils are flawed and have limited opportunities for higher levels of participation, they are still perceived as a meaningful form of participation by both young people and politicians. It is therefore important to see that meaningful participation has intrinsic value even if the possibilities for true impacts on example physical environment and public policy are small. Today, youth councils play a small role in sustainable urban development but have the potential to play a more significant role

Bakgrund: Att förlora sin förälder i vuxen ålder är vanligt förekommande och har en stor inverkan på de anhörigas vardag och välmående. Sorg och förlust efter att ha förlorat en förälder påverkar individer på olika sätt och beror på sorgens karaktär där dödsförloppet och händelser i anslutning till förlusten är avgörande för individens sorg. Under livets gång förändras individens aktivitet och identitet till följd av händelser, erfarenheter och livets olika skeden, såsom vid förlust av en anhörig. Sorghantering är på så vis en emotionell fråga som även berör livet rent praktiskt. Syfte: Att undersöka hur sorghantering vid vuxna kvinnors föräldrars bortgång upplevs i förhållande till aktivitetsidentiteten i en svensk kontext. Metod: Kvalitativ metod användes där åtta semistrukturerade intervjuer med svenska kvinnor genomfördes. Induktiv innehållsanalys gjordes. Resultat: Det framkom ett tema; livet påverkas av en förälders bortgång, och sex kategorier; bortgången, alla sörjer olika, sorg i vardagen, föräldrarnas kvarlevnad, förändrad identitet, roller och aktivitet samt tacksam tillbakablick. Slutsats: Förlust av en förälder påverkar relationer, roller, meningsupplevelser och därmed aktivitetsidentiteten. Att utföra aktiviteter som påminner om föräldern underlättar sorghantering och skapar en känsla av meningsfullhet. Erfarenheten väcker även existentiella tankar om livet, jaget och framtiden., Introduction: Loss of a parent in adulthood is a common experience which has a great impact on the relatives' everyday life and well being. Grief and loss after losing a parent affects individuals in different ways, which is dependent on the character of grief, where the course of death and occurrences in relation to this is crucial in the outcome of an individual's grief. Through life the individual's activity and identity changes as a result of happenings, experiences and the stages of life, such as the loss of a parent. Mourning and grieving is thus an emotional process that also influences life in a practical manner. Aim: To explore how adult women’s grieving when losing a parent is experienced in relation to activity identity in a Swedish context. Method: Qualitative method was used, eight semi structured interviews with Swedish women were carried out. An inductive qualitative content analysis was conducted. Result: One theme emerged; life is affected by the death of a parent, and six categories; departure, everyone grieves differently, grief in everyday life, remembrance of the parent, changed identity, roles and activity and retrospect with gratitude. Conclusion: Loss of a parent affects relationships, roles and experiences of meaning, and thereby the activity identity. To engage in activities which remind of the parent aids in the mourning of the lost parent and creates a sense of meaningfulness. The experience evokes existential thoughts of life, the self and the future.

Arbetstagare och deras arbetsmiljö är ett ständigt aktuellt ämne som diskuteras i olika sammanhang. Det framkommer också dystra bilder vilka signalerar undermålig arbetsmiljö runt om på en del av landets arbetsplatser. Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagares upplevelser och dess betydelse för arbetsmiljöarbetet. Mot bakgrund av det ställs frågor kring vad som påverkar arbetstagares upplevelser av arbetsmiljön och hur de kan förstås i relation till arbetsmiljöarbete. I studien används kvalitativ metod där resultatet tolkas och analyseras med hjälp av KASAM-teorin samt handlingssituationens grundkomponenters perspektiv. Tidigare forskning visar att människans upplevelser och tolkningar har betydelse för en god arbetsmiljö men också att de är av komplex karaktär. En slutsats som framkom i studien är att upplevelser av mer social karaktär verkar få ökad betydelse för arbetsmiljöarbete än de av organisatorisk karaktär.

Tidigare forskning har visat på ett tydligt samband mellan upplevd meningsfullhet och grad av fysisk och psykisk hälsa hos individer med kroniska sjukdomar. Individer som drabbas av kronisk sjukdom likt ME/CFS behöver enligt tidigare forskning omformulera livsmål och förväntningar på tillvaron då kroniska sjukdomar ofta har en direkt påverkan på dessa. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av meningsfullhet hos individer med sjukdomen ME/CFS samt vilka faktorer som främjar respektive hindrar upplevelsen av meningsfullhet. 12 personer i varierande åldrar i Sverige deltog i studien där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgick att respondenterna i stor utsträckning upplevde livet som meningsfullt trots sjukdomens omfattande påverkan. Sociala relationer som främjande faktor betonades medan sjukdomens symtom och funktionsnedsättning lyftes fram som mest hindrande. Resultatet från denna studie kan användas i vägledande syfte för sjukvårdspersonal, anhöriga och de individer som drabbas av sjukdomen ME/CFS.

Sammandrag Under vår verksamhetsförlagda utbildning kom vi i kontakt med arbetssättet ASL (att skriva sig till läsning). Det bidrog till att vi blev intresserade av att ta reda på mer och undersöka några lärares uppfattningar om arbetssättet. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om ASL, samt dess koppling till elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om metoden ASL? Hur uppfattar lärarna metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling? För att få svar på våra frågeställningar har en kvalitativ ansats gjorts, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare. Resultatet analyserades utifrån de sju stegen i en fenomenografisk analysmodell. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att arbetssättet ASL i kombination med andra arbetssätt gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att eleverna skriver längre och mer innehållsrikare texter, samt att talsyntesen bidrar till att eleven tidigare kopplar ihop bokstaven med dess ljud.

Studiens syfte har varit att utifrån de centrala begreppen inom KASAM få en bild av hur personalen inom studenthälsan beskriver att deras arbete har påverkats under corona-pandemin. Hur beskriver personalen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete under corona-pandemin. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sju intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten i studien är Antonovskys (2005) teori om KASAM. Resultatet av studien visar att personalen på studenthälsan har genomgått förändringar under corona-pandemin i form av distansarbete, digitaliseringen samt ökad arbetsbelastning. De beskriver att de funnit situationen begriplig. Samtidigt framkommer det att arbetssituationen för studenthälsans personal har varit hanterbar och de har hanterat de förändringarna som de ställts inför. De har tagit lärdom av de förändringar som corona-pandemin ställt dem inför och utvecklat verksamheten efter detta och funnit meningsfullhet i det arbetet. Verksamheterna har utvecklats och gett det stöd som studenthälsans personal har behövt. Arbetet har anpassats efter de digitala verktygen som de haft tillgång till och de har funnit fördelar som bidrar till att de kommer att fortsätta denna utveckling.

Denna studie berör svar från fem fritidslärare angående deras arbetsuppgifter under skoltid. Dessutom svar från fyra rektorer på hur de ser på fritidslärarens roll och hur kompetens tas tillvara på under skoltid. Tidigare forskning som är med i denna studie, förklarar fritidshemmets utveckling genom historien samt hur utbildningen har förändrat kopplat till skolans utveckling. Fritidslärarens uppdrag under skoltid som kopplas till yrkeskompetens har varit och är fortfarande otydlig enligt tidigare forskning. Detta har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningarna för denna studie. Syftet med denna studie är att tydliggöra vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under skoltid och om fritidslärare anser att det är meningsfulla uppgifter samt om rektorn tar vara på deras pedagogiska kompetens. Därtill skillnader och likheter i uppfattningen mellan fritids-lärare och rektorer angående vilka arbetsuppgifter en fritidslärare ska ha under skoltiden. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och rektorer både på plats och digitalt. Sedan har datamaterialet analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet tydliggör många av de vanligaste arbetsuppgifterna som fritidslärare har under skoltid, och hur dessa oftast bestäms i samråd med rektor. Studien visar även att fritidslärare anser att deras arbetsuppgifter under skoltid är meningsfulla, men, att de inte anser att arbetsuppgifterna utnyttjar deras kompetens fullt ut. Resultatet visar också på att många fritidslärare och en del rektorer anser att styrdokumenten från Skolverket som berör fritids-hemmet är otydliga i vad en fritidslärare ska göra under skoltid. Fördelar och nackdelar med otydligheten från styrdokumenten tas också upp. Slutligen tar studien upp att fritidsläraryrket har en lång väg att vandra för att kunna erhålla statusen som en profession.

Bakgrund: Som en följd av Covid-19 behövde organisationer världen över ställa om från ett fysiskt kontorsarbete till ett ofrivilligt distansarbete. Tidigare forskning har framför allt konstaterat att medarbetare har både positiva och negativa upplevelser av det ofrivilliga distansarbetet. I dagsläget finns det däremot en avsaknad av forskning som belyser medarbetarnas ansvar, delaktighet och inflytande i arbetet, närmare bestämt medarbetarskapet, inom denna kontext. Eftersom medarbetarskap är kontextburet är en sådan kunskap kritisk att uppnå. Syfte: Att beskriva medarbetarskapet i kontexten av ett ofrivilligt distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien antar ett tolkande förhållningssätt och utgörs av en deduktiv teoriansats, kvalitativ forskningsdesign samt en kollektiv fallstudie där sju medarbetare utgör fallet. Forskningen har sin grund i fyra centrala teorier, vilket innefattar medarbetarskapets tre hörnstenar, medarbetarskapshjulet, det utvidgade medarbetarskapshjulet samt de fyra nivåerna av medarbetarskap. Insamling av empiri har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från datainsamlingen har analyserats genom en deduktiv tematisk analysmetod, där fyra huvudteman skapades: engagemang och meningsfullhet i arbetet, aktivt ansvarstagande, socialt samspel och relationer samt öppen och förtroendefull dialog. Slutsats: Studiens resultat beskriver att medarbetarskapet i kontexten av ofrivilligt distansarbete innefattar en god gemenskap, ett bra samarbete och öppen dialog. Resultatet visar dock att det krävs mer av medarbetaren själv för att upprätthålla detta vid distansarbete. Över lag har känslan av meningsfullhet varit stark och nivån av engagemang hög. Hängivenheten till arbetsgivaren har i grund och botten varit hög men det har periodvis varit svårt att upprätthålla denna känsla till följd av den fysiska distanseringen. Medarbetarskapet kan även beskrivas med en blandning, Background: Because of Covid-19, organizations had to switch from the traditional office setting to remote work. Previous research indicates that employees have had both positive and negative experiences of involuntarily remote work. However, there is a lack of research regarding the employee’s own responsibility, participation, and influence at work, more exactly the co-workership, in this context. Since co-workership is contextually bound, reaching such an understanding is critical. Purpose: To describe the co-workership in the context of involuntarily remote work from an employee perspective. Method: The study takes on an interpretative approach and consists of a deductive theory-approach, a qualitative research design, and a collective case study where the case consists of seven employees. Moreover, the study has its starting point in four central theories: the three cornerstones of co-workership, the co-workership wheel, the extended co-workership wheel, and the four levels of co-workership. Data has been collected through semi structured interviews. The results from the data collection have been analyzed with a deductive thematic analysis, where four main themes were produced: engagement and meaningfulness at work, social interactions and relationships, active responsibility-taking, and open and trustful dialogue. Conclusion: The result describes that co-workership in the context of involuntarily remote work is characterized by good fellowship, collaboration, and open dialogue. However, the result implies that more is required from the employees themselves to maintain this. Overall, there has been a strong sense of meaningfulness and a high level of engagement. The dedication toward the employer has been high but it has been periodically difficult to maintain this feeling because of the physical distancing. Finally, the co-workership can be described as a combination of the adaptable, specialized, and enterprising levels of co-workership.

Being engaged can look different for each individual. So what does it mean to be a committed pedagogue at the after-school center today and how are students given a meaningful leisure time? The purpose of this study is to investigate how the student is affected by the pedagogue's commitment to the after-school center and what the reason may be to why the commitment is lacking. Our study is qualitative and the methods we have used are both structured and participatory observations together with subsequent group discussions with students. Our conclusion is that the pedagogue's commitment affects the student and has a great importance for motivation and the student's further desire to learn. It is the pedagogue who should be the confident, supportive, inspiring and motivating adult role model who gives the student the right conditions for further development and learning with regard to each student's individual characteristics. However, we see that the commitment can be difficult to maintain due to the framework factors that often set limits in leisure activities. Therefore, we hope, with our study, to highlight the importance of being engaged as an pedagogue and to give an eye-opener to what should be changed for the after-school centers to be of the best quality., Att vara engagerad kan se olika ut för varje individ. Så vad innebär det att vara en engagerad pedagog på fritidshemmet idag och hur ges eleverna en meningsfull fritid? Syftet med denna studie är att undersöka hur eleven påverkas av pedagogens engagemang på fritidshemmet samt vad det är som kan vara anledningen till att engagemanget brister. Vår studie är kvalitativ och de metoder vi har använt oss av är både strukturerade samt deltagande observationer tillsammans med efterföljande gruppsamtal med elever. Vår slutsats är att pedagogens engagemang påverkar eleven och har en stor betydelse för motivationen och elevens vidare lust att lära. Det är pedagogen som ska vara den trygga, stöttande, inspirerande och motiverande vuxna förebilden som ger eleven de rätta förutsättningarna till vidare utveckling och lärande med hänsyn till varje elevs individuella egenskaper. Dock ser vi att engagemanget kan vara svårt att hålla vid liv på grund av de ramfaktorer som ofta sätter begränsningar i fritidsverksamheten. Därför hoppas vi, med vår studie, belysa vikten av att vara engagerad som pedagog samt att ge en ögonöppnare till vad som bör förändras för att verksamheten ska bli av bästa kvalitet.

Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor och skötare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på en psykiatrisk vårdavdelning. För att kunna uppfylla mitt syfte har frågeställningar utformats, hur beskriver sjuksköterskorna och skötarna den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats? Vilka eventuella skillnader finns mellan de två personalgruppernas upplevda psykosociala arbetsmiljö? Vilka faktorer beskriver skötarna och sjuksköterskorna bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där åtta intervjupersoner medverkade. De teoretiska utgångspunkter som använts är krav-kontroll-stödmodellen och KASAM – Känsla av sammanhang. Resultatet visar att sjuksköterskorna och skötarna på den undersökta arbetsplatsen trivs väl. De beskriver sin psykosociala miljö som god, att det finns en bra balans av krav, beslutsutrymme och socialt stöd från chefer och kollegor. De beskriver att arbetet stundvis kan upplevas stressigt och emotionellt jobbigt, men att det finns något fint i att arbeta med människor som lider av psykisk ohälsa och att känslan av att vara meningsfull på sin arbetsplats betyder mycket. Vidare visar resultatet att det finns skillnader mellan de undersöka yrkesgrupperna, utbildning, arbetsuppgifter och beslutsutrymmet skiljer sig åt, dock ingenting som framgår som en negativ upplevelse hos intervjupersonerna. Slutligen beskriver sjuksköterskorna och skötarna ett flertal faktorer som bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö, men den mest framträdande faktorn visar sig vara den goda gemenskapen de anser sig ha med sina kollegor, alltså ett starkt socialt stöd i form av tillit, humor och god kommunikation mellan de anställda. Faktorer de anställda önskar förbättras är bemanningen för att minska känslan av otillräcklighet, önskan om friskvårdstimme, högre lön och fler utbildningar för att ge de anställda möjligheter till att fortsätta sitt arbete.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en dödlig och progressiv neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av fortskridande svaghet och dödlig utgång. I Sverige diagnostiseras ca 250 personer med ALS varje år. Det finns otillräckligt med forskning kring personers egna upplevelser av att leva med ALS. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS Metod: Som utgångspunkt för litteraturstudien användes en kvalitativ metod. Analysmetoden utgick från kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utifrån Graneheim och Lundman (2004). 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet valdes ut och analyserades, vilket resulterade i fem slutliga kategorier. Resultat: De fem slutliga kategorierna som framkom var: Att diagnostiseras med ALS gav blandade känslor. Att nära relationer har stor betydelse. Att leva i ovisshet med lidande, sorg och rädsla. Att leva i en förändrad kropp. Att hantera sjukdom och ta kontroll. Resultatet visade att chock upplevdes vid diagnosbesked och att tydligare information efterfrågades. Relationer av olika slag var av stor vikt för välbefinnandet men kunde påverkas av sjukdomen på olika sätt. Vanliga känslor av att leva med ALS var rädsla, sorg och lidande. Vid ALS bevarades det intellektuella men det fysiska försämrades ständigt, vilket ledde till känslan av att vara fången i sin egen kropp. Att hantera sin sjukdom var svårt, hanteringsstrategier som förnekelse och att leva i nuet förekom ofta. Slutsats: Personer med ALS upplever en väldigt känslomässig resa från diagnosbesked till livets slut. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är därför viktiga delar för att uppleva en känsla av sammanhang. Att förlika sig med tillståndet och den förändrade kroppen som ALS medför kan bidra till ökad meningsfullhet. ALS kan kontrollera personens kropp men inte personens liv. Mer forskning och fler studier med inifrånperspektiv bör utföras för att öka förståelsen och kunskapen om de subjektiva upplevelserna av att

Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför., The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.

Animals have become more commonly used in social work, yet there is no definitive evidence of the positive effects of animals on a group level. The aim of this study was to understand the function and role of animals in social work, specifically within the context of daily activity centers for people with different kinds of disabilities. We wanted to understand why the animals were used and what difference they made in the work with people participating in the daily centers. The method we used was qualitative, as we performed semi-structured interviews with nine staff members at three different daily centers which all based their practice around animals. For the analysis, we used Aaron Antonovsky’s salutogenic theory and Marc Zimmerman’s empowerment theory. The study found that animals contributed to a range of aspects in the centers. They helped the participants develop social and communication skills created feelings of meaningfulness and created a safe environment for the participants to talk about their feelings. Further, the animals were used to help participants regulate their emotions, created a sense of community, and made the participants feel a sense of responsibility. Lastly, the animals created a structure within the daily activity centers.

Bakgrund: Kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk intervention kan användas hos patienter som haft stroke med syfte att förbättra deras fysiska förmåga men också för att minska psykisk ohälsa som ofta uppstår i samband med stroke. De vanligaste psykiska sjukdomar som drabbar strokepatienter är depression, ångest, fatigue och kognitiva nedsättningar. Minskad självständighet i dagliga aktiviteter efter stroke kan leda till minskad livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi kan främja välbefinnande och meningsfullhet hos strokepatienter, utifrån den arbetsterapeutiska modellen ValMO. Metod: En allmän litteraturöversikt med deduktiv ansats och riktad innehållsanalys. PubMed, CINAHL och Amed har använts i litteratursökningen. Innehållsanalysen bidrog med data som kunde kopplas till ValMO:s värdetriad: Konkret, självbelönande och sociosymboliskt värde. Resultat: Resultatet visade att kreativa aktiviteter inom strokerehabilitering har en positiv inverkan på människan, både fysiskt och psykiskt och alla typer av värden i värdetriaden gick att applicera på studierna. Slutsats: Arbetsterapeuter kan använda kreativa aktiviteter inom strokerehabilitering som ett verktyg för att patienten ska kunna uppnå känsla av välbefinnande och meningsfullhet i sin vardag., Background: Creative activities as an occupational therapy intervention can be used on patients who’ve had a stroke to improve their physical abilities but also to reduce mental illness that often arises with stroke. The most common mental diseases that affect stroke patients are depression, anxiety, fatigue and cognitive impairments. Decreased independence in daily activities that occurs after stroke can be traced to reduced life-quality and wellbeing. Aim: The aim of this study was to describe how creative activities as intervention in occupational therapy can support wellbeing and meaningfulness in stroke patients, from the perspective of the ValMO model. Method: A general literature review with directed content analysis and deductive approach. The databases PubMed, CINAHL and AMED were used in the literature research. The content analysis contributed with data that was connected with ValMO:s values: concrete, self-rewarding and Sociosymbolic value. Results: The results showed that creative activities in stroke rehabilitation have a positive impact on the person, both physical and psychological. Conclusion: Occupational therapists can use creative activities in stroke rehabilitation as a method to increase feeling of wellbeing and meaningfulness in patients´ daily life.