Search

Mentimeter is an interactive application that is very important to use in learning, but receives little attention. The aim of this research is to provide mentimeter training in empowering the quality of teacher technology at MTS Arifah Gowa. The methods used in this research are; a) Observation; b) Discussion and Question and Answer; c) Independent/Structured Assignments; d) Assignment Review; and e) Direct and online consultation. Based on the results of the implementation of this training activity, it can be concluded that there has been an increase in teachers' abilities regarding mentimeter technology. These results can be seen from the evaluation results which show that 87% of MTS Arifah Gowa teachers understand mentimeter technology in the good category.

Model Pebelajaran dalam dunia Pendidikan saat ini telah banyak mengalami pergeseran seiring dengan kemajuan teknologi yang semakin massif. Ada gap yang dialami oleh guru SMP Negeri 40 Makassar ini dimana mereka masih belum banyak memiliki pengetahuan mengenai media yang bisa digunakan sebagai penunjang model pembelajaran interaktif. Inilah yang melatar belakangi tim pengabdian masyarakat UNM untuk memberikan pelatihan dan workshop “PKM Pelatihan Penggunaan Canva dan Mentimeter sebagai media pembelajaran interaktif bagi Guru SMP Negeri 40 Makassar”. Kegiatan ini diselenggarakan di SMP Negeri 40 Makassar dengan metode Workshop dan praktik langsung. Peserta pelatihan ini adalah semua Guru SMP Negeri 40 Makassar. Kegiatan berlangsung selama 3 hari dengan durasi 8 (delapan) jam/hari. Kegiatan ini diharapkan menambah keterampilan dan pemahaman peserta terkait penggunaan media ajar Canva dan Mentimeter. Hasil evaluasi kegiatan menunjukkan bahwa seluruh peserta dapat menerima materi yang disampaikan dengan baik yang ditunjukkan bahwa sekitar 85% peserta sudah memiliki media ajar interaktif yang menggunakan canva dan mentimeter.

Model Pebelajaran dalam dunia Pendidikan saat ini telah banyak mengalami pergeseran seiring dengan kemajuan teknologi yang semakin massif. Ada gap yang dialami oleh guru SMP Negeri 40 Makassar ini dimana mereka masih belum banyak memiliki pengetahuan mengenai media yang bisa digunakan sebagai penunjang model pembelajaran interaktif. Inilah yang melatar belakangi tim pengabdian masyarakat UNM untuk memberikan pelatihan dan workshop “PKM Pelatihan Penggunaan Canva dan Mentimeter sebagai media pembelajaran interaktif bagi Guru SMP Negeri 40 Makassar”. Kegiatan ini diselenggarakan di SMP Negeri 40 Makassar dengan metode Workshop dan praktik langsung. Peserta pelatihan ini adalah semua Guru SMP Negeri 40 Makassar. Kegiatan berlangsung selama 3 hari dengan durasi 8 (delapan) jam/hari. Kegiatan ini diharapkan menambah keterampilan dan pemahaman peserta terkait penggunaan media ajar Canva dan Mentimeter. Hasil evaluasi kegiatan menunjukkan bahwa seluruh peserta dapat menerima materi yang disampaikan dengan baik yang ditunjukkan bahwa sekitar 85% peserta sudah memiliki media ajar interaktif yang menggunakan canva dan mentimeter.

Mentimeter is an interactive application that is very important to use in learning, but receives little attention. The aim of this research is to provide mentimeter training in empowering the quality of teacher technology at MTS Arifah Gowa. The methods used in this research are; a) Observation; b) Discussion and Question and Answer; c) Independent/Structured Assignments; d) Assignment Review; and e) Direct and online consultation. Based on the results of the implementation of this training activity, it can be concluded that there has been an increase in teachers' abilities regarding mentimeter technology. These results can be seen from the evaluation results which show that 87% of MTS Arifah Gowa teachers understand mentimeter technology in the good category.

The article investigates student response systems (SRS), and how to apply them to facilitate students' engagement and to improve the overall students' experience during online lectures. The authors give an overview of different student response systems (Mentimeter, AhaSlides, Kahoot!, Wooclap, Socrative, Poll Everywhere, and Slido) and make a comparison of their features. The work describes the experience of using the Mentimeter student response system at online lectures in the Operating Systems course for second-year students IT students of Zhytomyr Polytechnic State University (Software Engineering, Computer Science, Computer Engineering, and Cybersecurity specializations). The data is collected using observation, surveys and taking existing data. Data analysis methods include visual analysis (box plots, Q-Q plots, histograms) and statistical analysis (descriptive statistics, Shapiro-Wilk normality test, F-test, Kruskal-Wallis rank sum test). The study provides experimental results showing an increase in the number of students' answers within the lectures. It also highlights IT students' problems and preferences during online lectures. The authors give recommendations on using SRS during online lectures, aimed at improving the lecturer’s interaction with the audience.

The article investigates student response systems (SRS), and how to apply them to facilitate students' engagement and to improve the overall students' experience during online lectures. The authors give an overview of different student response systems (Mentimeter, AhaSlides, Kahoot!, Wooclap, Socrative, Poll Everywhere, and Slido) and make a comparison of their features. The work describes the experience of using the Mentimeter student response system at online lectures in the Operating Systems course for second-year students IT students of Zhytomyr Polytechnic State University (Software Engineering, Computer Science, Computer Engineering, and Cybersecurity specializations). The data is collected using observation, surveys and taking existing data. Data analysis methods include visual analysis (box plots, Q-Q plots, histograms) and statistical analysis (descriptive statistics, Shapiro-Wilk normality test, F-test, Kruskal-Wallis rank sum test). The study provides experimental results showing an increase in the number of students' answers within the lectures. It also highlights IT students' problems and preferences during online lectures. The authors give recommendations on using SRS during online lectures, aimed at improving the lecturer’s interaction with the audience.

This study has gathered insights and knowledge of Student Response Systems (SRS) within mathematics teaching in a classroom context to serve as inspiration for future research and design. Using Research through Design together with Participatory design methodologies, it has gathered qualitative data directly from end users, mathematics teachers. Focusing on the teachers’ perspectives and letting them assume the roles of co-designers, a design and prototype was created for increasing ease of assessment of student understanding. Utilising the prototype as a probe, further knowledge and implications were gathered. Four key points are outlined and discussed: (1) formative assessment, (2) input functionality, (3) Audience Engagement Platforms as a supplement to other teaching materials and (4) anonymity in the classroom. Adjacent areas and their implications for future research are also discussed., Denna studie har samlat insikter och kunskap om Student Response Systems (SRS) i matematikundervisning i klassrum för att tjäna som inspiration för framtida forskning och design. Med hjälp av Research through Design och Participatory design som metodik har kvalitativ data samlats in direkt från slutanvändare, matematiklärare. Genom att fokusera på lärarnas perspektiv och låta dem ta på sig rollen som medkonstruktörer skapades en design och prototyp vilken underlättar att bedöma elevernas förståelse. Prototypen har sedan använts som ett verktyg för att samla in ytterligare kunskap. Fyra huvudpunkter beskrivs och diskuteras: (1) formativ bedömning, (2) inmatningsfunktionalitet, (3) Audience Engagement Platforms som ett komplement till andra läromedel och (4) anonymitet i klassrummet. Angränsande områden och deras implikationer för framtida forskning diskuteras också.

This study has gathered insights and knowledge of Student Response Systems (SRS) within mathematics teaching in a classroom context to serve as inspiration for future research and design. Using Research through Design together with Participatory design methodologies, it has gathered qualitative data directly from end users, mathematics teachers. Focusing on the teachers’ perspectives and letting them assume the roles of co-designers, a design and prototype was created for increasing ease of assessment of student understanding. Utilising the prototype as a probe, further knowledge and implications were gathered. Four key points are outlined and discussed: (1) formative assessment, (2) input functionality, (3) Audience Engagement Platforms as a supplement to other teaching materials and (4) anonymity in the classroom. Adjacent areas and their implications for future research are also discussed., Denna studie har samlat insikter och kunskap om Student Response Systems (SRS) i matematikundervisning i klassrum för att tjäna som inspiration för framtida forskning och design. Med hjälp av Research through Design och Participatory design som metodik har kvalitativ data samlats in direkt från slutanvändare, matematiklärare. Genom att fokusera på lärarnas perspektiv och låta dem ta på sig rollen som medkonstruktörer skapades en design och prototyp vilken underlättar att bedöma elevernas förståelse. Prototypen har sedan använts som ett verktyg för att samla in ytterligare kunskap. Fyra huvudpunkter beskrivs och diskuteras: (1) formativ bedömning, (2) inmatningsfunktionalitet, (3) Audience Engagement Platforms som ett komplement till andra läromedel och (4) anonymitet i klassrummet. Angränsande områden och deras implikationer för framtida forskning diskuteras också.

With the emergence of COVID-19, the educational community has needed to incorporate new methodological approaches to face the new forms of teaching required by the pandemic scenario. One of these approaches is gamification, which implies introducing educational content in a playful way. In Higher Education, gamification must have a level of complexity that the most popular programs can't provide. Mentimeter is a program that is based on an online audience software and allows a wide range of questions and questionnaires significantly suitable for the educational level analysed. It facilitates the active learning of students, increasing their attention, commitment and motivation, thus allowing the student to be the centre of the teaching-learning process. This article analyses the use of Mentimeter in a wide range of classes of various university disciplines and reviews its theoretical and practical potential for the improvement of teaching-learning processes, the acquisition of knowledge by students and the use of new teaching methodologies., Com o surgimento do COVID-19, a comunidade educacional precisou incorporar novas abordagens metodológicas para enfrentar as formas de ensino que o cenário pandêmico tem exigido. Uma dessas abordagens é a gamificação (introdução de conteúdo educacional de forma lúdica). No Ensino Superior, a gamificação deve ter um nível de complexidade que os programas mais populares não possuem. O Mentimeter é um programa que parte de um software de audiência online e permite a elaboração de questões e questionários muito adequados aos níveis de ensino analisados. Facilita a aprendizagem ativa dos alunos, aumentando sua atenção, comprometimento e motivação, permitindo assim que o aluno seja o centro do processo ensino-aprendizagem. Este artigo analisa a utilização do Mentimeter em um amplo conjunto de turmas de diversas disciplinas universitárias e revisa seu potencial teórico-prático para a melhoria dos processos de ensino-aprendizagem, a aquisição de conhecimentos pelos alunos e a utilização de novas metodologias docentes., Con la irrupción de la COVID-19, la comunidad educativa necesitado incorporar nuevos enfoques metodológicos para enfrentarse a las formas de docencia que ha requerido el escenario de pandemia. Uno de estos enfoques es la gamificación (introducir contenidos educativos de manera lúdica). En la Educación Superior, la gamificación ha de tener un nivel de complejidad que los programas más conocidos no tienen. Mentimeter es un programa que parte de un software de audiencia en línea y permite elaborar preguntas y cuestionarios muy adecuados para los niveles de educación analizados. Facilita el aprendizaje activo del alumnado, aumentando su atención, compromiso y motivación, permitiendo con ello que el/la estudiante sea el centro del proceso de enseñanza-aprendizaje. El presente artículo analiza el uso de Mentimeter en un conjunto amplio de clases de diversas disciplinas universitarias y revisa su potencialidad teórico-práctica para la mejora de los procesos de enseñanza-aprendizaje, la adquisición de conocimiento por parte del alumnado y el uso de nuevas metodologías docentes.

Uno de los retos de la docencia, y más si cabe con los sistemas online generalizados durante la pandemia del COVID-19, es conseguir la participación y el estímulo del alumnado. Herramientas que logren su implicación y activación sin pedirles el compromiso de una exposición pública pueden ser de uso recomendado. Esto representa la APP Mentimeter, que sustituye las presentaciones habituales en pantalla de la clase magistral por otras que permiten la interacción entre profesorado y alumnado, a través de preguntas o desafíos que, cada cierto tiempo, se responden con el móvil, y cuyos resultados aparecen en pantalla para toda la clase en tiempo real. Mentimeter se ha incorporado en diferentes asignaturas, pero principalmente en Técnicas de investigación social para el Trabajo Social (TISTraS). Esta investigación pretende evaluar proceso y resultados de la implantación de esta herramienta a través de las mismas preguntas que hace Mentimeter, un cuestionario de Google Forms aplicado al alumnado en la segunda mitad del curso, y un focus group con una selección de los alumnos/as para profundizar en cuestiones iniciadas con las técnicas cuantitativas. Los resultados indican que el alumnado ha recibido muy positivamente esta herramienta, le reconocen la capacidad de interacción y de aprendizaje.

Uno de los retos de la docencia, y más si cabe con los sistemas online que se generalizaron durante la pandemia del COVID-19, es conseguir la participación y el estímulo del alumnado. Herramientas que logren su implicación y activación sin pedirles el compromiso de una exposición pública pueden ser de uso recomendado. Esto representa la APP Mentimeter, que sustituye las presentaciones habituales en pantalla de la clase magistral por otras que permiten la interacción entre profesorado y alumnado, a través de preguntas o desafíos que, cada cierto tiempo, se responden con el móvil, y cuyos resultados aparecen en pantalla para toda la clase en tiempo real. Mentimeter se ha incorporado en diferentes asignaturas, pero principalmente en Técnicas de investigación social para el Trabajo Social (TISTraS). Esta investigación pretende evaluar el proceso y los resultados de la implantación de esta herramienta a través de las mismas preguntas que hace Mentimeter, un cuestionario de Google Forms aplicado al alumnado en la segunda mitad del curso, y un focus group con una selección de los alumnos/as para profundizar en cuestiones iniciadas con las técnicas cuantitativas. Los resultados indican que el alumnado ha recibido muy positivamente esta herramienta y le reconocen la capacidad de interacción y de aprendizaje.

Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta ex, Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool

Research shows that students may be proficient in solving physics problem mathematically but still lack a fundamental understanding of the phenomena in question. One reason may be that a traditional approach to physics instruction emphasises instructors transfer of material to the students and problem-solving, sometimes at the expense of conceptional understanding. This master thesis combines socio-cultural and behaviouristic perspectives to analyse the effects of audience response systems in learning environments, in particular physics instruction. An audience response system is a tool that collects responses from the participants. It is commonly used to create interaction, thus moderating the approach of pure transmission of information. The current state of research shows that the effects of audience response systems depend on how it is used by the instructor. Audience response systems have been popular for use in peer instruction in physics and part of this study was to evaluate the design of conceptual problems. Using a mix-methods approach with interviews, observations, and tests, this thesis explores teachers’ experiences from using audience response systems to stimulate thinking and discussion on conceptual questions. Different modalities of systems are also compared. The study was affected by the school closure due to the COVID-19 pandemic, however the remote teaching situation also makes the topic even more important. The findings confirm what is previously established about the role of the instructor and that the effects depend on their intention. This study demonstrates that an audience response system can be used for formative assessment, initiate discussions, simultaneously engage multiple participants, prompt instructors to reconsider their methods and support a productive learning environment. Important features of an audience response system are ease of use, clear display of responses, synchronous participation, and anonymity., Tidigare forskning visar att studenter kan vara skickliga i att lösa fysikproblem matematiskt men ändå sakna en grundläggande förståelse för fenomenen i fråga. En möjlig förklaring är att fysikundervisning traditionellt fokuserar på överföring av material från lärare till elev med ett fokus på problemlösning, ibland på bekostnad av den konceptuella förståelsen. Detta examensarbete kombinerar sociokulturella och beteendemässiga perspektiv för att analysera effekterna av publiksvarssystem i lärande miljöer, primärt i fysikundervisning. Ett publiksvarssystem är ett verktyg som samlar in respons från deltagarna. Det används vanligen för att skapa interaktion, och därmed reducera fokuset på ren överföring av material i undervisningen. Det aktuella forskningsläget visar att effekterna av publiksvarssystem beror på hur det tillämpas av läraren. Publiksvarssystem har populärt använts i peer instruction (kamratlärande) i fysik och en del i denna studie har varit att utvärdera design av konceptuella frågor. Med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder (intervjuer, observationer och tester) undersöker detta arbete lärares erfarenheter av att använda publiksvarssystem för att stimulera tänkande och diskussioner om konceptuella frågor. Vidare jämförs modaliteten hos olika system. Studiens utformning påverkades av skolstängningarna till följd av COVID-19-pandemin, dock ger de förutsättningar som kommer med distansundervisning ytterligare relevans för ämnet. Resultaten bekräftar vad som tidigare har fastställts om lärarens roll och att effekterna beror på dennes intentioner. Studien visar att ett publiksvarssystem kan användas för formativ bedömning, initiera diskussioner, engagera flera deltagare simultant, uppmuntra lärare att ompröva sina metoder och hjälpa till att skapa förutsättningar för en produktiv inlärningsmiljö. Viktiga funktioner i ett publikresponssystem är användarvänlighet, tydlig presentation av svar, möjlighet till synkront deltagande för många personer samt

Uno de los retos de la docencia, y más si cabe con los sistemas online generalizados durante la pandemia del COVID-19, es conseguir la participación y el estímulo del alumnado. Herramientas que logren su implicación y activación sin pedirles el compromiso de una exposición pública pueden ser de uso recomendado. Esto representa la APP Mentimeter, que sustituye las presentaciones habituales en pantalla de la clase magistral por otras que permiten la interacción entre profesorado y alumnado, a través de preguntas o desafíos que, cada cierto tiempo, se responden con el móvil, y cuyos resultados aparecen en pantalla para toda la clase en tiempo real. Mentimeter se ha incorporado en diferentes asignaturas, pero principalmente en Técnicas de investigación social para el Trabajo Social (TISTraS). Esta investigación pretende evaluar proceso y resultados de la implantación de esta herramienta a través de las mismas preguntas que hace Mentimeter, un cuestionario de Google Forms aplicado al alumnado en la segunda mitad del curso, y un focus group con una selección de los alumnos/as para profundizar en cuestiones iniciadas con las técnicas cuantitativas. Los resultados indican que el alumnado ha recibido muy positivamente esta herramienta, le reconocen la capacidad de interacción y de aprendizaje.

Research shows that students may be proficient in solving physics problem mathematically but still lack a fundamental understanding of the phenomena in question. One reason may be that a traditional approach to physics instruction emphasises instructors transfer of material to the students and problem-solving, sometimes at the expense of conceptional understanding. This master thesis combines socio-cultural and behaviouristic perspectives to analyse the effects of audience response systems in learning environments, in particular physics instruction. An audience response system is a tool that collects responses from the participants. It is commonly used to create interaction, thus moderating the approach of pure transmission of information. The current state of research shows that the effects of audience response systems depend on how it is used by the instructor. Audience response systems have been popular for use in peer instruction in physics and part of this study was to evaluate the design of conceptual problems. Using a mix-methods approach with interviews, observations, and tests, this thesis explores teachers’ experiences from using audience response systems to stimulate thinking and discussion on conceptual questions. Different modalities of systems are also compared. The study was affected by the school closure due to the COVID-19 pandemic, however the remote teaching situation also makes the topic even more important. The findings confirm what is previously established about the role of the instructor and that the effects depend on their intention. This study demonstrates that an audience response system can be used for formative assessment, initiate discussions, simultaneously engage multiple participants, prompt instructors to reconsider their methods and support a productive learning environment. Important features of an audience response system are ease of use, clear display of responses, synchronous participation, and anonymity., Tidigare forskning visar att studenter kan vara skickliga i att lösa fysikproblem matematiskt men ändå sakna en grundläggande förståelse för fenomenen i fråga. En möjlig förklaring är att fysikundervisning traditionellt fokuserar på överföring av material från lärare till elev med ett fokus på problemlösning, ibland på bekostnad av den konceptuella förståelsen. Detta examensarbete kombinerar sociokulturella och beteendemässiga perspektiv för att analysera effekterna av publiksvarssystem i lärande miljöer, primärt i fysikundervisning. Ett publiksvarssystem är ett verktyg som samlar in respons från deltagarna. Det används vanligen för att skapa interaktion, och därmed reducera fokuset på ren överföring av material i undervisningen. Det aktuella forskningsläget visar att effekterna av publiksvarssystem beror på hur det tillämpas av läraren. Publiksvarssystem har populärt använts i peer instruction (kamratlärande) i fysik och en del i denna studie har varit att utvärdera design av konceptuella frågor. Med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder (intervjuer, observationer och tester) undersöker detta arbete lärares erfarenheter av att använda publiksvarssystem för att stimulera tänkande och diskussioner om konceptuella frågor. Vidare jämförs modaliteten hos olika system. Studiens utformning påverkades av skolstängningarna till följd av COVID-19-pandemin, dock ger de förutsättningar som kommer med distansundervisning ytterligare relevans för ämnet. Resultaten bekräftar vad som tidigare har fastställts om lärarens roll och att effekterna beror på dennes intentioner. Studien visar att ett publiksvarssystem kan användas för formativ bedömning, initiera diskussioner, engagera flera deltagare simultant, uppmuntra lärare att ompröva sina metoder och hjälpa till att skapa förutsättningar för en produktiv inlärningsmiljö. Viktiga funktioner i ett publikresponssystem är användarvänlighet, tydlig presentation av svar, möjlighet till synkront deltagande för många personer samt

Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta ex, Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool

Uno de los retos de la docencia, y más si cabe con los sistemas online que se generalizaron durante la pandemia del COVID-19, es conseguir la participación y el estímulo del alumnado. Herramientas que logren su implicación y activación sin pedirles el compromiso de una exposición pública pueden ser de uso recomendado. Esto representa la APP Mentimeter, que sustituye las presentaciones habituales en pantalla de la clase magistral por otras que permiten la interacción entre profesorado y alumnado, a través de preguntas o desafíos que, cada cierto tiempo, se responden con el móvil, y cuyos resultados aparecen en pantalla para toda la clase en tiempo real. Mentimeter se ha incorporado en diferentes asignaturas, pero principalmente en Técnicas de investigación social para el Trabajo Social (TISTraS). Esta investigación pretende evaluar el proceso y los resultados de la implantación de esta herramienta a través de las mismas preguntas que hace Mentimeter, un cuestionario de Google Forms aplicado al alumnado en la segunda mitad del curso, y un focus group con una selección de los alumnos/as para profundizar en cuestiones iniciadas con las técnicas cuantitativas. Los resultados indican que el alumnado ha recibido muy positivamente esta herramienta y le reconocen la capacidad de interacción y de aprendizaje.