Search

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling bland flerspråkiga barn, både när det gäller barnens modersmål och det svenska språket. Studiens syfte undersöktes genom tre forskningsfrågor och för att besvara dessa, genomfördes en kvalitativ forskningsmetod. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare i två mellanstora städer. Det insamlade materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att förskollärarna skapar olika konstellationer för att bemöta barnens språkutveckling. Dessutom visade resultatet att förskolläraren använder olika metoder och resurser för att stödja barnen i sin språkutveckling, exempelvis TAKK, bildstöd, flerspråkig personal och samverkan med vårdnadshavare. Studiens slutsats är att samtliga förskollärare är överens om vikten av att arbeta språkutvecklande med de flerspråkiga barnen, men att det finns utmaningar i arbetet.

Studiens syfte är att få ökade kunskaper om hur verksamma förskollärare arbetar för att utveckla flerspråkiga barns modersmål i förskolan. För att få svar på vårt syfte valde vi att utgå från två forskningsfrågor: Vilka metoder används för att utveckla flerspråkiga barns modersmål? Vilka möjligheter och utmaningar kan förskollärare möta i sitt arbete med att utveckla flerspråkiga barns modersmål? Studien baseras på en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare från förskolor i olika delar av Sydsverige. Studien tar sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som Mediering, Artefakter, Den proximala utvecklingszonen och Scaffoldning. I resultatet av vår studie framkom det utifrån förskollärarnas beskrivningar att de använder sig av olika metoder och strategier i sitt arbete med flerspråkighet för att utveckla barns modersmål i förskolan. Resultatet visar att metoder som TAKK, Bildstöd och Digitala verktyg som Polyglutt och Google translate används i arbetet med att utveckla flerspråkiga barns modersmål. Samtidigt visar resultaten i studien att förskollärarna tar vara på såväl barnens, kollegornas samt vårdnadshavarnas språkkunskaper för att lära sig nya ord på barnens modersmål. Förskollärarna arbetar aktivt för att skapa en inkluderande språkmiljö för alla barn i förskolan.

Studien syftar till att få kunskap om vilka verktyg och metoder lärare använder sig av i engelskundervisningen i det flerspråkiga klassrummet på mellanstadiet. Studien har genomförts med metodansatsen grundad teori som utgångspunkt. Metodvalet för datainsamlingen var intervjuer med fem verksamma engelsklärare från olika delar av Sverige. Under intervjuerna fick lärarna berätta om vilka verktyg och metoder de använder sig av i engelskundervisningen och vad dessa fyller för funktion. Studien visar att lärare använder sig av visuellt stöd, pararbeten, samtal och kroppsspråk för att möta flerspråkiga elever. Det framkom även att lärarna var obekanta med transspråkande och hur det skulle tillämpas i undervisningen. Lärarna upplevde att mer fortbildning inom ämnet, samt konkreta exempel på hur transspråkande ska tillämpas i undervisningen, hade kunnat vara till stort stöd för dem.

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan. För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk. Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Under flera år har idén om en skola för alla etablerats och i de senaste läroplanerna har anpassning av sin undervisning till alla elever varit ett krav för lärare i Sverige (Lgr 22). Detta uppdrag blir dock relativt svårt när kunskapsluckor finns kring olika diagnoser. En av dessa diagnoser är språkstörning (Hallin 2019, s. 5). Forskningen kring språkstörning har varit bristfällig. För att lärare ska kunna utföra sitt uppdrag kring anpassning för alla elever är det relevant att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever med språkstörning. Den forskningsöversikt som vi presenterat tyder på att det finns en tydlig kunskapslucka hos lärare kring diagnosen språkstörning och att elever riskerar allvarliga konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Denna studie avsåg därmed att undersöka hur klasslärare och speciallärare beskrev sitt arbete för att stötta elever med diagnostiserad språkstörning i svenskämnet. Vi undersökte också hur klasslärare och speciallärare beskrev sitt samarbete för att stötta elever med diagnostiserad språkstörning. För att utföra denna undersökning utfördes semistrukturerade intervjuer på nio olika lärare på tre grundskolor i Uppsala. För att tolka resultatet använde vi oss av Nilholm (2020) tre perspektiv på specialpedagogik, det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet från denna studie visade att klasslärare och speciallärare arbetar med anpassningar för att möta behoven för eleverna med språkstörning. Flera lärare arbetade med visuellt stöd och korta instruktioner. Däremot skilde sig arbetet kring anpassade inlärningsmiljöer. I beskrivandet av lärarnas arbete beskrivs också de hinder som lärarna upplevde för att stötta dessa elever, några av dessa berodde på kunskapsbrist, tidsbrist och skolorganisatoriska frågor. Precis som McGregor (2020) och Glasby et al. (2022) beskriver den existerande kunskapsluckan som finns om diagnosen språkstörning, visar sig även i denna undersökni

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av arbetet med barn som har en otrygg anknytning. Syftet med arbetet är att undersöka förskollärares beskrivningar av arbetet med barn med otrygg anknytning i kontext till ett utsatt område. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda följande frågor: Vilka metoder med avsikt att främja en trygg förskolemiljö beskrivs? Vilka utmaningar uppmärksammas? I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi använt semistrukturerade intervjuer för att samla in den data vi behöver. Studiens respondenter är förskollärare som arbetar på olika förskolor i utsatta områden. I vårt resultat kan vi se att förskollärarna använder olika strategier och metoder för att identifiera barn som har en otrygg anknytning, men även för att stödja dessa barn på bästa sätt. Vi kan även se i vårt resultat att förskollärarna stöter på utmaningar i arbetet med dessa barn. De utmaningar som lyfts fram är språk och kommunikation, stora barngrupper och brist på förskollärare med rätt utbildning.

As two prospective vocal pedagogues and music educators, we are interested in the intersection of singing and improvisation. Drawing from our own experiences, we have observed that many didactic approaches and methods of improvisation are not equally suitable for the voice as they are for other instruments, which may be due to several reasons. This work aims to study vocal improvisation by examining singing students' experiences of and relationship with the subject. Furthermore, we seek a deeper understanding of vocal improvisation as well as methods that, from a didactic perspective, may be useful in professional practice. Data collection was conducted through five semi-structured interviews with music teacher students majoring in singing, all of whom expressed that improvisation can be challenging or enjoyable depending on its context. When improvisation is associated with norms, performance anxiety, and biases stemming from a static perspective, it creates poorer conditions than when it is associated with playfulness, exploration and composition all from a dynamic perspective. Furthermore, it is evident from the results and literature that the teacher's role is a crucial aspect of how students experience improvisation. If the teacher facilitates a safe climate from both a psychosocial and musical perspective where students dare to experiment and fail, good conditions for improvisation are created. Additionally, the study highlights how boundaries, limitations, and a more micro focused approach are of greater importance the lower the musical level of the student, and that didactic methods based on playfulness and enjoyment are beneficial for all students., Som två blivande sångpedagoger och musiklärare intresserar vi oss för sång i samband med improvisation. Utifrån egna erfarenheter har vi upplevt att många didaktiska förhållningssätt och metoder för improvisation inte lämpar sig lika väl för rösten som för andra instrument, vilket kan ha flera anledningar. Detta arbete syftar till att studera sånglig improvisation genom att undersöka sångstudenters upplevelser av och relation till ämnet. Vidare söker vi större kunskap om den sångliga improvisationen samt metoder som ur ett didaktiskt perspektiv kan vara användbara i arbetslivet. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer med lärarstuderande sångare, som alla uttrycker att improvisation kan vara jobbigt eller lustfyllt beroende på sitt sammanhang. När improvisation förknippas med normer, prestationsångest och fördomar utifrån en statisk syn skapas sämre förutsättningar än när den förknippas med lekfullhet, utforskande och komposition utifrån en dynamisk syn. Vidare visar det sig genom resultat och litteratur att lärarens roll är en viktig aspekt för hur eleverna upplever improvisationen. Om läraren möjliggör att tryggt klimat ur både psykosocialt och musikaliskt perspektiv där eleverna vågar prova sig fram och misslyckas skapas goda förutsättningar för improvisation. Vidare lyfter studien hur ramar, begräsningar och ett mer uppdelat arbetssätt är av större vikt ju lägre musikalisk nivå eleven är på, samt att didaktiska metoder som utgår från lekfullhet och lust är givande för alla elever.

The parabolic equation methods are advantageous in simulating under small time frames because of their low computational complexity. Because of this they are also feasible to implement on low end hardware. Due to the parabolic approximation they are based on, much work exists on improving the error introduced from the approximation. In this publication, further effort is put into developing these methods and the result from a master thesis at Tietoevry are presented. An in-house algorithm for evaporation duct propagation has been altered to improve the terrain modeling and to include range varying refractivity in a split step Fourier method called the discrete mixed Fourier transform. Previously only the piecewise linear shift map was utilized for terrain modeling which is known to become unstable at propagation angles exceeding around 15 degrees from the horizontal. By utilizing a hybrid method between piecewise linear shift map and knife edge method the stability issues are partially avoided, hence the solutions generated with the hybrid method are stable for a larger range of slope angles than with only using piecewise linear shift map. The range varying refractivity was included in the discrete mixed fourier transform by indexing making it possible to simulate dynamic evaporation duct heights. The report starts with a review of the theoretical foundation that the algorithm is built upon. Secondly, a logical list of steps outlines the altered algorithm. To conclude, the changes to the code are presented and discussed with the new results together with remarks on possible future improvements and current problems with the algorithm.

Bakgrund Venpunktion, så som blodprovstagning och perifer venkateter (PVK), är vanligt förekommande moment inom sjukvården. Momenten kan medföra både smärta och rädslahos patienten. Detta bör i första hand mötas med ett psykologiskt omhändertagande och utöver det finns lindring i form av både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder för både smärta och rädsla. Sjuksköterskan spelar en viktig roll då denne ska identifieraoch tillgodose patientens individuella behov i partnerskap med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av metoder för att lindra smärta och rädsla i samband med venpunktion. Metod Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Med hjälp av relevanta sökord söktes dessa fram i PubMed och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. De valda vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades sedan med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna sammanställdes i resultatet utifrån en integrerad analysmodell under tvåhuvudrubriker: Erfarenheter av smärtlindring i samband med venpunktion samt Erfarenheter av rädsla, oro och ångest i samband med venpunktion. Resultat I resultatet beskrevs vilka erfarenheter deltagarna från de olika studierna hade av metoder som lindrade smärta och rädsla. Erfarenheter av den smärtlindrande effekten var mestadels god, med några undantag. Metoder som lindrade rädsla var något färre. Alla inkluderade studier visade resultat i form av reducerad smärta eller rädsla. Slutsats Behovet av smärtlindring och metoder för att lindra rädsla, oro och ångest vid venpunktionses hos vuxna patienter. Det finns flertalet metoder som har visat sig effektiva i att lindra smärta och rädsla i samband med venpunktion. I samtliga studier inkluderade i resultatet hade deltagarna, i någon utsträckning, goda erfarenheter av de metoder som undersöktes. Goda erfarenheter av smärtlindrande metoder sågs i majoriteten av studierna. Några meto, Background Venipuncture, collecting blood sample and peripheral venous catheters, are common procedures in healthcare. The procedures can cause both pain and fear in the patient. This should primarily be met with psychological care and in addition to that there are bothpharmacological and non-pharmacological methods for relieving pain and fear. The nurse plays an important role in identifying and meeting the patient's individual needs in partnership with the patient. Aim The aim was to describe adult patients' experiences of methods to relieve pain and ease fear while undergoing venipuncture. Method Fifteen scientific articles were included in this non-systematic literature review. By usingrelevant keywords, these articles were found in PubMed and CINAHL. The selected scientific articles were then quality checked by using Sophiahemmet University's assessment basis. In the results the articles were compiled based on an integrated analysis model under two main headings: Experiences of pain relief associated with venipunctureand Experiences of fear, anxiety and levels of anxiety associated with venipuncture. Results The results described what experiences the participants from the various studies had, whileusing the pain relieving and fear easing methods. Experiences of the pain-relieving effect were mostly good, with a few exceptions. Methods to ease fear were fewer. All studiesincluded, showed in some form, results of reduced pain or fear. Conclusions The need for pain relief and methods to ease fear, anxiety and levels of anxiety during venipuncture is seen in adult patients. There are several methods that have proven to be efficient in relieving pain and easing fear associated with venipuncture. In all studies included in the results, the participants had, to some extent, good experiences with the methods examined. Good experiences with pain relieving methods were seen in the majority of the studies. Some methods were better suited as anxiety reducing and anxiety r

I denna uppsats är syftet att bidra med kunskap om olika synsätt, resurser och metoder som lärare och speciallärare använder sig av i läs- och skrivutvecklingen för att elever i årskurs 2 ska nå målen i årskurs 3. Undervisningen i svenska ska ge förutsättningar för att eleverna ska utveckla sitt tal- och skriftspråk och i slutet av årskurs 3 ska eleverna kunna läsa elevnära texter med flyt samt lära sig att använda strategier under hela sin skolutveckling. Eleverna ska även kunna skriva enkla texter med läslig handstil. Varje elevs individuella behov ska tillgodoses i skolan för att skapa bättre möjlighet till att nå målen i de olika ämnena. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där totalt 9 lärarintervjuer genomfördes på tre olika skolor. I analysarbetet tillämpades en tematisk analys som fokuserade på metoder, resurser och synsätt kopplade till specialpedagogiska insatser inom den tidiga läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar att respondenterna har goda kunskaper om specialpedagogiska insatser i undervisningen. Deras synsätt visar att det är viktigt med rätt stöd, resurser och metoder i undervisningen samt att se varningssignalerna i tid för att kunna ge rätt anpassning. Resultatet visar även att det är svårt att individanpassa och gruppanpassa på grund av elevernas olika kunskaper och förutsättningar i klassrummet. I studien framgår även att elever med NPF diagnoser har andra förutsättningar att nå målen i skolan och det är lärarens viktigaste uppgift att hitta metoder i undervisningen som skapar rätt förutsättningar för att alla elever ska nå målen. I studien framträder även att samarbetet mellan lärare och speciallärare är av stor vikt för att ge alla elever möjlighet till utveckling efter sina behov. Studien visar att det är viktigt att lärarna har en bred syn på undervisningsmetoder och har förmågan att använda sig av tillgängliga resurser i skolorna. Det framkommer också att den viktigaste delen är lärarens

Denna studie har genomförts i syfte att bidra med fördjupade kunskaper om lärares metoder och arbetssätt inom den tidiga läsinlärningen mot en tillgänglig undervisning sett till varje enskild elevs behov och förutsättningar. Detta har gjorts genom att identifiera likheter och skillnader i utsagor från tio verksamma lärare i årskurs 1. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att uppfylla studiens syfte och besvara dess forskningsfrågor utgick vi ifrån den sociokognitiva teorin samt policy enactment-teorin, där centrala begrepp såsom self efficacy och rekontextualisering har betydelse för vår undersökning. Studiens resultat visar att en samstämmighet råder bland lärarna kring de arbetssätt och metoder som anses mest framgångsrika för den tidiga läsinlärningen. Enligt vår studies resultat anses den syntetiska metoden vara mest framgångsrik, men samtidigt visar resultatet att den analytiska metoden används och främjar inlärningen hos elever med begynnande läs- och skrivsvårigheter. I studiens resultat påvisas det att lärarna arbetar med en blandning av metoder och arbetssätt för att främja en tillgänglig undervisning som anpassas till alla elevers individuella behov.

Studieavhopp i gymnasiet har länge varit ett samhällsproblem i form av att de elever som gör ett studieavhopp riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet, kortvariga anställningar och destruktiva livsmönster. Studie- och yrkesvägledare har en betydande roll för elever som ligger i riskzonen till ett studieavhopp genom att bland annat motivera, vägleda och stödja dem. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiet arbetar med elever som är i riskzon för att göra ett studieavhopp. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är: 1) Vilka metoder används för att arbeta med elever som är i riskzonen för att göra ett studieavhopp i gymnasiet? 2) Vilka förutsättningar finns det för studie- och yrkesvägledare i arbetet med elever som är i riskzonen till ett studieavhopp? Metodvalet för studien var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet bestod av sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är The Gatsby Benchmarks och Careership där följande fyra begrepp lyfts: Habitus, handlingshorisont, fält och brytpunkter. Resultatet av studien visar på att informanterna arbetar med metoder som innefattar till exempel motiverande samtal, samverkan med KAA och är delaktiga i elevhälsoteamet. Resultatet visar även att en av förutsättningarna i arbetet med att förebygga studieavhopp är samverkan med resurspersonal, mentorer och lärare.

In an era marked by increasing diversity, intercultural learning becomes pivotal for fostering inclusive learning environments. This study focuses on leisure-time centers, which constitute a central part of school activities for students ranging from preschool to third grade in primary school. The research investigates how staff can promote intercultural understanding and respect among students. With an understanding of Sweden's multicultural society and the pivotal role of intercultural pedagogy within the teaching profession, this research aims to enhance comprehension of how intercultural learning is practiced within leisure-time centers and the challenges and opportunities encountered by staff.Exploring methods and practices for intercultural learning within leisure-time programs, the study employs a combination of interviews and surveys with staff members. It seeks to comprehend how cultural diversity can be utilized as a learning resource and how staff members can foster intercultural understanding and respect among students. The findings underscore the importance of cultivating inclusive environments that nurture cultural awareness, empathy, and respect within leisure-time centers. Implications for educators and policymakers are discussed, with an emphasis on integrating intercultural learning into educational frameworks to promote global citizenship and intercultural competence among young students., I en tid präglad av ökad mångfald blir interkulturellt lärande avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Denna studie fokuserar på fritidshemmet, en central del av skolaktiviteterna för elever från förskoleklass upp till åk 3 i lågstadiet. Studien undersöker hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Utifrån en förståelse av det mångkulturella svenska samhället och den centrala rollen av interkulturell pedagogik inom lärarprofessionen, syftar forskningen till att förbättra förståelsen för hur interkulturellt lärande praktiseras inom fritidshemmet och vilka utmaningar och möjligheter personalen står inför.Studien utforskar metoder och praxis för interkulturellt lärande inom fritidshemsprogram. Genom en kombination av intervjuer och enkäter med personal strävar den efter att förstå hur kulturell mångfald kan användas som en resurs för lärande och hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Resultaten belyser vikten av att skapa inkluderande miljöer som främjar kulturell medvetenhet, empati och respekt i fritidshemmet. Implikationer för utbildare och beslutsfattare diskuteras, med tonvikt på att integrera interkulturellt lärande i utbildningsramar för att främja globalt medborgarskap och interkulturell kompetens hos unga elever.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare stöttar barn med annat modersmål än svenska att utveckla sina kunskaper i såväl svenska som modersmålet. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats genom åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Vi använde oss av en tematisk analys för att kategorisera det insamlade materialet som sedan analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att förskollärare implementerar flera olika strategier och verktyg i arbetet med flerspråkiga barn. Studien belyser också betydelsen av samverkan med vårdnadshavare och flerspråkig personal. I resultatet synliggjordes också skillnader i förskollärarnas utmaningar i arbetet. Studiens slutsats är att förskollärarna är medvetna om språkfrämjande strategier för flerspråkiga barns språkutveckling oavsett vilka utmaningar som urskiljs.

Läsning är en förutsättning för att bli en självständig individ och är en förmåga som inte kan utvecklas på egen hand. Lärare har en central roll inom läsutveckling där didaktiken är betydelsefull och bidrar till att en progression i alla elevers läsutveckling. För att ett lärande ska ske krävs det att elever känner sig motiverade i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten var att ge lärare redskap för att förbättra sin lärarprofession, för att sedan kunna hjälpa elever att utvecklas och motivera dem i sin läsning. Kunskapsöversikten beskriver hur lärare kan använda olika metoder i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling i klassrummet. Genom de didaktiska frågorna gör lärare samband mellan undervisningens mål, innehåll och metoder synliga och tydliggör vad, hur och varför lärandet sker hos elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på den didaktiska frågan - hur, vilket betonar lärarens metodik i undervisningspraktiken. Fem artiklar och fem avhandlingar har använts som forskningsunderlag i denna kunskapsöversikt som sedan analyserats med inspiration av en tematisk analys. Resultatet blev en sammanställning av metoder som lärare kan använda i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling. Resultatet visade betydande faktorer, såsom relationer och vikten av att elever ska befinna sig inom den proximala utvecklingszonen, vilket lärare och hemmet kan uppmärksamma för att gynna elevers läsutveckling. Dessutom visade resultatet att lärares erfarenheter och kollegiala samspel bidrar till utveckling av lärares metodik som påverkar elevers befinnande i den proximala utvecklingszonen. Slutsatsen visade att med olika metoder blir undervisningen differentierad, vilket innebär att innehållet når ut till fler elever och gynnar elevers lärande utifrån deras olika förutsättningar.

Vår forskning har utgångspunkt i ett kunskapsbehov för hur lärmiljön kan utformas för att inkludera samtliga elever, oavsett individuella behov och bakgrund i SO-undervisning. Syftet med studien är att utforska hur yrkesverksamma 4-6 lärare definierar begreppet inkludering och hur det påverkar deras undervisningspraxis för att främja inkludering i SO-undervisningen. För att samla in data som svarar på våra frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med erfarna (minst tre år) lärare i grundskolans årskurs 4-6. Den insamlade datan har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket resulterade i tre framträdande teman. Resultaten visar att inkludering är en viktig aspekt inom lärarprofessionen där lärarna genom olika undervisningsstrategier och anpassningar strävar efter att skapa en gynnsam miljö där alla elever kan delta och nå sin fulla potential. Anpassningar utifrån elevens lärande, samarbeten och diskussioner är en del faktorer som bidrar till en inkluderande lärmiljö i SO. Dessutom visar resultaten att det inte finns en märkbar skillnad mellan SO och andra ämnen i skolan. Genom att visa att inkludering är en viktig aspekt inom SO-undervisningen och sträcker sig över flera ämnen, ger studien insikter som kan påverka utformningen av undervisningsmetoder.

I dagens skola möter vi lärare många olika elever, där autism hos elever är vanligt förekommande. Detta kräver extra eftertänksamhet från lärarens sida i undervisningen. SO-ämnet är ett abstrakt ämne där elevernas begreppsförståelse utmanas med nya obekanta ord. Autism kan skilja sig mycket åt från person till person och därför finns det ett behov att kunna kartlägga de olika metoder som faktiskt fungerar väl i SO-klassrummet för elever med autism. Denna studie kommer därmed att försöka ge alternativa svar på vilka metoder som används och som är gynnsamma i SO-klassrummet vid arbete med elever med autism. Våra egna erfarenheter av elever med autism har varit väldigt stort och därför ansåg vi att det skulle vara intressant att se över vilka metoder lärarna använder och anser är främjande för att elever med autism ska utvecklas inom SO-ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder F-3 lärare använder sig av vid arbete med elever med autism och vilka lärarna anser är mest effektiva i SO-undervisningen. Frågorna som ska besvaras i studien är “Vilka metoder använder F-3 lärare i SO-klassrummet elever med autismdiagnos?” samt “Vilka metoder anser F-3 lärare är mest effektiva för att främja lärandet och kunskapsutvecklingen hos elever med autism i SO-undervisningen?”. Studien baserar sig på en flermetodsforskning, där både kvantitativ och kvalitativ undersökning har gjorts i form av en enkät. Enkäten skickades ut till en av lärarna på varje skola, som sedan skickade ut enkäten till resterande F-3 lärare på skolorna. Enkäten är utformad utifrån kryssfrågor samt längre svarsalternativ, där lärarna får besvara sina erfarenheter inom yrket samt deras kunskaper om autismdiagnosen och vilka metoder de använder för att elever med autism ska främja sitt lärande inom SO-ämnet. Resultatet visar att många av lärarna använder sig av samma metoder och att utövningen av metoderna ser både väldigt lika ut samtidigt som att de skiljer sig åt beroende på bland annat läraren

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka metoder som lärare och speciallärare kan använda för att undervisa om tal i bråkform. Den frågeställning som ligger till grund för studien är att finna metoder som kan främja elevers förståelse och motivation att lära sig om tal i bråkform i framförallt årskurs 4–6. Genom att genomföra en systematisk litteraturstudie redovisas här resultat och metoder som använts i några studier genomförda i olika länder och världsdelar. Resultaten visar att det finns exempel på olika metoder som visat positiva resultat vad gäller elevernas förståelse och motivation. Slutsatsen blir att när eleverna erbjuds en variation av metoder i undervisningen, så kan eleverna utveckla en bättre förståelse för tal i bråkform., The purpose of this literature study is to investigate which methods teachers and special educators can use to teach fractions. The question that forms the basis of the study is to find methods that can promote students' understanding and motivation to learn about fractions, especially in swedish grades 4–6. By carrying out a systematic literature study, the results and methods used in some studies that were done in different countries and parts of the world are reported here. The results show that there are examples of different methods that have shown positive results in terms of students' understanding and motivation. The conclusion is that when students are offered a variety of teaching methods, they can develop a better understanding of fractions.

Studiens ämne är språkutveckling med fokus på barn med annat modersmål. Där syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja språkutvecklingen hos de barn som har svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor är: hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling? vilka metoder kan användas för att främja svenska som andraspråk enligt förskollärarna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. För att besvara syftet och frågeställningarna har sex förskollärare intervjuats med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet visar att förskollärarna arbetar aktivt för att främja barn med ett annat modersmål, där olika arbetssätt och metoder framkom. Arbetssätten var främst TAKK och bildstöd. Polyglutt är ett annat verktyg som nämns av flera förskollärare, som används för att främja både modersmålet, samt andraspråket. I resultatet framkommer att förskollärarna uppmanar vårdnadshavare att tala modersmålet med barnen för att deras språkutveckling ska föras framåt, då modersmålet är en viktig tillgång i förskolans verksamhet. Modersmålet är en bidragande faktor vid inlärningen av ett andraspråk där ingen förskollärare anser inlärningen som negativ. Vikten av att vårdnadshavarna visar intresse och nyfikenhet i arbetet framkommer tydligt i både litteratur och i intervjuerna.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa forskning om hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisning (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år, samt vilka möjligheter och utmaningar högläsningen bidrar till för denna åldersgrupp. För att kunna besvara mitt syfte har jag använt dessa två följande forskningsfrågor: Hur kan svensklärare (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) arbeta med högläsning för elever mellan 12 och 18 år? Vilka möjligheter och utmaningar bidrar högläsningen till för denna åldersgrupp? Resultaten visar att högläsning bidrar med flera möjligheter för denna åldersgrupp men även utmaningar. Majoriteten av möjligheterna handlar om det sociala lärandet samt förbättrad läsförståelse och läsflyt. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda möjligheter visade sig vara lärarens gestaltning och den sociala kontexten. Utmaningarna innefattar svårigheter bland elever i ett mångkulturellt klassrum och även kritik som menar att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan riskera bli ytligt och ofokuserat. Andra utmaningar behandlar elevers klagomål om lärarens högläsningshastighet. Fler studier som behandlar den valda åldersgruppen behövs för att bekräfta resultatens reliabilitet.

Det är svårt att låta bli att jämföra sig med andra och det är någonting jag själv och många andra kämpar med. Vi lever i en tid med konstant uppkoppling med omvärlden och möts ofta av olika normer som exempelvis kropps- eller utseendeideal. ”Som jag är” är en metodbok som är framtagen för att stärka ens självkänsla och utrusta med verktyg för att kunna se sig själv från ett positivt perspektiv. Fördelen med att jobba med sig själv inifrån är att det på sikt ändrar hur vi väljer att se på oss själva. Det som vi tidigare sett som annorlunda kan i stället lyftas som styrkor och någonting som gör oss unika. Glöm inte att du är perfekt precis som du är., It’s hard not to compare yourself with others and that is something I and many others struggle with. We live in a time of constant connection with the outside world and we often encounter different standards such as body or beauty ideals. “As i am” is a method book that is designed to strengthen your self-esteem and provide tools to be able to see yourself from a positive perspective. The benefit of working with yourself from the inside is that it eventually changes the way we choose to see ourselves. What we previously saw as different can instead be lifted as strengths and something that makes us unique. Don’t forget that you are perfect exactly as you are.

Bakgrund: Det finns flera faktorer som påverkar compliance, bland annat stigmatisering, kognition och hälsolitteracitet. Bristande compliance är vanligt förekommande hos patienter med psykisk sjukdom och kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom svåra insjuknanden, försämrad livskvalitet och suicid. Metoder som förbättrar compliance kan ha stor betydelse för både patienter och närstående samt kan möjliggöra att hälso- och sjukvårdens resurser kan användas mer kostnadseffektivt.Syfte: Att beskriva metoder som kan förbättra compliance hos patienter med psykisk sjukdom.Metod: Integrativ litteraturstudie valdes som design. Sökningar på artiklar som uppfyllde syftet gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, där 16 kvantitativa artiklar identifierades. Dataanalysen utfördes med Whittemore & Knalf's metod som inkluderar datareduktion, data-översikt, data-jämförelse och data-slutsats.Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: beteendeterapier, hälsopedagogik och eHälsa och deras underkategorier. Beteendeterapier inkluderade MI, KBT, KBT i kombination och positiv psykologisk terapi (PPI). Identifierade hälsopedagogiska metoder var psykoedukation i kombination samt CAE- och EDU-utbildning. eHälsa resulterade i SMS-påminnelser och smartphone-applikationer.Slutsats: Kombinerade hälsopedagogiska och beteendeinterventioner riktade till patienter och närstående i deras hemmiljö samt gruppinterventioner har bevisat god effekt på compliance. Gruppbehandling kan ge sekundära effekter på exempelvis stigmatisering och social interaktion. Interventioner, givna av specialistsjuksköterskor, är särskilt framgångsrika. Flera av metoderna är kostnadseffektiva och kräver bara några dagars utbildning för att behärska. Nyckelord: compliance, förbättra, metoder, psykisk sjukdom, Bakground: There are several factors that can affect compliance, including stigma, cognition and health literacy. Non-compliance is common in patients with mental disorders and can lead to serious consequences, such as severe illnesses, impaired quality of life and suicide. Methods that improve compliance can be of great importance for both patients and relatives and can enable healthcare resources to be used more cost-effectively. Aim: The aim of this study was to describe methods that can improve compliance in patients with mental disorders. Method: The study was conducted as an integrative literature review. Searches for articles that met the objective were made in the databases CINAHL and PubMed, 16 quantitative articles were identified. The data analysis was performed by Whittemore & Knalf's method which includes data reduction, data overview, data comparison and data conclusion. Results: The study resulted in three main categories;: behavioral therapies, health education and eHealth and their subcategories. Behavioral therapies included MI, KBT, KBT in combination and positive psychological therapy (PPI). Identified health education methods were psychoeducation in combination, CAE- and EDU-education. eHealth resultad in mobile text messaging and smartphone-applications.Conclusion: Combined health educational and behavioral interventions aimed at patients and relatives, in their home environment as well as group interventions, have proven efficacy on compliance. Group treatment can have secondary effects on, for example, stigma and social interaction. Interventions, given by specialist nurses, are particularly succesful. Several of the methods are cost-effective and require only a few days of training to master. Keywords: compliance, improve, mental disorders, methods

Denna studie syftar till att analysera och sammanställa tidigare forskning till vilka metoder, insatser och effekter som tillämpas i dagsläget, detta är för individer som tidigare har befunnit sig inom kriminalitet eller har begått olagliga handlingar. Forskningen har sammanställt via en litteraturstudie där sökningsmetoder har genomförts inom begränsade utformningar, detta är för att öka sökningens koppling till forskningens relevans. Dessa begränsningar dokumenteras både i säkringstabeller och en kvalitetsgranskad tabell. Studiens undersökningsmetod grundas genom en tematisk analys där forskningen har delats in i tre subjektiva teman. Dessa teman inkluderar fokus på individen, fokus på omgivningen samt fokus på båda. Vidare analyseras även effektiviteten av insatserna inom subteman, dessa teman inkluderar återfallsfrekvens, kriminella tankemönster och sociala faktorer. Resultatet har visat att de förekommande insatser tillkommer oftast inom anstalt, frivård eller program inom individuella respektive gruppbehandlingar. Dessa behandlingar tillämpas främst inom terapiprogram, kognitiva- och frivilliga öppenvårdsbehandlingar. Effekterna utav dessa insatser har visat att de individfokuserade insatserna resulterade främst inom signifikanta minskningar av kriminella och brottsliga återfall, men även de studier som undersöker både individen och omgivningen. Här inkluderas insatser som både fokuserar på högriskindivider, förändringar inom kriminella tankemönster samt psykiska eller antisociala beteenden. Slutligen har resultatet har även påvisat att ytterligare forskningskunskap, utveckling och tillfrågan av insatser krävs för att skapa ett förbättrat och effektivt resultat.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka och analysera hur fritidslärare ser på begreppet delaktighet och vilka metoder som används för att främja delaktighet. Fokus är på hur fritidslärarna beskriver delaktighet och vilka metoder de använder. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger från en skola. Frågorna som studien utgår ifrån är fritidspedagogernas uppfattningar kring metoder som främjar delaktighet och hur ramfaktorer påverkar detta. Fritidspedagoger valdes då endast två var utbildade fritidslärare. Analysen visar att fritids­pedagogerna arbetar ofta två och två vilket resulterar i att ord som ”vi” eller ”kollegan” framkommer frekvent. Det framkommer även att metoderna skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I inter­­vjuerna syns även svårig­heterna i att balansera mellan frihet hos eleverna och kraven ifrån läroplanen. Resultatet visar att elever ska få påverka verksamheten för att få delaktighet och att fritidsrådet är den metod som främst används. Hur eleverna kan påverka skiljer sig åt beroende på åldern men ofta sker det igenom önskemål ifrån eleverna. Ramfaktorer som lokaler och gruppstorlekar på eleverna har viss påverkan på valet av metoder men den ramfaktorn som har störts påverkan är tid. Sammanfattningsvis belyser resultatet att elevers delaktighet påverkas mest av bristen av tid.

IoT devices are being widely deployed within smart homes. Most of these devices are mass-produced at a low cost. As a result, due to the lack of security mechanisms, IoT devices become vulnerable to malware. As more IoT devices are connected to the internet, and given their inability to maintain robust security, these devices are at an increased risk of being infected with malware. Compromised IoT devices enhance the capabilities of cybercriminals and threat actors to perform attacks and distribute malware. To prevent this, proper detection mechanisms are needed. However, traditional malware detection approaches are often not feasible in an IoT environment. This study compiles current detection methods used to detect IoT-malware in smart homes. Existing malware detection solutions will be included to demonstrate the methods, usage, and effectiveness in a specific context. This was achieved by performing a qualitative systematic literature review of articles from two databases with high technological relevance. In total, 12 articles were utilized for the study. The data from these articles were subject to a thematic analysis, yielding two main themes: method and placement. The “method” theme consists of four categories: anomaly detection, signature detection, statistical analysis, and combination of methods. The “placement” theme consists of two categories: device-based and network-based. The study results indicate that both standalone methods and a combination of multiple methods are being employed for the detection of IoT-malware in smart home environments. Based on the results, anomaly-based detection emerges as the most used method for detecting IoT-malware, both on the device and within the network., IoT-enheter implementeras i allt större utsträckning inom smarta hem. Många av dessa enheter massproduceras till låg kostnad. Som ett resultat blir IoT-enheter, på grund av bristande säkerhetsmekanismer, sårbara för skadlig kod. När fler IoT-enheter ansluts till internet, och med tanke på deras oförmåga att upprätthålla god säkerhet, löper dessa enheter en ökad risk för att infekteras med skadlig kod. Infekterade IoT-enheter ökar förmågan hos cyberkriminella och hotaktörer att utföra attacker och sprida skadlig kod. För att förhindra detta krävs lämpliga detektionsmekanismer. Traditionella metoder för att detektera skadlig kod är ofta inte genomförbara i en IoT-miljö. Denna studie sammanställer aktuella detekteringsmetoder som används för att upptäcka skadlig kod som riktas mot IoT-enheter inom smarta hem. Existerande lösningar för att detektera skadlig kod inom smarta hem kommer att inkluderas för att demonstrera metoderna, användningen och effektiviteten i ett specifikt sammanhang. Detta uppnåddes genom att utföra en kvalitativ systematisk litteraturstudie av artiklar från två databaser med hög teknologisk relevans. Totalt användes 12 artiklar för att utföra studien. Data från dessa artiklar analyserades med tematisk kodning, som resulterade i två huvudteman, metod och placering. Temat ”metod” består av fyra kategorier: anomalibaserad detektion, signaturbaserad detektion, statistisk analys och kombination av metoder. Temat ”placering” består av två kategorier: enhetsbaserad och nätverksbaserad. Resultatet från studien indikerar på att både självständiga metoder och en kombination av flera metoder används för att upptäcka skadlig kod riktat mot IoT-enheter inom smarta hem. Baserat på resultatet framträder anomalibaserad detektion som den vanligaste metoden för att detektera skadlig kod riktat mot IoT-enheter, både på enheten och inom nätverket.

Djokic Dragana & Al-Imam Poran (2023). Stödinsatser för elever i språksvårigheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

User involvement is becoming more prevalent in system development as it has been shown to improve user satisfaction, usability, and the overall quality of the finished system. However, users have often been only minimally involved in traditional development methods. This study examines the impact of user involvement on work processes within companies that adopt this approach. Data was collected through semi-structured interviews in a N-study of several companies. The results provide a deeper understanding of how companies can involve users in their projects, and how this affects their work processes, as well as the study shows which methods are currently used for user participation. Additionally, the study discusses both the positive and negative aspects of user involvement. An interesting aspect that emerges in the study is that many companies do not use formal methods or guidelines when involving users in system development., Användarmedverkan blir allt vanligare inom systemutveckling då det kan förbättra användarnöjdhet, användbarhet och kvaliteten på det färdiga systemet. Trots detta involveras användare ofta endast i begränsad omfattning i traditionella utvecklingsmetoder. Denna studie undersöker vilken påverkan användarmedverkan har på arbetsprocessen inom företag som tillämpar detta tillvägagångssätt. Flera företag har jämförts i en N-studie, där data samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet ger en djupare förståelse av hur företag kan involvera användare i sina projekt, och hur detta påverkar deras arbetsprocess, samt visar vilka metoder som används vid användarmedverkan idag. I studien diskuteras också de positiva och negativa aspekterna av användarmedverkan. En intressant aspekt som framkommer i studien är att många företag inte använder formella metoder eller riktlinjer när de involverar användare i systemutvecklingen.

Denna kunskapsöversikt handlar om elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att synliggöra vad forskningen visar om undervisningsmetoder som gynnar elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi vill även utforska vad som sägs i forskningen om situationen för elever som har dessa svårigheter. Vidare vill vi med denna kunskapsöversikt även ta reda på vilka metoder som kan gynna elever samt vilka andra anpassningar det finns för elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom litteratursökningar i olika databaser med hjälp av ämnesspecifika sökord kom vi fram till våra 12 vetenskapliga artiklar. Vi gjorde en snabb kartläggning för att få en överblick av dess innehåll. Det framkom att både elever och lärare i grundskolan har använts som studieobjekt. Metoderna i studierna varierade mellan observationer, olika slags tester och intervjuer. Kunskapsöversiktens resultat visar hur viktigt det är att tidigt kartlägga elever med läs- och skrivsvårigheter. Med individanpassade metoder i undervisningen kan vi hjälpa eleverna vidare med sin läs- och skrivinlärning.

Syftet med studien är att jämföra tidigare forskning med praktiska erfarenheter som verksamma lärare i årskurs 4-6 har av att anpassa sin undervisning inom SO-ämnena för elever med autism, för att tillföra kunskap till studenter, verksamma lärare och andra pedagoger. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas fyra lärare, varav tre arbetar på samma skola. Studiens resultat visar att lärarna utgår från relationen med eleverna när de väljer undervisningsmetod eftersom alla elever är olika, och man behöver utgå från varje individs behov och intressen. Metoder som används av lärarna är bland annat bildstöd, kooperativt lärande, teknologibaserad undervisning genom ipad eller dator, repetitioner och rutiner. Dessutom diskuteras läroplanen och kunskapskraven i relation till elever med autism, och resultatet visar att deltagarna i studien anser att kraven är alldeles för höga och att elever med autism inte kan nå upp till dem.

Livscykelanalys är en metod som utformades och utvecklades för att kvantifiera miljöpåverkan från produkter och tjänster för mer än trettio år sedan. Sedan dess har den kontinuerligt förbättrats och blivit mer och mer robust. Som tillverkare av kemiska produkter och monomerer använder Arkema livscykelanalys för att mäta sina produkters miljöpåverkan. Detta görs för att förstå enskilda produkters fotavtryck samt företagets övergripande miljöpåverkan. För att göra detta används ISO-normerna 14040 och 14044. Dessa normer anger generiska ramar för LCA-beräkningar men är inte specifika för den kemiska industrin. Med tanke på att metodologiska svårigheter kan uppstå inom den kemiska sektorn har många riktlinjer och rekommendationer publicerats på senare tid. I denna uppsats studeras och jämförs några av dessa riktlinjer. Tillämpningen av dessa metoder utförs på två produkter inom Arkemas portfölj: akrylsyra och etylakrylat, som är byggstenar för många polymerer. Resultaten av utvärderingen visar på områden där förbättringar kan göras. För de studerade produkterna är råvarorna de största bidragande orsakerna. Därför kan det vara fördelaktigt att övergå från petroleumbaserade material till biobaserade. Att välja den minst miljöpåverkande produktionsvägen är också ett sätt att aktivt minska produkternas koldioxidavtryck., Life Cycle Assessment is a methodology that has been designed and developed to quantify the environmental impacts of products and services more than thirty years ago. Since then, it has been in continuous improvement and becomes more and more robust. As a producer of chemical products and monomers, Arkema uses Life Cycle Assessment to measure the environmental impact of its products. This is done to understand the footprints of individual products as well as the company's overall environmental impact. To do so, the ISO norms 14040 and 14044 are used. These norms set generic frames for LCA calculation but are not specific to the chemical industry. Considering that methodological difficulties can arise in the chemical sector, many guidelines and recommendations are being published recently. In this thesis, some of those guidelines are studied and compared. The application of these methodologies is performed on two products within Arkema’s portfolio: acrylic acid and ethyl acrylate, which are building blocks for many polymers. The results of the assessment reveal areas where improvements can be made. For the products studied, the main contributors are the raw materials. Therefore, transitioning from petroleum-based materials to biobased ones could be beneficial. Additionally, selecting the least impactful production route is also a way to actively reduce the carbon footprint of the products.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkighet på förskolan. I den här kvalitativa studien har vi valt att använda semi-strukturerade intervjuer som metod och studiens resultat har analyserats baserat på den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer det att förskollärarnas största utmaning är deras brist på erfarenhet och kunskap men också att resurserna inte alltid är tillräckliga. Förskollärarna beskriver TAKK (tecken som stöd) och bildstöd som en naturlig del av förskolans dagliga verksamhet och kompletterande tillägg. Kroppsspråk är också en metod som används när andra metoder inte riktigt räcker till. Studiens slutsats är att förskollärare använder olika metoder för att främja barns språkliga utveckling vid måltiderna.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom t, This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors

Flerspråkigheten i Sverige ökar och därmed ökar antalet flerspråkiga barn i dagens förskolor. Flerspråkigheten ses som en kompetens hos barn och förskollärarna ska finnas där och stötta barnen i deras språkutveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna inkluderar flerspråkiga barn i förskolan och vilket förhållningsätt pedagogerna har samt vilka utmaningar det finns kring flerspråkighet. Frågeställningar togs fram som skulle ge oss svar på syftet i studien. Frågeställningarna blev: Vilka metoder främjar inkludering av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka utmaningar möter pedagogerna i arbetet med flerspråkiga barn? För att få svar på frågeställningar intervjuades sex utbildade förskollärare som alla arbetar i förskolor där majoriteten av barnen är flerspråkiga. En kvalitativ metod användes och strukturerade intervjuer. I resultatet framgår det att pedagoger använder sig av bildstöd, TAKK och digitala verktyg för att nå ut till flerspråkiga barn på förskolorna. En del ser arbetet med flerspråkighet som komplext när man inte riktigt vet hur man ska kommunicera och nå ut barn och vårdnadshavare. Pedagogerna ser sitt förhållningssätt som öppensinnade, nyfikna och inbjudande.

Studiens syfte är att hitta möjliga metoder och strategier som kan hjälpa till att främja jämställdhet i skolan. Detta med en samhällsdidaktisk inriktning utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studiens empiri utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med behöriga undervisande samhällskunskapslärare i en medelstor kommun i norra Sverige. Metodvalet är inspirerat av hermeneutisk metodologi. Jämställdhet, genus, könsmönster och ämnesdidaktisk realisering är centrala begrepp som behandlas kontinuerligt genom hela studien. Studien, som ämnar ge ett genusperspektiv på samhällskunskapsundervisningen, visar bland annat att skönlitteratur används framgångsrikt i ämnet, även diskussion. Ytterligare en upptäckt är diskussion om ett annat könsuttryck och att bemötandet av pojkar och flickor kan skilja sig åt. Avslutningsvis diskuteras behovet av en ökad medvetenhet bland lärare där begreppet intersektionalitet får en betydande roll.

I dette kapitel bestræber vi os på at opnå sans for resonans i vores fælles feltarbejde på danske folkeskoler. Vi er på jagt efter at undersøge samvittighed og følelser hos lærere og pædagoger, men hvordan får man indsigt i andre menneskers samvittighed og følelser? Teoretisk trækker vi på antropologiske forståelser af følelser som kropsliggjorte tanker og ikke mindst på Hartmut Rosas begreb resonans, der er en særlig måde at lade sig bevæge på, hvor man føler sig i live sammen med andre. I kapitlet forsøger vi at omsætte teorierne til metodiske greb, analytiske opmærksomhedspunkter og etiske fordringer, der kommer af at ‘bruge’ andres higen efter resonans som metodisk tilgang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbetemed flerspråkiga barns identitetsutveckling i förskolan. Studiens valda metod ärsemistrukturerade intervjuer som har genomförts skriftligt via mejl med åttaförskollärare för att uppnå studiens syfte. Resultatet har sedan analyserats utifrån densociokulturella teorin.Det övergripande resultatet visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna omspråkets betydelse för flerspråkiga barns identitetsutveckling.I resultatet framgick det att samtliga förskollärare ansåg att samspel har stor betydelseför barns identitetsutveckling. Förskollärarna stöttar barnen i samspel med andra genomatt använda språkliga artefakter. Det framgår även i resultatet att material i förskolansmiljö som synliggör kulturell mångfald kan skapa möjligheter för barnen att tillägna sigflera olika kulturtillhörigheter och identiteter.Slutsatsen i denna studie är att förskollärarna arbetar på varierande sätt för att stöttaflerspråkiga barns identitetsutveckling genom att ge språkligt stöd och använde fysiskamaterial utifrån den pedagogiska miljön.

Denna undersökning studerar vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 har kring vilka metoder som bidrar till att öka elevers läsförståelseförmåga. Undersökningen ämnar även till att undersöka vilka didaktiska val lärare gör för att utöva dessa metoder. Det teoretiska ramverk som studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Teorin diskuteras i förhållande till lärarnas uppfattningar om vilka metoder som de anser vara gynnsam för elevers läsförståelseutveckling. Studien grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin styrks med en fenomenografisk forskningsansats och analysmetod. Resultatet visar att elevers läsförståelseutveckling sker när läraren använder metoder i undervisningen som medvetandegör lärandeprocessen. Kombinationen av flera metoder med utvalda delar som passar lärarens nuvarande klass bidrar till att elever får en helhetsförståelse för läsupplevelsen. Av lärarnas uppfattningar att utläsa kombineras med fördel metoderna, genrepedagogik och språkutvecklande förhållningssätt. Dessa metoder bygger på att skapa en helhetsförståelse för eleverna ofta i samspel med andra.