Search

The principles of logistics in Swedish doctrines appear different to sets of principles in other countries. The content of Swedish doctrines regarding logistics also appear to differentiate from the content military theory prescribes. According to research in strategy and operational art, logistics is a key component when planning military strategy and operations. Research also shows that likeness between doctrines regarding logistics is an important factor for success when military organisations are to collaborate. According to Swedish doctrine, this is highly prioritized in the Swedish Armed Forces. This thesis characterizes normative documents published by the Swedish Armed Forces with the purpose of showing the contents regarding logistics that they contain. The theoretical framing uses the logistics principles of Moshe Kress. The results show the extent of content regarding logistic principles in the documents. Results further shows that the Swedish Military Strategy doctrine does not discuss any logistical principles at all. This is surprising as research regarding strategy and logistics states that strategy needs to clearly express how the logistics function ought to be organized.

Varifrån kommer den svenska marinens kunskap och erfarenheter om strid till sjöss? ABSTRACT: A robust doctrine should consist of solid arguments and theory that explain the background in order to give more effect. The Swedish naval doctrine Doktrin för marina operationer (DMarinO) is based on knowledge and experience. The problem is that the doctrine does not mention where Sweden´s knowledge and experience from naval warfare originate. Since Sweden has not been to war in over 200 years it is hard to argue that all knowledge and experience originate from own naval warfare. The issue is whether national or international naval theory can be found in DMarinO. The thesis is based on the two naval theorists, Landquist and Hughes, who each assigned six variables representing their theory. The purpose of this thesis is to examine whether Landquist and Hughes´s naval theories is found in DMarinO and to increase understanding of naval theories connection to Sweden´s naval doctrine. The results show that both theories are reflected in DMarinO. Theory from Landquist can be found in a higher degree than theory from Hughes. Therefore it is possible that DMarinO could be influenced by both national and international naval theory, but more research is needed in order to confirm that. Nyckelord: Landquist, Hughes, militärteori, sjömilitära teoretiker, marin doktrin, DMarinO

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten. Denna uppsats syftar till att bidra till en vidgad förståelse av moderna krig och konflikter. Författaren vill uppnå en mer nyanserad förståelse av fenomenet krig genom att problematisera Clausewitz teoribildning. Resultaten visar att vi måste vara öppna för en vidare tolkning utifrån perspektiven krigföringens karaktär, de krigförande parterna och krigföringens syfte.

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande. Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser. Mahan har däremot en delvis avvikande syn, vilket innebär att han förmodligen inte har varit influens.

Denna undersökning har studerat ett lätt infanteriförbands användning av kombinerad bekämpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som påverkade möjligheten till kombinerad bekämpning p.g.a. operationens amfibiska karaktär. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments två bataljoner som under Falklandskriget utkämpade tre slag vid Darwin – Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har använts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekämpningens tre principer. Indikatorer på principerna har varit syften med verkan hämtade ur teorin om de grundläggande förmågorna. Två av slagen befanns endast delvis kännetecknas av Leonhards två första principer, principerna om kompletterande system och dilemman. Den tredje principen om fördelaktig terräng uppfylldes inte. Det tredje slaget regementet utkämpade kännetecknades helt igenom av Leonhards två första principer medan den tredje delvis beaktades. Undersökningen konstaterar att kombinerad bekämpning som metod för verkan kan utvecklas av ett lätt infanteriförband under en amfibieoperation. Dock ledde ofördelaktig disponering av förbandet i de aktuella fallen till att kombinerad bekämpning tidvis omöjliggjordes. Leonhards tredje princip tenderade att förringas. De specifikt amfibiska aspekterna avseende möjligheten till kombinerad bekämpning utgjordes främst av tillgången till fartygsartilleri, kraven på helikoptertransporterbart fältartilleri samt bristen på lätta trossfordon. This dissertation has investigated how a light infantry force has used combined arms during an amphibious operation, specific factors related to the operations character affecting the possibility to develop combined arms have also been highlighted. The case chosen for the study was Parachute Regiments actions during the three battles of Darwin – Goose Green, Mount Longdon and Wireless Ridge during the Falklands War. As a analytical tool Robert Leonhard’s theory about the three principles of combined arms was used together with indicators borrowed from the theory about the warfighting functions purposes of fires. Two of the battles were found to be only partially characterized by Leonhard’s first two principles, complementary systems and dilemmas. The third principle about favorable terrain was neglected. The third battle was throughout characterized by the first two principles and to a larger extent than the former by the third principle. The dissertation concludes that light infantry can use combined arms during amphibious operations. The battles studied were, however, often characterized by unfavorable disposition of the force which affected the possibilities to use combined arms. Leonhard´s third principle was usually neglected. The most important amphibious aspects affecting the possibilities to combined arms were found to be naval gunfire support, light field artillery and the scarcity of light all-terrain vehicles.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen. Det är dock skillnad mellan hur doktrinen beskriver det som Clausewitz benämner krigets natur och vad som verkligen står i boken ”Om kriget”. Clausewitz beskriver krigets natur som en märklig treenighet sammansatt av den primitiva våldsamheten i dess element, hatet och fiendskapen som tillsammans kan betraktas som en blind naturkraft; av sannolikheternas och tillfälligheternas spel, som ger utrymme för ett fritt skapande sinne; och slutligen av att vara ett till politiken underordnat instrument, varigenom det betingas av det rena förståndet. Doktrinen beskriver krafterna som bildar krigets natur som Emotionell kraft(folket), Styrande rationell kraft (politiken) och Våldsutövande kraft (Försvarsmakten). Det är viktigt, bland annat kopplat till behovet av vetenskaplig förankring, att skilja på vad Clausewitz verkligen skrev och på andra förklaringsmodeller som härstammar från Clausewitz men som också på vissa punkter skiljer sig från originaltexten i ”Om kriget”. The development of military doctrines has been described as a process where knowledge and well-tried experience turns to principles for the use of military forces. The military theory offers a scientific basis for military doctrines and influences from military theory are therefore an important part of the development of doctrines. Last year, 2011, The Swedish Armed Forces released a new military-strategic doctrine, MSD12. The purpose of this essay is to examine the link between the Swedish doctrine and its scientific basis. The examination has shown that the theory of Carl von Clausewitz regarding the nature of war has a great impact and influence on the content of the doctrine. The theory is used both through direct- and also through indirect influences. An analysis of how the doctrine relate to the factors that, according to Clausewitz, constitute the nature of war shows a discrepancy between its definition of the "remarkable trinity" and the definition given by Clausewitz himself. The book “On War” defines the components of the “trinity” as: The play of chance and probability, Primordial violence, hatred, and enmity and War's element of subordination to rational policy. The doctrine state that the “trinity” consists of: Emotional forces (the people), Rational forces (The politics and the policy) and Violence conducting forces (The Swedish Armed Forces). It is important to make a difference between what Clausewitz actually wrote and other concepts of a trinity that are derived from the “remarkable trinity” defined in “On War.

Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet. This study deals with the subject of military theory and the essence of the classic principles of warfare. Since ancient times, surprise, has had a profound effect on how different nations and people have fought and made use of tactics and today still, surprise is something that characterize the modern battlefield. As an example, one can mention the attack on the World Trade Centre on the 11th of September 2001 where consequences had major effects on the political and strategic level. In conflicts around the globe surprise attacks are not uncommon and we continue to exploit this principle, although weapons technology and tactics have evolved. The focus of this work has been to analyze the principle and make a comparative analysis between Eastern and Western thoughts and approach. Is there a difference or do both sides have the same view on the principle of surprise? This study is based on ideas from recognized military theorists Carl von Clausewitz and Sun Tzu as well as doctrines from the former Soviet Union and now Russia and Sweden. The purpose of this study is mainly to give the author a deeper knowledge of the subject. The author’s will is to later use this knowledge in his profession. Initially, the author has studied theorists and doctrine in order to describe their perception of the concept. After that the author has analyzed the results and come to certain conclusions. Finally, the author discussed the results and also explains what he believe that future studies on this topic should focus on.

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind’s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present. The examination has shown that William S. Lind’s theory regarding manoeuvre warfare has a great impact and influence on the content of DMarkO. This used through direct literal use of the theory and also through an indirect influence. It has, however, been difficult to reconstruct and to show awareness from the authors’ perspective that William S. Lind has been a deliberate choice to use regarding what to write in the doctrine. On the other hand, the parts that together constitute the theory are known as classical military maxims, and they are therefore as such, hard to relate only to Lind and his theory regarding manoeuvre warfare. “Main effort” or “Schwerpunkt” is such an example, used by Lind as a part of his theory but also known as a military maxim. I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön. Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten. För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar. Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid. Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.

So- called “Network Based Defense” (NBD) was introduced in Sweden in connection with the transformation of the Swedish Armed Forces in 1999. NBD is based on the U.S. variant Network Centric Warfare (NCW), which in turn is derived from research on the concept of Revolution in Military Affairs (RMA). In Sweden the concept was introduced and included not only the Armed Forces but was intended to also support the Swedish civilian agencies in order to create networks and hence share the available information and thus more effective crisis management and to provide more "bang for the buck." In developing the concept of NBD the Swedish Armed Forces used both economic and human resources, in the form of research, new technologies, new organization and new methods. Between year 2004 and 2006 the Armed Forces once again entered the process of reorganization. This time to “classic” military hierarchical organization and NBD as development engine disappeared due to economic cutbacks, together with the decision to participate in the European Union (EU) rapid reaction force. The purpose of this essay is to study the theories and ideas behind the concept and why the concept "disappeared" a few years later. The result of the work suggests that the concept of NBD in its abstract form was too theoretical. The process of organization introduced by HKV -04 is the clearest example of this abstract ambiguity concerning command and responsibility. Research suggests that responsibility is the basis of military organization and operations. The results also shows that a number of experiences from the development of the NBD has been used in the more practically oriented transformation of the Armed Forces necessary by the commitments for the so- called Nordic Battle Group (NBG-08). The results have also shown correlation between NBD development and the increased Nordic cooperation in the form of sea and air surveillance and the well-developed body interaction within the framework of the national crisis management capacity in Sweden. Nätverks Baserat Försvar (NBF) infördes i Sverige inom ramen för transformationen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. NBF bygger på den amerikanska varianten Network Centric Warfare (NCW) som i sin tur härstammar från forskningen kring begreppet Revolution in Military Affairs (RMA). Konceptet infördes och innefattade inte bara Försvarsmakten utan även stödmyndigheter i syfte att skapa ett nätverk och därmed dela tillgänglig information och därmed effektivisera krishanteringen och ge mer ”pang för pengarna”. Kring utvecklingen av konceptet NBF lades stora resurser i form av forskning, ny teknik, ny organisation och nya metoder. År 2004 till 2006 omorganiserades Försvarsmakten återigen från införd processorganisation enligt NBF till klassisk militär hierarkisk organisation och NBF som utvecklingsmotor försvann i och med ekonomiska neddragningar tillsammans med beslutet om att delta i Europeiska Unionens (EU:s) snabbinsatsstyrka. Syftet med denna uppsats är att studera tankar och teorier som ledde fram till NBF och vad som kan vara en förklaring till att NBF försvann några år senare. Resultatet av arbetet med uppsatsen tyder på att konceptet NBF i sin abstrakta form blev för teoretiskt. Den processorganisation som infördes med HKV -04 är det tydligaste exemplet på denna abstrakta oklarhet främst vad gäller befäl och därtill kopplat ansvar. Forskning pekar på att ansvar utgör grunden i militär organisation och verksamhet. Resultaten visar också på att de positiva lärdomarna från utvecklingen av NBF i form av vikten av ”nätverkande” låg som grund till det mer praktiskt inriktade transformeringen av Försvarsmaktens delar genom Nordic Battle Group, (NBG-08). Resultatet har också påvisat samband mellan NBF utvecklingen och det utökade nordiska samarbetet i form av sjö och luftövervakning samt den likaså utvecklade myndighetssamverkan inom ramen för den nationella krishanteringsförmågan i Sverige.

De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra. Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer. Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades. Ur resultatet återfanns förbandsspecifika faktorer som kunde nyttjas som motiv till en militärteoretisk utbildning för gruppcheferna. Därefter kopplades faktorerna till liknande delar ur militärteorin i syfte att påvisa vilka delar som skulle kunna ingå i en utbildning. Delar som är direkt jämförbara med förbandets sätt att uppträda och metoder man använder vid lösandet av uppgifter. Slutligen besvarades frågeställningen i en avslutning. Resultaten pekar på att en militärteoretisk utbildning skulle öka gruppchefs förmåga att fatta självständiga beslut. Resultatet visar också att de delar ur militärteorin som skall ingå är uppdragstaktik, indirekt metod innehållandes tyngdpunkt, kritisk sårbarhet, systemkollaps och initiativ. Vidare bör även en mindre del i utbildningen omfatta de olika ledningsnivåerna; taktisk- operativ- och strategisk ledningsnivå. Situations and tasks that the Swedish armed forces may confront on missions abroad can be complex, diffuse and demanding. This means that the unit leaders face high demands. One of the demands is that the leaders, irrespective of what level they are at, are well prepared and competent in their own area. They must be good at what they do. This essay´s purpose was to analyse the need of a theoretical, military education of squad leaders at the Army Ranger Battalion and what effect such an education could give. The purpose was also to suggest what areas the military theory should cover to suit the ranger squad leaders. As an introduction, an analysis of the TOEM AJB was made. The analysis focused on the unit´s behavior and tasks. The result identified factors which were specific to the unit. These factors could be used as motives for a theoretic, military education for the squad leaders. The factors were then connected to similar parts of the theory in order to show what parts could be included in an education. These parts were directly comparable with the unit´s behavior and methods they use when they operate. Finally the questions at issue were answered. The results show that a military theoretic education should raise the squad leaders´ capacity to make their own decisions. The results also show that the parts which should be included in an education are mission tactics, indirect method including main effort, critical weaknesses, system crash and initiative. However not crucial, tactical, operative and strategic leadership should also be included in the education.