Search

This paper aimed to gain an understanding of bullying and the impact it has on school absences among pupils. We also aimed to explore the extent of school absenteeism and the extent of different forms of bullying. This quantitative study was based on online surveys that were published on different Facebook groups and online forums with a focus on reaching guardians. In total, there were 306 respondents to the survey. The theoretical frameworks in this study included Bronfenbrenner's ecological system theory and the theory of school refusal behavior. The results of the study show that there is a correlation between bullying and a higher school absence. The more a student had been exposed to bullying the higher their school absence was. Other findings of this study were that the most common form of bullying was the verbal form, the second largest was psychological bullying and the least common form of bullying was the physical.

Rapporten är en sammanställning av en studie beställd av en kommun med syfte att få en ökad förståelse för varför förhållandevis många flickor på mellanstadiet i kommunen upplever sig mer utsatta än pojkar. Studien tar fasta på forskning som visar på att det inte finns starka biologiska förklaringar till eventuella skillnader mellan könen, vilket pekar mot vikten av att synliggöra kulturens inverkan på könsmönster, så kallad genusmönster. Det finns en ansenlig mängd forskning idag som pekar på att mobbning tar form och vidmakthålls i en socioekologisk miljö där mikro-, meso- och makronivåer samverkar. Med denna bas som utgångspunkt har 44 personer på tre skolor av olika karaktär intervjuats med stöd i semi-strukturerad intervjuteknik och kategoriserats med hjälp av fallstudier och innehållsanalys. De nästan 800 sidorna transkriberat material synliggör en nyanserad bild av elevers, lärares, skolledares, elevhälsopersonal och administrativ personals förståelse och beskrivna handlingar av hur de närmar sig skolans värdegrunds- och trygghetsuppdrag med särskilt fokus på kön. Det finns en stor kompetens och förhållandevis djup förståelse för frågor som rör utsatthet och mobbning i den grupp som har intervjuats – en kompetens som i mångt och mycket ligger i linje med forskning idag. Vi hoppas att en studie som denna kan bidra som ett systematiskt underlag och stöd för professionellt omdöme. Resultaten visar på; a) en bred variation av sätt att förstå vissa flickors utsatthet; b) metoder/åtgärder som används på de tre skolorna; samt, c) olika hinder för att stimulera en trygg socioekologisk miljö. De övergripande resultaten visar att de intervjuade är medvetna om att pojkar och flickor överlag är unika individer och där inte bara vissa flickor, utan även vissa pojkar mår dåligt och behöver lyftas fram liksom ges stöd. Samtidigt finns mönster avseende på hur flickor mår, beter sig och behandlas som är viktiga att lyfta fram. Beskrivningarna av flickors och pojkars skillna, The report is a summary of a study commissioned by a Swedish municipality with the aim of gaining a better understanding of why a relatively large number of girls in middle school in the particular municipality feel more vulnerable than boys. The study is based on research that shows that there are no strong biological explanations for any differences between the sexes, which points to the importance of visualizing the impact of culture on, so called, gender patterns. There is a considerable amount of research today indicating that bullying takes shape and is perpetuated in a socio-ecological environment where micro-, meso- and macro levels interact. Building on this perspective, 44 persons in three schools, differing in background characteristics, were interviewed using semi-structured interview techniques and categorized using case-study and thematic content analysis. The interviews generated nearly 800 pages of transcribed material and reveal a nuanced picture of how pupils, teachers, school leaders, health- and administrative staff understand and describe their actions in how they approach the school values and school safety, with a particular focus on gender. There is a great deal of competence and relatively deep understanding of issues related to vulnerability and bullying in the group if interviewees - a competence that is largely in line with current research. What a study like this can contribute is a systematic basis and support for professional judgement. The results reveal: a) a wide variety of ways of understanding certain girls' vulnerability; b) strategies/measures used at the three schools; and c) various obstacles to stimulating school safety within a socio-ecological environment. The overall results show that interviewees, in general, are aware of boys and girls as being unique individuals and that not only some girls, but also some boys do feel bad and do need to be identified and supported. At the same time, the results reveal patterns in how

In this study, we investigated how Swedish shipping companies work to reduce harassment and abusive discrimination on board their ships. Through qualitative interviews, we have collected data on the shipping companies' understanding of today's situation, their preventive work, as well as their future vision and goals. It appears that the shipping companies are working actively to increase knowledge and awareness of gender equality issues and are working to change the harsh jargon that previously existed on board the ships. There is a desire for a zero tolerance against harassment and bullying on board ships, but at the same time an understanding that getting there is a challenge due to the human interaction that characterizes the work environment. Despite the challenges, the shipping companies see the future brightly and have a desire to continue working on these issues to create a safe and inclusive work environment for everyone on board. The discussion emphasizes the importance of continuing the work to prevent harassment and bullying onboard ships and to regularly follow up and evaluate the work environment, the results are put in perspective to the previous research presented in the study. By constantly being aware of the challenges and actively working to change the work culture, shipping companies can create a safer and healthier work environment for all seafarers. Overall, the results indicate that the shipping companies have taken important steps towards creating a safe and inclusive work environment, but there is still room for improvement and continuous work on these issues., I studien har vi undersökt hur svenska rederier arbetar för att minska trakasserier och kränkande särbehandling ombord på sina fartyg. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data om rederiernas förståelse för dagens situation, deras förebyggande arbete, deras framtidsvision och målsättningar. Det framkommer att rederierna arbetar aktivt med att öka kunskapen och medvetenheten kring jämställdhetsfrågor och arbetar med att förändra den hårda jargongen som tidigare funnits ombord på fartygen. Det finns en önskan om en nollvision mot trakasserier och mobbning ombord på fartygen, men samtidigt en insikt om att det är en utmaning att nå dit på grund av den mänskliga interaktionen som präglar arbetsmiljön. Trots utmaningarna ser rederierna ljust på framtiden och har en vilja att fortsätta arbeta med dessa frågor för att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö för alla ombord. I diskussionen betonas vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga trakasserier och mobbning ombord på fartyg samt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetsmiljön, resultaten gämförs med den tidiager forskning som presenterats. Genom att ständigt vara medveten om utmaningarna och aktivt arbeta med att förändra arbetskulturen kan rederierna skapa en mer säker och hälsosam arbetsmiljö för alla sjöfarare. Sammantaget tyder resultaten på att rederierna har tagit viktiga steg mot att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö, men det finns fortfarande utrymme för förbättring och kontinuerligt arbete med dessa frågor.

Denna uppsats lyfter det ökande bekymret kring nätmobbning bland unga och argumenterar för att integrera detta tema i skolans värdegrundsarbete med hjälp av skönlitteratur. Syftet med studien är att analysera hur nätmobbning och maktförhållanden skildras i barn- och ungdomslitteratur. De utvalda verken #tillsammans #utanför, Noelias revansch och Fula tjejer visar nätmobbning ur tre perspektiv: förövaren, den utsatta och omgivningen. Dessa jämförs för att identifiera likheter och skillnader i framställningen. Genom kvalitativ textanalys undersöker vi hur dessa verk synliggör nätmobbning och maktförhållanden, med berättarperspektiv och litterära karaktärer som analysverktyg. Resultaten visar att nättrakasserier och visuell nätmobbning är vanliga och att berättarperspektivet påverkar läsarens förståelse av innehållet. En förändring från maktlöshet till att erhålla makt och därefter förlora den framträder ur maktperspektivet. Studiens didaktiska dimension visar att litteratur som behandlar svåra ämnen kan användas för att möjliggöra elevernas utveckling av empati, kritiskt tänkande och förståelse för samhället.

Syftet med den här studien var att undersöka hur tre antmobbningsprogram, KiVa, Friends och Olweus är uppbyggda och används för att motverka och förebygga mobbning hos elever med NPF. Vidare granskades programmens tillgänglighet utifrån tre aspekter, social, fysisk och funktionell tillgänglighet. Resultat visar att programmen är effektiva i att motverka och förebygga mobbning, men det finns utmaningar som leder till att tillgängligheten för elever med NPF brister., The aim of this study is to examnine how three different anti-bullying programmes , KiVa, Friends and Olweus are structured to prevent and combat bullying among students with neuropsychiatric dissabilities. Furthermore the programs accsessibility was examined by three different dimensions, social accessibility, physical accessibility and functional accessibility. Findings in the study suggest that the programmes are effective in addressing and preventing bullying amongst students, but there are still challenges in accessibility for students with neuropsychiatrich dissabiities.

Bakgrund: Mobbning är ett omfattande problem som drabbar barn i skolor runt om i hela världen och inte minst i Sverige. Mobbning kan definieras som en social process där en elev i en lägre maktposition upprepade gånger trakasseras, kränks och/eller utestängs av andra. Mobbning sker i ett socialt sammanhang, och hur barn och unga beter sig när de bevittnar mobbning påverkar dess förekomst och omfattning. Det är därför viktigt att förstå hur barn själva tolkar och förstår mobbningssituationer, eftersom deras tolkningar och meningsskapande påverkar hur de beter sig i sådana situationer. Att öka vår kunskap om barns perspektiv på mobbning bör därför hjälpa oss att förstå deras reaktioner och interaktionsmönster mot mobbning, eftersom barn organiserar sitt eget beteende och sina förväntningar på andra i linje med dessa perspektiv. Syfte: I denna litteraturstudie analyseras fenomenet mobbning mot bakgrund av elevers subjektiva beskrivningar. Syftet med studien är att lyfta fram elevers tankar och perspektiv om mobbning i svenska skolor. Metod: För att uppnå syftet har en systematisk litteraturstudie genomförts baserad på 16 vetenskapliga artiklar vilka har analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Av analysen framgår att mobbning är ett komplext fenomen. Mobbning sker inte i ett socialt vakuum; miljökontext måste beaktas för att förstå mobbning och förekomsten av mobbning. Eftersom mobbning är ett svårtolkat fenomen som ständigt nyanseras men också kan komma till uttryck i personliga reflektioner, känslor och i sociala sammanhang, är det viktigt att inte stänga in begreppet i förbestämda kategorier som skapats av vuxna. Då mobbning skapas i den sociala interaktionen och i skolans kontext många gånger måste fenomenet bemötas och hanteras socialt och inte bara på individnivå. Slutsats: Det är av ytterst betydelse att barns röster blir hörda och barn behöver i framtida forskning inkluderas och berätta om sina upplevelser och sitt perspektiv på fenomenet ”mobbning”. Detta, Background: Bullying is a widespread problem that affects children in schools around the world and not least in Sweden. Bullying can be defined as a social process where a student in a lower power position is repeatedly harassed, violated and/or excluded by others. Bullying takes place in a social context, and how children and young people behave when they witness bullying affects its occurrence and extent. It is therefore important to understand how children themselves interpret and understand bullying situations, because their interpretations and meaning-making influence how they behave in such situations. Increasing our knowledge of children's perspectives on bullying should therefore help us understand their responses and interaction patterns to bullying, as children organize their own behavior and expectations of others in line with these perspectives. Purpose: In this literature study, the phenomenon of bullying is analyzed against the background of students' subjective descriptions. The purpose of the study is to highlight students' thoughts and perspectives on bullying in Swedish schools. Method: To achieve the aim, a systematic literature study has been carried out based on 16 scientific articles which have been analyzed through content analysis. Results: The analysis shows that bullying is a complex phenomenon. Bullying does not happen in a social vacuum; environmental context must be considered to understand bullying and the occurrence of bullying. Since bullying is a difficult-to-interpret phenomenon that is constantly nuanced but can also be expressed in personal reflections, feelings and in social contexts, it is important not to confine the concept to predetermined categories created by adults. As bullying is often created in social interaction and in the school context, the phenomenon must be met and handled socially and not just on an individual level. Conclusion: It is of utmost importance that children's voices are heard and children need to be in

Bakgrund: Kränkande särbehandling är ett betydande problem på arbetsplatser både nationellt och internationellt, även inom hälso- och sjukvården. Trots detta har svenska arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet, speciellt när det gäller att ge enhetschefer rätt kunskaper och förutsättningar. För att hjälpa arbetsgivare ta itu med detta problem, främja hälsa bland anställda och säkerställa att de uppfyller sina lagstadgade skyldigheter att stödja chefer inom arbetsmiljöfrågor, krävs därav mer kunskap om hur enhetschefer själva upplever förutsättningarna i arbetet mot kränkande särbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom hälso- och sjukvård upplever förutsättningarna för att identifiera och hantera kränkande särbehandling bland sin personal. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts för att uppfylla syftet med forskningen. Tio enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuades genom ett semi-strukturerat format, och intervjudata analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studiedeltagarna var överens om att förutsättningarna upplevdes påverkas av flera faktorer, inklusive tillgången till socialt och organisatoriskt stöd, närvaro, tillgänglighet och kommunikationen med personalen, samt chefens personliga erfarenheter och egenskaper. Slutsats: Denna studie bidrar med en ökad kunskap om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga i arbetet mot kränkande särbehandling, varav även ny kunskap framkommit om hur detta upplevs av specifikt enhetschefer inom hälso- och sjukvården. Även om studiens resultat bör överföras med försiktighet till andra kontexter, föreslås det användas som ett hjälpmedel för arbetsgivare att förstå enhetschefernas perspektiv, för att därigenom kunna förbättra sitt chefsstöd, och sålunda det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen., Aim: The aim of this study was to explore how first-line managers in healthcare perceive the prerequisites for identifying and managing victimization among their staff. Method: In this study, a qualitative method with an inductive approach were used to fulfill the aim of the research. Ten first-line managers in healthcare were interviewed using a semi-structured format, and the interview data were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results indicated that the participants agreed that the prerequisites were perceived to be influenced by several factors, including access to social and organizational support, the presence, availability, and communication with the staff, as well as the manager’s personal experiences and traits. Conclusion: This study contributes to increased knowledge about the prerequisites perceived as necessary in the work against victimization, including new insights about how this is experienced specifically by first-line managers within healthcare. Although the results of the study should be cautiously transferred to other contexts, it is suggested to be used as a tool for employers to understand the perspectives of first-line managers, thereby improving their support for managers, and thus the systematic occupational health work against victimization in the workplace.

Denna studie belyser de faktorer som påverkar en students agerande ombord på ett fartyg när studenten bevittnar en situation där en individ ombord blir mobbad, trakasserad eller utsatt för kränkande särbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkat studenten när hen har bevittnat mobbning, trakasserier och/eller kränkande särbehandling. Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer med studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Dessa studenter har genomgått hela eller större delen av sin fartygsförlagda praktik. Respondenternas erfarenheter har bidragit till en tydlig bild kring detta problemområde. Resultatet visar att hierarki var den största bidragande faktorn som påverkade studentens agerande när hen bevittnat mobbning, trakasserier eller kränkande särbehandling. Resultatet visar också att trakasserier ombord på fartyg ofta beror på kulturella skillnader., This study brings up factors that effects a student’s behaviour onboard a ship when he or she witnesses a situation when an individual is being bullied, harassed or is a victim to abusive treatment. The purpose of this study was to examine factors that effected a student when he or she witnessed bullying, harassment or/and abusive treatment. This study has been based on semi structured interviews with students from the Maritime University in Kalmar. These students have completed all or most of their ship-based practice. The respondents’ experiences have contributed to a clear picture of this problem area. The result showed that hierarchy was the biggest factor that effected a student’s behaviour when he or she had witnessed bullying, harassment, or abusive treatment. The result also shows that harassment onboard a ship often happens because of cultural differences.

Bakgrund: Mobbning sjuksköterskor emellan har synliggjorts sedan 1800-talet och är fortsatt ett problem på många sjuksköterskors arbetsplatser. Mobbningen påverkar sjuksköterskans psykiska välmående och i förlängningen patientens omvårdnad samt organisationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av mobbning på arbetsplatsen. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes, vilken utgick från kvalitativ forskning som presenterades i nio originalstudier. En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed. De studier som inkluderades efter en urvalsprocess analyserades med Noblit och Hares meta-etnografiska analysmetod med en induktiv ansats. Huvudresultat: Under dataanalysen identifierades tre huvudteman som presenterades i resultatet tillsammans med tillhörande subteman. I det första huvudtemat Mobbning som en integrerad del av sjuksköterskeprofessionen framkom det att mobbning upplevdes vara en naturlig del av sjuksköterskeprofessionen där ett inrotat synsätt bestod av att bemöta nya sjuksköterskor med en hård och kränkande attityd som var menad att vara fostrande. I det andra temat Hur mobbningen tar sig till uttryck inom sjuksköterskeprofessionen beskrevs det att vanliga tillvägagångssätt var att försvåra den utsatta sjuksköterskans arbete för att denne skulle misslyckas, samt att mobbning i verbal form var den vanligast förekommande. I det tredje temat Sjuksköterskors upplevda fysiska och känslomässiga effekter av mobbning, förklarades mobbningens effekter på sjuksköterskor som ofta upplevde rädsla, maktlöshet och skuldkänslor vilket kunde leda till ångest och depression. Slutsats: Mobbning inom sjuksköterskeprofessionen har länge varit normaliserad och nyutexaminerade sjuksköterskor är mest utsatta. För att minska frekvensen av mobbning krävs att organisationen, ledningen och sjuksköterskan samverkar, med betoning på sjuksköterskans egenansvar och förmåga att reflektera över sitt eget bemötande och förhål, Background: Bullying between nurses has been made visible since the 18th century and is still a problem in many nurses' workplaces. The bullying affects the nurse's psychological well-being and, by extension, the patient's care and the organization. Purpose: The purpose was to describe nurses' experience of bullying in the workplace. Method: A descriptive literature study was conducted based on qualitative research from nine empirical studies. A systematic literature search was performed in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed. The studies that were included after a selection process were analyzed using Noblit and Hare's meta-ethnographic analysis method with an inductive approach. Main results: During the data analysis, three main themes were identified which were presented in the results together with associated subthemes. In the first main theme Bullying as an integral part of the nursing profession, it emerged that bullying was considered a natural part of the nursing profession where attitudes against new nurses were entrenched by a harsh and humiliating approach that was meant to be nurturing. In the second theme, How bullying manifests itself in the nursing profession, it was described that bullying in a verbal form was the most common, and to make the exposed nurse's work more difficult was also a common expression. Nurses' perceived physical and emotional effects of bullying, was the third theme where the effects of bullying on nurses often were explained as experienced feelings of fear, powerlessness and guilt which could lead to anxiety and depression. Conclusion: Bullying in the nursing profession has long been normalized, and newly graduated nurses are most vulnerable. To reduce the frequency of bullying, it is required that the organization, the management and the nurse work together, with an emphasis on the nurse's personal responsibility and ability to reflect on their own treatment and approach.

I denna uppsats har vi undersökt en fotbollsförening gällande jämställdhet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten ser ut i föreningen ur både ledarnas och spelarnas perspektiv, samt om det framkommer likheter och/eller skillnader beroende på exempelvis position eller kön. Vi har i denna uppsats undersökt frågeställningarna om det finns likheter mellan könsmässiga likheter och/ eller skillnader kring jämställdhet, om man kan se några bärande olikheter kring faktorerna träningsdagar och träningstider samt om det finns något samband mellan kön, trivsel och utsatthet i fotbollsföreningen. Vi använde oss av en kvantitativ undersökning i form av en enkät där vi samlade in data från spelare och ledare inom föreningen. Gällande urvalsfrågan valde vi att rikta oss mot åldern 16 år och uppåt. Vi valde även att anonymisera hela fotbollsföreningen och att de som svarade på vår enkät var anonyma. Sammanlagt fick vi in 22 svar vilket gav oss tillräckligt med information för att kunna genomföra vår undersökning. Vi hade däremot önskat några fler svar för att få en mer generell bild inom föreningen. Huvudresultatet visar att det är relativt jämställt inom föreningen men man kan se vissa faktorer som visar motsatsen. En del av spelarna anser att de har för många träningsdagar i rad där de hellre hade haft en ledig dag i veckan. Vi kan även konstatera att utsatthet har förekommit i föreningen där både ledare och spelare blivit utsatta. Vi kan däremot inte veta vilken form av utsatthet som förekommit. Det är många som trivs i föreningen, men gällande frågan om alla blir rättvist behandlade framkom svar som visar på att de har olika åsikter. De allra flesta tycker att de trivs, blir sedda och blir rättvist behandlade, medan en del av respondenterna inte tycker att de trivs eller att alla blir rättvist behandlade. Slutsatserna visar att det delvis är jämställt i föreningen, men det finns faktorer som visar att det inte är så jämställt. Exempelvis att kvinnorna int

Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.

Att bli utsatt för mobbning och att själv utsätta andra för mobbning är associerat med flertalet negativa hälsokonsekvenser, det är därmed av största vikt att undersöka vart, hur och när man kan intervenera med preventiva insatser. Forskning idag kring psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning är begränsad och det saknas bland annat studier som undersöker psykopati i sin helhet. I den aktuella studien syftar till att undersöka den modererande rollen av skydds- och riskfaktorer i relation till psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Datan bestod av 973 ungdomar, årskurs sju till nio, från en medelstor svensk stad. Resultatet från den här studien visar att anknytning och varmt föräldraskap fungerar som skyddsfaktorer i associationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Kallt avvisande från föräldrar var även en riskfaktor i relationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och att bli utsatt för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skyddsfaktorerna samt kallt avvisande från föräldrar påverkar sambandet och bidrar till en lägre nivå av mobbning. Denna kunskap kan användas för att förstå hur man ska arbeta preventivt mot mobbning hos ungdomar.

KiVa är en antimobbningsmodell som har blivit väldigt framgångsrik i Finland och har nu även implementerats i flera svenska skolor. Syftet i denna studie är att undersöka hur skolpersonalen upplever att användningen av KiVa modellen fungerar i Sverige. För att genomföra vår studie har vi intervjuat sex skolor som använder KiVa som antimobbningsmodell. I denna studie kommer de centrala begreppen mobbning, kränkningsärenden, antimobbningsmodeller och KiVa att förklaras. För att sedan utifrån den tidigare forskning som tas upp diskutera resultatet av intervjuerna med skolpersonalen. Vi kommer ta reda på om mobbningen och kränkningsanmälningarna minskat efter implementeringen av KiVa samt hur involverade vårdnadshavarna är i arbetet. Det framgår i Skolverkets utvärdering att mobbning är ett allvarligt problem i skolan som medför negativa konsekvenser både för den som blir mobbad och för den som mobbar vilket vi berör i vår studie. I resultatet fick vi dels fram att om skolpersonalen har ett engagemang samt att eleverna får den stöttning de behöver så är arbetet med KiVa modellen givande, dock framkommer vissa tankar om förbättring. Några förbättringar som nämndes var tidsaspekten, tydligare manual samt en revidering så den samstämmer med den svenska läroplanen.

Mobbning är ett universellt fenomen som sker i olika miljöer i gruppsammanhang, bland annat på arbetsplatser och i skolor. Psykisk ohälsa ökar i takt med att mobbningen ökar, och kan ge livslånga effekter hos mobbningsoffret. Syftet med den här studien är att undersöka hur mobbning hanteras i svenska skolor. Specifikt undersöker studien olika strategier som elevhälsoteamen arbetar med för att förebygga mobbning och motverka pågående mobbning i skolmiljön och hur det arbetet ser ut utifrån ett individ- och grupperspektiv, samt huruvida mobbning orsakas av individuella eller sociala faktorer. Denna studie utgår ifrån socialpsykologiska teorier och begrepp kring social identitet, gruppdynamik och sociala normer. Tio intervjuer genomfördes och urvalet bestod av respondenter verksamma inom elevhälsan, både som kuratorer och skolsköterskor. Studiens resultat visar att mobbning är ett gruppfenomen snarare än ett individfenomen. Det har framkommit olika arbetssätt att arbeta både förebyggande och åtgärdande på individnivå och på gruppnivå. Det har även visat sig att lärare har en väsentlig påverkan på det förebyggande arbetet mot mobbning. Elevhälsans arbete får bäst resultat när samtlig skolpersonal arbetar med varandra för att motverka mobbning är ett ytterligare resultat., Bullying is a universal phenomenon that occurs in group settings, including workplaces and schools. Mental illness increases as bullying increases and might cause the victim lifelong effects. The aim of this study is to look into how bullying is handled in Swedish schools. The study specifically explores different strategies that the student care team works on preventing the occurrence of bullying and ongoing bullying in the school environment from an individual and group perspective, and whether bullying is caused by individual or social factors. This study is based on social psychological theories and concepts such as the social identity theory, group dynamics and social norms. Ten interviews were conducted in the process. The results of this study demonstrate that bullying is a group phenomenon. It has shown different working methods to prevent and remediate from individual and group level. The results of this study reveal that bullying is a group phenomenon rather than an individual one. There has also been emphasis and great importance on the essential influence of the teachers in the work. It has been shown that the work of student care gets the best results when everyone at the school helps each other to counteract bullying.

Syftet med följande litteraturöversikt är att undersöka det aktuella forskningsläget, såväl i Sverige som internationellt, gällande vilka upplevelser ungdomar på särskilda ungdomshem har av utsatthet på boendet. Genom en systematisk litteratursökning återfanns fjorton studier, vilka kvalitetsgranskades och analyserades genom en tematisk analys. I analysen användes de teoretiska begreppen makt/kunskap, biomakt och genusregim. Det framgår att ungdomars utsatthet vid särskilda ungdomshem utgår från fysiskt våld, sexuellt våld, mobbning samt utsatthet från personalen i form av tvång och våld. Utifrån ett maktperspektiv varierar utsattheten beroende på om ungdomarna utsätts av kamrater eller personal samt på vilket sätt makten utövas. Utsattheten kan även förstås vara kopplat till syftet bakom makten, vilket påverkar ungdomars känsla av utsatthet. Utifrån ett genusperspektiv varierar utsattheten beroende på vem som tillfrågas och vilka könsnormer som föreligger. Flickor kan förstås bli dubbelt utsatta samt att de även löper större risk för att bli utsatta för sexuella övergrepp. Vi föreslår att mer framtida forskning om flickors utsatthet på särskilda ungdomshem och personalens användning av makt och tvångsmedel behövs., The purpose of this literature review is to examine the current state of research, both in Sweden and internationally, regarding what experiences adolescents in special residential youth homes have of vulnerability within the homes. Through a systematic literature search, fourteen studies were found, quality checked and analyzed through a thematic analysis. In the analysis, the theoretical concepts of power/knowledge, biopower and gender regime were used. It appears that the vulnerability of adolescents at special residential youth homes is based on physical violence, sexual violence, bullying and exposure of coercion and violence by the staff. From a power perspective, the vulnerability varies depending on whether the adolescents are exposed by peers or by staff and in what way the power is exercised. Vulnerability can also be linked to the purpose behind the power, which affects adolescents' sense of vulnerability. From a gender perspective, vulnerability varies depending on who you ask and which gender norms that exist. Girls can be twofoldly exposed, and they also run a greater risk of being exposed to sexual abuse. We suggest that more future research on the vulnerability of girls in special youth homes and the staff's use of force and coercion is needed

Elever i årskurs tre till sex känner sig tryggare i skolan om lärare finns närvarande, är vaksamma och ingriper mot framförallt mobbning och ensamhet på rasten. För att öka elevers trygghet i skolan efterfrågar eleverna därför insatser i relation till rasten. En aspekt som elever efterfrågar för att öka deras trygghet på rasten är att lärare finns närvarande. Utöver att finnas närvarande på raster behöver lärare också vara vaksamma på vad som händer mellan elever. I synnerhet behöver lärare vara vaksamma på att ingen är utsatt för mobbning eller ensam. Dessutom menar eleverna att det inte räcker med att lärare är närvarande och ser vad som händer utan de behöver även behöver ingripa mot mobbning och ensamhet. Ibland behöver de ingripa mer än vad de gör idag för att öka elevers trygghet och få stopp på mobbning och ensamhet.

Elever förstår att mobbning är fel och gör skada. Hur berättar elever om mobbning? Vilken är relationen mellan mobbning och ofrivillig skolensamhet? Och vad berättar elevers reflektioner om det förebyggande arbetet i skolan?

Syftet med studien är att undersöka och kritiskt granska förskolors plan mot kränkande behandling med fokus på dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i formuleringarna kring arbetet mot kränkande behandling. Det empiriska materialet består av förskolors plan mot kränkande behandling samt övergripande nationella policydokument. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt vilket kompletteras med begreppet governmentality. Analysen har fokuserat hur arbetet mot kränkande behandling framställs i förskolors plan mot kränkande behandling, vilka texter dessa dokument bygger på och vilken betydelse den intertextuella kedjan får samt vilka diskurser kring barn och barndom som blir synliga och hur de kan förstås i relation till arbetet mot kränkande behandling. Analysen visar att arbetet mot kränkande behandling framställs primärt i termer av trygghetsarbete och som arbete för demokrati och allas lika värde. Analysen visar även hur flera diskurser kring barn och barndom framträder i dokumentens formuleringar som både samverkar och kan uppfattas som motstridiga i komplexa mönster. I undersökandet av vilka diskurser som framträder och den intertextuella kedjan visar analysen även att vissa typer av diskurser som framträder i förskolornas plan mot kränkande behandling kan förstås som relativt stabila och oförändrade i relation till övergripande nationella dokument medan andra visar på mer tydliga förändringar.

The aim of this study was to examine how school counsellors perceived their role within the schools various work against bullying and which impact their work environment had on their role. Because the study aimed to study the school counsellor's role, a role theory was used to analyse the empirical material. This was a qualitative study done through five semistructured interviews with school counsellors from two big municipalities in Skåne. The study found that all school counsellors perceived their role as multifaceted as they worked with individuals, groups and on an organisational level. Their role was different depending on if they worked with students, teachers or in the student health team. The school counsellors also acknowledged that they were responsible for a huge number of students, that in combination with a lack of time had a big impact on how involved they could be in the different forms of anti-bullying work within the different levels. In conclusion working as a school counsellor did not mean that they only had one role but several as the extent of their work resulted in a role-set of different roles, based on where they were working and how much time they had. Key word: school counsellors, bullying, role

The purpose of this study was to investigate how social work professional’s reason about the ways in which childhood bullying have implications for mental health in adult life and how this reasoning is reflected in their work practice. It is a qualitative study conducted through five interviews. Their experience was essential for the purpose of the study. The theoretical framework used in the analysis can be summarized as the individual-psychological, the interactionist and the group dynamic perspectives on reasons for and ways out of bullying problematics. The analysis revealed how these perspectives vary between professionals from different organisations: psychiatry, school and NGOs. The professionals' statements reflected a few prior research studies in being certain that childhood bullying can result in mental illnesses if it goes untreated. The varying perspectives on the reasons for and ways out of bullying were also reflected in different working methods; from individualized psychiatric treatment, mainly in psychiatry, to group-oriented anti-bullying methods, mainly at school. Another result of this study showed a lack of resources in the work against bullying in school and cooperative challenges between school, psychiatry and other organizations.

The feld of bullying research deals with methodological issues and concerns afecting the comprehension of bullying andhow it should be defned. For the purpose of designing relevant and powerful bullying prevention strategies, this articleargues that instead of pursuing a universal defnition of what constitutes bullying, it may be of greater importance to investigate culturally and contextually bound understandings and defnitions of bullying. Inherent to that shift is the transition to amore qualitative research approach in the feld and a stronger focus on participants’ subjective views and voices. Challengesin qualitative methods are closely connected to individual barriers of hard-to-reach populations and the lack of a necessarywillingness to share on the one hand and the required ability to share subjective viewpoints on the other hand. By reviewingand discussing Q methodology, this paper contributes to bullying researchers’ methodological repertoire of less-intrusivemethodologies. Q methodology ofers an approach whereby cultural contexts and local defnitions of bullying can be putin the front. Furthermore, developmentally appropriate intervention and prevention programs might be created based onexploratory Q research and could later be validated through large-scale investigations. Generally, research results based onQ methodology are expected to be useful for educators and policymakers aiming to create a safe learning environment forall children. With regard to contemporary bullying researchers, Q methodology may open up novel possibilities through itsstatus as an innovative addition to more mainstream approaches., Correction: https://doi.org/10.1007/s42380-022-00127-9

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om fritidspersonalens definition avmobbning samt hur de arbetar för att förebygga mobbning. Studien baseras på åttasemistrukturerade intervjuer som genomförs individuellt. Alla respondenter harfritidshem som arbetsplats och representerar olika fritidshem. Respondenterna har olikautbildningsbakgrund och två av respondenterna är utbildade fritidslärare. Fyra avrespondenterna arbetar i fritidshemmet utan fritidslärarutbildning och övriga tvårespondenter genomgår just nu en utbildning till lärare i fritidshem. Studiens empirianalyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och det framkom tre huvudkategoriersom synliggörs i studiens resultatdel. Studiens resultat visar på fritidspersonalenssamstämmiga syn om att mobbning är upprepade kränkande handlingar. Ett flertalinformanter påvisar att schemalagda och kontinuerliga samarbetsövningar ärgrundläggande i ett värdegrundsarbete. Samtliga informanter understryker vikten avdokumentation vid incidenter av mobbning eller kränkande behandling. Vidare påvisarett flertal informanter en trygghetsplan som innefattar rutiner gällande ett åtgärdsarbete,samt vikten av att föra ett samtal med berörda elever, kollegor och vårdnadshavare somen del i åtgärdsarbetet. Slutsatsen visar på att fritidspersonal som genomgått enfritidslärarutbildning och/eller har arbetat på fritidshemmet under längre tid kan besvaraintervjufrågorna mer utförligt än övriga respondenter. Samt att de kan exemplifiera merutifrån erfarenheter gällande mobbning, värdegrundsarbete samt åtgärdsarbeten.

Introduktion: Barn och unga som utsätts för mobbning i skolan löper en större risk för ohälsa såsom ångest och depression samt försämrad skolprestation vilket gör mobbning till en aktuell folkhälsofråga världen över. Syfte: Syftet med denna studien var att sammanställa lärdomar från antimobbningsprogram som implementerats och utvärderats i grundskolor i Europa. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar inhämtade från PubMed, Web of Science och CINAHL gjordes och analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman identifierades som sammanfattade lärdomar, dessa teman var; Teoretisk förankring av interventionen är av vikt; Att involvera lärarna i interventionen är betydande; Att främja gruppdynamik och sociala relationer minskar mobbning; Interventionseffekten är olika för olika åldersgrupper samt; Vissa skillnader finns i interventionseffekt mellan pojkar och flickor. Slutsats: Det finns lärdomar att dra från olika implementerade och utvärderade antimobbningsprogram i Europa. Kunskap och förståelse kring dessa lärdomar kan innebära en bättre implementering, och förhoppningsvis bättre effekt, av framtida antimobbningsprogram., Introduction: Children and young people who are exposed to bullying at school are at greater risk of ill health, such as anxiety and depression and poorer school performance, which makes bullying a current public health issue worldwide. Aim: The aim of this study was to compile lessons from anti-bullying programs implemented and evaluated in primary schools in Europe. Methods: A structured literature study based on 18 scientific articles obtained from PubMed, Web of Science and CINAHL was made and analyzed with thematic analysis. Results: Five themes were identified as summarized lessons, these themes were; Theoretical anchoring of the intervention is important; Involving teachers in the intervention is significant; Promoting group dynamics and social relationships reduces bullying; The intervention effect is different for different age groups and; There are some differences in the intervention effect between boys and girls. Conclusion:There are lessons to be learned from various implemented and evaluated anti-bullying programs in Europe. Knowledge and understanding of these lessons can mean a better implementation, and hopefully a better effect, of future anti-bullying programs.

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.

På grund av att psykisk ohälsa blir alltmer vanligt i dagens samhälle och eftersom människan spenderar mycket av sin tid på arbetet är den psykosociala arbetsmiljön väldigt viktig att arbeta med. Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse kring chefers ledarskapsroll i den psykosociala arbetsmiljön. Våra tre forskningsfrågor är “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av stress i arbetet?”, “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av konflikter och mobbning i arbetet?” och “Hur upplever medarbetarna att chefen arbetar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare?” Mer ingående så önskar vi att ge läsaren en större förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas upplevelse av riskfaktorerna som finns i arbetet såsom stress, konflikter och mobbning där vi förklara hur en ledare kan arbeta för att motverka riskerna och istället främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare. Studiens teoretiska referensram innehåller tidigare forskning som är en blandning av positiva och negativa ledarskapsstilar, vikten av ett gott lagarbete och kommunikation tillsammans med konflikter, mobbning och olika arbetsmodeller som kan förklara hur en dålig psykosocial arbetsmiljö i större utsträckning riskerar att uppstå. Teorin uppmärksammar i större del vilka risker som kan drabba medarbetaren negativt och att de kan uppstå om man inte tänker på att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie och det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer av åtta personer som genomfördes på deras arbetsplats. Respondenterna handlägger olika ärenden vid en statlig myndighet i Värmlands län. Samtliga intervjuer har spelats in via ljudinspelning och är transkriberade ordagrant innan analysens början. Intervjumaterialet har sammanställts i ett exceldokument för att det ska bli lättare att jämföra där vi har gjort en datareduktio

Cyberbullying is a phenomenon that is increasing as more children and young people use social media. This phenomenon affects the mental and physical well-being of children and young people. Previous research addresses the school's and school counselor’s responsibility for the preventive and health-promoting work around cyberbullying. The purpose of the thesis is to study how school counselors in primary and secondary schools experience cyberbullying, as well as how they work with cyberbullying and what preventive and remedial measures are taken in cases of cyberbullying. The theoretical basis of the study is partly Lipsky’s (1980) theory of space for action (discretion) and Brante's (2009) professional theory. The empirical material of the study was collected through four qualitative semi-structured interviews with school counselors which were then analyzed thematically to be reported. A literature review was also carried with the aim to find relevant research and current knowledge bases related to the area. The results of the study highlight that school counselors work with cyberbullying in much the same way as traditional bullying. Three themes that were highlighted extra when it came to the preventive work against cyberbullying were relationship building, legislation and information. However, school counselors highlight that it is more difficult to detect if students are exposed to cyberbullying because it is not possible to see cyberbullying in the physical reality. School counselors also believe that the consequences of cyberbullying can be more problematic than the consequences of traditional bullying. All interviewees also highlight that this phenomenon is something that should be given more attention in schools and in general.

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa, This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implicatio

April 2006 inträdes Barn – och elevskyddslagen med utgångpunkt att främja barns och elevers välbefinnande, där varje skola gör sig skyldig till att genomföra en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska innehålla skolans handling och arbetsplan mot mobbning och annat kränkande beteende. Det finns en bred forskning kring mobbning både som fenomen och kring arbetsmetoder för att minska och behandla mobbning. Därför ska varje skola forma ett eget arbetssätt som utgår mer eller mindre från de olika befintliga arbetsmetoderna. Syftet med studien är att undersöka samt se vilka metoder eller arbetssätt som används av skolan som ett förebyggande och åtgärdsprogram. Studiens syfte är att få kunskap kring skolans arbetsrätt mot mobbning, samt att skolans arbetssätt presenteras i förhållande till de krav och skyldigheter som skolan har, gentemot elevhälsan och elevens välmående inom skolan. För att uppnå en djup förståelse av skolans arbetsmetoder kring mobbning, valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med skolledningen, skolpersonal inom elevhälsoteamet och pedagogerna på skolan. För att kunna avgränsa studien utgår undersökningen endast utifrån en skola. Resultatet visar att skolan har en välformad plan kring elevens mående i allmänhet, som beskrivs i skolans likabehandlingsplan. Skolan har inget specifikt program eller tema kring mobbning, utan det går under skolans dagliga arbete för trygghet och trivsel. Resultatet visar även att det förekommer andra faktorer som gör att skolans välplanerade arbetssätt hindras i praktiken. Dessa faktorer är tid, ekonomi och stressrelaterade. Exempelvis att förebyggande arbete hindras eller får mindre uppmärksamhet av skolpersonalen. Däremot har skolan ett starkt åtgärderarbete där alla deltagarna är överens om, samt välmedvetna om vilka åtgärder som gäller vid en mobbning eller kränkande situation.

Introduktion: Mobbning är ett av våra största folkhälsoproblem. Mobbning är något som påverkar inte bara barn i skolåldern utan kan även leda till psykisk ohälsa och ett riskbeteende hos vuxna vilka blivit utsatta för mobbning under uppväxten.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som får ett preventionsprogram mot mobbning i grundskolan att fungera, vilken effekt de har samt hinder vid implementeringen. Metod: En systematisk litteraturstudie har valts som metod. Totalt 10 vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien utefter relevant information om syftet. Fyra teman har valts: Lagar, policys och engagemang, modern teknik och upplägg, tidsfaktorer och resurser. Resultat: Preventionsprogram mot mobbning har visat sig vara effektiva. Införandet av lagar och policys ger en bra grund för motverkan av mobbning i skolan. Hjälpmedel för elever, via filmer, spela spel och föra diskussioner kring mobbning har ökat empatin. Dock finns det begränsningar då inte alla länder har samma ekonomiska förutsättningar eller infrastruktur. Slutsats: Införandet av lagar och policys skapar en bra grund för länders arbete för att motverka mobbning i skolan. Preventionsprogram mot mobbning kan ses som komplement eller arbetas in som fristående program för att minska mobbning och främja den psykiska hälsan. Lärare och skolpersonal behöver få undervisning och kunskap kring mobbning, dels för att kunna vara behjälpliga i situationer när mobbning uppstår och dels för att kunna säkra och stärka en trygg skolmiljö., Introduction: Bullying is one of our biggest public health issues. Bullying affects not only children of school years but can also result in psychological ill-health and risk of developing risk behaviors in adulthood for those who were bullied while growing up.Aim: This literature review identifies factors contributing to effect prevention programme against bullying in primary and secondary school. Method: A systematic literature study has been chosen as the method for this study. A total of 10 scientific articles are included in this study, selected based on relevant information related to the aim. Four themes arose from the analyses: laws, policies and engagement, modern technology and arrangement, time factors and resources. Result: Prevention programmes against bullying can be effective. With a foundation of laws and policys helps prevent bullying in school. Learning resources for students, for example movies shown in classrooms, boardgames and conversations about bullying have increased empathy among the students. However, there are limitations as not all countries have the same economic conditions or infrastructure. Conclusion: The introduction of laws and policies offers good grounds for countries in their work to prevent bullying in schools. Bullying prevention programmes can be seen as a complement or incorporated as independent programmes to reduce bullying and promote mental health. Teachers and school staff need to be further educated and gain more knowledge about bullying, both to be of help in situations when bullying occurs and also to be able to secure and strengthen a safe school environment.

Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva i

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.

Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vardag i skolan, det som händer där har påverkan på deras hälsa och utveckling. Att utsättas för mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser för barns hälsa. Skolsköterskan uppmärksammar elevers mående och har en viktig roll i att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att arbeta med elever som utsätts för mobbning. Metod: Systematisk litteraturöversikt med metasyntes som analysmetod. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Att uppmärksamma mobbning och Att ge stöd till den utsatta eleven. I temat Att uppmärksamma mobbning framkom tre subtema: Skolsköterskans kunskap som ett redskap för att uppmärksamma mobbning, Medvetenhet om vart mobbning sker och Faktorer som påverkar skolsköterskans möjligheter att uppmärksamma mobbning. I temat Att ge stöd åt den utsatta eleven återfinns tre subtema: Att bygga en god relation, Att stärka den utsatta eleven och Att samverka med andra. Konklusion: Skolsköterskor har kunskap om mobbningens påverkan på elevers hälsa och att det finns elever med ökad risk att utsättas. De är medvetna om att mobbning kan ske i miljöer som är dolda. Att bygga en god relation med elever ses som viktigt. Skolsköterskor behöver få möjligheten att involveras mer i skolans arbete med mobbning., Background: Children and young people spend a large part of their everyday lives at school, what happens there has an impact on their health and development. Being exposed to bullying can lead to serious consequences for children's health. The schoolnurse pays attention to students' well-being and plays an important role instrengthening the student's physical, mental and social well-being. Aim: To describe school nurses' experiences of working with students who are exposed to bullying. Method: Systematic Literature Review with meta-synthesis as analysis method. Results: The analysis revealed two main themes; To detect bullying and To provide support to the vulnerable student. In the theme To detect bullying, three sub-themes emerged: The school nurse's knowledge as a tool to detect bullying, Awareness of where bullying takes place and Factors that affect the school nurse's opportunities to detect bullying. In the theme Giving support to the vulnerable student, there are three sub-themes: Building a good relationship, Strengthening the vulnerable student and Collaborating with others. Conclusion: School nurses have knowledge of the impact of bullying on students' health and that there are students with an increased risk of being exposed. They are aware that bullying can take place in hidden environments. Building a good relationship with students is seen as important. School nurses need to be given the opportunity to be more involved in the school's work with bullying.

Alla vill tillhöra något och vara med likasinnade. Mobbning är ett samhällsproblem som kan få förödande effekter, inte bara för de inblandade utan för alla. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur mobbning bidrar till individers identitetsskapande hos subgrupps-medlemmar samt att undersöka vilken betydelse det har haft för individens sökande efter grupptillhörighet i subgrupper. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om social identitet, konformitet, stämplingsteorin och gruppdynamik. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som tidigare varit utsatta för mobbning och som sökt sig till olika subgrupper. Resultaten visar att mobbning uppstår för att andra individer anser att andra människor på något sätt sticker ut från folkmassan, att identiteter ser olika ut för olika individer och att människor söker sig till subgrupper där de kan känna sig som hemma., Everyone wants to belong to something and be with like-minded people. Bullying is a societal problem that can have devastating effects, not only for those involved but for everyone. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how bullying contributes to individuals identity creation in subgroup members and to investigate what significance it has had for the individual's search for group affiliation in subgroups. With a social psychological approach, this was studied through theories of social identity, conformity, the labeling theory and group dynamics. Ten semi-structured interviews were conducted with individuals who had previously been exposed to bullying and who applied to different subgroups. The results show that bullying occurs because other individuals believe that other people in some way stand out from the crowd, that identities look different for different individuals and that people seek out subgroups where they can feel at home.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var

Utifrån styrdokumenten gällande arbete mot skolmobbning finns det angivet att varje skola skall ha enhandlingsplan. Men det finns i nuläget inga tydliga anvisningar eller krav på hur en skola skall förhållasig till hur de ska motarbeta fenomenet kränkning och mobbning. Det finns således ingen form av mallatt förhålla sig till för Sveriges grundskolor. Det är således upp till varje huvudman och respektive skolasrektor att avgöra form och innehåll. Således framkom studiens syfte att beskriva och förstå läraresuppfattningar om skolans arbete som ett självupplevt framgångsfyllt antimobbningsarbete. Studienpresenterade också vilka roller de som arbetar på skolan spelar i detta processarbete och vad just debidragit med. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolans verkställande hälsoteamsom ansvarar för arbetet mot mobbning, vilka också är skaparna och de drivande bakom skolans aktuellahandlingsplan. Det innefattade intervjuer av skolans rektor, skolans kurator (huvudansvarig i hälsoteamet),två klasslärare och en fritidspedagog vilka är personalgruppen bakom gruppen. Resultatetvisade framkom uppfattningar om att framgångarna till stor del handlar om att skolan arbetar långsiktigtmed prioritering av värdegrundsrelaterade metoder som drivs av personal som har goda erfarenheterav att arbeta mot mobbning. Studien utgick från två forskningsfrågor; Vilka faktorer uppfattarpersonalen har bidragit till att göra antimobbningsarbetet framgångsrikt (?) och Vad uppfattar personalenbehöver motverkas genom ett mobbningsarbete (?). Resultat från studien är att hälsoteamet utvecklatett arbete som skulle kunna tas från vetenskaplig litteratur om fenomenet mobbning och förebyggandearbete. En annan slutsats som gjorts från studien är att även om svaren överraskande upplevdeslika så finns det skillnader mellan uppfattningarna om hur personalen ska kunna ”överföra” sinakunskaper och kompetenser till ny personal, och hur detta ”framgångsarbete” ska följa med skolansfortsatta utve, Betygsdatum: 220118

Mobbning är ett omtalat fenomen i grundskolan men sällan hörs fenomenet i samma utsträckning i förskolans verksamhet, trots att forskning styrker dess relevans. Frågan blir därför om förskollärare bär med sig den kunskap som krävs för att motverka och förebygga mobbning mellan barn. De forskningsfrågor som har behandlats i studien är hur förskollärare och förskollärarstudenter beskriver deras upplevelser om konflikter och kränkande behandling mellan barn i förskolans verksamhet samt vilken kunskap förskollärare och förskollärarstudenter upplever att de fått från sin utbildning för att aktivt arbeta mot kränkande behandling mellan barn i förskolan. Syftet är att bidra med förståelse kring vilka upplevelser nyexaminerade förskollärare och förskollärarstudenter har av konflikter och kränkande behandling mellan barn, samt vilken kunskap de fått med sig från förskollärarutbildningen och dess möjliga konsekvenser för förskollärares kunskap om fenomenet mobbning i sin profession. I studien genomfördes intervjuer med åtta respondenter och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och med utgångspunkt i socialpsykologi och en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det finns olika upplevelser av konflikter och kränkande behandling mellan barn, vilket även visar på olika kunskapsnivåer och erfarenheter kring ämnet. Studiens slutsats är att förskollärare önskar mer kunskap för att hantera konflikter och därmed kunna synliggöra och förebygga både kränkande behandling och mobbning mellan barn i förskolan, samt att denna kunskap kan skapa mer säkerhet i den egna professionen.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers upplevelse av mobbning bland elever på skolan samt upplevelsen av deras handlingsutrymme. Syftet är även att undersöka skolkuratorers upplevelse av vilka resurser dem har i ett förebyggande arbete mot mobbning, därtill huruvida resurserna upplevs vara tillräckliga för att stödja elever som utsätts för mobbning. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer från tre olika län i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska ramverken systemteori och rollteori. Resultatet visade att skolkuratorerna har skilda upplevelser av mobbning då mobbning inte förekommer i samtliga skolor. Ett ytterligare resultat visade att skolkuratorerna har tillgång till flertal resurser i arbetet mot mobbning, dock skiljde omfattningen av resurser skolor emellan beroende på skolans ekonomiska tillgångar. Resultatet indikerade även på att skolkuratorerna upplever att handlingsutrymmet är tillräckligt för att stödja elever som utsätts för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skolkuratorerna erfar skilda upplevelser av mobbning och resurser däremot råder en enighet avseende handlingsutrymmet.

Mobbning och kränkande behandling är att betrakta som ett allvarligtsamhällsproblem. Om mobbning inte får mer riktad uppmärksamhet och ett störreingripande, fortsätter ett tyst godkännande för kränkning av en annan människa.Därför ämnade denna studie att undersöka hur en potentiell mobilapplikation skullekunna hjälpa till och förebygga mobbning i grundskolan. Syftet med den här studieninnebar att få en djupare förståelse för den potentiella användningen av enmobilapplikation som skulle kunna användas för att förebygga mobbning igrundskolan, samt vad som skulle vara de önskade designegenskaperna för en sådanmobilapplikation ur grundskoleelevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studienämnade att besvara var: Vilka förslag har elever i grundskolan för att förebygga ochförhindra mobbning? Hur uppfattar elever i grundskolan den potentiellaanvändningen av en mobilapplikation för att förebygga mobbning? Hur beskriverelever i grundskolan de önskade designegenskaperna av en mobilapplikation för attförebygga mobbning? För att få en bredare förståelse om forskningsområdetgenomfördes en litteraturstudie kring fenomenet mobbning, det digitaliseradesamhället samt att designa för användaren. I studien så tillämpandes även detteoretiska ramverket HMSAM. För att lyckas svara på studiens forskningsfrågor togstudien en kvalitativ ansats där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförtsmed åtta grundskoleelever i åldern 15-17år. Utifrån studiens upptäckter tillsammansmed ramverkets teorier om användarvänlighet och användbarhet framkomrekommendationer för en potentiell mobilapplikation för att förebygga mobbningvilket således kan ses som svaret på studiens tre forskningsfrågor., Bullying and abusive treatment are considered a serious societal problem. If bullyingdoes not receive more targeted attention and greater intervention, a silent approval forthe violation of another person continues. Therefore, this study aimed to investigatehow a potential mobile application could help and prevent bullying in primary school.The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the potential use ofa mobile application that could be used to prevent bullying in primary school, andwhat would be the desired design characteristics for such a mobile application fromthe perspective of primary school students. The research questions that the studyintended to answer were: What suggestions do elementary school students have toprevent and deter bullying? How do primary school students perceive the potentialuse of a mobile application to prevent bullying? How do elementary school studentsdescribe the desired design features of a mobile application to prevent bullying? Inorder to gain a broader understanding of the research area, a literature study wasconducted on the phenomenon of bullying, the digital society and designing for theuser. In the study, the theoretical framework HMSAM was also applied. In order tosucceed in answering the study's research questions, the study took a qualitativeapproach where individual semi-structured interviews were conducted with eightprimary school students aged 15-17 years. Based on the study's discoveries togetherwith the framework's theories on user friendliness and usability, recommendationsemerged for a potential mobile application to prevent bullying, which can thus beseen as the answer to the study's three research questions.

Problemformulering: HR-personal kommer ofta i kontakt med arbetsmiljöproblemet kränkande särbehandling och mobbning. Forskning visar att deras arbete kring detta inte är enkelt. Erfarenhet av dåligt organisatoriskt svar lämnar de utsatta i sin tur ofta nedtystade i sina upplevelser. Känslan av organisatorisk identitet förstärks genom att som anställd både bli sedd och hörd och har en stark koppling till välbefinnandet. Forskning efterlyser även behov av reflektion över vårt sociala ansvar för varandra. Etiken för agerande mot kränkningar och mobbning och ett hälsofrämjande fokus uppfattas som nödvändig. Syfte: Att undersöka hur HR-personal upplever sin yrkesroll och sin arbetsmiljö i arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling och mobbning för att kunna främja hälsan hos den utsatta medarbetaren. Metod: En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes på nio HR-medarbetare. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultat visar att HR-personal ser sin roll främst som chefsstöd. HR kan även finnas för enskilda medarbetare, men utan beslutanderätt till aktiva åtgärder. Det hälsofrämjande arbetet ansågs ske genom olika förebyggande åtgärder. Framgångsfaktorer men även hinder identifierades vilket bekräftar problemets komplexitet. Slutsats: HR-personals förutsättningar för att kunna ge stöd till den utsatta medarbetaren visar sig vara mycket beroende av den kontexten och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som HR själva befinner sig i, samt beroende av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i organisationens samtliga verksamheter. För att kunna lyckas med arbetsmiljöarbetet mot kränkningar och mobbning ska allt arbete baseras på etiska reflektioner och vårt sociala ansvar för varandra. Reflektioner från hälsofrämjandets synvinkel kan ses som en bra komplettering till detta., Aim: To investigate HR staff experiences about their role and work environment against bullying to promote health of vulnerable employee. Method: A semi-structured interview study conducted with nine HR employees. The data collection was analyzed with qualitative content analysis. Main results: HR staff see their role as a primary managerial support. HR can also be available for individual employees, though without any decision-making power or actual responsibility for employees' well-being. Health promotion considered done mostly through various preventive measures. Success factors but also obstacles could identified, which confirms the complexity of the issue. Conclusion: HR's ability to support the health of vulnerable employee turns out to be highly dependent on the context and the social and organizational work environment. To success should all work be based on ethical reflections, our social responsibility for each other and reflections of health as a good complement to this.

Den 15 oktober 2017 riktade skådespelerskan Alyssa Milano en uppmaning till alla på Twitter: ”Om du har blivit sexuellt trakasserad eller angripen, skriv då ’jag också’ som svar på denna tweet” (översatt från engelska). Detta blev starten på den mäktiga #metoo-rörelsen, som snabbt spred sig över världen. Vad visade denna rörelse och varför är den relevant för lärare att känna till? Ett första svar på denna dubbla fråga är att rörelsen uppenbarade att det i vår omgivning finns oändligt många offer, vilka ofta haft svårt att bli hörsammade eller hållit tyst om sina negativa erfarenheter. Ett andra svar är att alla lärare bör känna till vilken potential det finns i att, som Alyssa och #metoo-rörelsen, våga ifrågasätta invanda sätt att tänka, känna och handla i relation till olika former av övergrepp. Det är sådana insikter ett diskursmedvetet lärarskap, temat för den aktuella texten, bland annat kan bidra till. I framställningen avhandlas det diskursmedvetna lärarskapet utifrån fenomenet skolmobbning, som varje år, precis som sexuella övergrepp, skapar otaliga delvis osynliga offer. Observera dock att det inte finns någonting som begränsar det här perspektivet på lärares ledarskap till just denna typ av problem. Ett diskursmedvetet lärarskap kan tillämpas i en mängd olika sammanhang i skolan, exempelvis i kritiska samtal om rasism i vardagen, om innehållet i läromedel eller om kunskapsbedömningens gissel och dilemman.