Search

Background: Caring for patients with dementia at the end of life can be challenging because of the complex nature of the disease. In the later stages of dementia, the patient loses many cognitive functions like communicative skills which leads to difficulties in understanding the patients’ symptoms and needs. Due to these communicative challenges, pain management can be a challenge for the nurse to manage as well. Nurses have the primary responsibility in the care of these patients which is why it is valuable to understand the nurses’ experience of caring for patients with dementia in palliative care. Aim: To describe nurses experience of caring for patients with dementia in palliative care. Method: The study was a literature study with a qualitative approach. Nine scientific articles were chosen from the databases Cinahl and PubMed. The articles were analyzed using Friberg’s five step analysis model. Results: Four major themes were identified during the analysis: Challenging to read and inter-pret non- verbal communication; Challenging to relieve suffering; Relatives both an asset and a challenge and The structure of the organization affected the possibility of good care. Conclusion: The nurses experienced challenges in understanding the patients’ needs because of the patients’ lack of verbal communication, which is why the nurses used their observational skills to read the patients’ non-verbal signs. The nurses felt that there was a need for more training and education for the health care professionals in general to be able to provide a good care to the patients. The relatives of the patients were an asset in understanding the person behind the disease.

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID. Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas, Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättrin

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidandet hos patienter och erhålla en god livskvalité. Sjuksköterskors roll inom palliativ vård är symtomlindring, erbjuda emotionellt stöd till patienter och närstående samt medföra vårdkvalité på bästa möjliga sätt. I tidigare forskning nämner patienter och närstående att brister i kommunikation och stöd inom palliativ vård påverkar negativt på vårdkvaliteten som ges av sjuksköterskor. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på totalt 11 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier som identifierade sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård gällande behov, brister och utmaningar samt att möta lidandet. Sjuksköterskor erfor att deras kunskap om palliativ vård var otillräcklig, och därmed uppstod det brister i vårdkvalitén och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar i livets slutskede uppger att brist på kunskap och stöd kring palliativ vård ger även upphov till konflikter med patienter och närstående. Även med dessa brister försöker sjuksköterskor att med hjälp av resurser som är tillgängliga erbjuda en god livskvalité i livets slutskede., Background: Palliative care at the end of life aims to alleviate the suffering of patients and obtain a good quality of life. Nurses' role in palliative care is to relieve symptoms, offer emotional support to patients and relatives, and bring care quality in the best possible way. In previous research, patients and relatives mention that deficiencies in communication and support in palliative care negatively affect the quality of care provided by nurses. Purpose: To map nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted on a total of 11 articles consisting of both qualitative and quantitative and mixed methods. Results: The results were divided into three categories that identified nurses' experiences of palliative care regarding needs, shortcomings and challenges and facing suffering. Nurses felt that their knowledge of palliative care was insufficient, and thus there were deficiencies in the quality of care and communication. Conclusion: Nurses who work at the end-of-life state that a lack of knowledge and support regarding palliative care also gives rise to conflicts with patients and relatives. Even with these shortcomings, nurses try to use the resources that are available to offer a good quality of life at the end of life.

Bakgrund: Palliativ vård är avgörande för att förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede. Tidigare forskning påpekade behovet av tydlig kommunikation, respekt för patientautonomi och andligt stöd. Anhöriga efterfrågar ökad stöd medan patienter efterfrågar mer delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Tre teman framkom: sjuksköterskors attityder av vård i livets slutskede, kommunikation och samarbete med patienters anhöriga samt behov av kontinuerlig utbildning och resurs. I temat sjuksköterskors attityder präglades både empati och frustation. I temat kommunikation framkommer att kommunikation är viktigt för att sjuksköterskor skulle ha förmågan att lyssna aktivt och empatiskt för att främja ömsesidig förståelse och underlätta samarbetet med patienters anhöriga. I temat utbildning och resurser framkommer att sjuksköterskan är i behov av uppdaterad kunskap för att ge en god vård till patienter i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer och uppdaterade kunskaper i att kunna hantera både praktiska och emotionella utmaningar i vård av patienter i livets slutskede samt kunskap i kommunikations med patienter och deras anhörig., Background: Palliative care is crucial for enhancing the quality of life for patients in the end-of-life stage. Previous research highlighted the need for clear communication, respect for patient autonomy, and spiritual support. Family members demand increased support while patients request more involvement. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review with nine qualitative articles and two quantitative articles was analyzed. Results: Three themes emerged: nurses' attitudes towards end-of-life care, communication and collaboration with patients' families, and the need for continuous education and resources. In the theme nurses' attitudes, both empathy and frustration were marked. In the theme of communication, it seems that it is important for nurses to listen actively and empathetically to promote mutual understanding and facilitate collaboration with patients' families. In the theme of education and resources, it appears that the nurse is in need of updated knowledge to provide good care to patients at the end of life. Conclusions: Nurses need more and updated knowledge in being able to handle both practical and emotional challenges in caring for patients at the end of life, as well as knowledge in communication with patients and their relatives.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ta hänsyn till patientens fysiska, psykologiska behov och att lindra lidandet Tidigare forskning förklarar att det är viktigt att se till att patienters behov blir tillfredsställda genom att ge trygghet, symtomlindring och säker vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter som vårdas palliativt. Metod: En allmän Litteraturöversikt Resultat: Det identifierades tre teman i analysen, Brist på kunskap hos sjuksköterskor, Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård och Sjuksköterskor relation till patienter. Det framgick det att sjuksköterskor som hade brist på kunskap och kompetens upplevde otrygghet i sitt vårdande medans sjuksköterskor som hade goda kompetenser inom vårdandet upplevde trygghet i sitt vårdande och kunde leverera en god vård. Sjuksköterskor upplevde också att det är viktigt att de skapar en god relation till patienter för att kunna ge en hög kvalité av vård. Slutsats: Sjuksköterskor som hade brist på kunskap ska bli fortbildade för att kunna ge en säker och tryggvård till patienter med svåra sjukdomar och även bli tryggare i sin roll. Sjuksköterskor ska lägga mer tid på att skapa en god relation till patienter för att kunna tillfredsställa deras behov., Background: Palliative care means taking into account the patient's physical and psychological needs and alleviating suffering Previous research explains that it is important to ensure that patients' needs are met by providing security, symptom relief and safe care. Purpose: The purpose is to describe the nurse's experience of caring for patients who receive palliative care. Method: A general literature review Results: Three themes were identified in the analysis, Lack of knowledge among nurses, Nurses' competence in palliative care and Nurses' relationship to patients. The results showed that nurses who had a lack of knowledge and competence experienced insecurity in their care, while nurses who had good competence in care experienced security in their care and were able to deliver good care. Nurses also felt that it is important that they create a good relationship with patients in order to provide a high quality of care. Conclusion: Nurses who had a lack of knowledge must be further trained to be able to provide safe and secure care to patients with severe illnesses and also become more confident in their role. Nurses must spend more time creating a good relationship with patients in order to satisfy their needs.

Background: Palliative care is given to patients in the end-of-life stage to prevent and ease suffering. Nurses play an important role for the palliative patient and the goal is to maintain agood quality of life as long as possible. The outbreak of the Covid-19-Pandemic led to organizational changes including visitor and resource restrictions. Not only did the pandemic affect societies but also nurses’ work-related environment and how to communicate with patients, relatives, and other health care personnel. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of providing care to palliative patients during the Covid-19-Pandemic. Method: A qualitative literature study based on eleven scientific articles which were analyzed with Friberg´s five-step model. Results: The results show two main themes and seven sub-themes. Nurses experienced greater responsibility and heavier workload than before the pandemic. The workload affected their work environment in a negative way, which also had an impact on patients and their relatives.Visitor restrictions and the protective gear made communication complicated for patients, relatives and nurses. Feelings such as not being able to do enough, suffering and helplessness were common among nurses at this time. Conclusion: The conclusion is that nurses and their workload were negatively affected by Covid-19-Pandemic. Nurses need an increased workforce and receive better support in similar crises in the future. There is a risk that the person-centered care will suffer greatly, and nurses' health will be negatively affected otherwise.

Background: Because we are living longer today, the need for healthcare is increasing. Therefore, the need for care at home also increases, which can be a challenge for the nurse to provide. Teamwork means that those involved in the patients’ care use their competencies to complement each other. Nurses are responsible for care, the leadership role includes sharing knowledge, supervising, and giving colleagues feedback. Aim: The aim was to examine nurses’ experiences of teamwork in care at home. Method: This qualitative based literary study included ten articles, searched, and selected from the databases Cinahl and Pubmed. They were analysed using Friberg’s (2017) five steps model. Results: Lack of communication was an obstacle for cooperation, such as language difficulties, insufficient communication of information between colleagues and problems finding information related to different record systems. Hierarchy, mistrust of each other’s competence and uncertainty about who had the overall responsibility for the patient were other difficulties. Having a pleasant tone while talking, being humble and listening to each other was important. If the doctor was available was seen as positive as well as knowing each other in the team since before. Working alone was challenging and in complex situations nurses were happy to collaborate in pairs. It was desirable to have group reflections and supervision mentoring. Conclusion: The conclusion was that communication and attitudes towards each other are essential for cooperation. Group reflections and tutoring guidance can increase cohesion and team strength., Då vi lever allt längre och uppnår högre åldrar, ökar behovet av hälso- och sjukvård. Således ökar även behovet av vård i hemmet. Vård i hemmet gavs under år 2021 till 388 000 personer i Sverige. Teamarbete innebär att de inblandade i patientens vård använder sina kompetenser för att komplettera varandra. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig, och i ledarrollen ingår att dela med sig av kunskap, samt handleda och ge återkoppling till kollegor. Vård i hemmet kan vara en utmaning för sjuksköterskan att ge. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vid vård i hemmet. Metoden som användes var litteraturbaserad studie, där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat. Resultatet visade att bristande kommunikation sågs som ett hinder för samarbete. Svårigheterna visade sig i form av språkförbistringar, otillräcklig förmedling av information kollegor sinsemellan, samt svårigheter att ta till sig information på grund av olika journalsystem. Det ansågs viktigt att ha en trevlig ton vid samtal, samt att vara ödmjuk och lyssna till varandra. Maktobalans mellan medlemmarna i teamet, och misstro till varandras kompetens, ledde till en försämrad kommunikation. Det kunde vara otydligt vem som hade det övergripande ansvaret för patienten, vilket också försvårade samarbetet. Att känna varandra sedan tidigare framkom som positivt för samarbetet. Att läkaren fanns tillgänglig när sjuksköterskan behövde råd, samt att alla i teamet var delaktiga kring patienten, ansågs också främjande. Sjuksköterskorna upplevde det som utmanande med ensamarbete, och samarbetade gärna i par när komplexa situationer uppstod. Att vara omvårdnadsansvarig och leda teamet krävde ett stort ansvar. Utveckling i form av gruppreflektioner och mentorskap med handledning var önskvärt. Slutsatser som drogs var att kommunikation är a och o för att samarbetet ska fungera. Även förhållningssätt mot varan

Bakgrund: Årligen är cirka 20 miljoner barn världen över i behov av någon form av omvårdnad i livets slutskede. All vård av barn skall vara utformad så att särskild hänsyn tas till barnets bästa. Sjuksköterskans uppgifter vid vård i livets slutskede är att lindra lidande, tillgodose familjens behov samt att bemöta familjerna med respekt, värdighet, medkänsla och med hänsyn till patientens integritet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Tio resultatartiklar inhämtades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Huvudtemana var: positiva och negativa känslor, kommunikativa utmaningar och behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskorna betonade att arbetet med barn i livets slutskede gav såväl positiva som negativa känslor. Flera sjuksköterskor upplevde brist på tillräcklig utbildning och stöd. Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser visade att omvårdnaden av barn i livets slutskede kunde vara givande, trots tuffa och sorgfyllda situationer. För att förbättra sjuksköterskornas upplevelser är det av stor vikt med en ökad kunskap och utbildning, specifikt inom kommunikation, samt förbättrade möjligheter till stöd på en organisatorisk nivå., Background: Every year approximately 20 million children worldwide are in need of some form of end-of-life care. All care involving children must be designed so that the best interest of the child is considered. The nurse’s responsibilities in end-of-lifecare are to alleviate suffering, fulfill the family’s needs and approach them with respect, dignity, compassion and integrity. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for children at the end of life. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. Ten result articles were selected and examined using content analysis. Result: The analysis resulted in three main themes with associated sub-themes. The main themes were: positive and negative emotions, communicative challenges and a need for support and education. The nurses emphasized that end-of-life care of children induced both positive and negative emotions. Several nurses experienced a lack of knowledge and support. Conclusion: The nurses’ experiences showed that caring for children at the end of life could be rewarding, despite the sorrow and tough situations. To improve the nurses’ experiences, it is imperative to increase their knowledge and education, specifically regarding communication, and improving the opportunities for support at an organizational level.

Background: Violence in a close relationship refers to various acts that can be repeated and systematic, it occurs through physical, mental, financial, sexual violence and abuse. the suffering. Communication is the basis for all meetings, this means listening, understanding and getting closer and being able to receive the affected woman's report of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who are exposed to violence in close relationships. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who have been subjected to violence in a close relationship. Method: Literature review performed through 10 selected qualitative scientific studies. The studies were analyzed according to Friberg's method. Scientific articles were retrieved from two database Cinahl Complete and Pubmed. Conclusion: The results of this literature review have been themed on the basis of four themes; (1) exposure to violence eats away at the nurse's strengths, (2) finding the balance between personal values and the nurse's professional role, (3) feeling understanding and hesitation in meeting women who have been subjected to violence & (4) lack of support and room for maneuver in the organization Results: nurses described that it was difficult to meet abused women. Nurses described that it was not obvious how they would act in that situation. This was because the nurses did not understand the situation correctly, they had prejudices, fears or defense mechanisms. A conflict between themselves and their role, organizational constraints or uncontrolled stress made it difficult to work.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås., Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.

Bakgrund: Att hantera dödsfall är en central uppgift i yrket som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta både förväntade och oväntade dödsfall och det krävs att sjuksköterskor utvecklar yrkeskompetens för att kunna hantera de emotionella upplevelserna i samband med dödsfall. Sjuksköterskeutbildningen bör förbereda sjuksköterskor inför att möta döende och avlidna personer och vilka uppgifter sjuksköterskor har kring dödsfall, dock uttrycks en brist i utbildningen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som är publicerade mellan 2010 och 2020 och hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas av dödsfall både personligt och yrkesmässigt, det beskrivs även att stöd efter dessa upplevelser är viktigt för att hantera upplevda känslor. Vidare visar resultatet att sjuksköterskor inte alltid är förberedda på vilket ansvar de har vid dödsfall i förhållande till anhöriga. Skillnader framkommer i upplevelser av förväntade och oväntade dödfall, där sjuksköterskor upplever oväntade dödsfall som svårare att hantera.Slutsats: Sjuksköterskor påverkas både personligt och yrkesmässigt och de flesta sjuksköterskor känner någon form av sorg när en patient avlider. Anhörigas reaktioner kan påverka hur sjuksköterskan upplever dödsfallet. Att få stöd är en viktig del i att hantera dessa situationer. Upplevelser av dödsfall beskrivs även som utvecklande för sjuksköterskor., Background: Dealing with death is a central task in the profession as a registered nurse. In their profession, nurses will face both expected and unexpected deaths, and it is required that nurses develop professional competence in order to be able to handle the emotional experiences in connections with deaths. The nursing education should prepare nurses to meet dying and deceased people and what information nurses have about deaths, however, a shortcoming is expressed in the education.Aim: The aim of this literature overview was to describe nurses' experiences in connection with deaths in inpatient care.Method: The literature review is based on 16 scientific articles both qualitative and quantitative that were published between 2010 and 2020 and retrieved from the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results show that nurses are affected by deaths both personally and professionally, it is also described that support after these experiences is important for dealing with perceived emotions. Furthermore, the results show that nurses are not always prepared for the responsibility they have in the event of death in relation to relatives. Differences emerge in experiences of expected and unexpected deaths, where nurses experience unexpected deaths as more difficult to deal with.Conclusion: Nurses are affected both personally and professionally and most nurses feel some form of grief when a patient die. Relatives' reactions can affect how the nurse experiences the death. Getting support is an important part of dealing with these situations. Experiences of death are also described as developing for nurses.

Sammanfattning Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Bakgrund: Palliativ vård handlar om att lindra ett lidande, främja patientens livskvalitet samt att beakta patientens behov vid ett obotligt sjukdomstillstånd. Många patienter som vårdas inom palliativ vård önskar att få somna in i sitt eget hem. Sjuksköterskan behöver då ha kunskap, kompetens och erfarenhet för att vårda patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som baserades på elva vårdvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PsycINFO samt en manuell sökning. Analysen gjordes enligt Fribergs analysstruktur. Från analysen framträdde två huvudteman och sex subteman. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Att samarbeta i team, Att möta utmaningar vid palliativ vård i hemmet. Vidare presenterades sex subteman: Att samarbeta interprofessionellt, Att samarbeta med patienter, Att samarbeta med närstående, Att anpassa vården i hemmiljön och att känna osäkerhet, Att uppleva att personcentrerad vård inte prioriteras. Slutsats: God kommunikation och samarbete underlättar en säker och personcentrerad vård. Sjuksköterskans arbetsmiljö brister på flera plan, vilket ger risk för skador och stressrelaterade symtom. Hierarkin påverkar vården negativt och leder i många fall till avsaknad av personcentrering. Nyckelord: Hemsjukvård, Palliativ vård, Sjuksköterskor, erfarenhet., Summary Titel: Nurses´experiences of palliative care in home health care. Background: Palliative care is about alleviating suffering, promoting the patient's quality of life, and considering the patient's needs in the event of an incurable disease. Many patients who are cared for in palliative care wish to die in their own home. The nurse needs to have knowledge, competence, and experience to care for the patient in the best way possible. Aim: To describe nurses experiences of caring for adult patients who are receiving palliative care in their home. Method: A qualitative literature review based on eleven nursing scientific articles. The databases used were CINAHL, PsycINFO and a manual search. The analysis was performed according to Friberg's analysis structure. From the analysis, two main themes and six sub-themes emerged. Results: The results were presented in two main themes: Collaborating in teams and Meeting challenges in palliative care at home. Furthermore, six sub-themes were presented: Collaborating interprofessionally, collaborating with patients, collaborating with relatives, Adapting care in the home environment, Feeling insecure and To experience that person-centered care is not a priority Conclusion: Good communication and cooperation facilitates safe and person-centered care. The nurse's work environment is inadequate on several levels, which gives rise to the risk of injuries and stress-related symptoms. The hierarchy has a negative effect on care and in many cases leads to a lack of person-centered care. Keywords: Home health care, Nurses’ experience, palliative care

Background: In Sweden there are approximately 130 000 to 150 000 people suffering from dementia and according to research this number may double by the year 2050. Dementia is a chronic disorder meaning it is irreversible and those suffering from dementia will deteriorate with time, therefore patients often need specialist care. Knowledge and experience within the field of the various dementia disorders is necessary to provide effective care and ensure quality of life for these patients. According to patients, and relatives of those suffering, the quality of care depends on the relationship between the nurse and patient, and whether nurses have specialist training in dementia care and person centred care (PCC). Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experience of caring for people with dementia. Method: A literature study with descriptive design was conducted based on twelve scientific articles from three different databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO. Main results: Through thematic analysing of the twelve chosen scientific articles three main headings emerged along with eight subheadings describing nurses experiences of caring for people with dementia. Theme number one described the importance of individual care in terms of examination, communication, activities and environmental factors. Theme number two focused on relationships that according to the nurses affected the quality of care they provided for the patients. The third theme described nurses' experiences of how resources such as further education as well as better organisation of work and staffing affected their quality of care for patients suffering from dementia. Conclusion: The literature study shows that nurses within dementia care need further education and practical experience to deliver good quality PCC. To make this possible well organised staffing and work structuring from a higher level of management is necessary to create a secure and caring environment where both nurses a, Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.

Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper.

Background: Demands to be cared for and die at home are increasing nowadays. The holistic approach of palliative care is to emphasize on alleviating physical and psychological distresses and psychosocial support to patients and their families. The nurses have a significant role in promoting palliative care as guidelines of The National Board of Health and Welfare and The World Health Organization (WHO). Aim: To describe nurses' experiences and perceptions in providing palliative care to adult patients at home. Method: A general literature review of ten scientific articles were retrieved from CINAHL and MEDLINE. The collected data were analysed systematically before processing into the result. Results: Three themes and seven subthemes are identified. Three themes describe: supporting patients and their families, improving work efficiency and organizational factors. Seven subthemes present nurses’ experiences in handling psychosocial and emotional issues, strengthen empowerment, building relationships, interprofessional collaboration, self-development, workload and lack of time, and organization support. Conclusion: The results indicate the importance of increasing knowledge and skills in providing the holistic palliative home care for patients and their families. Organizations' supports and effective interprofessional collaboration are fundamental attributions in promoting adequate palliative care., Bakgrund: Allt fler väljer att vårdas och dö hemma vilket medför ett ökande palliativt vårdbehov i hemmet. Holistiskt förhållningsätt av palliativ sjukvård fokuserar på att lindra fysiskt, psykiskt symtom och existentiellt stöd till patienter och deras familjer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja palliativ omvårdnaden utifrån vägledningen av Socialstyrelsens och Världshälsoorganisationen (WHO). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av palliativ vård av vuxna patienter i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie genomfördes på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Insamlad data analyserades systematiskt innan de bearbetades för resultaten. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman har identifierats. De tre huvudteman beskriver upplevelser av: stöd till patienter och deras familjer, förbättring av arbetseffektiviteten och organisationsfaktorer. De sju underteman beskriver hur sjuksköterskor hanterar psykosociala och emotionella frågor, förstärkande av empowerment, hur man bygger upp en vårdrelation, interprofessionellt samarbete, självutveckling, arbetsbelastning och tidsbrist samt organisationsstöd. Slutsats: Resultaten pekar på angelägenheten i att förbättra vårdpersonalens kunskap och färdigheter i att sörja för holistiskt palliativ hemsjukvård av patienter och deras familjer. Organisationsstöd och goda interprofessionella samarbeten är en förutsättning för att förbättra kvaliteten i den palliativa sjukvården.

Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna. Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter. Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön., Background: Every year approximately 2000 people in Sweden fall ill to some kind of psychotic disorder. Psychotic disorders are often associated with prejudice and stigma. Research has shown a connection between the expected external stigma, internal stigma and the recovery of patients with a psychotic disorder. It has also been described that patients with a psychotic disorder has received insufficient care due to their psychiatric illness. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience the encounter with patients that are suffering from a psychotic disorder within the somatic inpatient and outpatient care. Method: A descriptive literature study based on 5 qualitative and 5 quantitative scientific articles. The databases that was used to obtain articles was PubMed and Cinahl. Main result: It appeared that there is a substantial lack of knowledge regarding psychotic disorders within the somatic care. Nurses often experienced feelings of fear, tension and insecurity, which made the encounter with these patients problematic. Limitations such as time constraints contributed to unfavourable conditions in the care of patients with a psychotic disorder. Conclusion: Stigma, lack of knowledge and deficiencies in the care environment could make the care that patients with a psychotic disorder receive inadequate. Therefore, it is important that nurses in the somatic inpatient and outpatient care become aware of their own preconceptions and attitudes towards these patients, and that nurses get access to additional knowledge on this topic. The somatic units should also try to make improvements in the care environment.

Background: Healthcare associated infection (HCAI) is a global issue and one of the most frequent adverse events in healthcare. HCAI is a major burden for patients’ and leads to added pain and higher cost for the society. The most important measure to prevent the transmission of HCAI is hand hygiene. In developing countries can insufficient equipment and supplies, lack of financial support and understaffed hospital units have a negative effect for the patients safety and makes it difficult to reduce HCAI. Aim: The aim of the study was to get knowledge about Kenyan nurses’ experiences of healthcare-associated infections. Method: The author used a qualitative method. Individual semi-structured interviews were made with four nurses at a government financial hospital in Eldoret, Kenya. The interviews were analyzed with a manifest analysis. Result: The analysis of the transcribed text made five categories, Education for healthcare workers, students and patients, Lack of equipment and supplies, The issues with crosscontamination, Prevention of HCAI and Understaffed hospital. The results were discussed with Dorothea Orem’s Self-care Theory with a focus on the Theory of Nursing system and other studies relating to the results. Conclusion: Knowledge about HCAI is one of the first steps to be able to reduce infections. Cross-contamination is the main risk factor for HCAI and multiple interventions are an effective strategy to successfully increase hand hygiene.

Bakgrund: PDMS, Patient Data Management System, är ett kliniskt informationssystem som är speciellt utvecklat för intensivvård som genererar stora mängder patientdata. Systemet samlar automatiskt in patientdata från övervakning och medicinskteknisk apparatur och presenterar informationen på ett överskådligt sätt. Tidigare forskning belyser framförallt användbarheten, den minskade dokumentationstiden samt fördelar med läkemedelshanteringen men visar motsägelsefulla resultat vad gäller vad den frigjorda tiden används till. Syfte: att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att använda PDMS i vårdarbetet. Metod: kvalitativ intervjustudie med intensivvårdssjuksköterskor som analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: i resultatet framträder fem kategorier; patientnära vårdande, evidensbaserad vård, olika former av kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med PDMS och resultatet visar tydligt att PDMS ökar patientsäkerheten på flera sätt. Konklusion: Ökad vårdkvalitet, minskad dokumentationstid, mer lättförståeligt kontinuerligt lärande för personalen, möjlighet till uppföljning och forskning samt säkrare läkemedelshantering anses vara de största vinsterna med PDMS. Sammantaget bidrar samtliga faktorer till en ökad patientsäkerhet., Background: PDMS, Patient Data Management System, is a clinical information system specially developed for intensive care which generates a large amount of patient data. The system automatically collects patient data from monitoring and medical equipment and presents the information in a clear overall view. Previous research highlights especially usability of the system, reduced time spent on documentation and benefits with handling medications but shows contradictory results in terms of what the released time is used for. Aim: to highlight intensive care nurses experiences of using PDMS in nursing. Method: qualitative interview-study with intensive care nurses which was analyzed with qualitative content analysis. Results: five categories came forward in the result; close-to-patient care, evidece-based care, different forms of quality developement, safe care and informatics. These categories reflects the experiences of working with PDMS among intensive care nurses and the results clearly demonstrate that PDMS increases patient safety for several reasons. Conclusion: increased quality of care, reduced documentation time, more easy-to-understand continuous learning for the staff, opportunity to follow-up and posibility for reasearch and safer handling with medications are considered the biggest gains with PDMS. Overall, all factors contribute to increased patient safety.

Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning., Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.

Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.