Search

Introduktion: Perioperativ omvårdnad är den specifika omvårdnaden inom operationssjukvård och omfattar tre faser; den preoperativa fasen, den intraoperativa fasen och den postoperativa fasen. Vårdandet som sker i operationssalen kallas intraoperativ fas. Operationssjuksköterskors roll och ansvar är att bevara patientsäkerheten inom alla tre faser. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av patientsäker vård intraoperativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie Resultat: Författarna inkluderade 8 artiklar i studien. Efter dataanalys kom författarna fram till två huvudteman Faktorer som hotar eller främjar patientsäkerheten intraoperativt och Vikten av en fungerande säkerhetskultur samt fem underteman Tidsbrist och stress, förberedelser och information, checklista, teamwork och kommunikation och Avvikelserapportering. Konklusion: I studien framkom faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt; tidsbrist och stress, bristande förberedelser, bristande säkerhetskultur, att checklistan inte följs samt att det brister i teamwork och kommunikation. Operationssjuksköterskor måste få förutsättningar att ge patienten en säker omvårdnad. Genom att belysa de faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt kan man se var det brister och därefter fundera på hur man ska gå vidare med resultatet

Introduktion: Strävandet efter ett gemensamt mål utgör grunden för ett kollaborerat samarbete och bristande kommunikation ger märkbara effekter. Operationssjuksköterskan ansvarar även för samverkan och en god kommunikation med operationsteamet och andra vårdenheter. Detta för att tillgodose kontinuitet för patientens vård. Teamets olika professioner och kompetenser skapar ett gemensamt vårdande till förmån för patienten. Syfte: Syftet är att belysa operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikationen inom den perioperativa vården. Metod: Litteraturstudie med en integrativ översikt. 14 studier valdes ut och systematisk artikelsökning utfördes i relevanta databaser. Resultat: Kommunikationen har påvisats kunna ske verbalt eller icke-verbalt för att förmedla information. Operationssjuksköterskans erfarenheter av beteenden och bemötanden har haft en inverkan på hur kommunikationen har påverkats för patientens vårdande. Missförstånd i kommunikationen medförde otrygghet, kulturella skillnader och frångående av rutiner som hotar patientsäkerheten. Konklusion: Flera olika professioner ska kunna samarbeta, kommunicera och tillsammans ansvara för att vården som ges är patientsäker. Med förbättrad och stödjande kultur för vårdpersonalen på operationssalarna och ökat lärande inom IPC och IPL finns möjlighet till förbättrad kommunikation och patientsäkerhet., Introduction: The pursuit of a common goal forms the basis of collaborative cooperation and lack of communication produces noticeable effects. The operating room nurse is also responsible for cooperation and good communication with the operating team and other care units so that continuity is ensured for the patient's care. The team's various professions and competencies create joint care for the benefit of the patient. Aim: The purpose is to shed light on the operating room nurse's experience of communication within perioperative care. Method: Literature study with an integrative overview. 14 studies were selected and a systematic article search was performed in relevant databases. Results: Communication has been shown to be able to take place verbally or non-verbally to convey information. The operating room nurse's experiences of behaviors and attitudes have had an impact on how communication has been affected for the patient's care. Misunderstandings in communication led to insecurity, cultural differences and deviations from routines that threatened patient safety. Conclusion: Several different professions must be able to cooperate, communicate and together be responsible for ensuring that the care that is given, is patient safe. With improved and supportive culture for the nursing staff in the operating rooms and increased learning in IPC and IPL, there is an opportunity for improved communication and patient safety.

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete., Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

Introduktion: I takt med att den arbetsrelaterade stressen tilltagit i samhället har även personalbrist inom sjukvården ökat, inte minst inom operationssjukvård. Samtidigt som operationsköerna växer i Sverige larmas det alltmer om brist på specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård. Det finns i dag en kunskapslucka kring den arbetsrelaterade stressen för operationssjuksköterskor och dess uppkomst. Syfte: Att belysa faktorer som ger upphov till arbetsrelaterad stress hos operationssjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie på ett systematiskt sätt. Arton artiklar inkluderades i slutresultatet. Resultat: Sex olika kategorier kunde identifieras: Arbetslokal- och arbetsmaterialsbundna faktorer, faktorer relaterade till arbetets utformning, faktorerrelaterade till arbetsklimatet, patient- och operationsbundna faktorer, individuella bakgrundsfaktorer samt karriärsbundna faktorer. Slutsats: Vissa olikheter kunde ses från land till land vad gäller upplevelsen av uppkomst av arbetsrelaterad stress och de faktorer som ger upphov till detta. Inget mönster kunde ses där en enskild identifierbar stressfaktor kunde pekas ut. Detta påvisar hur framtidaforskning behöver närma sig området med ett allsidigt fokus.

Bakgrund: Allt fler operationer utförs på patienter i vaket tillstånd och tidigarestudier har visat att majoriteten av patienterna upplever ångest och oro inför ochunder det kirurgiska ingreppet. I operationssjuksköterskans roll ingår det att skapalugn och trygghet för patienten. Genom att belysa operationssjuksköterskans mötemed vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operationförbättras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter avoperation på vaken patient. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt inkluderades tolv intervjuer från ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuernaanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Att upprätthålla ett professionelltförhållningssätt, Att minska oro hos den vakna patienten, Att involvera den vaknapatienten. Operationssjuksköterskornas beskrev att kommunikationen med patientenoch inom operationsteamet skiljer sig från operation på sövd patient. Det framkomatt det var extra viktigt att operationsteamet tänkte på ordvalet och ageradeprofessionellt. Patientens orosnivå kunde bero på flera orsaker och genom strategierkunde operationssjuksköterskan lugna patienten. Lyhördhet och delaktighet lyftesfram som viktiga aspekter i mötet med den vakna patienten.Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och hänsynsfull kommunikation visadesig vara avgörande för patientens trygghet och välbefinnande. Genom attoperationssjuksköterskor och andra yrkeskategorier i operationsteamet blirmedvetna om sitt agerande kan patientens intraoperativa upplevelse förbättras., Background: An increasing number of surgeries are performed on patients in thewaking state and previous studies have shown that the majority of patientsexperience anxiety and worry before and during surgery. The role of the operatingtheatre nurse includes creating calm and security for the patient. By highlighting theoperating theatre nurse's encounter with awake patients intraoperatively, patients'experience during surgery can be improved. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurses' experiences ofsurgery on an awake patient. Method: A qualitative interview study with semi-structured individual interviews.A total of twelve interviews from a hospital in southern Sweden were included. Theinterviews were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in three categories: To maintain a professionalapproach, To reduce anxiety in the awake patient, To involve the awake patient. Theoperating theatre nurses described that the communication with the patient andwithin the surgical team differs from surgery on an anesthetized patient. Theyhighlighted that it was particularly important that the surgical team thought aboutthe choice of words and acted professionally. The patient's level of anxiety could bedue to several reasons and through strategies the operating theatre nurse could calmthe patient. Responsiveness and participation were highlighted as important aspectsin the meeting with the awake patient. Conclusions: A professional approach and considerate communication proved to becrucial for the patient's safety and well-being. By making operating room nurses andthe other members of the surgical team aware of their actions, the patient'sintraoperative experience can be improved.

Bakgrund: I samband med en operation kan patienter uppleva oro pre-, intra- och postoperativt. Regional anestesi möjliggör att patienten kan vara vaken under operationen men gör samtidigt att patienten och personalen kan behöva hantera den oro som kan uppstå. Det saknas kunskap kring hur patienter upplever oro under operationen. Syfte: Syftet var att sammanställa patienters upplevelser av oro under kirurgiskt ingrepp i vaket tillstånd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Insamlade data syntesterades genom meta-aggregation. Resultat: Resultatet bestod av fem synteser med 13 underliggande kategorier. Följande synteser utarbetades: Kunskap och oro, En oroande miljö, En ansatt kropp, Kommunikation, Att hantera och lindra oro. Slutsats: Det finns skillnader i vad som orsakar och lindrar oro hos patienter. För att lindra oro behöver operationsteamet anpassa omvårdnaden inför varje patient. Det finns en kunskapslucka när det kommer till patienters beskrivningar av operation.

Bakgrund: Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp kan vara en stressande upplevelse för patienten och skapa många känslor. Den perioperativa dialogen definieras som den kommunikation mellan operationssjuksköterskan och patienten som sker under det pre- intra- och postoperativa skedet i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Den perioperativa dialogen skapar trygghet och kontinuitet för både patient och operationssjuksköterska. Syfte: Syftet var att kartlägga den forskning som finns kring den perioperativa dialogen över tid och beskriva betydelsen av den perioperativa dialogen. Metod: En litteraturöversikt där studierna sammanställts med Evans analysmetod. Resultat: Gemensamt för alla artiklar i kartläggningen var att de utgick från den perioperativa dialogmodellen och forskade om den perioperativa dialogen från olika perspektiv, patientens, sjuksköterskans och organisationens. Det framkom sex kategorier som beskriver betydelsen av den perioperativa dialogen för både patienten och sjuksköterskan. Dessa var: Att förbereda sig inför den perioperativa dialogen, Att skapa en vårdrelation i den perioperativa dialogen, Att uppleva trygghet i den perioperativa dialogen, Att uppleva delaktighet i den perioperativa dialogen, Den perioperativa dialogen ger kontinuitet och Den perioperativa dialogen och organisationen. Slutsats: Litteraturen visar att den perioperativa dialogen skapar kontinuitet i den perioperativa processen. Detta ger ökad delaktighet och trygghet för både patient och sjuksköterska. Den perioperativa dialogen behöver prioriteras i organisationen och så långt det är möjligt utföras av samma sjuksköterska. Det teoretiska ramverket FoC kan tillämpas i den perioperativa dialogen med patienten och ge vägledning till sjuksköterskan för att etablera en god vårdrelation med patienten.

Bakgrund: Kirurgisk rök förekommer dagligen i operationsmiljön och utgör hälsorisker för alla i rummet. Skyddsaspekter innefattar specialbyggda ventilationssystem, rökevakueringssystem, personlig skyddsutrustning, riktlinjer, utbildning och rutiner. Operationssjuksköterskors medvetenhet samt attityder kring risker samt skyddsaspekter är bristande. Studier med svenska operationssjuksköterskors perspektiv är begränsade. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors medvetenhet och attityder kring hälsorisker samt riskhantering i samband med arbete som involverar kirurgisk rök. Metod: Studien genomfördes som en explorativ kvalitativ studie med en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 12 deltagare från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Resultat: Hos operationssjuksköterskorna fanns det en medvetenhet om hälsorisker samt riskhantering men med uttryckta kunskapsluckor. Detta speglades av attityder såsom förnekelse, likgiltighet, oro och ambivalens hos operationssjuksköterskorna. Kunskapsluckor innefattade bland annat saknad kännedom om skriftliga rutiner, risker för patienten, munskyddens ineffektivitet och sambandet mellan lukt och kirurgisk rök. Det uttrycktes då behov om ett större ansvarstagande och initiativ från nyckelpersoner hos operationssjuksköterskorna, andra professioner i operationssalen, arbetsgivare, produktleverantörer samt utbildningssamordnare på universiteten. Slutsats: En symbiosliknande relation mellan operationssjuksköterskornas medvetenhet, attityd och kunskap identifierades. Operationssjuksköterskornas medvetenhet och uttryckta kunskaper inom ämnet var beroende av deras attityd i vissa avseenden och vice versa. Det fanns en tydlig lucka i deras kunskaper och brist i motivation samtidigt som det fanns en vilja och intresse om att kunskaperna ska säkerställas och utvecklas genom kollektivt arbete. Studien visar att rutiner bär mycket vikt för hur väl riskhanteringar följs. Mer forskning och samarbete, Background: Surgical smoke occurs daily in the operating theatre and poses health risks for everyone involved. Safety aspects include ventilation systems, smoke evacuation systems, personal protective equipment, guidelines, and education. Studies with the perspective of Swedish operating theatre nurses’ awareness and attitudes regarding risks and protection aspects are limited. Aim: To examine operating theatre nurses' awareness and attitudes towards health risks and risk management related to work involving surgical smoke. Method: The study was conducted as an exploratory qualitative study with an inductive approach. This was done through four semi-structured focus group interviews with a total of 12 participants from four different hospitals in southern Sweden. Results: There was an awareness of health risks and risk management, but with expressed gaps in knowledge. This was reflected by attitudes such as denial, indifference, concern, and ambivalence. Knowledge gaps included written routines, risks for the patient, the ineffectiveness of surgical masks and the connection between odor and surgical smoke. There was a need for responsibility from key personnel in the surgical nursing profession, other professions in the operating theatre, employers, product suppliers and coordinators at the universities. Conclusion: A relationship between surgical nurses' awareness, attitude and knowledge was identified. The surgical nurses' awareness and expressed knowledge was dependent on their attitudes in certain aspects and vice versa. The study shows that routines carry a lot of weight for how well risk management is followed. Further studies and collaboration between different parties is needed to ensure the health of everyone in the operating theatre.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år drabbas cirka 110,000 patienter i Sverige av en vårdskada. Av dessa är en betydande del postoperativa sårinfektioner. Uppkomsten av postoperativa sårinfektioner är beroende av många olika faktorer och det infektionspreventiva arbetet är komplext. Utvecklandet av nya förband och förbandsmaterial sker kontinuerligt. Ett av dessa är förband med negativt undertryck som ska verka för en optimal sårläkningsmiljö. Syfte: Att undersöka om undertrycksförband minskar risken för postoperativa sårinfektioner jämfört med traditionella förband utan negativt undertryck. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultatet uppnåddes genom tabulering och narrativ syntes. Resultat: 19 studier inkluderades i den slutgiltiga syntesen. Sex av dessa visade på en statistiskt signifikant minskning av postoperativa sårinfektioner i interventionsgruppen. Det fanns en betydande heterogenitet och risk för bias i de inkluderade studierna. Slutsats: Det går ej att dra slutsatsen att undertrycksförband minskar förekomsten av postoperativa sårinfektioner i alla patientgrupper. Fler stora, väldesignade studier med fokus på att minska risken för bias samt fler studier som undersöker iNPWT-förbandens effektivitet hos specifika patientgrupper, behöver utföras., Background: In Sweden 110,000 patients every year suffer from healthcare associated injuries. A significant number of these consists of surgical site infections. The cause of surgical site infections is multifactorial, rendering its prevention a complex and multifaceted process. New surgical dressings and materials are continuously being developed. One such dressing is the incisional negative pressure wound therapy dressing (iNPWT), applied to wounds with the aim of optimizing wound healing. Objective: to evaluate the effectiveness of iNPWT dressings in reducing surgical site infections. Method: A systematic review of quantitative research studies with tabulation and narrative synthesis. Results: 19 studies were included in the final synthesis, 6 of which showed a statistically significant reduced risk of surgical site infection in the iNPWT group compared to the control group. There was a notable heterogeneity among the studies and a moderate to high risk of bias across all included studies. Conclusion: It cannot be concluded that iNPWT dressings lower the risk of surgical site infection in all populations. Larger, well-designed studies focused on lowering the risk of bias, as well as more studies looking at the effectiveness of iNPWT dressings in specific patient groups, need to be conducted.

Background - Surgical care involves complex and critical procedures that require high sterility to minimize the risk of surgical site infections (SSIs). Sterility, central to aseptic procedures, requires precision and compliance with high evidence-based protocols. The role of the perioperative nurse is crucial to ensure sterility and preventing infections through proper handling of surgical instruments. Despite technical and organizational measures, every surgical procedure carries risks. Continuous attention, collaboration and sterile technique are required to minimize risks and improve patient safety. Aim - To describe operating room nurses' experiences regarding the sterile technical work. Method - A literature review with data collection from PubMed and Cinahl was conducted. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used when analyzing the collected data. Results - The result is based upon fourteen qualitative articles. Through data analysis, three themes emerged:Ensuring competence and knowledge regarding sterile technical work, Ensuring asepsis during a surgical procedure and Professional pride, important to adequate sterile technical handling. The results show that good communication, teamwork, and respect for each other's different professions within the surgical team are factors that perioperative nurses perceive to impact sterile work. Conclusion - A strong teamwork with good communication, understanding and respect for each other's professions ensures safer sterile work and safer patient centred care. Operating room nurses' views regarding sterility are relatively unanimous, they perform complex work with a high level of patient responsibility and with reduced patient suffering as their main focus in all their sterile technical tasks., Abstrakt Bakgrund - Operationssjukvård innebär komplexa och kritiska procedurer som kräver hög sterilitet för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). Sterilitet, centralt för aseptiska procedurer, kräver noggrannhet och följsamhet med evidensbaserade rutiner för att säkerställa en hög vårdkvalitet. Operationssjuksköterskans roll är central för att säkerställa sterilitet och förebygga infektioner genom korrekt hantering av kirurgiska instrument. Trots tekniska och organisatoriska åtgärder är varje kirurgiskt ingrepp förenat med risker. Kontinuerlig uppmärksamhet, samarbete samt steriltekniskt arbete krävs för att minimera risker och förbättra patientsäkerheten. Syfte - Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser kring det steriltekniska arbetet. Metod - En litteraturstudie med datainsamling från PubMed och Cinahl genomfördes. Kvalitativ tematisk analys med induktiv ansats användes vid analys av datan. Resultat - Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Genom dataanalysen framgick tre teman, Säkerställande av kompetens och kunskap kring det steriltekniska arbetet, Säkerställande av aseptiken under ett kirurgiskt ingrepp och Yrkesstoltheten viktig för korrekt steriltekniskt handhavande. Resultatet visar att god kommunikation, teamarbete samt respekt för varandras olika professioner inom det operativa teamet, är faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverka det steriltekniska arbetet. Slutsats - Ett bra teamarbete med god kommunikation, en förståelse och respekt för varandras professioner ger ett säkrare steriltekniskt arbete och en säkrare patientcentrerad vård. Operationssjuksköterskors upplevelser kring sterilitet är förhållandevis enhälligt, de utför ett komplext arbete med ett stort patientansvar och med minskat patientlidande som största fokus, i alla deras steriltekniska arbetsmoment.

Bakgrund: I Sverige infördes Donation after Circulatory Death (DCD) under år 2020 för att kunna öka antalet organdonationer. Sedan dess har antalet donationer av denna typ succesivt ökat. Internationellt finns forskning i begränsad omfattning kring hur processen erfars av intensivvårds och operationssjuksköterskor. Både intensivvårds- och operationssjuksköterskor har en betydelsefull funktion i DCD-processen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårds- och operationssjuksköterskors erfarenheter av DCD-processen. Metod: En kvalitativ innehållsanalysmed induktiv ansats användes, där fyra intensivvårdssjuksköterskor och fem operationssjuksköterskors intervjuades. Resultat: Resultaten visade att intensivvårds- och operationssjuksköterskorna upplevde både utmaningar och positiva känslor i samband med DCD processen.De fann trygghet i tydliga rutiner och gemenskap i samarbetet i DCD-teamen. Samtidigt kände de ansvar gentemot både donatorn och mottagarna av organen. Konklusion: Implementering av DCD-team har skapat en ny gemenskap och engagemang hos intensivvårds- och operationssjuksköterskorna. Trots att resultaten indikerar positiva upplevelser av DCD-processen är det viktigt att fortsätta utvärdera implementeringen och undersöka hur närstående och olika yrkesgrupper upplever processen för att få en mer heltäckande bild av dess effekter ochupplevelser., Background: Donation after Circulatory Death (DCD) was introduced in 2020 to increase the number of organ donations in Sweden. The number of donations of this type has gradually increased. Internationally, there is limited research on how critical care and perioperative nurses perceive this method. Both critical care and perioperative nurses play a significant role in the DCD process. Aim: The aim was to describe critical care and perioperative nurses´ experiences of the DCD process. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach where four critical care nurses and five perioperativenurses were interviewed. Results: The results showed that the critical care and perioperative nurses experienced both challenges and positive emotions associated with the DCD process. They found security in distinct routines and companionship incollaboration within DCD teams. At the same time, they felt responsibility towards both the donor and the recipients of the organs. Conclusion: The implementation of DCD teams has created a new sense of community and commitment among intensive care and perioperative nurses. Although the results indicate positive experiences of the DCD process, it is important to continue evaluating the implementation and investigating how family members and medical health professionals perceive the process to gain a more comprehensive understanding of its effects and experiences.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan ansvarar för infektionsprevention samt att säkerställa att patienten inte drabbas av skada eller komplikation i samband med operation. Det krävs tekniska färdigheter i det praktiska arbetet likaväl som stor kunskap om de olika ingreppen och medicinteknisk utrustning för att upprätthålla patientsäkerheten. Ett patientsäkert arbete i operationsteamet innebär att alla arbetar mot samma mål med patienten i fokus. Kommunikation i operationsteamet är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta säkert och effektivt. Bristande kommunikation är den vanligaste orsaken till vårdskada. Operationssjuksköterskan ska ha en situationsmedvetenhet och ett helhetsperspektiv för att kunna ligga steget före och därmed bidra till ett optimalt genomförande av operationen. Enligt Benners teori ställs den novisa sjuksköterskan inför en stor utmaning som ny operationssjuksköterska när hen förväntas kunna arbeta i komplexa situationer som hen saknar erfarenhet av. Motiv: Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar där kommunikation utgör en viktig del. Under aspiranttjänst och verksamhetsförlagd utbildning har författarna till föreliggande studie observerat att preoperativ kommunikation i operationsteamet varierar, det kan påverka operationssjuksköterskan i sitt arbete vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av preoperativ kommunikation i operationsteamet. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio operationssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i följande tre kategorier med tillhörande subkategorier: Nödvändig information inför förberedelser, Teamarbete - ett gemensamt ansvar och Konsekvenser av bristande kommunikation. Konklusion: Det framkom vad ett önskvärt förhållningssätt till kommunikation och information innebär samt att det är nödvändigt att ha tillgång till korrekt och utförlig informati, Background: Two main responsibilities of a theatre nurse are to ensure the patient does not suffer from injury or complications during surgery and to prevent infection. To maintain patient safety, technical skills are required as well as an extensive knowledge of procedures and equipment. Patient safety demands that each member of the surgical team works together towards a common goal where the patient is the primary focus. Communication is fundamental for the surgical team to be able to work safely and efficiently. Lack of communication is the most common cause of adverse events. To be able to be one step ahead and contribute to an optimal performed surgery, the theatre nurse must have situational awareness and be able to see the situation as a whole. According to Benner’s theory, the novice nurse faces major challenges in her new role as a theatre nurse due to expectations that she will be able to perform in situations that she has not yet experienced. Motive: Communication plays an important role in a theatre nurse’s responsibilities. During trainee placement and clinical training, the authors of this study have observed that preoperative communication within the surgical team varies. This can affect the theatre nurse in her work and therefore compromise patient safety. Aim: The aim of this study was to explore theatre nurses’ experience of preoperative communication within the surgical team. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with nine theatre nurses. Data analysis was conducted with qualitative content analysis. Result: The result are presented in the following three categories with associated subcategories: Necessary information prior to preparation, Teamwork - a shared responsibility and Consequences due to lack of communication. Conclusion: It was found that there is a desirable approach to communication and information, and that it is necessary to have access to correct and detailed information in order to be well prepared for an

Bakgrund: Dagligen utförs tusentals operationer i Sverige, av högspecialiserade och interprofessionella operationsteam, där höga krav ställs såväl på teammedlemmarnas kompetens inom sin egen profession som på samarbetet inom teamet. Tidigare forskning har visat på koppling mellan brister i operationsteams kommunikation och samarbete och ökade risker för patientsäkerheten. Därtill har forskningsstudier belyst hur kommunikation och samarbete sker inom operationsteam. I denna studie undersöktes operationssjuksköterskans perspektiv på samarbetet inom operationsteamet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Tematisk analys enligt Braun & Clark (2006) användes för att analysera data. Resultat: Studien visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för operationssjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Tvåhuvudteman framkom i resultatet; påverkande processer inom operationssalen och förutsättningar för samarbete inom teamet. Subteman blev; teammedlemmars beteende och bemötande, miljöns påverkan på teamet, maktbalansen inom teamet, lärandet för ett patientsäkert arbete och teamets sammansättning. Slutsats: Operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet påverkas av teammedlemmars beteenden och miljön i operationssalen. Kommunikation och därmed förståelse mellan teammedlemmar påverkas av hierarki och respektlöst beteende, vilket kan påverka arbetsmiljön och patientsäkerheten. Maktbalans, lärande och teamets sammansättning påverkar samarbetet, där jämn erfarenhetfrämjar samarbete. Studien belyser vikten av kompetensutveckling och interprofessionellt lärande för att öka förståelse mellan yrkesgrupper, förbättra samarbetet och arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten.

Bakgrund: Dagsljuset är en stor del av vår vardag, då det ger oss ljus och energi. Forskning visar att för lite tillgång till dagsljus kan påverka individen negativt. Studien har för avsikt att undersöka om det kan påverka operationssjuksköterskorna och patientsäkerheten.Syfte: Operationssjuksköterskors upplevelser av tillgång till dagsljus under arbetstid och hur det kan påverka patientsäkerheten.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes, där sex intervjuer hölls, som kunde generera svar gentemot syftet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Operationssjuksköterskorna upplevde att tillgången till dagsljus var minimal och att det gjorde dem tröttare. De upplevde inte att det påverkade patientsäkerheten negativt, då de samlade krafter och såg till att god kvalitet av patientsäkerheten hölls. Detta dock på bekostnad av operationssjuksköterskornas psykiska och fysiska hälsa. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde att tillgången till dagsljus på arbetsplatsen var mycket begränsad. Trots begränsad åtkomst av dagsljus upplevde operationssjuksköterskorna inte att det påverkade patientsäkerheten negativt. Däremot påverkade det operationssjuksköterskornas välmående och deras energi efter arbetspassen., Background: Daylight is a big part of our everyday lives because it gives us light and energy. Decreased exposure to this light source has been proven to impact individuals negatively. This study wants to examine whether lowered exposure impacts scrub nurses and patient safety.Aim: The aim is to describe scrub nurses’ experiences with access to daylight during working hours and how it might affect patient safety.Method: This study used qualitative semi-structured interviews, where six interviews were conducted that could answer the aim. The interviews were analyzed through qualitative manifest content analysis.Result: The scrub nurses experienced that the exposure to daylight was minimal, which made them more fatigued. They did not experience that it impacted patient safety negatively because they gathered their strength and made sure that the quality of patient safety was good. The scrub nurses' thought it was at the cost of their health.Conclusion: Scrub nurses experienced that the access to daylight at the workplace was very limited. Even though access to daylight was limited, the scrub nurses did not experience it negatively impacting patient safety. Though, it affected the scrub nurses’ well-being and their energy after their shift was over.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk miljö som kan verka skrämmande och opersonlig för patienten, där individen riskerar att glömmas bort bland personal och utrustning. Patienten exponeras inför och under operationen, och under narkos måste patienten förlita sig på att dennes integritet skyddas. Operationssjuksköterskans uppgift innefattar att skydda patientens integritet. Av denna anledning önskas en ökad förståelse för hur operationssjuksköterskor tänker och arbetar med denna specifika uppgift. Syfte: Att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter beskriva patientens utsatthet i den perioperativa vården samt vilka åtgärder som operationssjuksköterskan vidtar för att skydda patientens integritet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts med åtta operationssjuksköterskor från ett sjukhus i Mellansverige. Data från intervjuerna har analyserats med tematisk analys. Resultat: I resultatet identifierades två teman: En medvetenhet om patientens utsatthet i operationsmiljön och Operationssjuksköterskans integritetsbevarande arbete. Temana har sammanlagt nio tillhörande subteman. Slutsats: Operationssjuksköterskan har en stark vilja att ta hänsyn till patienten och dennes behov för att optimera bevarandet av integriteten, och redan görs många positiva insatser. Många integritetsbevarande åtgärder hämmas av faktorer såsom tidsbrist, stress, olämpliga lokaler samt brist på utbildning, samarbete och reflektion. Genom att lyfta fram dessa utmaningar kan medvetenheten om behovet av reflektion och ett förbättrat arbetssätt öka, vilket kan leda till förbättrade förutsättningar för att bevara patientens integritet.

Bakgrund: Kvinnor som upplevt våld i nära relation (VINR) har en högre tendens att genomgå operativa ingrepp. Vikten av att identifiera tecken och symtom är avgörande för att vårdpersonal ska upptäcka våldsutsatta kvinnor. En god utbildning inom VINR ger förutsättningar för vårdpersonal att fråga om våldsutsatthet och hjälpa utsatta patienter. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors inställning till sin roll i mötet med vuxna kvinnor utsatta för eller misstänkt utsatta för VINR. Metod: Kvantitativ enkätundersökning riktad till operationssjuksköterskor i Sverige via sociala medier. En bivariat analys med deskriptiv och analytisk statistik och hypotesprövning utfördes. Resultat: Mann-Whitney Utest 1 visade en signifikant skillnad (p=0,008) mellan grupperna “Har utbildning inom våld i nära relation” och “Har inte utbildning inom våld i nära relation”. Resultatet visade att operationssjuksköterskor utan utbildning inom VINR i högre grad anser att patienter inte ska frågas rutinmässigt om VINR inför och/eller i samband med operation. Mann-Whitney U-test 2 visade ingen signifikant skillnad (p=0,851) mellan grupperna “Har utbildning inom våld i nära relation” och “Har inte utbildning inom våld i nära relation” i hur väl förberedda operationssjuksköterskorna kände sig för att fråga patienter om VINR. Resultatet visade att båda grupperna kände sig “Något förberedda” att ställa frågan om VINR. Konklusion: Operationssjuksköterskor möter kvinnor utsatta för VINR och behöver utbildning och kunskap i ämnet för att kunna identifiera och fråga om våldsutsatthet. Det framkom bristande rutiner på arbetsplatser avseende stöd och verktyg för operationssjuksköterskor i mötet med patientgruppen, som hur dokumentation av VINR utförs.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor kommer under sitt arbete möta patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Specialistsjuksköterskor inom den perioperativa miljön har en skyldighet att erbjuda individanpassad omvårdnad till patienter med kognitiv nedsättning. Den perioperativa dialogen är ett sätt för patienten och närstående att bli införstådda i vårdsituationen och för specialistsjuksköterskor ett verktyg för att få adekvat information om patientens önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa vården. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex anestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor intervjuades och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier. Dessa var: “samverkan i team”, “behov av resurser och hjälpmedel” och “behov av individanpassat bemötande och kommunikation”, samt 14 subkategorier. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa miljön var en utmaning. Den perioperativa vården kan anpassas efter patientens särskilda behov genom närståendes delaktighet, ett professionellt samarbete i team samt ett personcentrerat förhållningssätt., Background: Anesthesia- and operating nurses´ will encounter patients with some form of cognitive impairment during their work. Perioperative specialist nurses have a duty to provide individualized care for patients with cognitive impairment. The perioperative dialogue is a way for patients and their relatives to understand the health situation, and for specialist nurses, it serves as a tool to gather adequate information about the patient's preferences. Aim: The aim was to describe the experiences of anesthesia- and operating nurses´ in caring for patients with cognitive impairment within perioperative care. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in the study. Six anesthesia nurses and four surgical nurses were interviewed, and the collected material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in three categories: "team collaboration", "need for resources and aids" and "need for individualized approach and communication", along with 14 subcategories. Conclusion: The study revealed that caring for patients with cognitive impairment in the perioperative environment posed a challenge. The perioperative care can be adapted to the patient's specific needs through the involvement of close relatives, professional teamwork, and a person-centered approach.

Introduktion: Perioperativ omvårdnad är den specifika omvårdnaden inom operationssjukvårdoch omfattar tre faser; den preoperativa fasen, den intraoperativa fasen och den postoperativafasen. Vårdandet som sker i operationssalen kallas intraoperativ fas. Operationssjuksköterskorsroll och ansvar är att bevara patientsäkerheten inom alla tre faser.Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av patientsäker vård intraoperativt.Metod: En beskrivande litteraturstudieResultat: Författarna inkluderade 8 artiklar i studien. Efter dataanalys kom författarna fram tilltvå huvudteman Faktorer som hotar eller främjar patientsäkerheten intraoperativt och Vikten aven fungerande säkerhetskultur samt fem underteman Tidsbrist och stress, förberedelser ochinformation, checklista, teamwork och kommunikation och Avvikelserapportering.Konklusion: I studien framkom faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt; tidsbristoch stress, bristande förberedelser, bristande säkerhetskultur, att checklistan inte följs samt att detbrister i teamwork och kommunikation. Operationssjuksköterskor måste få förutsättningar att gepatienten en säker omvårdnad. Genom att belysa de faktorer som påverkar patientsäkerhetenintraoperativt kan man se var det brister och därefter fundera på hur man ska gå vidare medresultatet.

Introduktion: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt vilket har lett till stängda operationssalar och långa vårdköer. Med detta examensarbete vill författarna skildra sjuksköterskors perspektiv och ge en djupare kunskap i deras syn på operationssjuksköterskans profession, och vad som skulle kunna öka deras intresse för att söka till specialistsjuksköterskeutbildningen mot operationssjukvård. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med grundutbildade sjuksköterskor i åtta gruppintervjuer med sammanlagt 17 deltagare. Data analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med totalt fyra underkategorier. Den första huvudkategorin blev tvetydig kunskap som råder om operationssjuksköterskans profession med tillhörande underkategorier specifikt ansvar utifrån specialistkompetens samt otydlig kunskap och fysiskt krävande arbete. Den andra huvudkategorin blev öka intresse för specialistsjuksköterskeutbildning inriktning mot operationssjukvård, med underkategorierna bra anställningsvillkor och ha nära till utbildningsort samt synliggöra operationssjuksköterskans profession. Konklusion: Studiens resultat visade att operationssjuksköterskans profession inte är helt känd för alla sjuksköterskor. Det fanns olika uppfattningar som mer eller mindre stämmer in på vad operationssjuksköterskans kompetens innebär. I resultatet framkom även förslag på faktorer som skulle kunna öka sjuksköterskors intresse för operationssjukvård., Introduction: There is a shortage of surgical nurses nationally, which has led to closed operating theaters and long medical care queues. With this degree project, the researchers want to portray nurses' perspectives and provide a deeper knowledge of their view of the operating theatre nurse's profession and what could increase their interest in applying for specialist nursing training against surgical care. Purpose: The purpose of the study was to describe nurses' perception of the operating theatre nurse's profession. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions with basic nurses in eight group interviews and a total of 17 participants. Data analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories, with a total of four subcategories. The first main category was ambiguous knowledge that prevails about the surgical nurse's profession with associated subcategories of specific responsibilities based on specialist competence as well as unclear knowledge and physically demanding work. The second main category was to increase interest in specialist nursing training focusing on surgical care, with the subcategories of good employment conditions and being close to the place of training and making the surgical nurse's profession visible. Conclusion: The results of the study showed that the profession of operating theatre nurse is not completely known to all nurses. There were different perceptions that are more or less correct in what the surgical nurse's competence entails. The results also revealed suggestions for factors that could increase nurses' interest in surgical care.

Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Bakgrund och problemformulering: Operationssalen är en komplex högteknologisk vårdmiljö där olika professioner är beroende av varandra. Brister i kommunikationen inom operationsteam är en bidragande faktor till uppkomsten av vårdskador. Operationssjuksköterskan har genom det vårdande mötet ett ansvar att föra patientens talan. En del av ansvaret innebär att operationssjuksköterskan besitter goda kunskaper i kommunikation. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom operationsteamet i den intraoperativa fasen. Metod: Systematisk litteraturstudie. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes systematiskt i Cinahl och Pubmed som är databaser för omvårdnad och medicin. Resultat: Operationssjuksköterskor ser sig som patientens advokat, vilket innebär utmaningar då begränsningar i tid utgör hinder för att etablera kontakt med patienten i den intraoperativa fasen. WHO-checklista främjar samarbete och kommunikation. Brister i kommunikation och störningsmoment inne på operationssalen anses hota operationsteamets förmåga att kommunicera för att främja säker vård. I operationssjuksköterskans ledarskap kan gemenskap stärkas, vilket ökar förutsättningar för samarbete och kommunikation. Trygghet och kontinuitet inom operationsteamet anses vara centralt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Hierarkiska strukturer kan hota kommunikationen och utgöra risk för osäkerhet och misstag. Operationssjuksköterskorna upplever att patienterna känner sig mer omhändertagna i en trygg och lugn atmosfär. Slutsats: För att utföra rollen som patientens advokat krävs ett tydligt ledarskap från operationssjuksköterskan, kontinuitet med goda relationer inom operationsteamet samt en sund hierarki där alla professioner synliggörs för att stärka kommunikation.

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd., Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.

Bakgrund Att förlösas med kejsarsnitt fortsätter att öka internationellt och något nationellt och är även förenligt med risker. Kejsarsnittsfrekvensen varierar stort i Sveriges olika län och tros delvis bero på att kriterier och rutiner för kejsarsnitt skiljer sig åt. Syfte Att beskriva hur operationssjuksköterskans roll i det interprofessionella teamet vid kejsarsnitt framställs i riktlinjer vid svenska sjukhus som utför kejsarsnitt Metod En totalundersökning av Sveriges sjukhus riktlinjer vid kejsarsnitt ledde till att en tvärsnittsstudie med kvantitativ deskriptiv design användes. Riktlinjerna färgkodades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och en granskningsmall gjordes för att enhetligt kunna beskriva hur operationssjuksköterskans roll framställs i respektive riktlinje. Ett reliabilitetstest på mallen gjordes och Cronbach’s alfa beräknades till 0,891. Resultat 29 av 41 av Sveriges sjukhus som utför kejsarsnitt är representerade i studien. Operationssjuksköterskans roll identifierades slutligen utifrån fyra strukturer; direkt omnämnd, indirekt omnämnd, del i det interprofessionella teamet och beskriven utifrån variabler. Vid analys av riktlinjerna utifrån granskningsmallen, framkom det att i elektiva riktlinjer var det 4 sjukhus som hade över 75 % av variablerna i sina riktlinjer, vid akuta 8 och urakuta 11. Slutsats Riktlinjerna är mer samstämmiga i beskrivningen av operationssjuksköterskans roll vid urakuta riktlinjer dock inte alltid med en arbetsbeskrivning. En tydlig framställning av operationssjuksköterskans roll skulle kunna uppnås genom att använda variabler i den framtagna granskningsmallen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet och mer likvärdig vård., Background Cesarean delivery continues to increase internationally and somewhat nationally and also includes risks. The frequency varies greatly in Sweden's counties and is believed to be partly due to that the criteria and routines for cesarean sections differ. Aim To describe how the operating room nurse in the interprofessional team in cesarean section is stated in guidelines at Swedish hospitals that perform cesarean sections. Method A total survey of Sweden's hospital guidelines for cesarean sections led to the use of a cross-sectional study with a quantitative descriptive design. The guidelines were color-coded based on a systems theory perspective and a review template was made to be able to uniformly describe how the operating room nurse is presented in each guideline. A reliability test on the template was done and Cronbach's alpha was calculated to be 0.891. Result 29 of 41 of Sweden's hospitals that perform cesarean sections are represented in the study. The operating room nurse was ultimately identified based on four structures; directly mentioned, indirectly mentioned, part of the interprofessional team and described based on variables. When analyzing the guidelines based on the review template, it emerged that in elective guidelines, there were 4 hospitals that had over 75 percent of the variables in their guidelines, in acute 8 and in emergency 11. Conclusion The guidelines are more consistent in the description of the operating room nurse in emergency procedures, although not always with a work description. A clear presentation of the operating room nurse could be achieved by using variables in the developed review template and thus contribute to increased patient safety and more equal care.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som orsakar 2,8 miljoner dödsfall per år. Övervikt definieras utifrån BMI (Body Mass Index), vilket är en uppskattning av det totala kroppsfettet i förhållande mellan vikt och längd. Många genomgår idag kirurgi som sista alternativ till att lyckas gå ner i vikt. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för de kirurgiska ingrepp som syftar till viktminskning, vilket i många fall också leder till en bättre livskvalitet. Patientgruppen är stigmatiserad och upplever ofta ett fördomsfullt bemötande i samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts och involverade 18 intervjustudier som söktes fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Data analyserades enligt Bettany-Saltikov & McSherrys´s metod i nio steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman respektive nio kategorier. I Resultatet framkom patienternas varierade upplevelser efter bariatrisk kirurgi, samt de svårigheter de stod inför. Slutsats: Studien belyser den komplexitet som bariatriska patienter står inför efter behandlande kirurgi. Vilket ses som viktig att ha kännedom om, för att ge dessa patienter rätt förutsättningar att hantera sin vardag. De krävs livslånga insatser och stöd från både behandlande enheter och familj. Studien hoppas även eliminera de stigma som finns runt överviktiga personer generellt., Background: Overweight and obesity is a global problem that causes 2.8 million deaths per year. Overweight is defined based on BMI (Body Mass Index), which is an estimate of total body fat in relation to weight and height. Many people today undergo surgery as a last option to succeed in losing weight. Bariatric surgery is a collective name for the surgical interventions that aim at weight loss, which in many cases also leads to a better quality of life. This group of patients is stigmatized and often experiences prejudiced treatment in society. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experience of having undergone bariatric surgery. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was carried out and involved 18 interview studies that were found in the databases, Cinahl and Pubmed. Data were analyzed according to Bettany-Saltikov & McSherry's method in nine steps. Result: The analysis resulted in four themes and nine categories respectively. In the result, the patients' varied experiences after bariatric surgery emerged, as well as the difficulties they faced. Conclusion: The study highlights the complexity bariatric patients face after curative surgery. Which is seen as important to be aware of, in order to give these patients, the right conditions to manage their everyday life. They require lifelong efforts and support from both treating units and family. The study also hopes to eliminate the stigma surrounding overweight people in general.

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del för ett fungerande teamarbete inom vården och sjuksköterskan har en stor del i detta. För att vården ska fungera på ett optimalt sätt och vara säker behöver kommunikationen som både är icke-verbal och verbal fungera korrekt. Ömsesidig respekt och samarbete är två av de viktigaste komponenterna som krävs för ett lyckat operationsresultat. Patientsäkerheten kan hotas när kommunikationen mellan professionerna blir lidande. Motiv: Det är få studier som beskriver kommunikationen mellan operationssjuksköterskan och operatörer i operationssalen. Mer forskning inom detta område kan öka förståelsen för varandras olika professioner, underlätta arbetsbördan samt utveckla vården. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med operatörer i operationssalen på Norrlands universitetssjukhus. Metod: Detta var en empirisk studie av kvalitativ design med webbenkäter. Webbenkäterna analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier ”God kommunikation”, ”Bemötande på operationssalen”, ”Bristande kommunikation” samt tretton underkategorier. Konklusion: Patientsäkerheten kan förbättras då missförstånd i kommunikationen mellan operationssjuksköterska och operatörer kan undvikas. Detta genom att patienten kan vara i fullt fokus vilket kan leda till minskade vårdskador samt minskade kostnader för samhället då vårdtiderna för patienterna minskar. Mer forskning inom området kommunikation vore önskvärt för att utveckla sjukvården samt för att få en större förståelse för de olika professionernas utmaningar inom sjukvården.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård., Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis. Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program. Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

BAKGRUND: Varje år drabbas mellan 93 000 och 110 000 patienter av vårdskador. Dessa vårdskador bidrar till patientlidande. Som en del av god omvårdnad har operationssjuksköterskan ansvar att skydda patienten. Den legitimerade operationssjuksköterskan ska enligt kärnkompetensen teamarbete ansvara och samverka för patienten med andra kompetensgrupper. När teamet brister i samarbete och i kommunikation påverkas patientsäkerheten negativt.SYFTE: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med teammedlemmar i operationssalen.METOD: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Idunn. 22 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes.RESULTAT: Två teman framkom i resultatet. Aspekter som främjar kommunikation med subteman: ömsesidig respekt, kunskapsöverföring i teamet, teamkännedom och samarbete. Aspekter som hindrar kommunikation med subteman: hierarki och olämpligt beteende, tidsbrist och stress och distraktioner i operationsmiljö. SLUTSATS: Operationssjuksköterskor kan komma att behöva få ökad förståelse av främjande och hindrande aspekter kring kommunikation. Då ömsesidig respekt och teamkännedom för varandra kan öka möjligheten till effektivt samarbete och god kommunikation. Operationssjuksköterskor kan vid förståelse för de hindrande aspekterna sträva efter att skapa bättre förutsättningar för en välfungerande kommunikation i teamet på individ och organisationsnivå., BACKGROUND: Each year, between 93,000 and 110,000 patients suffer from health care injuries. These medical injuries contribute to patient suffering. The patient is exposed to a vulnerable situation in the operating room. As part of good nursing, an operating room (OR) nurse has the responsibility to protect the patient. According to the core competency of teamwork, the licensed surgical nurse must be responsible for the patient and collaborate with other skill groups. When the team lacks cooperation and communication, patient safety is negatively affected. PURPOSE: To describe operating room nurses experience of communication with team members in the operating room .METHOD: A systematic litterature study with a qualitative design was carried out. Articles were searched in the databases PubMed, Cinahl and Idunn. 22 articles were analyzed according to Evans (2002) describing synthesis. RESULTS: Two themes emerged in the results. Aspects that promote communication with subthemes: mutual respect, knowledge transfer in the team, team knowledge and cooperation. Aspects that obstacles communication with subthemes: hierarchy and inappropriate behavior, lack of time and stress and distractions in the operating room.CONCLUSION: Operating room nurses may need to gain an increased understanding of promoting and hindering aspects of communication. Since mutual respect and team knowledge of each other within can increase the possibilty of effective cooperation and good communication. When operating room nurses understand the hindering aspects, they can strive to create better conditions for well-functioning communication in the team at individual and organizational level.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården., Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskan träffar många olika patienter, allt ifrån barn och äldre till friska som svårt sjuka. I den perioperativa vården sker dödsfall sällan och personalen är ofta oerfarna av detta. Tidigare forskning visar att perioperativa dödsfall påverkar personalen. Det finns olika sätt att hantera känslomässiga eller stressande situationer. Syfte: att undersöka anestesi- och operationssjuksköterskans upplevelse av perioperativa dödsfall. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Anestesi- och operationssjuksköterskor som varit med om ett perioperativt dödsfall intervjuades. Resultat: Temat som framkom är ”En sällanhändelse som berör” från kategorierna ”Omständigheterna kring dödsfallet påverkar”, ”Yrkeserfarenheten spelar roll”, ”Betydelsen av teamet”, ”Emotionella reaktioner” och ”Betydelsen av bearbetning” med tillhörande subkategorier. Konklusion: Perioperativa dödsfall är något som händer sällan men som berör anestesi- och operationssjuksköterskan. Dödsfall är alltid speciellt när det sker på operationsavdelningen och några viktiga aspekter i upplevelsen är att personalen känner att de har gjort allt de kan, haft god samverkan i teamet och fått bearbeta händelsen., Background: The anesthetic- and surgical nurse meets many different patients, everything from children and the elderly, to the healthy and the seriously ill. In perioperative care, deaths rarely occur and the staff are often inexperienced of this. Previous research shows that perioperative deaths affect staff. There are different ways to deal with emotional or stressful situations. Aim: to investigate the anesthetic- and surgical nurse's experience of perioperative death. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Anesthetic- and surgical nurses' who had experienced a perioperative death were interviewed. Results: The theme that emerged is "A rare event that affects" from the categories "The circumstances surrounding the death affect", "Professional experience matters", "The importance of the team", "Emotional reactions" and "The importance of processing" with their subcategories. Conclusion: Perioperative death is something that happens rarely but affects the anesthetic- and surgical nurse. Death is always special when it happens in the operating room and some important aspects of the experience are that the staff feel they have done everything they can, have good teamwork and been able to process the event.

Abstrakt Bakgrund: Kirurgi utgör en riskfaktor för patienter att drabbas av vårdskada så som postoperativ sårinfektion. Draperingsmaterial som används på operationsenheter kan ha betydelse för uppkomsten av postoperativa sårinfektioner vid flera sorters kirurgiska ingrepp. Operationssjuksköterskan har både en skyldighet och ett ansvar i operationsteamet att se till så att infektionsförebyggande åtgärder och aseptik följs. För att minska risken för postoperativa sårinfektioner kan drapering med incisionsfilm användas. Tidigare studier har undersökt incisionsfilm effektivitet, men resultatet om dess verkan gentemot postoperativa sårinfektioner är tudelad. Syfte: Att undersöka om drapering med incisionsfilm över operationsåret är ett effektivt sätt för att skydda patienten från en postoperativ sårinfektion. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats med tillvägagångssätt utifrån Bettany-Saltikov & McSherry (2016). 15 kvantitativa artiklar inkluderades i studien från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet kring incisionsfilmens effektivitet i att skydda patienten mot postoperativ sårinfektion var tudelad. Resultatet delades in utifrån "Incisonsfilm som prevention mot postoperativa sårinfektioner" där 7 studier ingick och "Incisionsfilm som en ogynnsam faktor för att undvika postoperativa sårinfektioner" där åtta studier ingick. Slutsats: Forskningsfrågan kunde inte besvaras på ett entydigt sätt och mot bakgrund av detta anser författaren att fler studier behövs för att bringa klarhet kring detta. Korrekt sterildrapering av en patient inför ett kirurgiskt ingrepp är högst väsentligt för att arbeta utifrån en säker vård och minska risken för lidande. Drapering syftar till att skydda patienten och därigenom bidra till att undvika en postoperativ sårinfektion.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp. Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp. Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´. Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var brist, Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery. Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´. Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the

Bakgrund: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt och internationellt. Underbemanningen leder till att operationer måste skjutas upp. I väntan på kirurgiska ingrepp bildas långa vårdköer som hotar patientsäkerheten och vårdgarantin. Operationsavdelningens slutna miljö kan bidra till att operationssjuksköterskans yrke förblir osynligt. Operationssjuksköterskor behövs för att upprätthålla en fungerande operationsverksamhet. Motiv: Allt för få sjuksköterskor väljer en vidareutbildning inom operationssjukvård. Studien är väsentlig för att undersöka om uppfattningar om operationssjuksköterskans profession speglar verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans yrke. Metod: Elva individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor värvade från kirurgiska avdelningar. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs i fyra huvudkategorier; en diffus profession, ett tråkigt yrke, ett ansvarsfullt yrke samt del av ett multidisciplinärt team. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för sjuksköterskors förutfattade meningar om operationssjuksköterskans profession och lyfter betydelsen av att synliggöra yrket för att således kunna rekrytera fler sjuksköterskor till en vidareutbildning inom operationssjukvård. Detta kräver ett engagemang från universitet, sjukhus men även operationssjuksköterskor själva.

Regionerna står inför ett stort problem med brist av specialistsjuksköterskor och svårighet att behålla kompetens för att klara framtidens utmaningar. Bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård kan bli kostsamt och ett stort problem då många planerade operationer ställs in och patienter drabbas. Det tycks finnas ett gap mellan den högre styrningen inom regionerna och den verksamhetsnära styrningen i hur kompetensförsörjningen ska lösas i det korta och långa perspektivet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskor att välja att stanna kvar inom anestesi och operationssjukvården. Därigenom öka kunskapen om vad som behöver göras för att förbättra förutsättningarna att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med induktiv ansats. Resultatet visade på ett antal olika faktorer som delades in i fem kategorier ledarskap, medarbetarskap, hållbarhet, stämning och organisation. Resultaten pekade på att den närvarande chefen är viktig och att denne också får förutsättningar till att möta medarbetarna där de är och ge utrymme för utveckling utifrån individens behov och önskemål har en stor påverkan. Författarnas slutsats var att det inte är en faktor som påverkar utan det finns många faktorer som påverkar och samverkar varför specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård väljer att stanna kvar i sitt yrke., The regions are facing a major problem with the risk of a shortage of specialist nurses and need to be able to maintain competence to meet future challenges. The lack of specialist nurses in anesthesia and surgical care can be costly and a major problem as many planned operations are canceled and patients suffer. There seems to be a gap between the higher management within the regions and the operational management in how the supply of skills should be solved in the short and long term. The purpose of the study was to investigate which factors can influence specialist nurses to choose to remain in anesthesia and surgical care and thereby increase knowledge about what needs to be done to improve the conditions to cope with the supply of skills in the future. Based on the purpose and questions, a qualitative focus group interview was conducted with an inductive approach. The result showed several factors which were divided into leadership, employees, sustainability, atmosphere and organization. The results indicated that the present manager is important and that the manager also gets room to meet the employees where they are and give room for development based on the individual's conditions and wishes has a big impact. The authors' conclusion was that it is not one factor that influences, but there are many factors that influence and work together why specialist nurses in anesthesia and surgical care choose to remain in their profession.

Introduktion: Pandemin Covid-19 utmanade hälso- och sjukvården på flera sätt under åren 2020-2022. Operationssjuksköterskor omplacerades till intensivvårdsavdelningar för att vårda svårt sjuka patienter med Covid-19 och har beskrivit upplevelser såsom ökad stress, oro, förvirring, misstro och osäkerhet men även ökad självsäkerhet och styrka. Det saknas forskning som beskriver operationssjuksköterskors återgång till operationsavdelning efter pandemin Covid-19. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av sin yrkesfunktion vid återgång till operationsavdelningarna efter pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett bekvämlighetsurval med 13 deltagare. Intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor på två olika sjukhus i Mellansverige. Resultat: Resultatet presenteras i ett tema ”Att stå i frontlinjen och sedan återvända till det normala igen” och två huvudkategorier “Operationssjuksköterskans upplevelser av att komma hem igen” samt “Att återgå till utmaningar i arbetet när allt inombords kändes annorlunda” med tre respektive fyra underkategorier. Resultatet speglade olika utmaningar som operationssjuksköterskorna ställdes inför men också hur det bidrog till utveckling av deras kompetens och samarbete med övriga professioner. Konklusion: Att återgå till arbetet på operationsavdelningen efter pandemin Covid-19 innebar flera utmaningar för operationssjuksköterskorna. Det är av vikt för ledningen att ha förståelse för att deras återgång till yrkesfunktionen görs successivt. Samt att de erbjuds ett anpassat arbetstempo, ges möjligheter till återhämtning och tillse att det skapas goda samarbetsmöjligheter mellan olika professionerna på operationsavdelningen., Introduction: The Covid-19 pandemic challenged healthcare in many ways during the years 2020-2022. Operating room nurses were replaced to intensive care units to care for seriously ill patients with Covid-19 and they have described experiences of increased feelings of stress, anxiety, confusion, disbelief and insecurity but also experiences of increased self-confidence and vigour. There is no research today that describes operating room nurses return to the operating unit after the Covid-19 pandemic. Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of their professional function when coming back to the operating department after the Covid-19 pandemic. Method: Qualitative method with inductive approach where used. A convenience selection with 13 participants. The interviews was carried out with operating room nurses at two different hospitals in the middle of Sweden. Results: The result is presented by one theme “Being in the front line and then returning to the normal again” and two main-categories “The OR nurse experiences of coming home again” and “Going back to challenges at work when everything inside felt different” with three and four sub-categories. The result reflected challenges but also rewarding experiences from the operating room nurses. Conclusion: Going back to work at the operating unit after the pandemic Covid-19 meant several challenges for the operating room nurses. It is important for the management to take into account that the operating room nurses, when returning to their professional function is made successively. And that they get an adapted work pace, opportunity for recovery and make sure that the professions on the operating unit returns to good forms of cooperation.

Bakgrund: World Health Organization gör tydligt att patientsäkerhet är av högsta prioritet för att kunna bedriva säker kirurgi. Kirurgi bedrivs i komplexa miljöer och det föreligger alltid risk för vårdskada. Operationssjuksköterskan kan med sin unika kompetens bidra till att säkerställa patientsäkerheten genom att använda ett säkerhetsmedvetet arbetssätt. Checklista för säker kirurgi är ett säkerhetsverktyg som främjar och optimerar samverkan och kommunikation vid kirurgi. Internationell forskning pekar på att det finns brister i användningen av den. Syftet: Att undersöka följsamheten till checklista för säker kirurgi med avseende på delen kontroll inför op-start med specifikt fokus på operationssjuksköterskans punkter. Metod: Datainsamling genomfördes på två universitetssjukhus i mellansverige på två operationsverksamheter genom 24 strukturerade icke-deltagande observationer under kontroll inför op-start. Som teoretisk referensram användes Schweizerostmodellen. Resultat: Visade att kontroll inför op-start genomfördes på alla observationer, att följsamheten för den personal som skulle initiera checklistan var låg och att följsamheten till punkterna varierade mellan operationsverksamheterna. Vidare påvisades att operationssjuksköterskans följsamhet till kontroll inför op-start har brister. Slutsats: Kontroll inför op-start genomfördes i samtliga fall. Dock påvisades sämre följsamhet till punkterna och utförandet samt att följsamheten till punkterna skiljde sig åt mellan operationsverksamheterna. Dessutom påvisades att operationssjuksköterskan följsamhet till kontroll inför op-start har brister, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Att dessa brister synliggörs kan bidra till ytterligare forskning och därmed förhoppningsvis leda till förbättrad patientsäkerhet.

Världshälsoorganisationen (WHO) introducerade 2008 checklistan för säker kirurgi, som ett led i att minska vårdskador i samband med kirurgiska ingrepp och stärka kommunikationen mellan de olika professionerna på operationssalen. Denna checklista är uppdelad i tre delar; kontroll inför anestesistart, kontroll inför operationsstart (time-out), samt avslutning. Eftersom vår profession är operationssjuksköterskor, valde vi att fokusera på time-out, för att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och följsamheten i samband med time-out. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskades och analyserades. I artiklarna sökte vi efter gemensamma nämnare, de kategoriserades till huvudteman och underteman. Under huvudtemat kommunikation återfinns hierarki, som var en starkt bidragande faktor till bristfällig kommunikation inom det interprofessionella operationsteamet och till en låg följsamhet till WHO´s checklista för säker kirurgi. I huvudtemat utbildning framkom problem i samband med implementeringen av WHO´s checklista för säker kirurgi, där det saknas adekvat utbildning och handledning för hela teamet. Resultatet för uppsatsen kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet och bidraga till utbildning i interprofessionell kommunikation och utveckling, samt hantering av de olika hierarkierna på en operationsavdelning., In 2008, the World Health Organization (WHO) introduced the Surgical Safety Checklist as a means to reduce surgical complications and improve communication among healthcare professionals in the operating room. The checklist is divided into three parts: pre-anesthesia check, time-out before incision, and closing check. As operating room nurses, we chose to focus on the time-out component to describe operating room nurses' experiences with communication and compliance during time-out. This literature review is based on ten qualitative scientific articles, which were reviewed and analyzed. We searched for common themes in the articles, which were categorized into main themes and sub-themes. Under the main theme of communication, we found that hierarchy was a strong contributing factor to poor communication within the interprofessional operating team and low compliance with the WHO's Surgical Safety Checklist. Under the main theme of education, we found problems with the implementation of the WHO's Surgical Safety Checklist, including inadequate education and training for the entire team. The results of this study can form the basis for further research on interprofessional communication and development, as well as the management of different hierarchies in the operating room.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten., Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.

Introduktion: Operationssjukvården är i ständig utveckling och det är viktigt att operationssjuksköterskor ges möjlighet att kontinuerligt inhämta information och kunskap om nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kompetensutvecklande åtgärder i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik. Metod: Kvalitativ intervjustudie med 15 operationssjuksköterskor på två sjukhus i mellansverige där data analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet gav två huvudkategorier och fem subkategorier. Operationssjuksköterskorna erfor att inhämtad kompetensutveckling dels låg i deras eget yrkesansvar och intresse, men även var ett organisationss ansvar. Många gånger tillgodosågs kompetensutveckling men andra gånger inte. Konklusion: Ett ansvar hos operationssjuksköterskorna är att ta igen missad kompetensutveckling. Erfarenhetsbaserad kompetens gör att nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik är lättare att ta till sig för operationssjuksköterskorna och de vet när det går att improvisera då kompetensutveckling uteblivit. Sättet på vilket operationssjuksköterskorna erhåller kompetensutveckling i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik behöver synliggöras för att ytterligare förbättra rutiner. Rutiner behöver även förstärkas för att undvika att kompetensutvecklande åtgärder ibland uteblir.

Bakgrund: I operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår infektionsförebyggande arbete för att minska risken att patienten att drabbas av postoperativa infektioner. En smittväg som bakterier kan färdas till operationssåret är via partiklar i luften, på engelska colony forming units (CFU). Det är således viktigt för operationssjuksköterskan att ha kunskap om vilka faktorer som påverkar antal CFU för att kunna vidta åtgärder för att begränsa antalet CFU. Studier visar att faktorer som antal personer som befinner sig inne på operationssalen samt antal dörröppning kan öka antal CFU/m3. Syfte: Att undersöka sambandet mellan mängd CFU inom det sterila området på operationssalen, antalet personer samt dörröppningar på salen. Metod: Icke experimentella mätningar med aktiv luftmätare och observationer genomfördes på 13 operationer. Insamlade data analyserades statistiskt genom korrelationell analys med kvantitativ ansats. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan antalet CFU inom det sterila fältet, antal dörröppningar, vilken dörr som öppnades eller hur många personer som befann sig inne på operationssalen. Slutsats: Risken för att drabbas av en infektion från luftburna CFU på stora operationssalar med LAF-ventilation anses vara minimal. Operationssjuksköterskan kan i sitt arbete känna trygghet i salens förmåga att hantera ett stort antal personer och dörröppningar.

Operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation - en intervjustudie AbstraktBakgrund: I Socialstyrelsens rapport från 2019 identifierades drygt 13 000 vårdrelaterade skador mellan åren 2013–2018. Av dessa ledde 213 till dödsfall, varv av 53% av patienterna genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Orsakerna till dödsfallen varierade mellan kirurgiska skador, vårdrelaterade infektioner och sviktande organ. Rapporten visade även att 39% av de vårdrelaterade dödsfall hade kunnat undvikas. Forskning visar att operationssalen är en särskild utsatt miljö för vårdskador eftersom det multiprofessionella teamet arbetar tillsammans under stor press och där patienten ofta är i ett sårbart och hjälplöst tillstånd. Teamarbetet mellan professionerna är därför viktigt för att kunna utföra en säker och effektiv kirurgi. Dock är brister i teamarbetet en av de vanligaste orsakerna till att komplikationer uppstår under operation. Motiv: Forskning visar att ett gott samarbete mellan professionerna är grunden för en säker och effektiv kirurgi. Brister i teamarbetet har dock visat öka riskerna för komplikationer under operation, postoperativa vårdskador, mortalitet samt ökade vårdkostnader. Mycket av den rådande forskningen är inriktad på teamarbetet inom hela det operativa teamet och inte mycket från sjuksköterskans perspektiv. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om operation och anestesisjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet under operation och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier: Sjuksköterskans erfarenheter av bra teamarbete, Sjuksköterskans erfarenheter av, Operating room nurses’ and anaesthetic nurses’ experience of working together with different professional categories during surgery – an interview study Abstract Background: In the National Board of Health and Welfare's report from 2019, just over 13,000 care-related injuries were identified between the years 2013–2018. Of these, 213 led to deaths, of which 53% of patients underwent surgery. The causes of death varied between surgical injuries, healthcare-associated infections and failing organs. The report also showed that 39% of care-related deaths could have been avoided. Research shows that the operating room is a particularly vulnerable environment for healthcare injuries because the multi-professional team works together under great pressure and where the patient is often in a vulnerable and helpless state. The teamwork between the professionals is therefore important to be able to perform a safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork are one of the most common reasons why complications occur during surgery. Motive: Research shows that good collaboration between professionals is the basis for safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork have shown an increased risk of complications during surgery, postoperative care injuries, mortality and increased care costs. Much of the current research is focused on teamwork within the entire operative team and not much from the nurse's perspective. This study may result in increased knowledge about surgery and anesthesia nurses' experiences of teamwork during surgery and how it affects their work situation. Aim: To examine operating room nurses´ and anaesthetic nurses´ experience of working together with different professional categories during surgery. Methods: Individual semi-structured interviews with four surgical nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three main categories: the Nurse's experiences of good team

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande., Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Postoperativa infektioner orsakar lidande för patienterna och innebär stora kostnader för samhället. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga smitta och smittspridning. Det går att minska de postoperativa infektionerna genom att följa evidensbaserade nationella hygienriktlinjer. Dock visar studier på att följsamheten till hygienriktlinjer är bristfällig. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning av operationsteamets följsamhet av hygienriktlinjer. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Enkätundersökningen genomfördes på fyra sjukhus i mellansverige, totalt inkluderades 56 operationssjuksköterskor i studien. Resultat: Resultatet visar att operationssjuksköterskorna skattar en hög följsamhet av hygienriktlinjer trots detta finns det riktlinjer som inte efterlevs i lika stor utsträckning. Operationssjuksköterskorna skattade brister som inkorrekt använd operationsmössa, att det i liten utsträckning byttes sterila handskar efter 90 minuters användning och högt trafikflöde inne på operationssalen. Slutsats: För att förbättra patientsäkerheten och säkerställa följsamheten till hygienriktlinjer krävs ett ständigt pågående kvalitetssäkringsarbete. Genom att kontinuerligt utföra punktprevalensmätningar av operationsteamet och förse dem med feedback kan man öka medvetenheten kring brister och arbeta förebyggande vilket bidrar till ökad patientsäkerhet

Bakgrund: Våren 2020 kom covid-19 viruset och blev snabbt en världsomfattande pandemi. Sjukvården i landet ställdes inför stora utmaningar, sjukhusen fick ställa om och ställa in planerad vård. Behovet av intensivvårdsplatser ökade och personal fick förflyttas till verksamheter de aldrig tidigare arbetat inom. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att bli utlånad till annan avdelning under covid -19 pandemin. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av kvalitativa intervjuer som gjorts med operationssjuksköterskor som varit utlånade till annan avdelning under covid-19 pandemin. Resultat: Informanterna upplevde en brist på information när de fick reda på att de skulle bli förflyttade till annan avdelning vilket resulterade i en känsla av frustration och ilska. Att vårda svårt sjuka patienter och känna en osäkerhet och brist på kunskap är upplevda känslor som informanterna beskrev i studien. Informanterna har upplevt allt från ilska och frustration till att känna att de bidragit med erfarenheter, lärt sig nya saker och upplevt personlig utveckling. Slutsats: En specialistutbildad operationssjuksköterska kan inte ersätta en annan specialistsjuksköterska då kompetensområdena är olika. Däremot kan de vara behjälpliga i vården av svårt sjuka patienter., Background: In the spring of 2020, the covid-19 virus came and quickly became a worldwide pandemic. Healthcare in the country was faced with major challenges, the hospitals had to adjust and cancel planned care. The need for intensive care units increased and staff had to be transferred to activities they had never worked in before. Aim: To investigate surgical nurses' experiences of being loaned to another ward during the covid -19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach to qualitative interviews conducted with surgical nurses who have been seconded to another ward during the covid-19 pandemic. Results: The informants experienced a lack of information when they found out that they would be transferred to another department, which resulted in a feeling of frustration and anger. Caring for seriously ill patients and feeling insecure and lack of knowledge are perceived emotions that the informants described in the study. The informants have experienced everything from anger and frustration to feeling that they have contributed with experiences, learned new things and experienced personal development. Conclusion:A specialist-trained surgical nurse cannot replace another specialist nurse as the areas of competence are different. However, they can be helpful in the care of seriously ill patients.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård., Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbas 10–20% av alla patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp av komplikationer. Forskning visar att operationsavdelningen är ett högriskområde gällande patientsäkerhet. Operationsavdelningen är en komplex arbetsplats med högt arbetstempo som involverar flera olika professioner. Effektiv kommunikation är en central del i teamarbete och förbättrar operationsteamets samarbete, vilket i sin tur minskar risken för att en negativ händelse sker. Dock är brister i kommunikationen en av de vanligaste orsakerna till att fel, skador och misstag uppstår i samband med en operationMotiv: Majoriteten av de vårdrelaterade skador som sker i samband med en operation beror på ofullständig kommunikation och informationsöverföring. Genom att undersöka operationssjuksköterskans erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten kan det ge operationssjuksköterskan, men även andra professioner i det interprofessionella operationsteamet, bättre insikt i vilka situationer som påverkar kommunikationen och kan orsaka att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Operationssjuksköterskors erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten. Metod: Kvalitativ intervjustudie med individuella semistrukturerade intervjuer. Totalt nio operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån deltagarnas erfarenheter framkom tre huvudkategorier med tre respektive underkategorier; God kommunikation, Dålig kommunikation och Förutsättningar för säker vård. Konklusion: Studiens resultat visar att kommunikation är ett viktigt verktyg för intraoperativ vård och har stor betydelse för patientsäkerheten. Intraoperativ kommunikation påverkas av olika förutsättningar som inverkar på kommunikationens funktionalitet och kvalité likväl positivt som negativt. God kommunikation karaktäriseras av tydlig information, samspel inom arbetsteamet och ind, Background: According to the National Board of Health and Welfare 10-20% of all patients who undergo surgery suffer from complications. Research shows that the operating room is a high-risk area regarding patient safety. The operation department is a complex workplace with a high work pace which involves several professions. Effective communication is a central part of teamwork and improves collaboration, which in turn reduces the risk of a negative event occurring. However, shortcomings in communication are one of the most common reasons why error, injuries and mistakes occur in connection with a surgery. Motive: The majority of the care-related injuries that occur in connection with an operation are due to incomplete communication and information transfer. By examining the surgical nurse's experience of intraoperative communication and its significance for patient safety, it can give the operating room nurse’s, but also other professionals within the interprofessional surgical team, better insight into the situations that affect communication and can cause patient safety to be compromised. Aim: Operating room nurse’s experience of intraoperative communication and its significance for patient safety. Methods: Qualitative interview study with individual semi-structured interviews. A total of nine operating room nurses was interviewed. Collected data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: Based on the participants' experiences, three main categories emerged with three subcategories respectively; Good communication, Poor communication and Prerequisites for safe care. Conclusion: The results of the study show that communication is an important tool for intraoperative care and is of great importance for patient safety. Intraoperative communication is affected by various conditions that affect the functionality and quality of the communication, both positively and negatively. Good communication is characterized by clear information, interacti

Bakgrund: I Sverige genomförs årligen hundratusentals operationer. Vid dessa operationer behövs kirurgiska instrument samt en operationssjuksköterska som är ansvarig för hur de kirurgiska instrumenten iordningställs inför operationen. Uppdukningen av de kirurgiska instrumenten är en stor del i operationssjuksköterskans arbete. Det är viktigt att veta vilka instrument som ska dukas upp, deras användningsområde och vart de placeras. Det finns olika direktiv angående hur uppdukningen ska utföras. Motiv: Få studier är genomförda där operationssjuksköterskornas erfarenhet och upplevelse av uppdukning är beskrivna. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om hur operationssjuksköterskan upplever uppdukning av kirurgiska instrument och hur det påverkar operationssjuksköterskans arbetssituation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet vid uppdukning av kirurgiska instrument. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser och erfarenheter av att duka upp kirurgiska instrument beskriver hur de byggt upp deras eget uppdukningssystem baserat på klinisk erfarenhet. Att jobba efter ett eget system inbringade en känsla av trygghet och kontroll men trots detta fanns situationer i processen som gjorde att otrygghet och brist på kontroll upplevdes. Från intervjuerna identifierades tre huvudkategorier; Att forma ett eget system, Att arbeta efter ett eget system, Att gå ifrån sitt eget system. Konklusion: Att uppleva trygghet och kontroll vid uppdukning av kirurgiska instrument var viktigt för operationssjuksköterskorna. Det framkom faktorer som påverkar känslan av trygghet och kontroll både positivt och negativt. För att erhålla klinisk kompetens inom området krävs omfattande klinisk erfarenhet. Nyckelord: Operationssjuksköterska, Erfarenheter, Kirurgiska instrument, Kvalitativ innehållsanalys, Background: In Sweden, hundreds of thousands of operations are conducted yearly. Each operation needs surgical instruments and an operating room nurse who is responsible for setting up and organizing the instruments prior to the operation. Setting up surgical instruments is an integral part of the operating room nurses’ responsibility. To set up the instruments it is of importance to know which instrument is needed for the operation, how the instrument is used, and where it should be placed. Practice guidelines differ in their recommendations regarding how surgical instruments should be set-up and organized prior to the operation. Motive: There is limited research about operating room nurses’ experiences of setting up and organizing surgical instruments. This study can result in increased understanding regarding how operating room nurses’ experience set-up of surgical instruments and how this affects their working environment. Aim: The aim of this study is to describe operating room nurses’ experiences of setting up and organizing surgical instruments. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with eight operating room nurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The participants' experiences of setting up and organizing surgical instruments describe how they build up their own organizational system based upon clinical experience. While utilizing their own system they experience a sense of security and control. However, there are situations in which feelings of insecurity and lack of control can occur. The interviews identified three main categories; Forming your own system, Working with your own system, Working outside your own system. Conclusion: Experiencing security and control related to set-up and organization of instruments was considered important for the operating room nurses. Factors were identified that affect the operating room nurses’ feelings of security and control both positively and negatively