Search

Verksamheter i dagens samhälle måste utvecklas i snabb takt och i samband med digitaliseringen uppstår nya tekniker som kan hjälpa till att effektivisera, förbättra och förenkla arbetet inom verksamheter. En av dessa tekniker är Robotic Process Automation (RPA) som handlar om att automatisera enkla och monotona verksamhetsprocesser med tydliga regler. Implementeringen av RPA innebär både utmaningar och möjligheter som måste hanteras för en lyckad implementering. I nuläget existerar det en begränsad information kring hur RPA implementeras in i tillverkningsindustrin och i vilka processer som lämpar sig för automatisering i detta område. Tidigare forskning som identifierats har undersökt utmaningar vid implementering av RPA, samt hur utmaningarna bör ses från leverantörens perspektiv. Vår studie handlar om vilka organisatoriska utmaningar det finns före och under en RPA-implementering inom tillverkningsindustrin. I syfte att undersöka hur RPA tillämpas i tillverkningsindustrin har frågeställningen tagits fram: Vilka organisatoriska utmaningar finns det före och under en RPA-implementering inom tillverkningsindustrin? För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats använts. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har ett empiriskt datamaterial samlats in, dessa har sedan kategoriserats utifrån identifierade teman som framkom ur litteraturen. Det analyserade resultatet har legat till grund för studiens slutsats gällande att identifiera utmaningarna. Viktiga slutsatser visade sig vara att anpassa utvärderingsmetod med fokus mot valda områden i tillverkningsmoment, tydliga förankringsprocesser, ägandeskap av processer, och utbildning som matchar förändrade arbetsuppgifter, Today, organizations must develop quickly and together with digitalization new technology can help organizations improve, become more effective, and simplify their work. One of these technologies is Robotic Process Automation (RPA), which automates simple and monotonous business processes with clear rules. The implementation of RPA carries challenges and opportunities that must be handled for a successful implementation. There is currently limited information regarding how RPA is implemented in the manufacturing industry and in which processes are suited for automation. Previous research has studied the challenges faced when implementing RPA and how they should be viewed from a supplier’s perspective. This study's purpose is to identify and explore organizational challenges before and under an RPA implementation within manufacturing industries. To investigate the topic, the following question is posed; Which organizational challenges can be identified before and during an RPA implementation within manufacturing industries? In order to answer the question, a qualitative method has been used through the use of semi-structured interviews that collected empirical data material. Using a thematic analysis based on identified themes found in the literature, the study can conclude, among other things, that securing a higher quality of automation is not only developed for cost efficiency but as well as using an adapted evaluation method with a focus on selected areas in manufacturing stages

The oldest industrial activity in Sweden is the mining industry, dating back to the 13th century. Somesay that the mining industry is what built Sweden's prosperity and it also confirms the geographicalimportance of the country. The industry has, due to rapid societal development and change in the wo-rk climate, undergone major structural and organizational changes throughout the decades. Over theyears, women have taken more of a place in the Swedish labor market, and the total workforce in thecountry consists of almost as many women as men today. Issues related to gender equality is due to thisgaining great importance for both employers and managers, as well as for organizations. Maledominance and traditional gender norms have long characterized the industry, but it is now slowlytransitioning in to a more equal gender distribution. The history of gender constructions has createdbarriers that have made it difficult for women to advance in industrial organizations. There are manymeasures to create an inclusive and equal working climate where leadership and role models play acentral role. Developing leadership programs have shown results at the individual and group level aswell as an organizational gain. The purpose of this study was therefore to investigate what role aleadership program could have in achieving gender equality at a manager level in an organization. Thestudy has been designed with a qualitative approach in the form of three semistructured focus groupinterviews with a total of 12 managers at the Swedish mining company LKAB. The results of the studyconcludes that leaders and managers have a widespread responsibility in gender equality development.It also shows that any leader could benefit from developing in their own leadership role throughleadership development programs. It is further of great importance for an organization to adjust andadapt from internal and external factors. Lastly the study shows that it is important for any organizationto keep the

Studien syftar till att utforska hur erfarenheter skapas under upprättandet av ett nytt regemente och hur de påverkar projektet.Studien är kvalitativ och induktiv där empirin inhämtats genom intervjuer och observationer. Studien fokuserar på tillkomsten av Bergslagens Artilleriregemente, A 9, men studier har även skett av Gotlands Regemente och Skaraborgs Regemente för att skapa en förståelse för det historiska arv som A 9 verkar i. Sprunget ur organisationsteori har meningsskapande, i studien benämnt som sensemaking, utvecklats som ett perspektiv för att förstå och navigera i komplexa system. Sensemaking är en process där individer och grupper söker, använder och tolkar information för att skapa en förståelse av sin omgivning och de situationer de befinner sig i. Sensemaking innebär att individen integrerar sina egna erfarenheter, satt i aktuell kontext och tolkar därigenom informationen. Detta gör det möjligt för organisationer att skapa mening av komplexa situationer och att fatta mer underbyggda beslut. Dessa beslut förankras sedan genom att individer försöker påverka andra att anta en gemensam tolkning av situationens mening, i studien benämnt som sensegiving. Resultatet av insamlade data visar att etableringen av Bergslagens artilleriregemente både innehåller utmaningar och problem men också framåtanda, problemlösande och en stark inneboende vilja att lösa uppgiften på ett förstklassigt sätt. Den innehåller också något djupare, något som är lite mer abstrakt. Under intervjuerna har vi upplevt att när vi ställer frågor om erfarenhetshantering, som i sig är ett relativt byråkratiskt och processinriktat frågeområde, så handlar svaren allt som ofta om det som upplevs svårt eller som inte fått möjlighet att processas i individens reflektioner eller tillsammans i gruppen på ett bra sätt. Många händelser som redan ägt rum har inte är blivit omhändertagna då reflektioner kring dessa händelser inte varit tillräckligt eller uteblivit. När data och upplevelser som vi fåt, The purpose of this study is to explore how experiences are formed during the establishment of a new regiment and how they impact the project. The study is a qualitative, inductive study where data was collected through interviews and observations. The study focuses on the creation of the Bergslagen Artillery Regiment, A 9, but studies have also been conducted on the Gotland Regiment and the Skaraborg Regiment to create an understanding of the historical legacy in which A 9 operates. Derived from organizational theory, sensemaking has developed as a perspective for understanding and navigating complex systems. Sensemaking is a process where individuals and groups seek, use and interpret information to create an understanding of their surroundings and the situations they are in. Sensemaking involves the individual integrating their own experiences, placed in the current context and thereby interpreting the information. This enables organizations to make sense of complex situations and make more informed decisions. These decisions are then anchored by individuals trying to influence others to adopt a common interpretation of the meaning of the situation, in the study referred to as sensegiving. The results of the collected data show that the establishment of the Bergslagen Artillery Regiment contains both challenges and problems but also forward momentum, problem-solving, and a strong inherent desire to solve the task in a first-class manner. It also contains something deeper, something that is a little more abstract. During the interviews, we have experienced that when we ask questions about lessons learned, which in itself is a relatively bureaucratic and process-oriented area of questioning, the answers often focus on what is perceived as difficult or what has not been given the opportunity to be processed in the individual's reflections or in the group in a good way. Many events that have already taken place have not been taken care of because reflections on these

I en tid där en ny lågkonjunktur ökar pressen på företag att öka vinster och minska kostnader har engagerade medarbetares bidrag visat sig ha en avgörande roll. Trots detta utgör andelen engagerade medarbetare endast en femtedel av medarbetarna på Sveriges organisationer. De flesta medarbetare känner sig osäkra på sin uppgift eller om ledningen ens vill ha deras hjälp. Om engagerade medarbetare är nyckeln till organisationens överlevnad, varför nyttjas den inte i större utsträckning? Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur delaktiga och engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbete utifrån frågeställningarna “Hur bidrar engagerade medarbetare till förbättringsarbetet?” och “Hur kan organisationer öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet?”. Den teoretiska referensramen tar avstamp ur två av värderingarna som används inom offensiv kvalitetsutveckling: Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga och arbeta ständigt med förbättringar. Studien utfördes utifrån en i huvudsak kvalitativ forskningsstrategi, genom utskickandet av en enkät. Enkätens utfall bekräftade tio identifierade faktorer från litteraturstudien som påverkar medarbetarengagemang. Studien visade vikten av bekräftelse och uppskattning, såsom belöning kopplat till engagemang och lyfte fram ytterligare en aspekt: Engagemang sprider engagemang. Forskningsfrågorna besvarades genom följande slutsatser: - Engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbetet genom delaktighet, gott medarbetarskap, ett mer frekvent behovsinriktat idéflöde, självledarskap och genom att sprida engagemang i en lärande, idédriven organisationskultur. - Organisationer kan öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet genom att öka medarbetarengagemang, säkerställa progress och tillhandahålla tillfredsställande arbetsmiljö och arbetssätt., At a time when a new recession is increasing the pressure on companies to increase profits and reduce costs, the contribution of engaged employees has proven to be crucial. Despite this, the percentage of engaged employees only makes up a fifth of the employees at the organizations in Sweden. Most employees feel uncertain about their role or whether management even wants their help. If engaged employees hold the key to the organization's survival, why is it not used to a greater extent? The purpose of this study has been to investigate how participating and engaged employees contribute to improvement work based on the following questions "How do engaged employees contribute to the improvement work?" and "How can organizations increase employee participation in improvement work?". The theoretical frame of reference is based on two of the values used in offensive quality development: Create the opportunity for everyone to participate and work continuously with improvements. The study was carried out based on an essentially qualitative research strategy, by sending out a questionnaire. The outcome of the survey confirmed ten identified factors from the literature study that affect employee engagement. The study showed the importance of affirmation and appreciation, such as rewards linked to engagement and highlighted another aspect: engagement spreads engagement. The research questions were answered through the following conclusions: - Engaged employees contribute to the improvement work through participation, employeeship, a more frequent need-oriented flow of ideas, self-leadership and by spreading engagement in a learning, idea-driven organizational culture. - Organizations can increase employee participation in improvement work by increasing employee engagement, ensuring progress and providing satisfactory work environment and working methods.

Denna uppsats presenterar ett kandidatexamensarbete i samarbete Uppsala universitets (UU) innovationsstödjande enhet UU Innovation (UUI), där syftet varit att i ett förbättringsprojekt ta fram ett implementeringsförslag för förbättring av deras strategiarbete. Vid implementering ska förbättringsförslaget hjälpa UUI integrera ett processbaserat systematiskt arbetssätt. Främst för att hjälpa teamet tillvarata och realisera en identifierad strategisk möjlighet att expandera innovationsstödet till målgruppen, och stimulera fortsätt ständig utveckling och förbättring. Insamling och analys av data såväl följande analys och diskussion av den empiriska studiens resultat har generellt förankrats i de organisationsteoretiska områdena kvalitetsteknik, företagsekonomi, affärsutveckling och innovationsledning, specifikt ställts mot klassisk och modern strategiteori. Förhållnings- och arbetssättet har varit pragmatiskt men kritiskt i granskningen, urvalet, användningen och kombinationen av evidensbaserad teoretisk kunskap respektive genererad empirisk kunskap, för högre nivå av vetenskaplig nyansering liksom praktisk anpassning. Resultatet är ett integrerat strategiskt ramverk, utgörandes av en systematisk strategiplaneringsprocess och en konkret studentstrategi. Designen och innehållet är anpassat för att främja UUIs syftesdrivna och agila organisation och stärka teamets strategiska och operativa agilitet. En vital funktion i strategiplaneringsprocessen är att faserna följer en cyklisk och iterativ metodik, med inbyggda systematiska principer, moment och verktyg. Effekten är bättre förståelse för hur innovationsstödet ständig kan utvecklas och förbättras, utifrån aspekten att fungera som intern process såväl levereras som värdeerbjudande. Detta baserat på genererade och analyserade insikter om målgruppen, omvärlden, berörda intressenter och den interna organisationen. Sammantaget Detta förutsätter UUIs utveckling till en mer möjlighetsorienterad, anpassningsbar, lärande och dyna, Following paper presents a bachelor´s thesis in collaboration with Uppsala university’s (UU) support unit for innovation UU Innovation (UUI), in aim to deliver a proposal for improvement of their strategic work. An implementation will help UUI to integrate a process based systematic approach. Mainly to help the team seize and transform the sensed strategic opportunity to expand their innovation support to students as a target group, and stimulate continuous improvement and development. Theories, methods and tools form areas such as quality management, business economic, business development and innovation management have been used and challenged in the process of collecting and analysing data, as well as analysing and discussing the result of the empirical study. To make the scientific research nuanced but the result contextually adapted the approach has been pragmatic but critical. The result is an integrated strategic framework, consisting of a systematic strategic planning process and a formulated student strategy. The design and content aim´s to strengthen UUI as a purpose driven and agile organisation, and their strategic and operational agility as capabilities. Key functions in the strategic planning process are the continuous and iterative approach, and the systematic principles, elements and tools integrated in the phases. The key effect is better understanding of how to continuously develop and improve the innovation support, in the aspect of functioning as an internal process as well as being delivered as a value proposition. This based on generated and analysed insights about the target group, environment, stakeholders and internal organisation. Altogether, the functions supporting systematic strategy work with constant and iterative improvement as an effect, is a prerequisite for UUIs organisational development in the means of becoming more opportunity seeking, adaptive, learning and dynamic. Increased value creation for students, UU, coworking partners

HR-arbete är ett omfattande och mångsidigt område som varierar mellan olika organisationer. Det existerar flera myter och fördomar om arbete i offentlig sektor och denna studie fokuserar på att utmana dessa. Uppsatsen syftar till att beskriva HR-chefers upplevelser av sitt arbete samt det generella HR-arbetet inom olika organisationer och göra en jämförelse mellan den privata och offentliga sektorn utifrån dessa upplevelser. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk utgångspunkt. För att samla in studiens empiriska material har det genomförts semistrukturerade intervjuer med tre HR-chefer från offentlig sektor samt tre HR-chefer från privat sektor. Resultatet visar på att de HR- chefer som deltagit i studien har likvärdiga upplevelser av HR-avdelningens funktion. Det tyder även på att HR-arbetet ser olika ut på grund av andra faktorer än vilka sektorer organisationerna tillhör, exempelvis beroende på organisationsstorlek eller hur länge organisationen har funnits. Det upplevda handlingsutrymmet är stort i båda sektorer medan det finns skillnader i upplevelsen av beslutsfattningen mellan sektorerna. Att arbeta strategiskt med HR-arbete och att som HR-chef vara en del av ledningsgruppen framgår däremot som viktigt inom båda sektorer. Sektorerna skiljer sig dock gällande målsättning. Detta kan kopplas till att de privata organisationerna utvärderar sitt arbete i högre utsträckning än de offentliga organisationerna. Resultatet leder till en slutsats om att det existerar såväl likheter som skillnader inom HR-arbete i offentlig respektive privat sektor. Det är dock flera myter och fördomar om den offentliga sektorn som har motbevisats. Förslag till vidare forskning kan vara att intervjua fler HR- chefer, studera ämnet utifrån andra avdelningars och medarbetares perspektiv samt genomföra observationsstudier på HR-chefers arbetsplatser.

Syftet med studien är att förstå de upplevda förutsättningarna för att utöva ledarskap och ledning som individer på mellanchefsnivå i armén har att hantera i sin vardag. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin inhämtats genom intervjuer och respondenterna utgörs av ett antal individer på mellanchefsnivå i Armén. Resultatet av studien visar att Försvarsmakten har ett flertal organisatoriska utmaningar som skapar en upplevd känsla av tidsbrist hos respondenterna. Vilket i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva det ledarskap och den ledning de önskar. Studiens övergripande slutsats är att kraftkampen mellan Försvarsmaktens maskinbyråkratiska styrning och viljan av att leda genom professionen och uppdragstaktiken, ger en otydlig ram för chefernas arbete. De tvingas, i sitt chefskap, in i en kontrollerande roll där de i stället vill vara mer i agerande eller ledande roller. Därmed uppstår en upplevd känsla av tidsbrist när de inte har möjlighet att utöva ledning på det sätt de önskar. Genom att i stället låta den professonella adhokratin utgöra den styrande kraften skulle det leda till en större balans i chefernas vardag., The purpose of this study is to understand the perceived conditions for exercising leadership and command that middle line commanders in the Swedish army faces in their daily work. This is a qualitative, inductive study that has collected data from a number of middle line commanders in the Swedish army through the use of interviews. The results show that the Swedish Armed Forces has a number of organizational challenges that creates a perceived lack of time in the respondents. This in turn affect their possibilities to exercise the type of leadership and command style the wish. The study’s overall conclusion is that the power struggle between the Swedish Armed Forces machine-bureaucratic control and the will to lead by profession and mission-based tactics, creates a vague frame for the commanders’ jobs. They are forced into a controlling role when their wish is to work in a leading or acting role. Hence a perceived sense of lack of time is created when they are unable to exercise command in the way they wish. By instead letting the professional adhocracy be the governing force, commanders will experience a more balance in their everyday work.

With basis in the Swedish Sport Federations strategic document Strategi 2025 the Swedish Football Association developed a concept called Diplomerad förening to offer a development concept for all football clubs. The concept is intended to contribute to a structure and a framework for clubs to work with their overall development and is the first of its kind. On this basis, and due to the fact that research points out that implementation of top-down policies on grass-roots level may be challenging for local sports clubs, this study has the following objective: The object of this study is to illustrate how clubs that has participated in and/or has finished the work with the Swedish Football Associations club development concept Diplomerad förening experienced the process and how the implementation and completion has affected the club’s operations. This will be illustrated through the following research questions: 1. How does the clubs experience the process and implementation of Diplomerad förening? 2. How does the clubs deem that the implementation and eventual completion of Diplomerad förening has affected their operations? The starting point to answer the research questions lies in the material which was collected through a survey and nine semi structured interviews. The survey was sent to all clubs that in some way had started the process Diplomerad förening and through the survey a selection of nine club representatives was chosen for the interviews. The material was analyzed through three theories, translation, outside-in and isomorphism. Translation says that analysis of implementation in sports clubs most consider that there first must be a translation of elements from higher up in the hierarchy. Outside-in wants the analysis not just to look at the club but also the context in which the club operates. Isomorphism takes the starting point in that all organizations are subjected to change forcing them to resemble other organizations that face the same environmen, Med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har Svenska Fotbollförbundet utvecklat konceptet de kallar för Diplomerad förening för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Konceptet är tänkt att ge en struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling. Med utgångspunkt i det och att forskning visar på att implementering av policys från högt upp i en hierarki kan stöta på problem har denna uppsats detta som syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föreningar som deltagit i och/eller slutfört arbete med Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad förening upplevt processen och hur genomförande och slutanförande har påverkat föreningens verksamhet. Detta ska belysa genom följande frågeställningar: 1. Hur upplever föreningarna process och genomförande av Diplomerad förening? 2. Hur anser föreningarna att genomförande och eventuellt slutförande av Diplomerad förening har påverkat deras verksamhet? Utgångspunkten för att svara på frågeställningarna finns i materialet som är insamlat genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades till alla föreningar som på något sätt inlett processen Diplomerad förening och utifrån enkäten gjordes ett urval av nio föreningsrepresentanter för intervjuerna. Materialet analyserades sedan med utgångspunkt i tre teorier, translation, utsidan-in och isomorfism. Translation som vill påvisa att analys av implementering i idrottsföreningar måste ske med insikt i att det sker en översättning av element som kommer från högre instanser. Utsida-in vill att utgångspunkt tas i att det inte bara är en organisation som ska implementera något utan att den även agerar i en kontext som måste tas hänsyn till. Isomorfism tar avstamp i att det inom alla branscher sker förändringar vilka medför att organisationer i allt högre utsträckning tenderar att likn

Forskning påvisar idag att det ställs allt större krav på en flexibel organisering varav den senaste uppkomsten av en sådan styrning kallas Teal-organisationen. Att utveckla en traditionell organisation till att bli Teal är inte en enkel process och forskning kring liknande utvecklingsprocesser även är bristande. Syftet med studien är att bidra med empiriska data om hur organisationsutveckling mot Teal ser ut och hur den praktiskt genomförs i ett traditionellt styrt företag. Undersökningen ämnar även ge en djupare och bredare förståelse om organisationsutveckling. För att besvara syftet har företaget, Frilans Finans, som genomgår en organisationsutveckling mot Teal, kvalitativt studerats. Givet resultat testades mot ett teoretiskt ramverk om organisationsutveckling. Resultatet har visat att påverkande faktorer och förutsättningar för en organisationsutveckling mot Teal kan jämföras med det teoretiska ramverket. Huruvida förutsättningarna givit önskat resultat ifrågasätts och utvecklingen kan därför ses som en cirkulär process, alternativt har företaget saknat väl utförda förutsättningar.

Våra organisationer blir alltmer komplexa och det blir allt svårare att fatta kloka beslut om var utveckling av verksamheter bör sättas in. Samtidigt växer mängden data som är tillgänglig – och som kan hjälpa till att förstå vad som faktiskt sker i verksamheter och i samhället...

I vilken utsträckning åstadkommer ledarskapsutveckling effekter och resultat för de företag som bekostar och upphandlar ledarprogram? I föreliggande uppsats undersöks vilka effekter och resultat som kan härledas till företagsinterna program genom djupintervjuer av respondenter inom Folktandvården Skåne. Undersökningen visar att programmet gett effekter på individuell och organisatorisk nivå - framförallt i en förflyttning från ett operationellt till ett mer relationellt perspektiv men också i fråga om en utvecklad helhetssyn på uppdraget som framförallt visar sig i ett utvecklat ledningsgruppsarbete. Resultaten visar också att utformningen av programmen har betydelse i fråga om verksamhetsnära integration. Individer utvecklar såväl chefs- som ledarkompetens samtidigt som organisationen genom samordning av program och verksamhetsutveckling skapar goda förutsättningar för tillämpning av lärande. Resultaten visar också att programmen och aktiviteter i företaget kan utgöra interna handlingsarenor, där ledarna genom interaktion i handling, utvecklar verksamhetsnära lärande och kunskap tillsammans med andra chefer där den egna kompetensen prövas och bekräftas.

Dagens samhälle utvecklas i snabb takt och i samband med digitaliseringen uppstår nya tekniker som kan effektivisera, förbättra och förenkla arbetet inom verksamheter. En av dessa tekniker är Robotic Process Automation (RPA) som handlar om att automatisera enkla och monotona verksamhetsprocesser med tydliga regler. Implementeringen av RPA kan innebära både möjligheter och utmaningar som kan komma bli avgörande för tillvägagångssätt inom verksamheter. I nuläget existerar begränsad information kring hur RPA kan implementeras effektivt inom specifika verksamheter. Hälso- och sjukvården består i dagsläget av många processer som lämpar sig för automatisering, vilket kan frigöra tid för vårdpersonalen till mer kvalitativ vård. Samtidigt finns det utmaningar med att tillämpa ny teknik inom sjukvården, vilket inkluderar juridik, organisatoriskt motstånd och tekniska hinder. I syfte att undersöka fenomenet där RPA tillämpas inom sjukvården kommer följande studie undersöka frågeställningen: Vilka möjligheter och utmaningar förekommer vid implementering av RPA inom hälso- och sjukvården? I syfte att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats använts. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades empiriskt datamaterial in och kompletterades även med övrig dokumentation från sjukhuset. Det analyserade resultatet medförde övergripande teman som präglade diskussionens utformning. Följande studie visar möjligheter och utmaningar som förekommer före, under och efter implementeringen av RPA inom ett svenskt sjukhus. Studiens slutsats visualiserar identifierade möjligheter och utmaningar, vilket bland annat belyser användarinvolvering, ökad digital nyfikenhet och prioritering av interna resurser. I och med den begränsade forskningen som existerar inom området förvä, Today's society is developing at a rapid pace and in relation with digitalisation, new technologies are emerging that can streamline, improve and simplify the work within organizations. One of these technologies is Robotic Process Automation (RPA), which is about automating simple and monotonous business processes with clear rules. The implementation of RPA can present both opportunities and challenges that may be crucial for business operations. Currently, limited research exists on how RPA can be implemented effectively within specific organizations. The healthcare sector currently consists of many processes suitable for automation, which can free up time for healthcare professionals to provide more quality care with patients. At the same time, there are challenges in applying new technologies in healthcare, which include law, organizational resistance and technical barriers. In order to investigate the phenomenon where RPA is applied within healthcare, the following study will investigate the issue: What opportunities and challenges exist when implementing RPA in healthcare? In order to answer the research question, a qualitative approach has been used. With the help of semi-structured interviews, empirical data material was collected and also supplemented with other documentation from the hospital. The analyzed result led to overall themes that characterized the design of the discussion. The following study shows opportunities and challenges that occur before, during and after the implementation of RPA within a Swedish hospital. The study's conclusion visualizes identified opportunities and challenges, highlighting, among other things, user involvement, increased digital curiosity and prioritization of internal resources. With the limited research that exists in the field, the study is expected to contribute to new information for future implementations within the same context.

Feedback är inom ledarskapsforskning ett välstuderat område, men en del av begreppet har inte fått lika stort utrymme och det gäller den feedback som går från medarbetare till chef, även kallad uppåtgående feedback. Denna studie har därför valt att undersöka hur chefer, inom olika typer av organisationer, ser på och arbetar med uppåtgående feedback samt vilka effekter denna typ av feedback kan ge för att utveckla såväl det egna ledarskapet som organisationen man arbetar på. För att nå en djupare förståelse för ämnet formulerades tre huvudsakliga frågeställningar, vilka fokuserade på inställningen till, intrycken av, och vilka positiva respektive negativa aspekter man kunde se gällande området. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Till analysarbetet användes en tematisk analys vilken sedan formade studiens teman. Studiens mest framträdande resultat var att tillgången av tid och vilken miljö man befann sig inom skapade olika förutsättningar för olika chefer att arbeta med feedback. Det visade sig att informanterna hade en relativt gemensam och positiv inställning till feedback där man såg feedback som något utvecklande, men det visade sig även att en viss okunskap om uppåtgående feedback förekom. Olika organisationer erbjuder olika möjligheter till utbildning inom området vilket speglade av sig i hur respondenterna resonerade under sina intervjuer. Det framkom att tre påverkansfaktorer spelade en särskild roll i chefers möjlighet att fullgöra sitt feedbackarbete på ett tillfredsställande sätt. Dessa var tid, miljö och förutsättningar.

Förändring är någonting som verksamheter kontinuerligt behöver anamma för att hålla sig flytande. I början av året 2020 drabbades världen av en pandemi, som skakade om samhället på ett helt nytt sätt. Den här kontextuella förändringen ledde till en uppmaning av Folkhälsomyndigheten att alla arbetsplatser som hade möjlighet skulle ställa om till att arbeta på distans. Uppmaningen påskyndade en digitalisering av verksamheternas dagliga arbete, då de var tvungna att övergå till att arbeta virtuellt istället för fysiskt. Eftersom denna förändring skedde drastiskt och utan förvarning har nya utmaningar uppkommit för dessa verksamheter. Eftersom den virtuella arbetsplatsen innebar att kollegor inte träffade varandra fysiskt, var organisationskulturen en stor faktor som påverkades av den här förändringen. Innan den här studien genomfördes existerande det mycket forskning kring virtuella arbetsplatser eftersom denna arbetsmetod inte var någonting nytt. Mycket av den forskningen menade att tilliten, kommunikationen, samt interaktionen utgör tre stora utmaningar vid virtuella arbetsplatser. Det fanns även mycket forskning kring organisationskultur och hur denna kan vara uppbyggd, bland annat genom olika subkulturer. Det fanns dock ingen forskning gällande vilka organisationskulturella utmaningar som uppstår vid övergången till en virtuell arbetsplats. Covid-19 pandemin utgjorde därmed en unik möjlighet att studera denna tvingade förändring utifrån olika verksamheters perspektiv. Den här studien har därmed bidragit med ett underlag som kan utveckla organisationskulturen samt underlätta övergången till virtuella arbetsplatser. Studien har haft som syfte att undersöka vilka utmaningar som uppstått och påverkat organisationskulturen i den påtvingade förändringen, samt identifiera hur verksamheter har hanterat dessa utmaningar. Utifrån den teoretiska referensramen gjordes ett konceptuellt ramverk som stod till grund för studiens intervjuer. I studien genomfördes sju intervjuer

I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker vilka faktorer som anses som viktiga för att skapa en hög förändringskompetens på arbetsplatser. Denna kunskapssammanställning har genomförts på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, inom ramen för ett regeringsuppdrag med syfte att sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv. Syftet med kunskapssammanställningen är att undersöka vilka faktorer i empirisk forskning som beskrivs som viktiga för att använda, bibehålla och öka organisatorisk förändringskompetens. En viktig del i bestämningen av vad som innefattats i organisatorisk förändringskompetens är organisationens förmåga att ta tillvara befintlig kompetens och att genom lärande (individ, grupp och organisations lärande) utveckla organisatorisk förändringskompetens. Kunskapssammanställningen har utgått från en modell som framtagits vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I ett första steg bestämdes syfte och frågeställningar, och därefter formulerades kriterier för vilka studier som skulle inkluderas respektive exkluderas i litteratursökningen. Kriterier för inkludering innefattade bland annat empiriska studier av planerad förändring i organisa­tioner/arbetsplatser, studier av befintlig kompetens och förmåga att utveckla eller använda kompetens, studier av lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå, studier av individens välmående på arbetsplatsen samt studier av organisationers produktivitet/effektivitet. Ytterligare avgränsningar var att studierna skulle utgöras av vetenskapliga artiklar i internationella forskningstidskrifter med granskningsförfarande (eng. peer-reviewed), publicerade efter 1990 samt skrivna på engelska, svenska, norska eller danska. Exklusionskriterierna innefattade bland annat studier av framväxande och gradvisa förändringar, studier av kompetens med fokus på enskilda individer, studier av förändringsmotstånd och studier som enbart fokuserar på ohälsa. Sökningarna genomfördes i, This report presents a knowledge synthesis focused on research investigating what factors that are considered as important for creating a high level of organizational change capacity in workplaces. This knowledge synthesis has been carried out on behalf of the Swedish Agency for Work Environment Expertise, within the framework of a government assignment aiming to gain knowledge about the future working life. The purpose of the knowledge synthesis is to investigate which factors in empirical research are described as important for using, maintaining and increasing organizational change capacity. An important part of determining what is included in organizational change capacity is the organization’s ability to utilize existing competence and develop organizational change capacity through learning (individual, group and organizational learning). The knowledge synthesis is based on a model developed by the Swedish Agency for Work Environment Expertise. As a first step, purpose and research questions were determined, and then criteria were formulated for which studies to be included or excluded in the literature search. Inclusion criteria included empirical studies of planned change in organizations/workplaces, studies of existing competence and ability to develop or use skills, studies of individual, group and organizational learning, studies of individual well-being in the workplace, studies of organizational productivity/efficiency. Further delineations were that the studies would consist of scientific articles in international research journals with peer review, published after 1990 and written in English, Swedish, Norwegian or Danish. The exclusion criteria included studies of emerging and gradual changes, studies of competence focusing on individuals, studies of resistance to change and studies focusing solely on ill health. The searches were conducted in two databases; Scopus and Web of Science. The number of hits in Scopus was 1650 and in Web of Science 944 hits

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors, I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.

I varje organisation existerar det en kultur, organisationskultur, som är unik just för företaget och inom den kan det finnas variationer. Kunskap om hur organisationskulturen ser ut, vilka variationer som finns, vad de beror på och hur de kan komma till uttryck är en styrka för organisationen och ger den en stor fördel i dess utveckling samt kan vara avgörande för organisationens överlevnad. Ett sätt att få kunskap om sin organisationskultur kan vara att mäta den. Denna studie syftade till att få en fördjupad förståelse av organisationskultur och, med mätinstrumentet OCAI, utröna hur den såg ut för två enheter (butik och HR) i en organisation. Genom en kombinerad studie genomfördes en enkät och en gruppintervju som besvarade frågeställningarna. Frågorna som användes för att besvara syftet innefattade hur organisationskulturen såg ut i respektive enhets Nuläge och Önskat läge, samsynen mellan enheterna och hur de betraktade utfallet av enkäten. De centrala resultat som framkom i studien var att de två enheterna hade, vid mätning av deras Nuläge, skattat sin organisationskultur lika. Klankultur är den kultur som domineras och delas av båda enheterna. Det rådde inte lika hög kongruens i enheternas skattning för Önskat läge; HR önskade större förändringar än butiken. Framförallt var det hierarki och marknadskulturen som HR ville minska medan butiken inte ville ha någon större förändring från Nuläget. De marginella skillnaderna butiken önskade var att minska hierarkin och öka adhokratin. Vid gruppintervjun uttryckte deltagarna en igenkänning i resultatet och att OCAI fyller ett glapp genom att kunna vara ett komplement till den årliga medarbetarundersökningen. Organisationen arbetade aktivt med sin organisationskultur och resultatet skulle kunna tyda på att kulturen genomsyrade hela företaget men en vidare undersökning behöver genomföras innan det går att konstatera.

Attutforska och definiera vilka faktorer som bygger upp en långsiktigt hållbarverksamhet med välmående och flexibla medarbetare är viktigt i ett samhälle medkrav på snabba förändringar. Appreciative leadership är en ledarskapsfilosofivars praktik i teorin kommer ur de fem kärnstrategier (5 I) och vars förväntadeeffekter starkt korrelerar med det som i litteraturen be-skrivs somfriskfaktorer i arbetslivet. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap kringhur de fem kärnstrategierna kan omsättas i praktik och utforska om utövandetger effekter på den psykosociala arbetsmiljön. I studien användes mixed methodsoch resultatet har sin grund en kvantitativ enkät som följdes upp medkvalitativa djupintervjuer samt fokusgrupp. Till grund för resultatet låg ocksåövergripande observationer samt dokumentanalys. Resultatet visar att samtligafem kärnstrategier i hög grad finns närvarande i verksamheten och att samtligamed-arbetare skattade och beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som utmärkt. Detkunde också konstateras att utövande av de fem kärnstrategierna i verksamhetentill stor del sker genom ett antal väl valda arbetssätt och metoder, blandannat en stark hjälpande kultur, inre ledarskap och klar kommunikation. Iresultatet går även att utläsa att det finns utmaningar med arbets-sättet ochatt det finns några grundläggande förutsättningar som beskrivs viktiga för attarbets-sättet som helhet ska fungera, däribland hög grundbemanning och starkgemensam värde-grund. Utifrån att kärnstrategiernas praktiska utövande isamtliga steg i studien beskrivs bidra till arbetslivets friskfaktorer ärslutsatsen att det är högst troligt att ett medvetet och praktiskt utövande av5 I kan bidra till en hälsosam arbetsplats, öka arbetsglädjen och iförlängningen minska risken för arbetsrelaterad ohälsa., In a society which demands rapid change, exploring and defining which factors build up a long-term sustainable organisation with prosperous and flexible employees is important. Appreciative leadership is a leadership philosophy which can be split into five core strategies. (5 I) These strategies strongly correlate with what is described in the literature as ”health factors” in the work environment. The purpose of this study was to discover how the five core strategies can be put in to practice and to explore what effect this has on the psychosocial work environment. The study used mixed methods and the result is based on a quantitative questionnaire that was followed up by qualitative in-depth interviews and focus group. The basis for the result was also general observation and a brief literature review. The result showed that all five core strategies were present in the organization and that all em-ployees described their psychosocial environment as excellent. It was also noticed that the practice of the five core strategies in the organization takes place through a number of well-chosen methods, including a strong supportive culture, internal leadership and clear communi-cation. The result also revealed that there were challenges with the actual way of working and that there were some basic conditions that were described as important for the method as a whole. These included high staffing and strong common values. The practice of the core stra-tegies were described as contributing to the health factors of working. It was concluded that it is highly likely that a conscious practice of 5 I can contribute to a healthy work place, increase work satisfaction and in the long term decrease the risk for work-related illness., 2019-06-27

Syftet med uppsatsen var att analysera mindre IT-företag i expansionsfas. Det företag som låg till grund för studien var det mindre IT-företaget Cogitel. Forskningsmetoden för arbetet var en fallstudie, då uppsatsen grundläggande syfte var att studera och analysera ett specifikt studieobjekt. Det inledande forskningsarbetet har genomförts i form av kvalitativ metod för att skapa en grundläggande kunskap om studieobjektet företaget Cogitel och dess utveckling. Följande, så präglades ett induktivt tänkande den kvalitativa ansatsen och fokuserade på att tolka människans subjektiva upplevelse av omvärlden. Vid insamling av data har två typer av datadimensioner använts; primär data och sekundär data. Det material som samlades in i form av kvalitativ metod från företaget i fråga var den data som utgjorde det empiriska materialet. Den primära metoden för insamling av kvalitativ data som utgjorde det empiriska materialet genomfördes i form av en semistrukturerad intervjuteknik.För att besvara frågeställningen togs en teoretisk modell fram och låg som underlag för analysen. Slutsatsen drogs, utifrån presenterad teori och insamlat empiriskt material, att samtliga teorier byggde på att man som organisation fördelaktigt bland annat borde ha väldefinierade mål och en tydligt uttalad intern struktur. Det kan vara en strategi att vara ostrukturerad, vilket styrks av samtliga teoretiska utgångspunkter, men behövde ha ett givet syfte och vara uttalad för att kunna skapa värde för kärnorganisationen hos Cogitel., The purpose of the essay was to analyze smaller IT companies that are in an expansion phase. The company that formed the basis of the study was the smaller IT company Cogitel.The research method of work was a case study, when the essay was the basic purpose to study and analyze a specific study object. This in-depth research was conducted in the form of qualitative method, for creating a basic knowledge of the study object of Cogitel and its development. Further, an inductive thinking was characterized by the qualitative approach and focused on interpreting man's subjective experience of the outside world. When collecting data, two types of data dimensions was used; primary data and secondary data. The material collected in the form of a qualitative method from the company in question was the data that constituted the empirical material. The primary method for collecting qualitative data that constituted the empirical material was carried out in the form of a semi-structured interview technique.To answer the research question, a theoretical model emerged and lay as a basis for the analysis. The conclusion was that based on the theories presented and collected empirical material, all theories were based on the fact that, as an organization, advantageous inter alia, should have well-defined goals and a clearly stated internal structure. There may be a strategy to be unstructured, which is strengthened by all theoretical assumptions, but needed a given purpose and be pronounced in order to create value for the core organization at Cogitel.

Vad vet vi om hur organisationer bäst kan ledas? Hur utvecklas och förändras organisationer och grupper, och vad vet vi om organisationers inverkan på individer? Kan en organisation bli ”sjuk” och hur kan den ”botas”? Dessa är några av de många frågor som lyfts fram i denna lärobok i förändringsinriktad organisationspsykologi. Bokens tyngdpunkt ligger på en kritisk genomgång av teori och praktik runt organisationers förändring och utveckling. Till skillnad från merparten av litteraturen inom fältet utgår den från en nordisk kontext. Detta är viktigt då organisationspsykologi som ämne är så starkt knutet till den kulturella och historiska kontexten – där svensk organisationspsykologi haft som fokus att ge underlag för en bra och hälsosam balans mellan medarbetare och ledning, medan den internationella forskningen främst prioriterat stöd till ledningen för att öka personalens effektivitet. Ämnen som behandlas är bland annat organisationers design, dynamik och struktur, begreppen organisationskultur- och klimat, organisatoriskt lärande samt arbetsmotivation, ledarskap och betydelsen av arbetets fysiska inramning. Denna uppdaterade och utökade utgåva vänder sig till studenter på alla universitetsnivåer i relevanta ämnen och till intresserade praktiker. Två av kapitlen är helt nyskrivna: ”Organisation?” och ”Mellan grupper”.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som sker i brytpunkten mellan en organisationssystematiska arbetsmiljöarbete och dess organisatoriska och sociala arbetsmiljö. För att få en bredarebild av vad som sker i organisationen har en kvalitativ studie med både intervju- ochenkätundersökning genomförts. Resultatet av dessa visar att de nya EU-direktiven GDPR och IDD ärorsak till upplevd ökad arbetsbelastning. Detta leder till stress och oro bland medarbetarna, samtidigtsom cheferna upplever att de i detta har svårt att hjälpa sina medarbetare att prioriteraarbetsuppgifter. Slutsatserna vi har dragit är att politiska direktiv kan vara en bidragande orsak tillökad arbetsbelastning och stress. Det kan även försvåra för bolagets systematiska arbetsmiljöarbete.Bolaget skulle kunna tjäna på att se över informationsflödet mellan ledning och medarbetare för attundvika informationströtthet och ökad oro. En väl genomtänkt implementeringsprocess vidförändringsarbete kan med fördel därmed av bolag ses som en del av deras arbete i detorganisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet., Godkännande datum: 2018-06-20

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redovisa hur ett antal företag inom olika branscher i Sverige arbetar med frågor som rör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet: vanligtvis kallat corporate sustainability och CSR. Begreppen sammanfattar företagens strävan att uppnå långsiktig hållbarhet i sin verksamhet, till exempel genom att hushålla med naturresurser. Uppsatsen bygger på casestudier, med tillhörande djupintervjuer, av sex olika företag. Den grundläggande frågeställningen är hur företagens arbetat med sin organisationsutveckling för att implementera CSR i verksamheten och till exempel bli ett ”grönare” företag. Slutsatserna i studien är att företagen i studien tar ett tydligt samhällsansvar i någon form och samtidigt avfärdar den klassiska ekonomiska teoribildningen kring vinstmaximering som förlegad. Uppsatsen skulle även kunna utgöra ett instrumentellt dokument för företag som vill lära sig mer om eller utveckla sitt CSR-arbete. Den berör även de negativa konsekvenser som riskerar följa av ett CSR-arbete som inte är tillräckligt dedikerat, används i egen-syfte (greenwashing) eller inte får något utrymme alls.

As information becomes more widely available, the library finds itself in a position where new paths need to be explored on which to reach out to users. Learning Commons have developed internationally as a way to stimulate active learning and to prioritise social interaction over the material collection. By using Chalmers University of Technology as a case study, the aim of this study has been to clarify the concept of Learning Commons from a Swedish perspective and to contribute to the representation of diverse interpretations worldwide by so doing. Chalmers was the first Swedish library to institute a Learning Commons in 2016 and so the study has come to focus on organizational factors driving its establishment and on how the term is used locally. The library’s perspective has been point of departure with a rich material found in business plans, project plans and other officially drafted documents concerning its coming into existence and evaluation thereof. Complementary information was gathered from e-mail conversations with the prefect and a more informal perspective added through the library’s blog and some newspaper articles on the topic. All documents have been studied using a qualitative content-based analysis with a concept analytical angle. Theoretical premises were found in materiality and constructivism as concepts, in combination with an overarching starting point in organization theory. The analysis showed that the library and the Learning Commons were seen as two distinct concepts, where the main distinguishing characteristic was found in the focus on the collection and user respectively. The Learning Commons further functions as a testing ground for new ideas, which fit more easily in a new context. Related to these questions of organizational development, the physical structure has shown to be an efficient mediator of change, imprinted as it is with symbolism prompting certain behaviour. A closer collaboration with Chalmers University and a more per

Författare: Elina Olsson & Tilda Zerat Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III – organisation, examensarbete (kandidat), 15 hp, 2FE78E Titel: Gör er redo för generation Z! – Olika aspekter inom motivation för den nya arbetskraften Problemformulering: Vad motiverar generation Z i arbetslivet? Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga vad som motiverar generation Z i arbetslivet. Metod: Deduktiv ansats med en kvalitativ och fenomenografisk analys. Datainsamlingen skedde med två olika metoder i form av strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Slutsats: Studien påvisar att organisationers uppfattning om generation Z och generation Z egna krav på en arbetsplats till viss del stämmer överens. Trots olika detaljskillnader uppfattas det att generation Z övergripande motiveras av en företagskultur som präglas av stöttande, coachande ledarskap, utvecklingsmöjligheter och frihet under ansvar. Nyckelord: Generation Z, motivation, ledarskap, motivationsfaktorer, organisationsutveckling, motiverande arbete, företagskultur, generationsskillnader, yngre generationer.

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on quali

Denna studie handlar om ledarens erfarenhet av förändringsarbete i förskolan. Undersökningen tar reda på förskolechefens syn på medarbetarnas delaktighet i förändringen samt vilka faktorer som påverkar genomförandet med anknytning till medarbetarnas lärande och utveckling. En kvalitativ metod har använts där sex stycken förskolechefer i intervju har berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att medarbetarna behöver förstå och se meningen med förändringen, dess syfte och mål för att kunna verkställa själva genomförandeprocessen. Faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen är kommunikation, känsla av delaktighet och samarbete. Det framkommer att ledaren har en betydande roll i förändringsarbete. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar både ekonomiska och organisatoriska för att medarbetarna ska kunna fullfölja förändringen.

Studien belyser hur förskollärarna i min studie arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och vilken kunskap de anser sig behöva i detta arbete. Studien avser även att belysa specialpedagogens roll i det systematiska arbetet och huruvida specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare används.Syftet med studien är att belysa hur fyra förskollärare arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och hur specialpedagogens kompetenser tas tillvara i det arbetet.1.Hur genomförs det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan?2.Vilka tankar har förskollärare om det systematiska kvalitetsarbetet?3. Vilken roll anser förskollärare att specialpedagogen ska ha i arbetet med kvalitetssäkringMitt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika förskoleområden.Resultatet visar att förskollärare anser sig ha en god insikt i hur de ska arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet trots att tidigare forskning visar på det motsatta (Sheridan m.fl. 2012, Håkansson 2016, Renblad & Brodin 2014). Studien visar även på att det skiljer sig hur specialpedagogens kompetenser i organisationsarbetet tas tillvara, beroende på om hen sitter i ett centralt resursteam eller är knuten till specifika förskolor. Studien stöder därmed tidigare forskning som visar att specialpedagoger sällan medverkar i skolutveckling (Lansheim 2010, Ahlberg 2015). Dessutom visar studiens resultat att de specialpedagoger som var knutna till specifika förskolor arbetade mer som examensförordningen föreskriver medan de specialpedagoger som satt i ett centralt resursteam bara hade kontakt med förskollärarna i elevnära arbeten. Detta är inte något som framkommit i denna tidigare forskning.I sammanfattningen för Malmö universitets specialpedagogutbildning står det att kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering är centrala delar i specialpedagogens yrkesroll. Trots detta upplever bara hälften av förskollärarna i min studie att specialpedagogen är medverkande i det systemati

För många organisationer är det en utmaning att leva upp till formuleringar om att personalen är deras viktigaste resurs. Denna bok visar vägar från ord till handling. Här ges en grundlig introduktion till ämnesområdet human resource development (HRD) som handlar om att utveckla individer, arbets­grupper och organisationer i arbetslivet. Författarna presenterar också en forsknings­­baserad ansats för hur yrkesverksamma praktiker kan ta sig an ett utvecklings­inriktat personalarbete. Human resource development vänder sig till studenter på högskole­utbildningar, på både grundnivå och avancerad nivå, där frågor om utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet är centrala. Boken riktar sig också till chefer med personalansvar och HR-praktiker som vill arbeta mer utvecklingsinriktat utifrån tillgänglig forskning.

The Quality Management initiative Lean is a popular method used by organisations to engage in organisational development. The Lean philosophy is grounded in numerous values. The organisations must implement and apply these values to achieve the desired results. Lean poses a dilemma in that many organisations fail to implement it because they fail to change, and they fail to maintain their new organisational culture. Lean's values are linked to sustainable development principles, and organisations that have implemented Lean have achieved results consistent with a more sustainable society. Previous studies have shown that more research is needed in areas in which business leaders require more support and knowledge so that they can combine these areas to strive for sustainable development. The purpose of this thesis is to contribute a deeper understanding of the application of Lean values when implementing Lean, and the potential to interlink to sustainability theory. To achieve this purpose, studies have been conducted in three organisations. Data were collected through a survey, interviews, and a systematic literature review was conducted that was also used to analyse findings from the empirical data. The results have been presented in four different papers. The findings provide deeper knowledge of Lean values during Lean implementation. They also provide a picture of the complexity in the inter-linkages between the values embodied in Lean and sustainable development principles. This thesis shows that the length of time that Lean has been implemented affects the kind and extent to which values are visible in an organisation: more values are visible in organisations that have worked the longest following Lean implementation. It has also been found that the values articulated in an organisation’s vision and strategy for implementing Lean have a greater perceived presence among employees than other Lean values. As well, differences were found in the presence of Lean, Kvalitetsinitiativet Lean är för organisationer ett populärt sätt att arbeta med organisationsutveckling. Lean, som ses som en filosofi, grundas i ett antal värderingar som utgör dess bas. Dessa värderingar behöver implementeras och tillämpas i organisationen för att önskade resultat skall kunna uppnås. Ett dilemma med Lean är att många organisationer misslyckas med implementeringen på grund av att de inte lyckas ändra och bibehålla den nya förändrade organisationskulturen. Värderingarna inom Lean har kopplingar till principer för hållbar utveckling och organisationer som implementerat Lean har nått resultat i linje med ett mer hållbart samhälle. Tidigare studier har visat att mer forskning behövs inom området då verksamhetsledare är i behov av mer stöd och kunskap för att kunna föra samman dessa områden i organisationer och därmed driva utvecklingen i en hållbar riktning. Syftet med denna avhandling är att bidra med djupare kunskap i tillämpningen av Lean värderingar vid implementering av Lean, samt kopplingar till hållbar utveckling. För att uppnå syftet har studier genomförts hos tre organisationer. Empiri samlades in genom en enkätstudie och intervjuer. Dessutom gjordes en systematisk litteratur studie, som använts för att analysera insamlad empiri. Resultaten har presenterats i fyra olika artiklar. Resultaten bidrar med fördjupade kunskaper om värderingar inom Lean under implementeringen av Lean. De ger också en bild över komplexiteten som finns kring kopplingarna mellan värderingar inom Lean och principer för hållbar utveckling. I denna avhandling visar resultatet att tiden för hur länge implementering av Lean har pågått påverkar antalet synliga värderingar i en organisation. I detta fall är fler värderingar synlig hos den enhet som arbetat längst med implementeringen. Det har också framkommit att de värderingar som organisationen valt att, Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 4 inskickat.At the time of the defence, the following papers were unpublished: paper 4 submitted.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för ett småföretag i Peru att utveckla för mer hållbart företagande samt vilka metoder och strategier som finns tillgängliga för organisationen att implementera i sitt hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande är teman som blir allt viktigare i en global informationsrik omvärld. Sociala missförhållanden, ekonomiska orättvisor och klimatförändringar är saker vi ständigt blir påminda om. Myndigheter spelar en allt större roll i hur de försäkrar att den inhemska marknaden utvecklar ett ansvarstagande inom de sociala, ekonomiska och miljömässiga områdena. Organisationen som studeras är en kycklingrestaurang i Lima, Peru. Området för hållbart företagande är viktigt för att ägarna ska kunna få insikt om verksamhetens olika delar samt hur deras verksamhet påverkar dess omgivning. Den teoretiska bakgrunden innehåller delar från Corporate Social Responsability (CSR), hållbar utveckling, värdekedjan, marknadsföring, lärande organisationer, organisationsutveckling samt offensiv kvalitetsutveckling. Arbetsmetoden är i form av en fallstudie och kvalitativ dataanalys, där insamling av data görs med personliga intervjuer, artiklar och dokument. Resultatet visar på att Peru ligger i fronten vad gäller hållbar utveckling inom regionen för Sydamerika. Den peruanska myndigheten har utvecklat flertalet program och metoder, med detaljerade implementeringsplaner, som företag kan använda sig av i sitt hållbarhetsarbete. Slutsatsen är att organisationen kan kombinera de metoder och strategier som framkommit i resultatet till en genomförandemodell som baseras på hållbart värde.

Utifrån att organisationer väljer att använda sig av medarbetarsamtal som ett verktyg med olika syften och metoder var intentionen att synliggöra hur chefer ser på syftet med medarbetarsamtal. Att se hur chefergår tillväga för att implementera sitt eget syfte och mål i samtalet för att det ska nå fram till medarbetaren. Studien bygger på sex intervjuer av mellanchefer på ett statligt företag i södra Sverige. Den empiriska datan har analyserats med utgångspunkt i didaktisk läroteori. Resultatet visar att chefer har makten att styra medarbetarsamtalet i riktning mot sitt eget individuella syfte. Syftet består av två delar: målstyrt fokus och sociala aspekter som fokus. Beroende på chef så förstoras och förminskas de olika delarna utefter vad chefen själv ansåg som viktigt att tala om under samtalet. När syftet är tydligt målstyrt leder det till grundliga förberedelser och mätningar, och när syftet är störst gentemot de sociala aspekterna så leder det till samtal styrda mot hälsa och arbetsmiljö.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen., Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

I många sammanhang diskuteras i dag behovet av ett ledarskap som bättre kan främja medarbetares lärande och utveckling och därmed även verksamheters utveckling. Det innebär att nya krav och förväntningar riktas mot chefer i organisationer, exempelvis vad gäller förändrade arbetssätt och förändrad kompetens. Syftet med denna bok är att bidra till ökade kunskaper om innebörden av och förutsättningar för chefers arbete och ledarskap i organisationer, samt att problematisera och empiriskt belysa de ofta allmänt hållna föreställningar, modeller och moden som finns i normativ chefs- och ledarskapslitteratur. I bokens inledande kapitel ges först en översiktlig beskrivning av teorier och skolbildningar som tidigare dominerat ledarskapsforskningen, och därefter presenteras inriktningar som utvecklats under senare decennier. I bokens följande kapitel diskuteras några aktuella teman mer ingående, till exempel: dilemman och utmaningar i chefers dagliga arbete ledarskap och kön ledning genom delaktighet chefers arbetsmiljö och hälsa mätningars roll i styrning och förbättringsarbete utvecklingsinriktat ledarskap ledarskapsutveckling.