Search

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig., When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger kan möjliggöra barns inkludering i fri leksamt belysa pedagogers gynnsamma strategier för barns fortsatta lekdeltagande. Medbarndomssociologen William A. Corsaros teori om barns tillträdesstrategier som ramverk har vi genomfört kvalitativa observationer på en förskola där vi observerat pedagoger samt barn mellan 3–5 år. I resultatet synliggörs att pedagoger använder sig aven av Corsaros strategier vilket är: fråga en deltagare. Fyra andra strategier har framträtt i vår analys, dessa är: pedagog deltar för att inkludera, pedagog utvecklar barns lek, pedagog vägleder till lekinteraktion och pedagog föreslår tillträdesstrategi.Vi presenterar totalt fem olika strategier pedagoger använder för att inkludera barn i lek. De strategier som var mest gynnsamma för barns fortsatta lekdeltagande var strategier där pedagoger deltar på olika sätt, vilket sker i strategierna pedagog utvecklar barns lekoch pedagog deltar för att inkludera. Den strategi som var allra mest gynnsam var pedagog utvecklar barns lek, det innebär att en pedagog använder verbal kommunikation, bidrar med artefakter och/eller tar en roll i barns lek i syfte att få den att fortgå.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans pedagoger ser på barns möjligheter att utmanas till riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. Studien utgår ur ett sociokulturellt perspektiv och Gibsons teori om handlingserbjudanden i den fysiska miljön. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i tre förskolor genomförts. Resultatet visar att pedagogernas syn på riskfylld lek till största del beror på deras egna erfarenheter. Pedagogerna delar uppfattning om vad riskfylld lek kan vara och vilka positiva sidor den har för barnen. Den negativa sidan av riskfylld lek är att barnen kan skada sig. Resultatet visar även att flera av pedagogerna upplever att en samsyn i arbetslaget eller på förskolan gällande riskfylld lek saknas. Möjligheter till riskfylld lek skapas enligt pedagogerna genom att vistas i naturen i närheten av förskolan och med icke färdigt och löst material som har ett fritt handlingsutrymme.

Den här studien fokuserar på fysisk interaktion i förskolan. Studien syftar till att få större kunskap kring vilken beröring som förekommer i förskolan och hur den besvaras samt mottas. Ytterligare kunskap kring detta kan bidra till en medvetenhet kring hur beröring används i förskolan, då beröring spelar stor roll för barns utveckling. Det kan både hämma och gynna till utveckling som innefattar både lärande och välbefinnande. Den här studien är en observationsstudie där en metodkombination i form av kvantitativ och kvalitativ metod används. Studien tar avstamp i Bergnehrs och Cekaites (2018) studie om olika beröringsaspekter: hjälpande beröring, pedagogisk beröring, tillgiven beröring, tillgiven kontrollerande beröring och kontrollerande beröring. Dessa beröringsaspekter används för att analysera resultatet i studien och resultatet visar att den tillgivna beröringen förekommer mest. De pedagogiska implikationerna av studien indikerar behovet av att vara ännu mer medveten kring konsekvenserna av fysisk beröring.

Vårt syfte med att studera är att undersöka hur pedagogerna använder sig av matematik i förskolans vardag med fokus på leksituationer. Med hjälp av kvaltativ metod kunde vi genomföra en undersökning för att samla in analysmaterial och frågeställningar genom att intervjua åtta pedagoger på olika förskolor. Genom att vi fördjupade oss vi Lev Vygotskij proximala utvecklingszonen och Alan Bishop teorier om sex matematiska aktivt, kunde vi analysera materialet. Resultatet belyser hur olika lekmiljöer inbjuder barn till att använda matematik, samt skapa utrymme för pedagogerna att utveckla matematiska begrepp hos barnen. Språket spelar stor rolllika mycket som pedagogens närvaro och att benämma på olika matematiska begrepp eller genom att använda sig av korerekta matematiska begrepp, kan erbjuda barnen att se matematiken mer tydligt.

Denna studie fokuserar på manliga pedagogers erfarenhet av att arbeta inom förskolan.Eftersom manliga pedagoger är en minoritet i förskolan är det viktigt att belysa deraserfarenheter och vilka utmaningar de går igenom i förskolan. Syftet är att undersöka manligapedagogers erfarenhet av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Arbetet fokuserar på sjuintervjupersoners erfarenheter av att arbeta i förskolan, vilket är ett kvinnodominerat yrke.Studien är en kvalitativ studie som använder sig av en semistrukturerad intervjumetod.Begreppet som kommer att användas kommer att vara Michel Foucaults diskurs. Resultatetvisade sig att de manliga pedagogerna har olika resonemang om sitt yrkesval som berodde påtidigare erfarenhet, passion för yrket och arbetsförhållanden. Pedagogerna stöter också påutmaningar baserade på pedagogers kön i förskolan. De rådande diskurserna om män varnågot som pedagogerna var medvetna över vilket påverkade hur de förhöll sig inom specifikasituationer

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till högläsning och boksamtal kring det lästa. Frågeställningarna berör hur pedagogen ser på sin roll vid högläsning, hur de genomför högläsningen samt om pedagogen planerar in undervisning kring högläsning eller utför högläsningen spontant. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Sju verksamma pedagoger från olika förskolor har deltagit i intervjuerna. För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där det sociala samspelet spelar en viktig roll för lärandet. Resultatet i vår studie visar att spontan högläsning förekommer på barns egna initiativ ett flertal gånger i veckan medan den inplanerade högläsningen följt av boksamtal gärna kunde få tagit mer utrymme i verksamheten. Resultatet visar också på att högläsning används av praktiska skäl, som vid vila eller att avlösa personal.

Denna studie handlar om att studera hur pedagogerna uppfattar att de stöttar barn i pågågående lek samt hur pedagogerna kan skapa lekmöjligheter för samtliga barn. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar sin roll och sitt förhållningssätt i lek. Genom studien vill vi synliggöra pedagogernas uppfattningar kring sitt arbete med leken som ett centralt område inom förskolans verksamhet. För att undersöka våra frågeställningar samt vårt syfte har vi valt att använda en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Intervjuerna ägde rum på två olika förskolor i två olika kommuner tillsammans med sex respondenter, respondenterna är antingen förskollärare eller barnskötare. Resultatet i vår studie visade att pedagogerna genom olika tillvägagångssätt och genom olika perspektiv stöttar barnen i all typ av lek. Resultatet visade också att pedagogerna är tydliga med att pedagogisk kompetens är viktigt men för att skapa de bästa lekmöjligheterna för barnen bör man även inkludera sina tidigare erfarenheter.

Detta är en kunskapsöversikt som fokuserar på konflikthantering i förskolan, utifrån aspekter som handlar om hur pedagoger agerar vid konflikter, ser på konflikter samt vilka faktorer som kan påverka deras agerande. I denna studie är det alltså pedagogers olika ageranden och synvinklar när det kommer till konflikter i förskolan som studeras och detta synliggörs genom en systematisk sammanställning av tidigare forskning. Det som sammanställningen visar förs även i relation till läroplanen för förskolan (Skolverket 2018). Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra hur ett urval av global forskning, mellan år 2013 och 2024, beskriver pedagogers agerande vid konflikter med och/eller mellan barn i förskolan, pedagogers syn på konflikter samt vad som kan påverka deras agerande vid konflikter. Att synliggöra dessa aspekter av konflikthantering i förskolan, samt relatera dessa till läroplanens riktlinjer (Skolverket 2018), avser att kunna bidra till betydelsefulla insikter och kunskaper för yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Frågeställningarna som används är: - Hur beskriver forskningen pedagogers agerande vid konflikter i förskolan? - Hur beskriver forskningen pedagogers syn på konflikter i förskolan? - Vilka faktorer beskriver forskningen att det finns som kan påverka pedagogers agerande vid konflikter i förskolan? Kunskapsöversiktens genomförande har vägletts av SMART (Nilholm 2017), som är ett tillvägagångssätt att utgå från vid systematiska forskningsöversikter. Detta har fungerat som en inspiration vid systematiska sökningar, kartläggning och analys av tidigare forskning kopplat till forskningsområdet. Efter genomförandet återstod ett urval av 15 vetenskapligt granskade studier, vilka bestämdes ha relevans att svara på kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Resultatet som framkom av forskningen visar på tre övergripande teman: pedagogers agerande vid konflikter, pedagogers syn på konflikter samt påverkande faktorer när det kommer till

Studiens syfte är att undersöka yrkesverksamma pedagogers syn på undervisning i förskolans utomhusmiljöer. En begränsning är gjord genom att undersöka skillnader och likheter bland pedagogers överväganden i hopp om att kunna bidra med kunskap om möjligheter och eventuella svårigheter och begränsningar som finns för att bedriva undervisning utomhus i förskolans verksamhet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Totalt har tio pedagoger intervjuats från två olika förskolor. Analysmetoden för studien är tematisk analys och den teoretiska utgångspunkten för studien är det pragmatiska perspektivet. Resultatet visar att respondenterna uppfattar många fördelar med undervisning utomhus, både för barnens lärande och utveckling samt för respondenternas yrkesmässiga utveckling. Resultatet tyder även på att respondenterna upplever distraktioner, egna begränsningar och en bristande samsyn pedagoger emellan som underliggande orsaker till att undervisningen utomhus kan begränsas. Slutsatsen av studien är att förskolans utomhusmiljöer i sig inte har några begränsningar för undervisning. Eventuella begränsningar och svårigheter för undervisning i förskolans utomhusmiljöer grundas genom pedagogers syn på undervisning, hur undervisningen planeras samt en bristande samsyn pedagoger emellan., Betyg i Ladok 240527.

Denna studie riktar in sig på pedagogers uppfattningar om hur de agerar i barns lek för att stödja barns språkande. Vi har utfört en kvalitativ studie med fyra icke-deltagande observationer på fyra olika förskolor och fyra semistrukturerade intervjuer utifrån vår pilotstudie på två olika förskolor. Analysen är genomförd med fokus på pedagogers uppfattningar om hur verksamma pedagoger i förskolan interagerar med barn i lek med sitt språkande för att främja och stödja barns språk. Studien tar utgångspunkt i två frågeställningar: Hur beskriver pedagoger att de använder sitt eget språkande när de deltar i barns lek, samt på vilket sätt deltar pedagoger i barns lek på förskolor. För att uppfylla vårt syfte utgår analysen från en teoretisk tematisk analysmetod med teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på att pedagoger anser att det är viktigt med kunskap om barns och vuxnas samspel och en eftertanke med hur de talar med barnen för att det ska ge ett språkligt lärande och berika barns ordförråd. Pedagogerna framhåller att de har en ambition om att språkstarka barn kan leka själva medan barn med en mindre vokabulär behöver mer stöttning av de vuxna, vilket resulterar i att pedagogerna stöttar upp med sitt språkande med barn som inte är språkstarka. En övergripande slutsats i vår studie är att intervjuerna och observationerna har gett oss olika inblickar av var ambitionen ligger och hur det kan se ut i verksamheterna. Pedagoger i intervjuerna har pratat utifrån deras egen kompetens, målmedvetenhet och språkligt förhållningssätt, medan några av observationerna har visat på pedagoger som inte använt ett främjande förhållningssätt för att skapa dialoger och språkliga sammanhang, Betyg i Ladok 240527.

Studien har förankring i den sociokulturella teorin. För att vi skulle uppnå vårt syfte och studien frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger i två olika förskolor och två olika kommuner. I resultatet framkom det att pedagoger anser att nyckeln till lärandet är att barnen är trygga i förskolan. Men att vissa faktorer och utmaningar som förekommer i arbetet påverkar detta. Dessa faktorer kan vara stress, stora barngrupper och hög personalomsättning. I studiens slutsats framkommer att det krävs pedagogers närvarande och kunskap för att bygga på trygghet som främjar barns lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers perspektiv och upplevelser gällande sin anmälningsskyldighet. De som är yrkesverksamma i en svensk förskola är skyldiga till att göra en anmälan till socialnämnden vid minsta kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Detta brukar också kallas för att göra en orosanmälan. Studien har utgått från tematisk analysmetod. Detta är en kvalitativ analysmetod där teman utifrån pedagogernas svar har skapats. I denna studie har en empiristyrd inriktning applicerats, där teman formas under analysen av materialet. Studien gjordes genom en enkät som publicerats online i en social mediegrupp där yrkesverksamma inom förskoleomårdet har tillgång till. Totalt var det 179 pedagoger som deltog. Resultat och analysavsnittet är uppdelat i två delar, ett med resultat från de pedagoger som har gjort en orosanmälan och ett för de pedagoger som inte har gjort en orosanmälan. Resultatet för denna studie, för gjorda anmälningar, visar att pedagogerna upplever 9 olika oroskategorier. I ordning av mest till minst förekomna: Barnets berättelser, vanvård, barnets beteende, fysiska märken, familjeförhållanden, vårdnadshavares agerande, frånvaro, vårdnadshavares egna berättelser och sexuellt utnyttjande eller våld. Pedagogerna som har gjort en anmälan i studien känner en viss osäkerhet kring sin anmälningsskyldighet. Utomstående faktorer som relationen med vårdnadshavarna till barnet och rektor, ledning eller kollegors reaktion och stöttning kan påverka en anmälan. Även rädslan för huruvida sann pedagogernas oro är finns med i deras upplevelser. Tiden för när en anmälan görs beror på graden av oro pedagogerna känner för barnet. Fall där våld finns med görs anmälan direkt i jämförelse med omsorgsbrist som tar längre tid. I vissa av fallen vill pedagogerna samla in bevis innan en anmälan görs. Resultatet för de som inte har gjort en orosanmälan visar liknande. Majoriteten av dessa pedagoger har inte haft en oro någon gång och därför inte an

Rasten är den stund på dagen då elevernas sociala förmågor ständigt prövas och de förväntas interagera med andra på skolgården. Länge har rasten varit den enda delen av skoldagen som inte varit planerad och uppstyrd. Nu har det blivit alltmer vanligt att skolor har organiserad rastverksamhet. Studiens syfte var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om organiserad rastverksamhet utifrån sociala relationer och förebyggande konfliktarbete. I studien får vi ta del av hur sju pedagoger beskriver arbetet med organiserad rastverksamhet på rasterna. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av relationellt pedagogiskt perspektiv samt Cohens konfliktpyramid. I resultatet visades det att organiserad rastverksamhet kan vara ett pedagogiskt verktyg där pedagoger kan vägleda elever i det sociala samspelet med andra under rasten. Vidare framkom vikten av att pedagogerna bygger upp relationer till eleverna för att sedan kunna stötta dem i deras relationsarbete. Samtliga pedagoger var övertygade om att rastverksamhet på olika sätt har positiva effekter på det förebyggande konfliktarbetet. Tidigare forskning visar att två faktorer som har effekter för klimatet på skolgården är just att ha ett aktivt förebyggande konfliktarbete samt att bygga relationer till eleverna på rasten., Godkänt datum: 2024-05-27

Denna studie undersöker pedagogers erfarenheter av användningen av drama som undervisningsmetod inom förskolans ämnesdidaktiska områden. Genom en kvalitativ metodik utforskar studien hur pedagogernas erfarenheter påverkar deras inställning till drama i förskoleundervisningen samt identifierar hinder och utmaningar i detta sammanhang. Genom att mejla intervjufrågor till förskollärare och barnskötare har vi samlat in data och analyserat respondenternas synpunkter. Resultaten indikerar att, pedagoger har övervägande positiva inställningar till användningen av drama, särskilt för att främja språkutvecklingen, kreativitet och sociala färdigheter hos barnen. Dock visar studien att erfarenhet och kunskap inom drama kan påverka pedagogers syn på metoden. Vidare identifieras hinder såsom brist på kunskaper och resurser samt olika pedagogiska teorier och åsikter om barns lärande. Resultaten pekar mot behovet av ytterligare kunskap och resurser för att främja en inkluderande undervisningspraxis där drama kan integreras på ett meningsfullt sätt i förskolemiljön.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskolepedagoger beskriver sina förutsättningar att identifiera och agera i situationer där barn misstänks fara illa. Att lyfta pedagogers uppfattningar och erfarenheter av deras förutsättningar att hantera situationer där barn misstänks fara illa är centralt i och med att förskolan spelar en viktig roll i att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Med anmälningsplikten (SFS 2001:453) som utgångspunkt är det grundläggande att pedagoger känner sig förberedda och rustade med de rätta förutsättningarna för att kunna identifiera och agera kring barn som misstänks fara illa. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, där fokus ligger på att förstå hur människor uppfattar världen genom att studera deras levda erfarenheter. I föreliggande studie lyfts förskolepedagogers uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet förutsättningar i förskolans verksamhet. Metoden i studien utgår från både kvantitativa och kvalitativa aspekter för att ge en helhetsbild av ämnet. För datainsamling används en webbaserad enkät som består av öppna och slutna frågor. I resultatet framkommer att en majoritet av pedagogerna uppger att de fått tillräcklig information för att identifiera barn som misstänks fara illa, men en betydande andel av pedagogerna upplever att de endast delvis eller inte alls har fått denna nödvändiga information. Resultatet lyfter även fram förutsättningar som pedagogerna beskriver som viktiga för att kunna hantera svåra situationer där barn misstänks fara illa, vilka bland annat är kontinuerlig kompetensutveckling, tid att dokumentera misstankar och samtala med kollegor samt rutiner och handlingsplaner för att agera effektivt och säkert., The purpose of this study is to contribute to the understanding of howpreschool educators describe their prerequisties for identifying and acting insituations where children are suspected of being harmed. Highlightingeducators' perceptions and experiences of their prerequisties to handlesituations where children are suspected of being harmed is crucial, aspreschools play an important role in reporting suspicions of childendangerment to social services. Given the mandatory reporting requirement(SFS 2001:453), it is essential that educators feel prepared and equipped withthe necessary conditions to identify and act upon such suspicions. This studyadopts a phenomenological approach, focusing on understanding howindividuals perceive the world through their lived experiences. The studyemphasizes preschool educators' perceptions and experiences regarding thephenomenon of prerequisites in preschool operations. The methodologyincorporates both quantitative and qualitative aspects to provide acomprehensive view of the subject. Data collection is carried out using aweb-based survey comprising both open-ended and closed-ended questions.The results indicate that the majority of educators report having receivedsufficient information to identify children suspected of being harmed, but asignificant proportion of educators feel they have only partially or not at allreceived this essential information. The findings also highlight the conditionsthat educators describe as important for managing challenging situationswhere children are suspected of being harmed, including continuousprofessional development, time to document suspicions and discuss withcolleagues, and established routines and action plans to act effectively andsafely.

This study investigates how nine preschool educators perceive childrens’ “wild play” in regardsto the indoor environment in preschool. By using phenomenography as a method we haveinterviewed nine educators about their perception about childrens’ wild play and how it canbenefit them. We discuss the educators' different views of the challenges that come with wildand risky play in the indoor environment in preschool and how to accommodate the entire class.The majority of those interviewed associated the term 'wild play' itself with negative terms, suchas chaos, fighting, conflicts, but beyond this, they recognized that children had a need to engagein this type of play even indoors. Educators highlighted the limitations present in theenvironment, such as noise levels and space.

Denna studie ämnar undersöka det komplexa uppdraget för dagens pedagoger i fritidshem som omfattar både undervisning och omsorg, anpassat för en mångfald av elevernas behov och skapande av meningsfulla lärandemiljöer. Studiens syfte är att få en förståelse hur pedagoger i fritidshem1 uppfattar sitt arbete med undervisning och det traditionella omsorgsuppdraget i verksamheten, med utgångspunkt i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultatet utgår från pedagogers resonemang kopplat till undervisning och omsorgens roll i fritidshemmet. Det teoretiska ramverk som valts för att tolka den insamlade data tar utgångspunkt i ett allmändidaktiskt perspektiv och har analyserats genom ett vad, hur, varför perspektiv. Analys av resultatet visar att omsorgsaspekten inom fritidshemmet utgör en grundläggande förutsättning för undervisning och att upprätthålla goda relationer är avgörande för denna process. Således blir arbetet i fritidshemmet betydelsefullt för eleverna oavsett i vilken utsträckning undervisningen sker. För att kunna presentera ett relevant undervisningsinnehåll måste pedagoger i fritidshem göra strategiska val och relationen mellan dessa tre samspelande komponenterna innehåll, lärare och elev utgör en helhet i lärandet.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn hade inverkan på barns utelek ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien som vi har genomfört är en kvalitativ studie och vår valda metod är observationer, detta med hjälp av ett observationsschema. Studien genomfördes på två olika förskolor med sammanlagt sjutton pedagoger och trettio barn. Det insamlade datamaterialet analyserades genom en tematisk analys där olika teman uppstod utifrån våra observationer, vilket är någonting som redovisas i resultatdelen. Dessa teman analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, bemötande och fördelning användes för att få syn på hur samspelet mellan barn och pedagog hade inverkan på barns utelek. I resultatet framkom det att pedagogers närvaro och intresse av barns lek hade stor betydelse för samspelet och en inverkan på barns utelek., Betyg i Ladok 240108.

Tidigare forskning visade att användandet av för många diciplinerande tillrättavisningar kan hämma barns möjligheter till utveckling och lärande samt vikten av att ha gemensamt förhållningsätt hos förskollärare. Syftet med studien är att bidra med kunskap om fenomenet tillrättavisningar i förskolans utbildning och hur tillrättavisningar används och motiveras av verksamma förskollärare. I en kvalitativ studie deltog åtta förskollärae från olika förskolor och under olika huvudmannaskap. Åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes,samtliga intervjuer ljudinspelades och transkriberades. Resultatet analyserades utifrån Michel Foucaults maktteori. Resultatet svarar på studiens tre forskningsfrågor; Vad ses som en tillrättavisning i förskolan? I vilka sammanhang används tillrättavisningar i utbildningen? samt vilka konsekvenser användandet av tillrättavisningar kan ge i förskolan? I resultatet framkom olika former av tillrättavisningar. Det framkom även att tillrättavisningar var kontextbundna och att "rätt" tillrättavisning skulle användas i "rätt" sammanhang eller situation. Genom att använda tillrättavisningen "rätt" kan konsekvensen av tillrättavisningen bli olika: Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur barnet själv upplever en tillrättavisningur barnets eget perspektiv.

I följande studier har vi undersökt hur fyra olika förskolor arbetar med barns språkutveckling i deras gemensamma vision att alla barn ska nå en gymnasieexamen och hur barnen följer upp samt om det finns någon statistik kring barnens skolgång. Vi har studerat vilka arbetssätt och metodpedagoger som används i förskolans verksamhet samt hur dessa skiljer sig åt i olika socioekonomiska stadsdelar inom förskoleområdet. Sociokulturella teorier är studier teoretiska utgångspunkt och med hjälp av teorins begrepp, proximala utvecklingszoner, mikro-makronivåer, den viktiga interaktionen och miljön kommer vår insamlade empiri analyseras för att kunna nå fram till ett resultat. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet grundar sig i intervjuer med tre förskollärare och barnsköter med många års erfarenhet samt en specialpedagog med fokus på hur de arbetar för att nå sin vision. I resultat- och analysdelen beskrivs pedagogernas arbetssätt och metoder. Pedagogerna använder sig av språkutvecklande metoder så som TAKK och AKK och arbetar för positiva språkmiljöer. Vikten av kompetent personal i barns språkutveckling skriver också fram. I slutsatsen framgår det hur viktigt det är att ha en ledning som arbetar för pedagogernas kunskap och utveckling som i sin tur bidrar till barns lärande och utveckling. Genom att ha en ledning som bidrar till pedagogers kunskap skapas större förutsättningar att ge en likvärdig utbildning så att alla kan nå samma mål och få de förutsättningar som behövs för att kunna gå vidare i sin skolgång.

Denna uppsats utforskar utomhuspedagogik i en storstadsmiljö, med fokus på Stockholms innerstad. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare analyserar studien möjligheter och utmaningar som förknippas med att bedriva utomhuspedagogik inom stockholms innerstad. Resultaten indikerar att brist på kunskap och erfarenhet utgör väsentliga hinder för implementeringen av utomhuspedagogik. Trots detta betonar förskollärare vikten av utomhusmiljöer för barns lärande och engagemang. Studien identifierar även faktorer som påverkar implementeringen av utomhuspedagogik, inklusive brist på grönområden och säkerhetsaspekter. Förskollärarnas engagemang och förståelse för utomhuspedagogik är avgörande för dess framgång. En bredare definition av utomhuspedagogik som inkluderar stadsmiljöns resurser lyfts fram som en möjlighet för att öka variationen i undervisningen. Denna studie syftar till att öka kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljöer och bidra till diskussionen om hur denna pedagogik kan anpassas och genomföras i Stockholms innerstad och liknande storstadsmiljöer., This essay explores outdoor education in an urban environment, with a focus on Stockholm’s inner city. The study analyzes opportunities and challenges associated with conducting outdoor education within Stockholm’s inner city through qualitative interviews with six preschool teachers. The results indicate that lack of knowledge and experience constitute significant obstacles to implementing outdoor education. Nevertheless, preschool teachers emphasize the importance of outdoor environments for children’s learning and engagement. The study also identifies factors influencing the implementation of outdoor education, including a shortage of green spaces and safety considerations. The commitment and understanding of preschool teachers are crucial for its success. A broader definition of outdoor education that includes urban resources is highlighted as an opportunity to diversify teaching approaches. This study aims to enhance the understanding of outdoor education in urban environments and contribute to the discussion on how this pedagogy can be adapted and effectively implemented in Stockholm's city center and similar metropolitan settings.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur begreppet familj framställs i förskolan, eftersom vi idag möter en rad olika familjekonstellationer i förskolan, så som kärnfamiljer, regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer. För att studera framställningar av familj i förskolan har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju. Genom fokusgruppsintervjun, får vi syn på förskollärarnas reflektioner gällande begreppet familj samt hur de arbetar med familjekonstellationer i förskolan. Fokusgruppen bestod av fyra förskollärare från olika geografiska platser i Skåne. Förskollärarna kom från tre olika förskolor där barnantalet samt förskolans storlek skiljde sig åt. För att analysera och tolka gruppintervjun utgick vi från queerteorin, heteronormativitet samt tidigare forskning som berör familjekonstellationer samt samhällets normer gällande familjekonstellationer. Vår studie visar att familjekonstellationer inte synliggjordes i den utsträckning som förskollärarna önskade. Studien visade även att pedagogerna hade olika föreställningar om betydelsen av begreppet familj och vad familj symboliserade. Likaså framkom hur pedagogernas arbete varierade i möjliggörande och synliggörande av olika familjekonstellationer, vilket potentiellt sett kan medföra kunskapsskillnader hos barnen.

Att vara pedagog i förskolan kan vara ett stressfyllt yrke med höga krav, personalbrist och stora barngrupper. Den här studien har som syfte att undersöka hur rektorer och pedagoger på för-skolan kan skapa en sund arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress och utmattnings-syndrom. Undersökningen har ett salutogent synsätt där fokus ligger på vad som fungerar bra på arbetet och i individens liv och inte på vad som fungerar mindre bra. Vi vill ta reda på hur pedagoger och rektorer uppfattar stress och vilka strategier som finns för att motverka arbets-relaterad stress. Detta förklaras genom resiliensperspektivet som handlar om att ta fram verktyg för att bygga upp en motståndskraft mot exempelvis stress. Vår metod är baserad på det feno-menografiska perspektivet för att ta reda på den variation av uppfattningar som finns om hur en sund arbetsmiljö ser ut och hur stress kan förebyggas i förskolan. Genom fenomenografiska intervjuer med rektorer och en enkät för pedagoger vill vi synliggöra olika uppfattningar om arbetsmiljön och stress på förskolor. Resultatet visar att pedagoger och rektorer har liknande uppfattningar om hur en sund arbetsmiljö bör se ut och hur den kan skapas. De har även lik-nande uppfattning om hur stress kan förebyggas. Skillnaden mellan pedagogers och rektorers uppfattningar är att de har olika syn på hur det ser ut i verkligheten i förskolans verksamhet. Medan pedagoger hävdar att rektorn inte är på plats för att ha en tydlig inblick i verksamheten menar rektorer att de ofta är på plats på förskolan. Det är svårt att veta hur verkligheten i för-skolans verksamhet ser ut eftersom olika uppfattningar synliggörs i undersökningen. För att få en djupare förståelse för uppfattningar om arbetsmiljö och stress i förskolans verksamhet syn-liggörs både rektorers och pedagogers perspektiv i undersökningen.

Denna studie grundar sig kring ett musikintresse som ledde fram till en hypotes om att musik potentiellt kan bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling. Hypotesen uppkom i samband med ett spänningsfält kring våra egna uppfattningar av vad musik kan bidra till jämfört med vad vi har upplevt utifrån genomförda verksamhetsförlagda utbildningar. Här upptäckte vi att musiken ofta brukades för att dels främja barns språkutveckling men även för att lära ut kring olika ämnen. Det var hypotesen, spänningsfältet och vad tidigare forskning visade som gav upphov till studiens syfte. Vi ville uppmärksamma pedagogers uppfattningar och potentiella medvetenhet kring huruvida musik kan anses bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling. Empirin samlades bland annat in via fem kvalitativa intervjuer som genomfördes tillsammans med verksamma pedagoger inom förskolan. Den samlades även in genom en kvantitativ enkät som skickades ut via mejl till fem förskolor. För att kunna navigera och analysera våra respondenters svar har vi använt oss av den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp, fenomenografi samt Biestas tre dimensioner: kvalificering, socialisering och subjektifiering. Resultat och slutsatser av vår aktuella studie visar på hur respondenterna associerade till och resonerade kring begrepp som kommunikation och musik men även barns sociala utveckling, vilket framhävs genom likheter och skillnader i svaren. Utifrån resultatet synliggörs även en slutsats om att våra respondenter visar på en medvetenhet gällande att musik kan bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling.

Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg & Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring högläsning i samband med barns språkutveckling. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på två förskolor i Sverige, där deltagarna arbetade på olika avdelningar. När intervjuerna var genomförda transkriberade vi dem och använde en tematisk analysmetod för att analysera det empiriska materialet. Det sociokulturella perspektivet användes vid analysen av intervjuerna. Resultaten från denna studie indikerar att de intervjuade pedagogerna har en uppfattning om att högläsning ger barn möjligheter att utveckla sitt språk. Detta beror på att barnen får komma i kontakt med nya ord i olika sammanhang och lära sig meningsbyggnad. När det gäller högläsningens eventuella begränsningar för barns språkutveckling framkommer varierande åsikter bland pedagogerna. Några av dem anser att samtliga språkaktiviteter stimulerar barns språkutveckling, medan andra anser att barns språkutveckling antingen kan hämmas eller stimuleras beroende på hur aktiva barnen får vara under högläsningen. Studiens resultat visar även på flera arbetssätt och metoder som pedagogerna arbetar efter eller anser vara av vikt för att främja barns språkutveckling under högläsning. Ett genomtänkt bokval som utgår från barns ålder, språknivå och intresse anser pedagogerna vara viktigt för att barn ska kunna klara av att lyssna och förstå innehållet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att samtala under högläsning för att ge dem möjlighet att komma till tals samt för att tillsammans med kamraterna bearbeta och uttrycka sina tankar. Resultatet belyser även att det finns en strävan hos pedagogerna att skapa språkstimulerande läsmiljöer som bjuder in till läsning, samtal och samspel med andra. Användning av kommunikativa metoder under högläsning anses vara viktigt för att stödja barnen i deras förståelse, meningsskapande och kommunikation med andra. Det används bland annat TAKK, Tecken som Alternativ och Kom

I förskolans styrdokument framgår det att de intressen och behov som barn ger uttryck för ska vara till grund för planeringen av verksamheten och utformningen av miljön. Eftersom barn spenderar stora delar av sin tid på förskolan blir miljöns utformning därmed viktig. Syftet med vår studie har varit att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan ser på deras egen möjlighet att påverka och utveckla inomhusmiljön, samt i vilken utsträckning barnen ges möjligheter till delaktighet och inflytande till att påverka miljön. Vår studie är kvantitativ och bygger på en webbenkät som besvarades av 43 respondenter. Resultatet visar att det finns vissa hinder i arbetet med att utveckla miljön. För pedagogerna är dessa främst tid och ekonomi, och för barnen är det ålder, det verbala språket och pedagogernas förhållningssätt.

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på att kombinera fysisk aktivitet och digitala verktyg i förskolan. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer, detta för att kunna fånga pedagogers syn på området. det resultat som framkom var att informanterna tyckte att det var lättare att införa digitalisering genom att kombinera den med fysisk aktivitet då denna varit traditionellt prioriterat och för att minimera stillasittande. Samtidigt framkom vikten av rätt fortbildning för att kunna möta barnen behov i deras utforskande. det framkom att informanterna kombinerade fysisk aktivitet och digitala verktyg mer än vad de tidigare trott., The aim of the study was to contribute with further knowledge of educators' views on combining physical activitynand digital devices in preschool. The method used was qualitative interviews, in order to capture the educators' views in the field. The result that emerged was that the informants thought it was easier to introduce digitalization by combining it with physical activity, whith traditionally has been prioritized, and to minimize sitting still. At the same time, the importance of the rigth continuing education to be able to meet the children's needs in their explorations emerged. It turned out, the informnts combined physical activity and digital devices more than they previously thought.

I denna studie undersöks pedagogers olika uppfattningar om dokumentation i digital form i förskolan. Den frågeställning som studien avser att besvara är vilka uppfattningar pedagoger har om InfoMentor som digitalt verktyg för dokumentation. I studien har nio intervjuer genomförts med pedagoger i förskolor i två olika kommuner. Empirin analyserades med tematisk analys och didaktisk teorin med vad, hur och varför-frågorna. Resultatet visar att pedagogerna ofta hänvisar till dokumentation som en form av kommunikation med vårdnadshavarna och att den ger dem möjlighet att se barnens lärande i sin helhet. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheten, vilket märks när vårdnadshavarna ger ett snabbt svar i InfoMentors blogg på vad deras barn upplever. I intervjuerna uppfattar pedagoger dokumentationsarbetet som tidskrävande men nödvändig eftersom de kan se barnens framsteg i undervisningen. Dokumentationen kopplas till förskolans kvalitet. I slutsatsen lyftes det fram att pedagogerna upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt eftersom deras systematiska arbete underlättas av att kunna dokumentera genom till exempel surfplattan eller mobilen. Samtidigt finns en del utmaningar bland annat brist på digital kunskap och kompetens. Slutligen lyftes det fram att digitalisering och digitala dokumentationsverktyg är en del av förskolans vardag och påverkar både administrativt men också i arbetet med barnen och deras vårdnadshavare.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande. Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen. I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande., The purpose of this study is to make visible pedagogues' perceptions of the importance of picture books for mathematics teaching. This study explores how experienced pedagogues describe the importance of picture books for teaching mathematics and how picture books can be used as a tool to promote children's mathematical learning. The empirical findings are preceded by a research background that includes children's mathematical learning, describing the importance of picture books, reading and communication for children’s mathematical learning. This study is based on a phenomenographic approach that focuses on the individual and his or her relationship to the phenomena, the purpose is to describe the individual's perception without evaluating it. The study's method of data collection is qualitative in the form of semi-structured interviews conducted with eight pedagogues working in five different preschools in two municipalities. The results describes the pedagogues views regarding the role and use of picture books in each preschool and how they use picture books to promote children's mathematical learning. Intentionally trained child minder and licensed preschool teachers familiar with the phenomenon of the study were selected for the sample. The results of this study show that picture books have an established place in preschool work and can be used to promote children's development and learning. It is also shown that preschool pedagogues use picture books for various purposes in both planned and spontaneous teaching situations and that picture books have the ability to support children's mathematical learning. It also shows that pedagogues’ positive attitude towards picture books as a tool for teaching mathematics and their deliberate approach enables the visibility of mathematics in picture books and promotes children's mathematical thinking.

Syftet med studien har varit att synliggöra om pedagoger anser att de får det stöd och resurser som krävs om det finns utmanande barn i barngruppen. Rektorernas synpunkt på om de har rätt förutsättningar att tilldela de resurser som efterfrågas har också varit i fokus. Studien har utgått från en enkät där datamaterialet har tematiskt analyserats. Resultatet visar att det är ungefär lika många pedagoger som anser att de får det stöd och resurser som efterfrågats, som pedagoger som anser att de inte får den hjälp som behövts. Ekonomin har varit en stor del till varför rektorerna inte har kunnat förse sitt arbetslag med den resurs som har efterfrågats. Det framkommer även att det resurser kan behöva ett godkännande från huvudmannen på kommunen, och är en av anledningarna till att förskolor ibland inte fått den hjälp som behövts. I slutsatsen framgår det att det är ungefär lika många pedagoger som uppfattar att de får de resurser som krävs, som pedagoger som anser att de inte får de resurser som behövs. När pedagogerna inte får de resurser som behövs så påverkar det hela barngruppen. Det är inte enbart rektorns ansvar att se till att förskolorna tillgodoses med resurser, huvudmannen har tillsammans med rektorn ett gemensamt ansvar., Betyg i Ladok 230619.

Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar om barn som inte leker samt om olika syn på barns utmaningar ger olika handlingsberedskap. Studien bygger på en kvalitativ metod där tio pedagoger intervjuades i fokusgrupper på två olika förskolor. I dessa intervjuer ingick både förskollärare och barnskötare. Dessa intervjuer skedde vid två olika tillfällen. Den intervjuteknik som användes för att samla in empirin var semistrukturerad intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet, dessa perspektiv användes i analysen. Den tidigare forskning som användes i denna studie har visat på att det finns olika anledningar till att barn inte leker. Det kan exempelvis vara otrygghet eller brist i den sociala kompetensen. Studiens resultat visade att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse och vikten av att pedagoger hjälper barn som inte leker till att bli lekande barn. I resultatet framkom det att pedagogerna utgick övervägande från det kompensatoriska perspektivet kontra det kritiska perspektivet som lyste igenom vid vissa tillfällen när de hjälpte och stöttade barnen, vilket skedde på olika sätt genom att de intog olika roller såsom att introducera leken eller att visa hur en lek går till., Betyg i Ladok 230619.

Syftet med forskningsarbetet är att undersöka vilka strategier pedagoger i förskolan använder sig av för att hantera konflikter som uppstår mellan barn. För att uppnå ett trovärdigt resultat genomfördes observationer i den dagliga verksamheten både inomhus och utomhus. Observationerna är utförda på två förskolor i mellersta Sverige där observerades pedagogerna och deras strategier vid konflikter mellan barn. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: den proximala utvecklingszonen och scaffolding. dessa begrepp har använts som stöd för att analysera insamlade emperin. Resultatet av studien visade att pedagogernas strategier vid konflikter mellan barn är av stor vikt för barns utveckling. Det visade även att pedagoger antar olika strategier i barns konflikter, till exempel att sätta stopp, förhindra vidare konflikt, påtvinga en lösning och att vara medlare. Diskussion och slutsatser visar att vissa pedagoger effektivt använde sig av konfliktlösningsstrategier som bidrog till den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Men utifrån mina observationer kunde jag inte se om pedagogernas konflikthanteringsstrategier påverkade barnens sociala utveckling. För att avgöra detta krävs det en längre observationsperiod. I framtida studier vore intressant att observera under en längre period samt att studera vilka strategier barnen använder för att hantera sina konflikter., Betyg i Ladok 230619.

Denna studie tar upp ett ökat samhällsproblem, nämligen barnfetma och övervikt. Syftet med studien var att undersöka hur det svenska fritidshemmet främjar och ger möjlighet till fysisk aktivitet, samt vad fritidspedagoger erbjuder för aktiviteter på fritidshemmen och deras kompetenser inom fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur pedagoger motiverar och inspirerar elever till fysisk aktivitet. Daglig fysisk aktivitet på 60 minuter visar sig ha goda hälsoeffekter och det finns ett samband med att röra sig i tidig ålder när det kommer till fortsatt rörelse och fysisk aktivitet i vuxen ålder. Intresse och motivation är två starka drivkrafter för att utveckla en positiv inställning till fysisk aktivitet. Undersökningen genomfördes på två skolor i södra Sverige, genom att intervjua sex olika pedagoger. Resultatet visade att elever rör sig allsidigt i olika miljöer och ännu mer när det finns inspiration från populärkulturen, samt när det finns pedagoger som motiverar eleverna till fysisk aktivitet. Eleverna får möjligheter till att vara fysiskt aktiva på fritidshemmen, men där finns faktorer som påverkar hur inspirerade de är till fysisk aktivitet, dessa faktorer är miljö, tillgång till material, sociala gruppaktiviteter samt pedagogers förmåga till att fånga in och inspirera osäkra elever till att våga utsätta sig för nya utmaningar.

Studiens vetenskapliga relevans utgår ifrån saknaden av konkreta riktlinjer från Skolverket och skollagen som syftar till vikten av förskolepedagogers aktiva och nödvändiga kommunikation och samspel till varandra. Syftet med studien var att undersöka utmaningar som kan uppstå i den sociala arbetsmiljön mellan förskolans pedagoger. Detta undersöktes genom en kvantitativ metodansats, där 43 respondenter deltog i en enkätundersökning via webben. Resultatet analyserades mot den teoretiska grunden processinriktning samt kommunikationsmodellerna sändare- och mottagarmodellen och filter- och brusmodellen. Mätningarna i resultatet visade bland annat att utmaningarna var kopplade till stora barngrupper, personalfrånvaro, kollegor som inte utför sitt arbete samt rädsla för att ge konstruktiv kritik.

I detta examensarbete kommer vi att gå igenom både fritidshemmets förändring och yrkesrollens utveckling. Denna studie kommer att beröra delar från fritidshemmets födelse kring 1960-talet fram till modern tid, där vi talar om integration, försök till samverkan mellan skola och fritidshem samt hur dessa förändringar genom åren har påverkat fritidslärarens yrkesroll, både till det positiva och det negativa. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån en narrativ ansats, där vi sätter respondeternas berättelser kring fritidshemmet och deras yrkesroll i fokus. Resultatanalysen av vår insamlade empiri kommer att delas in i tre separata teman; berättelser om hur tematiskt arbetssätt blivit stöttning i skolämnen, berättelser om hur fritidshemmets rum blir skolans rum och berättelser om hur fritidspedagogen blivit en hjälplärare i skolan. Under dessa teman kommer vi att se skildringar av respondenternas berättelser och erfarenheter utifrån olika år som verksamma och hur olika organisationer som ansvarat för fritidshemmet under åren haft för inflytande på deras roll som lärare inom fritidshem och skola.

Flera forskare (Erdem, 2018; Norling & Sandberg, 2015) har anmärkt på den bristande forskningen om barns språkutveckling i relation till uteverksamheten. Med utgångspunkt i fenomenologin har pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i relation till uteverksamheten undersökts. Studiens syfte är att öka förståelsen för pedagogers syn på barns språkutveckling i uteverksamheten såväl som att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Utifrån en fenomenologisk och kvalitativ ansats genomfördes fokusgruppintervjuer och en kvalitativ analys. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; pedagogens synsätt samt möjligheter och utmaningar. Pedagogens synsätt genomsyrar hela studiens resultat och synliggör att pedagogerna betonar ett medvetet språkutvecklande synsätt. Resultatet visar dessutom att pedagogerna upplever både möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Pedagogerna beskriver hur de använder utemiljön för att stimulera barns språkutveckling och att barnen såväl som vuxnas språkbruk påverkas av miljön de vistas i. Samtidigt beskriver pedagogerna utmaningar i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis organisatoriska utmaningar och vädret. Studien bidrar till en ökad förståelse för pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten och ger slutligen förslag på implikationer för pedagoger samt förslag till fortsatt forskning.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar. Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

Studiens syfte är att få mer kunskap om TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som stöd i barns språkutveckling. Först förklaras kommunikationens betydelse, följt av vad som menas med språkutveckling. Sedan fördjupar sig studien i TAKK och dess betydelse, samt vad som menas med språkstimulerande miljö. De teoretiska perspektiven som speglar denna studie är det sociokulturella perspektivet och positivismen. Datainsamlingsmetoden i denna studie var en webbenkät med tjugofem respondenter från två olika kommuner i Norrbotten. Resultatet visar att pedagoger använder sig av TAKK i många olika situationer och att de flesta använder sig av TAKK i förskolans miljö. Vidare visar resultatet att kompetensutbildning har en viss påverkan på hur pedagogerna svarar på frågor gällande TAKK. Pedagogerna tycker att TAKK bidrar till bland annat delaktighet och att det ger alla möjlighet till kommunikation. Resultatet visar även att de flesta pedagoger använder TAKK för att stötta alla barns språkutveckling. En svårighet som pedagogerna nämner är att kunna alla tecken och att en utmaning kan vara avsaknad av kompetensutbildning.

Studiens syfte är att få kunskap om bruket av TAKK (Tecken som Alternativ och kompletterande kommunikation) i relation till flerspråkiga. Studien fördjupar sig först i vad flerspråkighet innebär, TAKK och TAKK i förskolan. Teoretiska perspektiv som speglar i arbetet är transspråkande och metodologiska teorin positivism. En webb enkät användes som datainsamling med sammanlagt 80st respondenter från både en kommun i Norrbotten och en sluten Facebook grupp. Resultatet visar ingen nämnbar skillnad på antal arbetsår och hur TAKK används. Utbildning inom TAKK gav ingen nämnvärd skillnad utom vid hur ofta TAKK används. Främsta anledningen varför pedagoger använder TAKK är för att det är ett bra verktyg i förhållande till flerspråkighet och att skapa förståelse. Möjligheter med TAKK är att det främjar språket, skapar tydlighet och förståelse mellan barn samt pedagog. Utmaningar med TAKK är att pedagogerna har olika utbildning inom TAKK, passar inte alla barn och att TAKK tar tid samt pedagogerna upplever det är svårt att lära sig.

Studien behandlar förskolepedagogers attityder till musik och sång. Forskning visar att musik och sång utvecklar barns uttrycksformer, språk och matematik. Vidare visar forskning att pedagogers inställning till och kunskaper om musik och sång påverkar hur frekvent de arbetarmed detta område i förskolan. Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att undersöka förskolepedagogers attityder till musik och sång. Syftet studeras utifrån antagandet om att pedagogernas utbildning och kunskaper om musik och sång påverkar deras förhållningssätt till och praktiska användning av dessa som pedagogiskt redskap i undervisningen. Studien utgår ifrån följande övergripande frågeställningar: • Vilket samband finns mellan pedagogernas utbildning om musik och sång och deras inställning till dessa i undervisningen? • Vilket samband finns mellan pedagogernas kunskap inom musik och sång och hur frekvent de använder dessa som resurser i undervisningen? Metod För att undersöka pedagogers attityder till musik och sång har en enkätstudie genomförts. Enkäten var semistrukturerad där kvantitativa dimensioner behandlats. Totalt deltog 85 pedagoger som arbetar i kommunala förskolor i en specifik kommun i Västra Götaland. För att undersöka sambanden som lyfts i frågeställningarna har materialet analyserats i korstabeller och korsfigurer. Resultat Studiens resultat visar att det finns en övervägande positiv inställning till musik och sång. Resultatet tyder på att de som har haft inslag av musik och sång i sin utbildning i större utsträckning anser att musik och sång är en viktig del av förskolans undervisning och att det bör prioriteras som ett eget ämne i undervisningen. Studien tyder på att de respondenter som har en känsla av god kunskap har en tendens att använda sig av musik och sång i undervisningen i större utsträckning än de som har en känsla av bristande kunskap inom musik och sång. Pedagogernas upplevda kunskaper påverkar inte hur ofta de arbetar med olika musikresurser. De

I förskolans läroplan står det att utbildningen ska vara likvärdig och ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och den ska anpassas till alla barn i förskolan (Skolverket, 2018, s.6). Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar för att inkludera samtliga barn i verksamheterna samt hur barns deras kulturella och språkliga bakgrunder inkluderas och tas vara på i verksamheterna. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ enkät där pedagogers uppfattningar om samt arbetssätt med inkludering, mångkulturalitet och flerspråkighet undersöks. Den insamlade datan analyseras utifrån en tematisk analys och presenteras sedan i såväl kvantitativa tabeller som kvalitativa beskrivningar. Resultatet baseras på 15 pedagoger som arbetar i förskolan i Mellansverige och visar delade sätt att arbeta med och inkludera barns kulturella och språkliga bakgrunder i verksamheterna. Resultaten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och språkande samt förhållningssätt till arbetet med mångkulturalitet som beskrivs av Håland Anveden (2022) samt Riddersporre & Stier (2019) och diskuteras utifrån aktuell forskning inom områdena inkludering, mångkulturalitet och flerspråkighet.

I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018 s. 5) beskrivs det att pedagoger ska bidra barnet med förståelse för att kunna hantera sina känslor. I dagens samhälle möter pedagoger barn i förskolan från olika kulturer med olika erfarenhetsryggsäckar varav det barnet kan uppfattas utmanande av pedagoger. Syftet med vår studie är att bidra till att synliggöra hur pedagogers kunskap om anknytning används i förskolan för att stötta utmanade barns emotionella förmåga på småbarnsavdelning. Den metod som används för all datainsamling är kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade. Informanterna består av sex förskollärare och barnskötare verksamma i förskola och arbetandes på småbarnsavdelning, varav tre är förskollärare och tre barnskötare. Från det insamlade materialet analyseras samt diskuteras de angivna resultaten från samtliga intervjuer, detta genom teoretiska begrepp ur sociokulturell teori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet har gett uttryck för en likartad syn hos informanter gällande hur pedagoger förhåller sig till att stötta utmanande barns emotionella förmåga genom anknytning. Det framkommer från resultatet att trygg anknytning skapas genom att en trygg bas arbetas fram och utmanande barn kan därigenom stöttas i sin emotionella förmåga. Tolkningen i studien görs att pedagogerna arbetar fram en trygghet för utmanande barn genom lyhördhet och genom lågaffektivt bemötande.

Syftet med detta arbete är att utveckla kunskap om hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på barns bildskapande och hur bildskapande används i förhållande till kommunikation, uttryck och undervisning. Metoden har varit enkätundersökning och jag har baserat mina svarsanalyser på den sociokulturella teorin. Studien bygger på svar ifrån 38 pedagoger i förskola och förskoleklass i två medelstora kommuner. Av de som deltog hade något fler en lägre utbildning (gymnasium eller folkhögskola) och en stor majoritet arbetade inom förskolan. Resultaten visar att det främsta syftet med bildskapande för många pedagoger är att ge barn möjlighet att använda olika materiel och tekniker. Resultatet tyder också på att dokumentation av bildskapande sker mer sällan. Samtal om barnens bilder sker dock hos de flesta, med enskilda barn och/eller i grupp. Flertalet respondenter anser att bildskapande är en form av kommunikation och att det synliggör barnens lärandeprocesser. I studien svarar de flesta att planerad undervisning med bildskapande inslag sker ibland men det är ofta barnens intresse som styr aktiviteten. Många av pedagogerna menar att samtal kring processen i bildskapandet sker. Det speglar sig dock inte i resultatet för de syften som pedagogerna anger ligger till grund för bildskapande aktiviteter. Där tycks fokus ligga på det praktiska och mer konkreta. Resultatet av studien kan tolkas som att medvetenhet och vilja att arbeta med bildpedagogik finns hos många pedagoger men medel som tid, fortbildning och material saknas.

Enligt tidigare forskning från 1995 fanns stress inom läraryrket och liknande stress finns än idag. Syftet med studien är att beskriva moment som innehåller stressen och hur det påverkar arbetsmiljön i förskolan. Stressen undersöks med användandet av ljudinspelade intervjuer av två barnskötare och två förskollärare. Sedan utfördes en innehållsanalys av den transkriberade datan. Innehållsanalysen resulterade i två teman, vilka är stressmoment och arbetsmiljö, skapas 3 underkategorier till de två huvudteman. Resultatet synliggör hur tidspress, många arbetsuppgifter utöver pedagogiska uppdragen och små lokaler med stora barngrupper skapar stress. Stressen är både positiv och negativ. Det positiva handlar om hur pedagogerna använder strategier istället för att påverkas av stressen negativt. De negativa aspekterna är hur känslan av otillräcklighet finns där när till exempel pedagogen inte hinner hälsa på alla barnen på avdelningen. Resultatet beskriver de olika strategier pedagogerna använder sig av för att minska stressen inom förskolans moment och arbetsmiljö. Strategierna är uppdelade i tre såsom distansering, dela upp barnen - mindre barngrupper och rutiner. Slutsatsen till studien är att forskningen om stress i förskolan är fortfarande relevant problem. Under tidigare forskning beskriver stressen som problem och mycket har inte förändrats sedan dess. Deltagarna som intervjuades påverkas inte av stressen utan kommer på strategier som minskar stressen för stunden. Fortsättning på forskningen kan vara att hitta lösningar på tidspressen, rutiner eller över hur rektorn kan göra förskolan mindre stressande för pedagogerna., According to previous research from 1995 there was stress in the teaching profession and similar stress still exists today. The purpose of the study is to describe the stress that exists within different moments and the work environment in preschool. Stress was investigated with the use of audio-recorded interviews of two nursery staff and two preschool teachers. The recordings were transcribed and analyzed using content analysis. The analysis resulted in two main themes “stress moments'' and “work environment", with six subcategories. The result illuminates how time pressure, numerous work tasks in addition to educational missions and small premises with large groups of children creates stress. Stress can be perceived as both positive and negative. The positive features is the tactics employed by educators. When the educators don't have enough time to meet each preschooler individually, negative features including feelings of inadequacy are common. Results show different strategies educators use to reduce stress within the preschool and the work environment. Strategies are divided into distancing, dividing the children into smaller groups and routines. The conclusion is that research on stress in preschool is still a relevant problem. Previous research described stress as a problem and not much has changed since then. The participants are not affected by the stress but produce strategies that reduce stress in the moment. Continuation of research may be to find solutions to the time pressure, routines or how the principal can make preschool less stressful for the educators.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt TPACK-delarna blir synliga och hur de kan sammankopplas eller inte i pedagogernas reflektioner om undervisningen. TPACK är ett kombinerat samlingsnamn för tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Studien undersöker även hur pedagoger som arbetar med 1–3 åringar talar om sin undervisning med den digitala plattan i matematik och andra ämnen, exempelvis språk och naturvetenskap. För att undersöka detta genomförs intervjuer med pedagoger i förskolan. Resultatet visar att i pedagogernas reflektioner framkom olika förslag på kunskaper inom de olika TPACK-delarna. Med de olika kunskaperna visar det sig att i olika situationer kan kunskaperna och pedagogernas tankar förflytta sig mellan de olika TPACK-delarna och skapa ett rörelsemönster som genomsyrar hela modellen. Däremot kan det finnas yttre faktorer som antingen påverkar att det inte sker en förflyttning eller som möjliggör att det gör det. De yttre faktorerna är exempelvis tid, medvetenhet, attityd och utbildning. Pedagogerna som medverkar i studien använder inte den digitala plattan i matematikundervisning i stor utsträckning. En slutsats blir därmed att den digitala plattan inte värderas högt relaterat till matematikundervisning, vilket kan bero på de yttre faktorerna., The aim of the study is to examine how the parts of TPACK become visible and how they can be connected or not in the teachers' reflections on teaching. TPACK is a collective name for technological-, pedagogical- and content knowledge. The study also examines how teachers who work with 1–3-year-olds speak about their teaching in mathematics and other subjects, for example language and natural science with digital tablets. To examine the purpose of the study, teachers in preschool are interviewed. The results show that there are different suggestions on knowledge in TPACK-parts in teachers' reflection. With different knowledge it’s shown that in different situations knowledge and the teachers’ reflections can move in between the different TPACK-parts. However, it shows that external factors that can either affect a movement to not take place or make it possible to happen. The external factors are time, awareness, attitude and education. The teachers who participates in the study don’t use digital tablets in mathematics teaching to a large extent. A conclusion is thus that the digital tablet isn’t valued highly in relation to mathematics teaching, which may be due to the external factors.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers definition av inkludering och faktorer som påverkar deras arbete i att skapa förutsättningar för alla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer analyserades datamaterialet med tematisk analys utifrån kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv. Resultaten visar att inkludering innefattar barns rättigheter, diskriminering, demokratiska värderingar och barns hemmiljö. Lek spelar en central roll och det betonas att alla barn bör inkluderas och få känna sig delaktiga. Definitionen av inkludering beskrivs som utmanande och inkludering i leken involverar att ge barn möjligheter att uttrycka sig och känna sig värderade. Utmaningarna innefattar att hantera barns uppfattning av inkludering och att möta individuella behov inom en stor gruppmiljö. Pedagogerna betonade behovet av att vara närvarande, skapa inkluderande språkmiljöer och använda olika strategier. Sammanfattningsvis strävar pedagogerna efter att skapa en inkludering där alla barn kan delta och utvecklas utifrån sina individuella behov och villkor., The purpose of the study is to examine educators' definition of inclusion and factors that influence their work in creating conditions for all children's needs. Through qualitative interviews, the data was analyzed with thematic analysis based on compensatory, critical and dilemma perspectives. The results show that inclusion includes children's rights, discrimination, democratic values and children's home environment. Play plays a central role and it is emphasized that all children should be included and allowed to feel involved. The definition of inclusion is described as challenging and inclusion in play involves giving children opportunities to express themselves and feel valued. The challenges include managing children's perception of inclusion and meeting individual needs within a large group environment. The educators emphasized the need to be present, create inclusive language environments and use different strategies. In summary, the educators strive to create an inclusion where all children can participate and develop based on their individual needs and conditions.