Search

Introduktion: Hypotermi skapar ett lidande för patienter och är en vanlig biverkan av operationer. Det är av yttersta vikt att samarbetet mellan operation- och anestesisjuksköterskan fungerar bra, för att förebygga hypotermi och stärka patientsäkerheten. Antalet studier som fokuserar på professionernas egna erfarenheter och tankar kring samarbetet är begränsat. Denna studie vill därför lyfta fram och utforska detta ämne. Genom att förstå professionernas erfarenheter av samarbete kring hypotermi kan denna studie öka vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operation- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av samarbete att förebygga perioperativ hypotermi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Urvalet bestod av sex operationssjuksköterskor och sex anestesisjuksköterskor. Intervjuerna ägde rum under maj månad år 2023 på tre olika operationskliniker i Mellansverige. Intervjuerna hölls med en semistrukturerad intervjuguide och materialet analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operation- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av samarbetet kring hypotermi skilde sig åt. Erfarenheterna var spridda inom båda professionerna. Gemensamt beskrev informanterna att samarbetet är mångfaktoriellt, och att en avgörande faktor för ett gott samarbete beror på arbetsmiljön. Resultatet presenteras i följande teman: “Vem bär det huvudsakliga ansvaret?”, “Det som sägs högt och det som sägs genom handlingar”, “Att tillsammans skapa en teamkänsla som fungerar för alla”, “När vi-känslan saknas” och “Att skapa en väg framåt”. Konklusion: Operation- och anestesisjuksköterskors samarbete kring hypotermi kan utvecklas, exempelvis genom tydligare rutiner och ansvarsfördelning.

Bakgrund: Robotassisterad kirurgi ökar både globalt och i Sverige. Idag utförs robotassisterade operationer på Norrlands universitetssjukhus och för patienter har tekniken visat sig fördelaktig. Perioperativa sjuksköterskor har en avgörande roll för att robotassisterad kirurgi ska vara genomförbar men det innebär också krav på kunskap om kirurgin hos perioperativa sjuksköterskor. Motiv: Det finns få studier om perioperativa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Denna studie kan, med en fördjupad förståelse, bidra till utvecklingen av användningen av robotassisterad kirurgi för personal inom operationssjukvård. Syfte: Syftet med studien är att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med perioperativa sjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Från intervjuerna identifierades tre kategorier; utmaningar i arbetsmiljön, struktur och samarbete i teamet samt dynamisk arbetsroll med patientfokus Konklusion: Resultatet visar att perioperativa sjuksköterskors upplevelse att arbeta med robotassisterad kirurgi är tudelade och bör utforskas vidare för att förbättra perioperativa sjuksköterskors arbetsmiljö och villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, kvalitativ innehållsanalys, perioperativ sjuksköterska, robotassisterad kirurgi, upplevelse, Background: Robot-assisted surgery is increasing both globally and in Sweden. Today, robot-assisted surgeries are performed at Norrland University Hospital and for patients, the technique has proven beneficial. The perioperative nurses have a decisive role for robot-assisted surgery to be feasible, but this also means higher knowledge demands for the perioperative nurses. Motive: There are few studies on perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery. This study can, with deeper knowledge, contribute to the development of working with robot-assisted surgery for the staff in perioperative care. Aim: The study aims to highlight perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with perioperative nurses (n=8). Collected data were analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis, three categories emerged; challenges in the working environment, structure and team collaboration as well as a dynamic working role with a focus on patient care. Conclusion: The result shows that perioperative nurses' experiences of working with robot-assisted surgery are mixed and should be further explored to improve the perioperative nurses' working environment and conditions. Keywords: Experience, perioperative nurse, qualitative content analysis, robot-assisted surgery, work environment.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö., Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

Introduktion: Inom den perioperativa vården sker dagligen flera möten mellan perioperativa sjuksköterskor, kollegor och patienter som kunde medföra etiska problem. Perioperativa sjuksköterskor påverkas av vårdkultur, egna värderingar och operationsteamets kompetens vilket i sin tur kan påverka patientens säkerhet. Syfte: Att sammanställa forskning om perioperativa sjuksköterskors erfarenheter av etiska problem inom perioperativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Polit och Beck användes, där nio kvalitativa artiklar som motsvarade studiens syfte inkluderades i studien. Resultat: Tre teman framkom: Icke tillåtande vårdkultur, Etiska konflikter som påverkar egna värderingar och Bristande respekt för patienten samt varandras kompetens och ansvar. Erfarenheterna av etiska problem som upplevdes av de perioperativa sjuksköterskorna kunde härledas till olika orsaker som organisatoriska hinder, bristande ledarskap och kommunikationsbrist. Etiska problem erfors, när patientens värdighet kränktes eller perioperativa sjuksköterskor inte upplevde att de bedrev värdig vård. Bristande respekt för patienten och varandras kompetens och ansvar gav uppkomst till etiska problem. Slutsats: En fungerande kommunikation och bättre informationsflöde samt att visa varandra ömsesidig respekt i en tillåtande vårdkultur är avgörande för att minska uppkomst av etiska problem. Användning av WHO-checklistan har lett till förbättrad kommunikation i operationsteamet och säkerställt patientens vård. Genom etiska ronder på operationsavdelningen kan etiska problem förebyggas, kommunikation och information förbättras.

Bakgrund och problemformulering: Antalet dagkirurgiska operationer har ökat betydligt det senaste decenniet. Denna utveckling kan ses som en del av hållbar utveckling där det är centralt att hushålla med resurser. Dagkirurgiska ingrepp ämnar påverka patientens liv minimalt och minska belastningen på sjukvården. Det snabba förloppet kan orsaka psykologisk stress om vården inte anpassas efter patienten. En persons förmåga att hantera denna stress relateras till personens copingstrategi, vilken kan vara känslofokuserad eller problemfokuserad. Den perioperativa sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat genom att utforma vården utifrån varje unik patients behov och önskemål. Genom att skapa en god relation till patienten kan den perioperativa sjuksköterskan skapa trygghet och minska oro för patienten. För att lyckas med detta behövs en förståelse för patientens upplevelser under den perioperativa processen, för att kunna informera och stödja patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av perioperativa vården i samband med dagkirurgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: livsrytm, levd kropp och vårdrelationen samt nio subkategorier. Slutsats: Upplevelserna av den dagkirurgiska processen varierade mycket mellan olika patienter och kan relateras till patienternas copingstrategi. Hur patienterna upplevde vårdandet berodde till stor del på hur de blev bemötta av vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan med fördel använda ett personcentrerat arbetssätt, som går ut på att utforska patientens upplevelser och copingstrategi, och genom det förbättra patientens upplevelse av det dagkirurgiska förloppet främjas även hållbar utveckling.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten., Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön. Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet: Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga. Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera. Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus., Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment. Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care. Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden. Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment. By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation. Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.

De perioperativa specialistsjuksköterskorna har ett stort ansvar för att säkerställa patientsäkerhet och förebygga misstag och patientskador. För att kunna ge denna vård krävs det att de har erforderliga kunskaper inom intraoperativ värmebevaring och att de i sitt samarbete för en aktiv dialog. Bristande kommunikation mellan vårdgivare är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och jämföra operations- och anestesisjuksköterskornas upplevelser kring samarbete och kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter genomfördes på två sjukhus i södra Sverige. 98 sjuksköterskor deltog från fem olika operationsavdelningar. Resultatet visar att merparten av operationssjuksköterskorna tyckte att samarbetet fungerade väl vilket anestesisjuksköterskorna inte höll med om i samma utsträckning. Anestesisjuksköterskorna ansåg sig också i högre utsträckning ha huvudansvar för värmebevarande omvårdnadsåtgärder. Det ter sig vara av vikt för de olika specialistsjuksköterskegrupperna att ta del av varandras kunskap samt att föra en aktiv dialog kring värmebevaring för att kunna erbjuda en god och säker perioperativ vård.

Bakgrund: Personal kan skydda sig från röntgenstrålning genom att använda tillhandahållen strålskyddsutrustning. I strålskyddslagen går det att läsa att de som arbetar med röntgenutrustning ska använda de skyddsanordningar som erbjuds. Syfte: Syftet är att beskriva användandegrad, kunskaps- samt utbildningsbehov gällande strålskydd hos den perioperativa sjuksköterskan. Metod: Kvantitativ ansats används som design med deskriptiv statistik som metod och enkäter som undersökningsinstrument. Undersökningen genomfördes på åtta operationsavdelningar på Skånes universitetssjukhus. Resultat: Resultatet påvisade en signifikant skillnad mellan professionerna gällande användandegraden av strålskydd. Det framkom även att perioperativa sjuksköterskor önskar mer utbildning inom området strålskydd. Slutsats: Resultatet i studien antyder låg följsamhet gällande användandegrad av strålskydd. Resultatet antyder också brister i kunskap inom området och att utbildningsbehov föreligger hos båda professionerna.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats. I resultatet framkom kategorierna förutsättningar och hinder med sub- och sub-subkategorier. Chefssjuksköterskorna i undersökningen hade svårt att se hur perioperativ dialog skulle kunna införas i deras operationsverksamhet. De pekade på personalbrist, och genom det svårigheter för operationssjuksköterskan att få tid att följa patienten. Vidare framkom det att det måste finnas ett behov hos patienter och personal av att använda perioperativ dialog. De såg också möjligheter att införa det i elektiv verksamhet och att det finns behov av en drivande person som kan starta upp införandet genom projekt., Perioperative dialogue is a way of working where the perioperative nurse meets the patient at three occasions, which has proved to be beneficial for both patients and nurses. To implement the perioperative dialogue, organization changes are needed. The aim of the study was to investigate what is required to implement and work with perioperative dialogue. A pilot study has been performed, with a qualitative approach, where head-nurses were interviewed. The result presented two main categories, opportunities and hindrances with sub- and sub-subcategories. The interviewed head-nurses had difficulties to see how to implement perioperative dialogue in their organization. Shortage of staff, and therefore difficulties for the theater nurse to have the time to follow the patient was emphasized. Perioperative dialogue demands a need from patients and staff. In daily work the participating head nurses did see the possibility for easier implementation in elective surgery and also the need for a special person to head the project.