Search

Bakgrund: Senaste decennierna har psykisk ohälsa hos ungdomar ökat. Skolsköterskor träffar dagligen ungdomar och upplever att dåliga levnadsvanor ger mindre motståndskraft mot psykisk ohälsa hos ungdomar. Syfte: Belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med psykisk ohälsa hos ungdomar inom elevhälsan. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ systematisk litteraturöversikt med elva artiklar inkluderade i resultatet. Tre huvudteman och sju subteman genererades genom en tematisk analys. Resultat: I studien framkom att skolsköterskors arbete blev mer effektivt om tillgängligheten på skolan var hög. Många ungdomar öppnade sig i större utsträckning om skolsköterskor var ett naturligt inslag i skolmiljön och att skolsköterskorna var kända för ungdomarna. Resultatet beskriver att olika sekretessnivåer försvårade samarbetet mellan professioner även inom samma skola men även gentemot myndigheter och hälso- och sjukvård. Livsfrågor upptog en stor del av ungdomars tillvaro och skolsköterskor upplevde att många ungdomar behövde verktyg för att hantera sitt känsoliv. Konklusion: Skolsköterskors tillgänglighet och synlighet i skolmiljön är en viktig del av skolsköterskors arbete. Samarbetet mellan olika professioner utgör helheten i arbetet och är en förutsättning för en utvecklad elevhälsa.

Bakgrund: I Sverige ses en ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar vilket leder till ökade vårdköer inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård. De vanligaste diagnoserna inom specialistpsykiatrin är idag uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd (AST), ångest samt depression. Specialistsjuksköterskans funktion blir att alltmer följa upp läkemedelsbehandlingar i stället för att fokusera på omvårdnadsåtgärder. Yoga som komplementär behandlingsmetod visar enligt forskning ge lindring av psykiska symtom och har börjat användas på vuxna patienter inom sjukvården. Syfte: Att sammanfatta tidigare forskning om yoga som metod och komplementär behandling vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Metod: Integrativ litteraturstudie, med kvantitativ och kvalitativ ansats, av 15 artiklar. Litteratursökningar genomfördes under februari 2023 i tre utvalda databaser. Resultat: Yogainterventioner resulterade i minskad ångest och depressiva symtom, ökad känslohantering, förbättrad sömn, minskad stress och ökat lugn, förbättrad uppmärksamhet, minskad impulsivitet, förbättrad självkänsla och ökad livskvalité. Resultatet presenteras i fyra teman (hanterbarhet av känslor och symtom, avspänning, fokusering och impulskontroll samt välbefinnande) och tillhörande elva subteman. Slutsats: Evidens om positiva fördelar med yoga som komplementär behandlingsmetod för olika psykiska symtom hos barn och ungdomar sammanställdes och bekräftades.

Bakgrund: Personer som drabbats av psykiska trauman har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa till följd av detta. En traumatisk händelse kan innefatta psykisk, fysisk och sexuell misshandel, hot om våld, mobbning och andra stressfulla händelser. Barn som drabbas av trauma har större risk att drabbas av långvariga besvär då de genomgår en utveckling i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personer som drabbats av psykisk ohälsa genom att lyfta upp deras egna resurser samt främja återhämtning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur psykiskt trauma i barndomen påverkar psykisk ohälsa i vuxen ålder. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, två artiklar med kvalitativ design och elva med kvantitativ design. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Web of Science. De utvalda artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på två huvudkategorier: Konsekvenser av psykiska trauman i barndomen och Faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa samtderas sex tillhörande underkategorier. Resultatet visade att psykiskt trauma i barndomen gav stora negativa konsekvenser i vuxen ålder. Upprepande traumatiska händelser, vilket kön den drabbade personen har och personens ålder spelar stor roll i huruvida denne utvecklar psykisk ohälsa till följd av barndomstrauman. Slutsats: Litteraturöversikten belyser de negativa psykiska konsekvenser en person drabbas av i vuxen ålder till följd av ett trauma i barndomen. Barn är en sårbar grupp och har större risk att utveckla psykisk ohälsa. Det finns andra orsaker än traumatiska händelser i barndomen till att en person utvecklar psykisk ohälsa. Däremot är det viktigt att den utsatta personen får rätt stöd, där sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med personen för att minska lidande och främja återhämtning. Således är det viktigt att tidigt identifiera ett utsatt barn för, Background: Persons who have suffered mental trauma could fall victim to mental illness from this. A traumatic experience could mean mental, physical and sexual abuse, threats of violence, bullying or other stressful events. Children who suffer from trauma have a higher risk of suffering from long-term issues, due to the fact that they are undergoing development in life. The registered nurse plays an important roll in the meeting with persons that have been affected by mental illness, by highlighting their own esources and also by encouraging recovery. Aim: The aim of the literature review was to describe the correlation between childhood trauma and mental illness in adulthood. Method: The structured literature review was based on 13 scientific articles, two articles with qualitative design and eleven with quantitative design. The article search was done in the databases CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The chosen articles have been analysed according to Friberg’s five step model. Results: The results of the literature review was based on two main categories: Consequences of mental trauma in childhood and Factors which increase the risk for mental illness with their six belonging sub categories. The result concluded that mental trauma in childhood had major negative consequences in adulthood. Repetitive traumatic events, what gender the affected person has and the persons age plays a major role in whether the person develops mental illness following childhood trauma. Conclusions: The literature review highligts the negative psychological consequenses a person suffers in adulthood following childhood trauma. Children are a vulnerable group and have a greater risk of developing mental illness. There are other reasons than childhood trauma for a person to develop mental illness. However, it is important that the vulnerable person recieves support, where a registered nurse has a significant role in the meeting with the person, to reduce suffering and promote recover

Bakgrund: Covid-19 resulterade i en global smittspridning. I februari 2020 klassificerades Covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom i Sverige, och en månad senare gick världshälsoorganisationen (WHO) ut med att det var en pandemi. Detta blev en omfattande omställning inom hälso- och sjukvården med en hög arbetsbelastning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av sin psykiska hälsa under Covid-19 pandemin. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Pandemin medförde en hög arbetsbelastning med en hög dödlighet som påverkade sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap om sjukdomen som skapade oro, rädsla och stress. Sjuksköterskornas arbetserfarenheter medförde en rädsla för att drabbas av sjukdomen och smitta sina närstående. Stigmatisering upplevdes både på arbetet och i privatlivet. Trots hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att arbetet under Covid-19 gav en värdefull erfarenhet och professionell utveckling. Sjuksköterskorna fick en ökad medvetenhet om hälsan och självförtroendet samt självkänslan förstärktes. Slutsats: Arbetet under Covid-19 pandemin upplevdes vara en svår arbetssituation med brist på kunskap, hög patientbelastning och personalbrist. Trots detta bidrog ändå Covid-19 med positiva personliga insikter och professionell utveckling. Huvudresultatet av denna studie tydliggör att mer kunskap, resurser, riktlinjer och utbildningar är nödvändiga att handha inom hälso- och sjukvården inför liknande situationer. Detta kan bidra till att identifiera faktorer för att främja sjuksköterskors psykiska hälsa i framtida situationer., Background: Covid-19 turned out to be an infectious disease that resulted in a global spread of infection. In February 2020, Covid-19 was classified as a general and socially dangerous disease in Sweden, and a month later the World Health Organisation (WHO) declared it a pandemic. This led to an extensive reorganisation of the healthcare system with a high workload. Aim: To describe nurses' experience of their mental health during the Covid-19 pandemic. Method: A descriptive literature study based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Main result: The pandemic brought a high workload with a high mortality rate that affected nurses. Nurses experienced a lack of knowledge about the disease which created anxiety, fear and stress. The nurses' work experience led to a fear of contracting the disease and infecting their loved ones. Stigmatization was experienced both at work and in private life. Despite high workloads, nurses felt that working during Covid-19 provided valuable experience and professional development. The nurses gained an increased awareness of health and their self-confidence and self-esteem was strengthened. Conclusion: Working during the Covid-19 pandemic was perceived as a difficult work situation with a lack of knowledge, high patient load and staff shortages. However, despite this, Covid-19 provided positive personal insights and professional development. The main result of this study makes it clear that more knowledge, resources, guidelines and training are necessary for healthcare professionals to manage similar situations. This can help identify factors to promote nurses' mental health in future situations.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar. Denna patientgrupp upplever hur attityder, stigmatisering och bristande kunskap påverkar deras somatiska vård. För sjuksköterskor inom den somatiska vården kan det bli en utmaning att vårda dessa patienter, till följd av bristande kunskap, rädsla och fördomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande motpatienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Åtta originalartiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys och SBU:s granskningsmall. Resultat: De tre kategorierna som identifierades var ”Bristande resurser” med tillhavande underkategorier ”Behov av större insatser för behandling av mental-somatisk multisjukhet” och ”Kommunikation och vårdrelation förbättrar behandlingsmöjligheterna”, ”Kunskap och erfarenhet” med underkategorier ”Bristande kunskap och psykisk ohälsa” och ”Yrkeserfarenhet kan påverka sjuksköterskornas attityd” samt ”Stigmatisering” med tillhavande underkategori “Förutfattade meningar och psykisk ohälsa” Slutsats: Studien påvisar utmaningar inom somatisk vård, där sjuksköterskor ofta känner sig obekväma i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor redogör för bristande kunskap och kompetens, känslor av rädsla och obehag, samt brist på resurser. Slutsatsen finns det ett tydligt behov av förbättrad utbildning och stöd för sjuksköterskor inom somatisk vård för att bättre kunna möta behoven hos denna patientgrupp.

Background: Research shows that stigmatizing attitudes towards persons with mental illness are sometimes harbored by the public and by health care personnel, and that this can sometimes lead to persons with mental illness being treated by others in stigmatizing ways. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of persons with mental illness of stigmatization. Method: A literature review of descriptive design. The result is based on 12 scientific articles with qualitative approaches. Main Result: Persons with mental illness often experience stigmatizing attitudes in relation to health care personnel. Persons with mental illnesses often experience that mental illnesses are not considered to be as serious as somatic illnesses. Persons with mental illness make use of various strategies in order to handle stigmatization. Conclusion: Because of the stigmatization they experience and the strategies they employ to handle stigmatization, persons with mental illness risk being alienated from society. The relations between persons’ with mental illness and health care organizations risk being damaged through the stigmatizing attitudes they experience in relations with health care organizations. The experiences of persons with mental illnesses of health care personnels’ attitudes towards them could be improved by nurses treating them in a professional and emphatic manner., Bakgrund: Forskning visar att allmänheten och sjukvårdspersonal kan hysa stigmatiserande attityder gentemot personer med psykisk ohälsa och att detta kan leda till att personer med psykisk ohälsa bemöts på stigmatiserande vis. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personer med psykisk ohälsas erfarenheter av stigmatisering. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databasen Pubmed. Huvudresultat: Personer med psykisk ohälsa upplever ofta att de i möten med sjukvården bemöts på stigmatiserande vis. Personer med psykisk ohälsa upplever att psykisk ohälsa ej tas på lika stort allvar som somatisk ohälsa. Olika strategier används av personer med psykisk ohälsa för att hantera stigmatisering. Slutsats: Personer med psykisk ohälsa riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av den stigmatisering de upplever och strategierna de använder för att hantera stigmatisering. Det stigmatiserande bemötande personerna kan uppleva i kontakterna med sjukvården riskerar att skada relationen mellan dem själva och sjukvården. Personers med psykisk ohälsas upplevelse av bemötande inom sjukvården skulle kunna förbättras genom att sjuksköterskan behandlar dem på ett professionellt och empatiskt sätt.

Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns. Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa. Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning. Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet., Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety. Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life. Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suf

Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre patienter är ett stort växande samhällsproblem. Äldre patienter har en större benägenhet att drabbas av psykisk ohälsa på grund av förändringar i livssituationen. Detta växande problem kräver kunskap och adekvat utbildning hos vårdpersonalen för att bemöta dessa patienter på ett personcentrerat och värdigt sätt. Syfte Syftet är att beskriva hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever sig bemötta i hälso- och sjukvården. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Alla artiklar har bedömts utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att kvalitetssäkra informationen. Resultatet bearbetades och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades vid sammanställning av resultatet, dessa tre huvudkategorier är: Att bli lyssnad på, kommunikation och delaktighet i egen vård. Resultatet visade på vad äldre värdesätter i mötet med vårdpersonal och vilka faktorer som kan leda till att äldre inte väljer att söka vård för psykisk ohälsa. Respekt, engagemang och att bli tagen på allvar är centrala delar i mötet mellan patienter och vårdpersonal. Slutsats Äldre patienter väljer i stort utsträckning att prioritera bort behovet av att söka hjälp för psykisk ohälsa. Detta på grund av att psykisk ohälsa ses som en naturlig del av åldrandet både hos patient och vårdpersonal, samt rädsla för att bli illa bemött., Background Mental illness in elderly patients is a major growing societal problem. Elderly patients have a greater tendency to suffer from mental illness due to lifestyle changes. This growing problem requires knowledge and adequate training on the part of healthcare professionals to respond to these patients in a person-centered and dignified manner. Aim The aim of this study was to describe elderly patients' experience of treatment of mental health issues in healthcare services. Method This non-systematic literature review is based on 14 scientific articles with a qualitative, mixed-method and quantitative approach. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. Using Sophiahemmet University assessment basis, the articles have undergone a quality review to ensure scientific classification and quality. The results were processed and analyzed with an integrated data analysis. Results Three main categories were identified when compiling the results, these three main categories are: Being listened to, communication and participation in self-care. The results showed what the elderly value in the meeting with healthcare personnel and which factors can lead to the elderly not choosing to seek care for mental illness. Respect, commitment and being taken seriously are central parts of the meeting between patients and healthcare staff. Conclusions Older patients tend to deprioritize the importance of seeking help for mental illness. This is because mental illness is seen as a natural part of aging in both patients and healthcare staff, as well as fear of being treated badly.

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar globalt och vård, omsorg och behandling kan skilja sig mellan länder. De som är sjuka har ofta behov av hjälp och stöd från familj och närstående för att kunna leva ett fullgott liv. Stödet kan vara i egenskap av medföljare till vårdbesök eller som känslomässigt eller ekonomiskt stöd i vardagen. Det i sig kan medföra ökat ansvar och press på de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med psykisk ohälsa. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalys. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Elva kvalitativa primärstudier inkluderades efter relevans- och kvalitetsgranskning och dessa analyserades sedan med tematisk analysmetod. Huvudresultat: Många anhöriga upplevde att de inte fick vara delaktiga i sin närståendes vård, behandling och omsorg. Otillräcklig information och brister i kommunikation med vårdpersonal samt ett otillräckligt stöd i den stress som uppstår i vardagslivet som anhörig framkom. Det resulterade i två huvudteman: Kommunikation med vårdpersonal samt Anhörigas stress i vardagen. Fem subteman identifierades till dessa. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mera i vårdsituationer om och när den som är sjuk med psykisk ohälsa medger detta. Vårdpersonal behöver kontinuerlig fortbildning inom området psykisk ohälsa för att kunna ge tydlig information baserad på vetenskaplig grund. Vårdpersonal bör också våga ställa direkta frågor till de anhöriga och ta del av deras svar. Det skulle bidra till ökad känsla av sammanhang (KASAM) hos de anhöriga., Background: Mental illness is increasing globally. Care and treatment differ between countries. A person with mental illness often needs help from family and relatives in order to cope with their everyday life. The support can be as a companion to healthcare appointments or emotional or financial support in everyday life. This often led to increased responsibility and pressure on relatives. Aim: Relatives’ experiences of living with a person with mental illness Method: A descriptive literature review with a thematic analysis. Searches were performed in the databases PubMed and Cinahl. Eleven qualitative primary studies were included after relevance and quality review and those were then analyzed using a thematic analysis method. Result: Many relatives felt they were not allowed to participate in their loved ones care and treatment. Lack of information and communication and insufficient support in the stress that occurs in everyday life as a relative, emerged. In the result two main themes were acknowledged: Communication with healthcare staff and Relatives' stress in everyday life. Five sub themes were identified. Conclusion: Relatives need to be more involved in care situations if and when their loved ones with mental illness consents to this. Nursing staff need continuous education in the field of mental illness to be able to provide correct and science based information. Care personnel should also dare to ask direct questions to the relatives and take note of their answers. It would contribute to an increased Sense Of Coherence (SOC) among the relatives.

Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed., Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö. Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie. Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa. Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.

Psykisk ohälsa ökar bland barn- och ungdomar i samhället. Vid hälsosamtalen i skolan möter skolsköterskorna samtliga elever, och riskfaktorer för psykisk ohälsa kan identifieras. Genom att tidigt upptäcka elever med psykisk ohälsa kan åtgärder sättas inoch allvarlig psykisk ohälsa förebyggas. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtalet som stöd i arbetet med att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa. Metoden för studien var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilket presenterades i tre huvudteman: Hälsosamtalet - ett bra stöd för att upptäcka psykisk ohälsa, vikten av att samverka med andra och skolmiljöns betydelse samt värdefullt att skapa omtänksamma relationer. Utmaningarna med hälsosamtalen var tidsbrist och avsaknad av kunskap i psykisk ohälsa. Via hälsosamtalet skapades förtroende och eleverna pratade mer om känslor. Det var viktigt för skolsköterskorna att lyssna på vad eleverna hade att förmedla och visa sitt intresse. För att kunna möta framtidens behov av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, bör kompetensutveckling och mer tidsresurser tillföras., Mental health problems are increasing among children and young people in society. At the health dialogue, the school nurses meet all students and risk factors for mental health problems can be identified. The aim of this study was to describe school nurses' experiences of the health dialogue as support in the work of identifying, promoting, and preventing mental health problems. The method of the study was a systematic literature review where eight scientific articles constituted the result, which was presented in three main themes: The health dialogue - a good support for detecting mental health problems, the importance of collaborating with others and the importance of the school environment and valuable to create caring relationships. The challenges with the health dialogue were lack of time and lack of knowledge about mental health. Through the health dialogue, trust was created, and the students talked more about feelings. It was important to listen to what the students had to convey and show interest. To meet future needs for the increased mental health problems among children and young people, education and more time resources should be added.

Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna. Flera studier visar dessutom att den psykiska ohälsan i Norden har ökat de senaste åren, särskilt bland unga. Enligt studierna i denna forskningsöversikt finns det könsskillnader i psykisk ohälsa. Det blir tydligt att normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa. Denna forskningsöversikt bygger på en systematisk genomgång av forskning och relevant litteratur från de nordiska länderna mellan åren 2018–2022, med ett fokus på unga män mellan 15–30 år. Det övergripande syftet med översikten är att redogöra för aktuell kunskap om unga mäns psykiska ohälsa genom att undersöka vad som orsakar problemen och uppkomna konsekvenser. Översikten fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut. De källor vi har använt visar också att det är viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

Bakgrund: För arbetsgivare kan sjuknärvaro anses vara ett positivt beteende men då missas ofta de negativa konsekvenserna såsom de medföljande produktionsförlusterna och även risken för försämrad hälsa hos individen, som kan leda till en längre sjukfrånvaro. Inom företag används ofta nyckeltalet sjukfrånvaro vilket ger en tydlig indikation på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, däremot är sjuknärvaro svårare eftersom arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Det finns en mängd med kvantitativ forskning om ämnet och de finns även påvisat att sjuknärvaro har negativa konsekvenser för dels arbetstagarna, dels organisationer och dels samhället i stort. Dock finns fortfarande en brist på djupgående forskning om vad som påverkar fenomenet inom organisationskulturen utifrån individernas perspektiv. Syfte och metod: Syftet med studien var att öka förståelsen om hur organisationskulturen och arbetsmiljön kan påverka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. För att infria syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med dels fokusgruppsintervju som hölls med fyra individer innehavande ledande roller, dels semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter. Resultat och slutsats: Studien visar att det är förhållandevis många faktorer i organisationskulturen samt arbetsmiljön som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen, som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. Det lyfts även att valet av att sjuknärvara är individuellt och påverkas dels av kulturen dels av individens egen situation och antaganden., Background: For employers, attending work despite illness can be perceived as a positive behavior. However, the negative consequences are often overlooked, such as losses in productivity and the risk of deteriorating individual health, which in turn can lead to longer periods of sick leave. In corporate environments, the absenteeism rate is commonly used as a guiding indicator of employees' health and well-being. On the other hand, presenteeism poses a more complex challenge, as the employee remains at the workplace despite being unwell. A significant amount of quantitative research exists on this subject, and it has been proven that presenteeism has detrimental effects both at the individual level for employees, at the organizational level, and on society as a whole. However, there is still a lack of in-depth research on what influences the phenomenon within organizational culture from the perspective of individuals. Purpose and method: The aim of the study was to increase the understanding of how the organizational culture and work environment can affect the occurrence of stress-related mental illness and presenteeism. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative approach was chosen, with a focus group interview held with four individuals holding leading roles, and semistructured interviews with 20 respondents. Results and conclusion: The study shows that there are relatively many factors in the organizational culture and the work environment that influence the experience of stress in the workplace, which can lead to stress-related mental illness and presenteeism. It is also highlighted that the choice of presenteeism is individual and is partly influenced by the culture and partly by the individual's own situation and assumptions.

The purpose of this study is to examine the experiences and perspectives of need assessors working with mental illness in older adults. This will be studied to gain a deeper understanding of their work with mental illness in older adults and how they work to promote mental health amongst older adults. A qualitative interview study with six needs assessors was completed to fulfill the purpose of the study, and were later analyzed using thematic analysis. The study’s collected data were furthermore analyzed using two theoretical tools:human service organizations as well as ageism. The results of this study conclude that needs assessors experience their work with mental illness in older adults as indirect due to a lack of elaborate working methods to meet the needs of older adults with mental illness. The study’s results also show that needs assessors perceive mental illness in older adults as a sensitive topic to work with. Additionally, this study highlights that needs assessors feel restricted in their work to promote mental health in older adults as a result of organizational prerequisites in elderly care.

The purpose of this study was to investigate how school counselors describe their work with youths mental illness and how they experience the collaboration of the work with other professions. The study presented three main questions and was based on a qualitative approach. Six semi-structured interviews were held with school counselors to answer the three main questions. The collected material from the interviews was then analyzed through a qualitative content analysis and then interpreted using the concepts of collaboration and empowerment. The results showed that all respondents had a common view that mental illness among young people has increased. School-related pressure, social media, the Covid-19 pandemic and different forms of disabilities are described by the respondents as factors that can lead to mental illness in individual students. The respondents described that many students need help through individual counseling, however, there was a desire among the respondents to work more preventively and health-promoting at group level. The result also showed a broad picture of collaboration as the school counselors described themselves as having a large number of contacts with students and parents as well as professional groups such as teachers, social workers and police. Student-health and collaboration with teachers were highlighted as important parts of collaboration in reference to young people's mental health. The study's conclusion results in the school counselor having an important role for young people with mental illness, both by being the one who intercepts and supports but also by cooperating with other professions.

Med en socialkonstruktivistisk och sociokulturell ansats, studeras skolkuratorers uppfattning om och erfarenhet av grundskoleelevers psykiska hälsostatus samt skolkuratorernas definieringar av psykisk hälsa/ohälsa. Studien problematiserar att det rapporteras från återkommande enkätstudier att mer än varannan grundskolelev uppger sig ha återkommande psykosomatiska symptom vid minst två tillfällen i veckan, samtidigt som knappt nio av tio grundskoleelever uppger sig ha gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Mer än varannan grundskolelev lider av psykisk ohälsa är utgångspunkten i den offentliga debatten. Empirin består av intervjuer med skolkuratorer vilka inte delar den bild av grundskolelevers psykiska hälsostatus som utmålas i den offentliga debatten. Allmängiltiga definitioner av psykisk hälsa/ohälsa finns inte, vilket bidrar till delade meningar råder bland forskare, myndigheter, politiker, media, etcetera om vad begreppen innebär. Utifrån studien kan slutsatser dras att definitionsförvirring, otillräckliga mätinstrument och brist på hänsyn till samhällsutvecklingen bidrar till en missvisande bild av grundskolelevers psykiska hälsostatus.

Den här studien undersöker hur kvinnor upplever och tolkar hur kvinnokroppens representation i sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa. Genom en översikt av tidigare forskning, intervjuer med sex kvinnor i åldern 20-30 år samt tillämpning av social inlärningsteori och receptionsforskning, syftar vi till att ge en nyanserad insikt i detta viktiga samhällsproblem och ge läsarna en stark teoretisk grund för att förstå problemet. Kombinationen av social inlärningsteori och receptionsforskning ger oss möjlighet att få en nyanserad förståelse för hur publiken tolkar och interagerar medieinnehållet, detta genom att använda oss av begrepp som bland annat aktiv publik, mediebruk, inlärning och modellering. Resultaten av studien visar att sociala medier kan ha en negativ påverkan på hälsa och självkänsla på grund av den utbredda förekomsten av orealistiska skönhetsnormer och den konstanta jämförelsen med andra. Detta kan vara skadligt och i en del fall leda till ätstörningar. Vårt resultat visar också på att det finns positiva aspekter av sociala medier som kan främja en hälsosam självbild, såsom möjligheten att få tillgång till kropps-positivistiskt innehåll., This study examines how women perceive and interpret the representation of the female body on social media and its impact on their self-esteem and mental health. Through a review of previous research, interviews with six women aged 20-30 years, and the application of social learning theory and reception studies, our aim is to provide nuanced insight into this important societal issue and give readers a strong theoretical foundation for understanding the problem. The combination of social learning theory and reception studies allows us to gain a nuanced understanding of how the audience interprets and interacts with media content, using concepts such as active audience, media use, learning, and modeling. The results of the study show that social media can have a negative impact on health and self-esteem due to the widespread prevalence of unrealistic beauty standards and constant comparison with others. This can be harmful and, in some cases, lead to eating disorders. Our findings also highlight that there are positive aspects of social media that can promote a healthy self-image, such as access to body-positive content.

Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som vårdnadshavare upplever har bidragit till enpositiv vändpunkt för att bryta långvarig problematisk skolfrånvaro. Vi har tagit avstamp i detrelationella perspektivet samt det systemteoretiska perspektivet. Vi har genomfört 10 semistruktureradeintervjuer för att få en uppfattning av vad föräldrar/vårdnadshavare upplever som bidragande faktorer.Vår studie mynnade ut i fem teman: samverkan, relationer, anpassningar, fysisk lärmiljö ochvårdinsatser som påverkat närvaro. Resultatet av vår studie visar att kvaliteten och frekvensen påsamverkan mellan hem och skola har en betydande effekt. För att öka närvaro i skolan efter en lång tidsskolfrånvaro delger deltagarna dessutom att det krävs ett långsamt och stegvis skolnärmande samt godaoch tillitsfulla relationer till lärare och känsla av samhörighet med andra elever. En viktig förutsättningför att en insats med placering i ett mindre sammanhang ska ha effekt är att eleven upplever att hen kanrelatera till övriga elever i gruppen och sammanhanget upplevs tryggt och förutsägbart.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Tidigare forskning visar samband mellan psykisk ohälsa bland grundskoleelever och höga krav i skolan, samt stressen som detta medför. En viktig del i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete är elevhälsoteamen, vars centrala uppgift är att medverka till att stärka elevernas hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elevhälsoteams erfarenheter av psykisk ohälsa bland grundskoleelever. För att besvara syftet användes kvalitativ metod i form av åtta individuella forskningsintervjuer med olika professioner inom ett flertal elevhälsoteam i grundskolan. En innehållsanalys utfördes med hjälp av teorin känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att det ofta är flertalet samverkande faktorer som leder till att en ung människa utvecklar psykisk ohälsa, och att det ofta handlar om krav och stressen som kraven medför. Studiens slutsats är att det finns en hel del metoder och sätt att arbeta hälsofrämjande inom skolvärlden, exempelvis genom att stärka föräldrar i sin roll, eller genom undervisning i värdegrundsarbete. Tiden räcker dock inte till på grund av bristande resurser i form av ekonomi och arbetskraft. Det är av vikt att få till förändringar som resulterar i att mer tid kan läggas på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att kunna förbättra den psykiska hälsan bland eleverna i ett långsiktigt perspektiv., Previous research shows a connection between mental illness among compulsory school students and high demands within school, as well as the stress that this entail. An important part of the school's health promotion and prevention work are the student health teams, whose central task is to contribute to strengthening students' health. The purpose of this study was to investigate Swedish student health teams' experiences of mental illness among compulsory school students. To answer the purpose, a qualitative method was used in the form of eight individual research interviews with different professions within several student health teams in compulsory school. The results of this study were analyzed using the theory sense of coherence (SOC). The results showed that there are often several interacting factors that lead to a young person developing mental illness, and that it is often about demands and the stress that the demands entail. The study's conclusion is that there are a lot of methods and ways of working to promote health within the school world, for example by strengthening parents in their role, or by teaching students about basic values. However, there is often not enough time due to a lack of resources in terms of finances and manpower. It is important to bring about changes that result in more time being spent on health promotion and prevention work to improve the mental health among students in a long-term perspective.

I dagens samhälle ökar psykisk ohälsa frekvent, särskilt bland barn och unga som aldrig förr. Det är en komplex samhällsutmaning i Sverige som kräver oerhört mycket resurser, tvärvetenskapliga kunskaper från flera professioner samt insatser från flera aktörer. Samverkan har växt fram som en arbetsmetod för att hjälpa verksamheter att kunna samarbeta tillsammans mot gemensamma mål, som kräver arbete som bedrivs mellan flera olika myndigheter, enheter och samhällsaktörer. Samverkan används i flera områden i människobehandlande yrken där man erbjuder samhälleliga hjälpinsatser och resurser. I arbete med barn med psykisk ohälsa sker en samverkan mellan skolan, BUP, och socialtjänst. Utifrån flera lagverk, samhällsaktörer och verksamheter men även från flera yrkesprofessioner. Denna samverkan är nödvändig men inte enkel att utföra. Samtidigt som samverkan ses vara en lösning för barn i behov, är det inte ovanligt att vissa barn hamnar mellan stolarna under samverkansprocesser. Samverkan i sig är ett omfattande och överskådligt område. I denna studie har vi gått igenom tidigare forskning relevant för ämnet, barnperspektiv, elevhälsa, samverkansteori och aktuella lagverk. I metod delen är syftet att jämföra teori om samverkan med personals upplevelser av samverkan i praktiken. Vi har begränsat oss till personer som arbetar med barn och unga i grundskolan, inom olika arbetsområden för att få en mer nyanserad bild av samverkansarbetet med barn. Vi använde oss av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av resultaten. Resultatet som vi fick fram genom denna studie var betydelsen av en tydlig struktur och ledning, med tydlig delegering av arbetsuppgifter och ansvar, engagemang från en ledningsnivå samt i gruppen som samverkar med varan. Engemensam samsyn hade även en stor betydelse för samverkan, eftersom det påverkar samarbetet mellan de olika parterna. Nämnda aspekter är förutsättningar för en gynnande samverkan., In today's society, mental health issues are increasing frequently, especially among children and young people like never before. It is a complex society issue in Sweden that requires an immense amount of resources, interdisciplinary knowledge from several professions, and efforts from multiple welfare agencies. Collaboration has emerged as a working method to help organizations cooperate towards common goals, requiring work conducted between several different authorities, units, and welfare agencies. Collaboration is used in several areas within public service where social services and resources are offered. In the work with children with mental health issues, collaboration occurs between schools, child and Adolescent Psychiatric (BUP), and social services based on various legislations, public services, and organizations, as well as multiple professional fields. This collaboration is necessary but not easy to execute. While collaboration is seen as the solution for children in need, it is not uncommon that some children end up falling through the cracks during collaborative processes. Collaboration itself is a comprehensive and comprehensible area; in this study, we have gone through previous research relevant to the subject, child perspectives, student health, collaboration theory, and current legislation is mentioned in this research. In the method section, the aim is to compare theory about collaboration with staff's experiences of collaboration in practice. We have limited ourselves to professionals working with children and youth in primary schools, in various work areas, to obtain a more nuanced picture of collaboration with children. We used a qualitative method through semi-structured interviews and thematic analysis of the results. The results we obtained through this study highlighted the importance of a distinct structure and leadership, with a clear delegation of tasks and responsibilities, engagement from a leadership level as well as within the group

This qualitative study reviews the document “Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023" published on the government´s website. This is done with the purpose of identifying and problematizing how risk groups are presented in the government and SALAR's document regarding mental illness and suicide. Furthermore, the document also examines and problematized whether sociological factors emerge as the underlying reasons why certain groups are identified as riskgroups. By using critical discourse analysis as a method of analysis, risk groups can be demonstrated, sociological factors identified, and the document critiqued. In Sweden, the state has overall responsibility for mental health and together with Sweden's municipalities and regions, the government has entered into an agreement, which is presented in the analysed document. The result we found is that the risk groups identified are not presented specifically as risk groups in the document. What the document focuses on is that certain interventions should be put in place for these individuals without any direct interventions being specified. During the work on the critical discourse analysis, it has become clear that the document lacks important information that makes credibility disappear. The document feels like a compilation of previous information as they talk about the shortcomings that exist for mental illness and suicide prevention, although this is not a single reference in the document., I denna kvalitativa studie granskas dokumentet ”Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023” publicerat på regeringens webbsida. Detta görs med syftet att påvisa och problematisera vilka riskgrupper som presenteras i regeringens och SKR:s dokument gällande psykisk ohälsa och suicid. Vidare undersöks och problematiseras om det i dokumentet framträder sociologiska faktorer som ligger till grund varför vissa grupper pekas ut som riskgrupper. Genom att använda kritisk diskursanalys som analysmetod kan riskgrupper påvisas, sociologiska faktorer identifieras och dokumentet kritiseras. I Sverige har staten det övergripande ansvaret för den psykiska hälsan och tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har regeringen ingått en överenskommelse, vilket presenteras i det analyserade dokumentet. Det resultat vi funnit är att de riskgrupper som identifieras, inte presenteras specifikt som riskgrupper i dokumentet. Det som dokumentet fokuserar på är att vissa insatser bör sättas in för dessa individer utan att inga direkta insatser specificeras. Under arbetets gång med den kritiska diskursanalysen har det tydliggjorts att dokumentet saknar viktig information som gör att trovärdigheten försvinner. Dokumentet känns som en sammanställning av tidigare information då de talar om vilka brister som finns för psykisk ohälsa och suicidprevention, trotts detta finns inte en enda referens i dokumentet.

Syftet med denna studie var att förstå mer om killars hjälpsökande vid psykisk ohälsa i högstadiets skolmiljö med fokus på skolkuratorernas erfarenheter och arbete. Studien undersöker skolkuratorers synsätt och hur det går till när det uppstår hjälp för killar på högstadiet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem skolkuratorer intervjuades från olika kommuner i Västsverige. Skolkuratorerna arbetar på skolor med varierande storlek i olika stora städer. För att analysera materialet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt begreppet litteracitet. Resultaten visar att killars hjälpsökandeprocesser påverkas av nätverk, miljö, normer och kuratorns förmåga att nå ut till killarna. Resultatet visar även att skolkuratorerna har ett behovsfokuserat synsätt som innebär att se varje elev som en unik individ. Utifrån resultatet kan slutsatser göras att skolkuratorer behöver anpassa sitt arbete för att främja hjälpsökande bland unga killar. Detta bidrar till ytterligare kunskap om hur skolkuratorer bör bemöta och arbeta med unga killar i högstadiet.

Psykisk ohälsa är ett växande problem bland ungdomar i Sverige. Ungdomsmottagningar ären av de instanser som ungdomar kan vända sig till för att få hjälp och stöd gällande blandannat psykisk ohälsa. Bemötande i sig har en stor påverkan på den hjälpsökande och kan varaavgörande för huruvida denne är benägen att söka hjälp senare i livet. Forskning visar attunga personer som har erfarenheter av negativt bemötande av att söka hjälp tar med sig denerfarenheten genom livet det och kan leda till att den unge inte söker hjälp igen. Studiensempiri har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar som tidigare sökt hjälpför psykisk ohälsa på Ungdomsmottagningen. Det empiriska materialet visade att det fannsdelade erfarenheter gällande bemötandet på Ungdomsmottagningen. Av de respondenter somupplevde kontakten som positiv har många uppgett att personalen var lyhörd, tog derasproblematik på allvar och kunde individanpassa stödet. De var också mer benägna att sökahjälp senare i livet jämfört med de respondenter som upplevt kontakten som negativ.Respondenterna som upplevde kontakten som negativ berättade att de kände ett behov av attöverdriva sina symtom, att de inte togs på allvar och att de saknade inflytande i stödet somerbjöds. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen stigma, kommunikationsteori ochmakt., Mental illness is a growing problem amongst adolescents in Sweden. Ungdomsmottagningenis one of the instances that young people can turn to in order to receive help and support with,amongst other things, their mental health concerns. The interaction with staff has a big impacton whether or not they are willing to seek help later in life. Research shows that adolescentswith negative experiences of the interaction with professionals are especially vulnerable tonot seeking help again later in life. This study is based on six semi-structured interviews withadolescents who have received help and support via Ungdomsmottagningen. The empiricaldata shows that there are different experiences about the treatment received atUngdomsmottagningen. The participants who described the interaction as positive, alsodescribed the staff as being perceptive, and that they acknowledged the youths problems anddescriptions. These participants were also more prone to seek support later compared tothose who had a bad experience. Among the interviewed who had a bad experience with thestaff interaction mentioned that they felt a need to exaggerate their symptoms, that they werenot taken seriously and had a lack of influence in the care they received. The results wereanalyzed using theories such as stigma, communication theory and power.

Psykisk ohälsa hos äldre behandlas ofta enbart med mediciner trots kända risker. Psykoterapi erbjuds inte alla äldre, vilket kan vara en konsekvens av ålderism, åldersbaserad diskriminering, som även kan visa sig genom avsaknad av flexibilitet och specialanpassade ramar i terapin och prägla den äldre patientens och terapeutens föreställningar om varandra och terapin. En tematisk analys genomfördes efter sex intervjuer med psykoterapeuter i syfte att undersöka vilka faktorer som är viktiga att beakta vid en psykodynamisk terapi med äldre och vad som anses kurativt. Analysen visade att det är en förbisedd möjlighet mot välbefinnande för äldre personer som lider av oro, ångest och depression samt kan vara i livets slutskede och önskar tala om sådant som kan behöva redas ut innan livet tar slut. Tid är en viktig faktor i terapin där sorg och existentiella frågor får ta plats. Terapeuten kan med fördel vara flexibel, erbjuda specialanpassade ramar och göra en omsorgsfull differentialdiagnos för att möjliggöra terapi för de äldre och upptäcka demens. Utmaningar för terapeuten beskrivs som regression, lyssna efter suicidtankar och bedöma när man ska arbeta bearbetande eller stödjande, ibland på ett symbolplan. Förutom den nödvändiga alliansen mellan terapeut och patient och att aktualisera gamla trauman, konflikter och sorg är det kurativt att tala om existentiella frågor. Resultaten diskuteras och förslag ges på framtida forskningsuppslag.

The aim of this qualitative study was to investigate professionals' perception of young girls' particular vulnerability to digital violence, its consequences, and professional approaches to digital violence. Four professionals working in women’s and girl’s shelters were interviewed in a semi-structured format. The results indicate that young girls are particularly vulnerable because of their gender, age, and the power structure in society. The consequences of being affected by digital violence are described as among others mental illness and problems to establish other healthy relations. Both youth’s and adult’s lack of knowledge about digital violence may contribute to its perpetuation. The work with digital violence is limited because of a generation gap that leads to the fact that adults lack understanding of young girls' particular vulnerability. The study identifies a need for increased education about digital violence for both young people and adults., Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom tjej- och kvinnojourer upplever och arbetar med unga tjejers utsatthet för digitalt våld i nära relationer och dess konsekvenser. Studien grundar sig i fyra semistrukturerade intervjuer med fyra informanter från tjej- eller kvinnojourer i Sverige. Resultaten tyder på att unga tjejer är särskilt sårbara till följd av faktorer som könstillhörighet, ålder och maktstrukturer i samhället. Konsekvenser av att utsättas för digitalt våld beskrivs bland annat som psykisk ohälsa och problem att etablera andra sunda relationer. Otillräcklig kunskap om digitalt våld för både unga och vuxna underlättar potentiellt dess fortsättning. Arbetet med digitalt våld sker i mindre utsträckning på grund av ett generationsglapp som innebär att vuxna saknar en förståelse för unga tjejers särskilda utsatthet. Utvecklingsområden som diskuterats berör kunskapshöjning för både unga och vuxna.

Psykisk ohälsa är något som blir allt mer synligt i dagens samhälle och som börjar gå ner i åldrarna. Mot bakgrund till detta är syftet med studien att se hur lärare i fritidshem och fritidsverksamheten arbetar hälsofrämjande för att motverka psykisk ohälsa hos eleverna. För att få svar på detta har vi utgått ifrån följande frågeställningar:Vad anser lärare i fritidshem är anledningen till en ökad psykisk ohälsa i skolan? Hur arbetar lärare i fritidshem för att främja elevers psykiska hälsa? Hur arbetar fritidsverksamheten för att främja elevers psykisk hälsa? För att besvara dessa frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.Arbetet har sin grund i det hälsofrämjande arbetet och kopplat till det salutogena perspektivet och KASAM. Resultatet som vi har fått fram visar på att lärare i fritidshem anser att de jobbar hälsofrämjande genom att framför allt skapa relationer med eleverna. Däremot framkom det hur fritidsverksamheten ofta saknar ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete mot psykisk ohälsa.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur kravbild, upplevd inre kontroll samt ledningens stöd inverkar på de egna stressorerna, det vill säga känslan av stress, hos elitishockeyspelare. Metod: I studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuteknik. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som spelar eller har spelat ishockey på elitnivå i Sverige och som på något vis pratat om sin mentala hälsa offentligt. Resultat och slutsats: Resultaten visar att hockeyspelare som utsätts för höga krav, låg beslutsfrihet och lågt stöd arbetar i en spänd arbetsmiljö där psykisk ohälsa uppstår. Kraven ställs främst från jaget men även vissa yttre faktorer. Spelare upplever låg kontroll på grund av låg beslutsfrihet, skador samt tränare och andra intressenter de själva inte kan påverka. Stödet upplevs olika men en slutsats som dras är att det finns behov av mer utbildning inom ämnet mental hälsa för intressenterna inom sport management. Resultaten visar också att det finns ett stigma inom ishockeykulturen när det gäller psykisk ohälsa. Denna stigmatiska tystnadskultur är något ledare inom sport management behöver motarbeta för att kunna främja den mentala hälsan. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur arbetsuppgifter, kravställningar, upplevd kontroll och stöd kan uppenbara sig inom sport management. Det behövs fler organisatoriska åtgärder som utbildning, samarbeten och riktlinjer för att behandla ämnet och skapa en förståelse för att den mentala hälsan bör behandlas med lika stor vikt som de fysiska skadorna inom elitorganisationer. Förslag till fortsatta studier: Implementering av modellen i en jämförelse mellan sportorganisationer samt mellan andra länder. Jämföra dam- och herrspelare. Kompletterande studier kring ishockeyspelares hälsa, där man utgår från en annan modell., Aim: The aim of our bachelor thesis is to investigate how demands, perceived internal control and management’s support affect the own stressors, i.e. the feeling of stress in elite hockey players. Method: In the study we used a semi-structured interview technique. Eight qualitative interviews were conducted with players who play or played at an elite level and in some way spoke about their mental health in public. The selection was limited to SHL, Allsvenskan, Hockeyettan and SDHL. Results and conclusions: The results shows that hockey players, who are exposed to high demands, low opportunity for decision making and low support, has a strained work environment where mental illness occurs. The demands derive mostly from within but also from the surroundings. Low work-control derive from not being able to affect decisions, influence others decision-making and from injuries. The opinion about support differs in the study, but a conclusion is that there is a need for better education within sport management, regarding mental health. The results also show a stigma in the hockey culture, talking about mental illness. The problem with stigma is something for the leaders within sport management to work against, if they want to promote the mental health. Contribution of the thesis: An increased understanding of how tasks, demands, perceived control and support can appear in sport management. More organizational measures are needed to treat mental health e.g., education, collaborations, and guidelines for dealing with the subject. The mental health should be treated with equal importance as physical health. Suggestions for future research: Implementation of the model in a comparison between sport organizations, and between sport organizations in different countries. A comparison between female and male players. Supplementary studies to investigate the mental health of ice hockey players, where a different model is used.

Studien är en undersökning av personalens upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn. För att kunna genomföra undersökningen har individer som idag arbetar eller har arbetat på HVB-hem intervjuats.Studien har använts sig av två olika teorier, den ena är Antonovsky (2005) i form av KASAM och den andra av Lazarus (1999) i form av Coping för att kunna analysera empirin, det vill säga intervjuerna.För att kunna genomföra undersökningen och för att det ska vara tillförlitligt har kvalitativ forskningsintervju tillämpats. De intervjupersoner som intervjuas har eller har haft erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan med psykisk ohälsa. Totalt har fem intervjupersoner intervjuats.Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner har haft erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn med psykisk ohälsa. Deras psykiska ohälsa har uttryckt sig på olika sätt, det kan vara i form av olika känslor i form av aggression, isolering, gråt samt distansering från HVB-personalen. Resultatet visar även att HVB-personalen upplever att de ställs inför dagliga utmaningar eftersom de ensamkommande flyktingbarnen inte delar med sig om sina känslor och stänger in sig istället för att dela med sig sina känslor med personalen. I och med de distanserar sig och isolerar sig från personalen finns andra stöd som de ensamkommande flyktingbarnen kan få, bland annat hjälp från BUP.

Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna. Flera studier visar dessutom att den psykiska ohälsan i Norden har ökat de senaste åren, särskilt bland unga. Enligt studierna i denna forskningsöversikt finns det könsskillnader i psykisk ohälsa. Det blir tydligt att normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa. Denna forskningsöversikt bygger på en systematisk genomgång av forskning och relevant litteratur från de nordiska länderna mellan åren 2018–2022, med ett fokus på unga män mellan 15–30 år. Det övergripande syftet med översikten är att redogöra för aktuell kunskap om unga mäns psykiska ohälsa genom att undersöka vad som orsakar problemen och uppkomna konsekvenser. Översikten fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.

An increasing amount of youths in the municipality of Lund have communicated experiences with sexual exploitation, according to the municipal organization Fältgruppen. The aim of this paper is therefore to map the occurrence of sexual exploitation amongst 15 to 20 year olds in the municipality of Lund. To achieve this, a quantitative survey was carried out which was distributed to the target group through a convenience selection. In an attempt to reach as many respondents as possible, the data collection was performed by Fältgruppen. In the distributed survey, the target group's experiences of different forms of sexual exploitation were examined. The survey also investigated opinions and knowledge about sexual exploitation, as well as experiences of mental illness and drug use. The theoretical standpoint which complemented the empirical findings in this study originated from intuitive law and the norm model. The data collection resulted in 1125 respondents, with a varied mix of boys and girls, which indicated that the results can be generalized, however with some caution. The results of the study showed that sexual exploitation occurs within all age groups and genders, especially amongst girls. Most often it occurs on social media or with other digital tools. It was also concluded that exposure to sexual exploitation correlated with mental health issues and drug use. Both legal norms, in the form of legislation, and social norms influenced the youths' attitudes. It appeared, however, that youths’ knowledge of the law was very limited, which empathizes the relevance of this study.

I Sverige råder en del kunskapsluckor inom forskning som studerar rasism: utbredningen av rasism/etnisk diskriminering och dess konsekvenser. Samtidigt vittnar internationell forskning om samband mellan utsatthet för rasism och psykisk ohälsa. Denna studie hade delvis ett kartläggande syfte för att i svensk kontext undersöka frekvens av etnisk diskriminering, psykisk ohälsa (negativa mentala hälsosymtom) och etnisk diskrimineringsstress utifrån etnicitet. Vidare ämnade studien undersöka om det fanns ett samband mellan frekvens av etnisk diskriminering och psykisk ohälsa, samt om etnisk diskrimineringsstress hade en medierande roll i sambandet. Deltagare (N = 914) besvarade en enkät som skickades till universitetsstudenter och som spreds via sociala medier. Resultatet visade på signifikanta skillnader i frekvens av etnisk diskriminering, psykisk ohälsa och etnisk diskrimineringsstress mellan deltagare vars etniciteter härstammade från Sverige, Europa och utanför Europa. Ett signifikant samband mellan frekvens av etnisk diskriminering och psykisk ohälsa uppvisades som dessutom fullt medierades av etnisk diskrimineringsstress. Studiens resultat tyder på att individer vars ursprung härstammar från utanför Sverige (eller identifierar sig som en svensk etnisk minoritet), och i synnerhet utanför Europa, kan vara mer utsatta vad gäller etnisk diskriminering, psykisk ohälsa och etnisk diskrimineringsstress. Det finns behov av vidare forskning som bemöter de begränsningar som råder inom forskningsfältet beträffande prevalensen av rasism/etnisk diskriminering inom olika grupper och dess konsekvenser i svensk kontext., In Sweden, some knowledge gaps in the research of racism have been identified: the prevalence of racism/ethnic discrimination and its consequences. Simultaneously, international research shows a correlation between exposure to racism and mental illness. The aim of this study was partly to investigate the frequency of ethnic discrimination, mental illness (negative mental health symptoms) and ethnic discrimination stress based on ethnicity in a Swedish context. Furthermore, the study aimed to investigate whether there was a relationship between frequency of ethnic discrimination and mental illness, and whether ethnic discrimination stress had a mediating role in that relationship. Participants (N = 914) responded to a survey that was shared to university students and on social media platforms. The results showed significant differences in frequency of ethnic discrimination, mental illness and ethnic discrimination stress between participants whose ethnicities originated from Sweden, Europe and outside of Europe. A significant relationship between frequency of ethnic discrimination and mental illness was shown, which was also fully mediated by ethnic discrimination stress. The study's results indicate that individuals whose ethnicity originates from outside of Sweden (or who identify as a Swedish ethnic minority), and in particular outside of Europe, may be more exposed to ethnic discrimination, mental illness and ethnic discrimination stress. There is a need for further research that addresses the limitations that prevail within the research field concerning the prevalence of racial discrimination among different groups and its consequences in a Swedish context.

The aim of this study was to understand social workers' descriptions concerning how people with financial aid are affected mentally by being provided with financial aid. ​​The study was based on semi-structured interviews with six professional social workers from various municipalities in the south of Skåne, who work within the social service department for financial aid. The theoretical methods used for analyzing our material were Erving Goffman's theory of Stigma and Donald Nathanson's theory of Shame and Pride. This study found through social workers' descriptions that several factors affect people's mental health, due to living off financial aid. The results of our study showed that social workers experience people who receive financial aid as having a higher risk of developing mental health problems, because of their financial vulnerability. The study also found according to the social workers that people who are dependent on financial aid for a longer period of time experience a high difficulty to get economically independent in the future. Social workers also describe people who are dependent on financial aid for a long period of time as being at a higher risk of developing mental health problems in the future. Reasons for developing mental health problems due to being provided by financial aid were explained by the social workers being due to their clients experiencing shame, stigmatization, and exclusion. The result of our study also shows through social workers' descriptions that economic vulnerability contributes to isolation because people who experience it tend to feel stigmatized, left out, and filled with feelings of shame. According to the responding social workers, people who receive financial aid tend to feel ashamed because they do not have the capacity to provide for themselves. This leads them to feel left out and stigmatized since they are not living by society's norms, such as for example having a job and being able to provide for themselves.

The aim of this study was to examine four female patients' experiences of two different types of health care facilities. The patients had been treated for psychiatric disorders in a psychiatric patient facility in a hospital environment and also in a nature- and animal assisted healthcare facility. In addition, the aim of this study was to take part of their personal comparisons and any similarities and differences between these health care facilities. The four participants in this study were between 22-57 years of age, and they participated in a semi-structured interview. The interviews were transcribed and processed through a realistic, thematic analysis. Five themes were identified: Autonomy and power, effect of time, stress-bureaucracy, natural environment and animals and inequalities in care. These five themes described the respondent's experiences of autonomy within the psychiatric care, and of stress and bureaucratic obstacles during their period of medical leave. The differences between the two health care facilities and the patients’ experiences are described in the last and final theme. According to the biopsychosocial model, we explore the results of the interviews through the different coping strategies which the respondents had been using. Since there is a lack of comparative studies between nature- and animal assisted therapy and psychiatric care, this study aims to give an indication on how female patients experience the two in a comparative perspective. The result shows similarities and differences in the participants' experiences of psychiatric care. Furthermore, the discussion covers their strategies to handle stressors and describes suggestions for future research which could contribute to the recovery for those on medical leave., Syftet med studien var att undersöka fyra kvinnliga patienters upplevelser av två olika typer av vårdinrättningar. De respondenter som deltagit i studien har tidigare behandlats för psykisk ohälsa under sin sjukskrivning, dels i den öppenpsykiatriska sjukhusmiljön, men även i en medicinskt natur- och djurunderstödd vårdinrättning. Vidare var syftet med studien att få ta del av patienternas egna jämförelser och eventuella likheter och skillnader i upplevelser mellan vårdinrättningarna. Respondenterna var fyra kvinnor i åldersspannet 22-57. De deltog i studiens semistrukturerade intervju som senare transkriberades och bearbetades genom en realistisk, tematisk analys. Fem huvudteman identifierades; autonomi och makt, tidens påverkan, stress- byråkrati, naturlig miljö och djur samt olikheter i vårdformer. Dessa teman beskriver deltagarnas upplevelser av autonomi inom psykiatrisk vård, stress och byråkratiska hinder under deras sjukskrivningsperiod samt hur upplevelsen att få tillfriskna utanför en sjukhusmiljö kan vara. Olikheter mellan de två vårdformerna och hur upplevelsen av dessa varit beskrivs i det sista och avslutande temat. Utifrån den biopsykosociala modellen utforskas intervjuresultatet tillsammans med de copingstrategier som deltagarna har använt sig av. Då det idag saknas jämförande studier på natur -och djurunderstödd terapi och den öppenpsykiatriska vården kan denna studie ge en indikation på hur kvinnliga patienter upplever vårdinrättningarna i ett jämförande perspektiv. Studien kan vara hjälpsam för vårdgivare och även för individer som lider av psykisk ohälsa. Diskussionen delger likheter och skillnader i patienternas upplevelser av vård och vad som påverkar denna. Dessutom diskuteras strategier för att hantera stressorer och förslag på framtida forskning som skulle kunna underlätta tillfrisknandet för sjukskrivna patienter.

In this qualitative study, we set out to explore the effects the pandemic had on Fountainhouse members. We narrowed this down to six members and two staff members in Falkenberg Fountainhouse and Lund Fountainhouse. Using coping theories and Antonovsky's KASAM theory the findings suggest that some of the Fountainhouse members handled the pandemic well, often due to the digital implementations that the Fountainhouses provided during the pandemic. Some on the other hand had more difficulties, these members often were not part of the digital community the Fountainhouse created. But some found other ways to cope with the pandemic. We found that the most protective factors the members used to cope during the pandemic were, the availability of the Fountainhouse (both digitally and in person), having some social contacts in person, and having meaningful work (both in the Fountainhouse and outside it). We also found that the pandemic created a new platform for people that have social anxiety since the implementation of digital tools made it possible to connect with members online.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kvinnors känslomässiga och obetalda arbete påverkar deras hälsa. Tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att må sämre när de utför mer obetalt och känslomässigt arbete. Därför valde vi att undersöka fördelningen av dessa arbeten mellan kvinnor och män, och fokusera på hur det påverkar kvinnors psykiska hälsa. Resultatet visade en statistiskt signifikant koppling mellan kvinnor som utför mer obetalt arbete och sämre hälsa. Det visade sig även att ju mer känslomässigt arbete kvinnor utför, desto mer påverkas deras hälsa negativt. Vi använde data från en enkätundersökning (ISSP 2012) för att undersöka hur respondenternas lycka påverkas av deras hushållsarbete och hur rättvist de upplever fördelningen av detta arbete. Vårt resultat stödjer tidigare forskning som visat att kvinnor i genomsnitt utför mer obetalt och känslomässigt arbete än män. Kvinnor är oftast de som ansvarar för tvättning, städning och matlagning. Resultatet visade även att kvinnor som utför mer hushållsarbete rapporterade högre nivåer av olycka. I sammanhanget av att Sverige är ett av världens mest jämställda länder kan det verka paradoxalt att svenska kvinnor löper högre risk för stressrelaterad sjukdom. Detta kan vara en följd av den högre mängd obetalt arbete som kvinnor utför, och resultaten av vår analys tyder på att detta arbete kan ha en negativ påverkan på deras hälsa.

The aim of this study is to provide understanding on how the discursive construction of mental health and illness in politics relates to health policy and in turn to inequalities in mental health. Based on Carol Bacchis discourse analytical framework WPR, I analyze policy documents from the Swedish parliament in fall 2022 in order to investigate how mental health and illness is represented in the political discourse and what potential effects these representations have on inequalities in health. The analysis shows that the biomedical, reductionist and individualistic perception of mental illness is dominant, meaning that mental distress is largely constructed in a clinical diagnostic manner according to which mental illness is perceived as a neurobiological disease to be treated. However, there are also tendencies of a social, holistic and structural understanding of mental illness, especially among the political parties with a socialist, feminist or nationalist socialist ideology. The social understanding highlights the relationship between socio-economic factors and mental health, and posits that inequalities in mental wellbeing cannot be leveled out without also addressing other structural inequalities. The effects of the predominantly biomedical elements of the political discourse are that the problem of mental illness and health inequality is medicalized, individualized and depolitized, meaning that responsibility is deflected from politics to individuals. Structural and socioeconomic factors are thus largely omitted from the problem representations which impedes the political changes necessary to address mental illness. Furthermore, the biomedical model contributes to stigmatization of mental illness, thereby reinforcing power relations through processes of blame, social exclusion and diminishing of agency

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland unga är ett folkhälsoproblem med konsekvenser som kan följa individen under hela livsloppet. Vanliga följder av psykisk ohälsa bland unga är aktivitets- och delaktighetsinskränkning. Inom skolan finns förebyggande insatser, vilka främst består av psykoedukation, för att främja psykisk hälsa. Forskning är dock oklar kring om dessa insatser även har ett arbetsterapeutiskt perspektiv utifrån Hammells (2004) samt Wilcock och Hockings (2015) teori att göra, vara, tillhöra och att bli. Syfte: Att undersöka befintliga psykoedukativa interventioner för tonåringar i skolan ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Metod: Uppsatsens design är en litteraturöversikt där sex artiklar analyserats utifrån en manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att komponenterna att göra, att tillhöra och att bli fanns återspeglade i majoriteten av artiklarna. Aspekten att vara var enbart belyst på ett tydligt sätt i en artikel. Att tillhöra betonas av såväl elever själva som interventionsledare som en av de viktigaste komponenterna för främjandet av psykisk hälsa för eleverna. Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att interventioner med psykoedukation i skolan till viss del kan bidra till en ökad aktivitet och delaktighet hos ungdomar. Fler studier inom området är dock önskvärda., Background: Mental illness among young people is a public health problem with consequences that can follow the individual throughout their life. Common consequences of mental illness among young people are activity- and participation restrictions. Within schools there are preventive efforts, which mainly consist of psychoeducation, to promote mental health. However, research is unclear whether these efforts also have an occupational therapy perspective based on Hammell's (2004) and Wilcock and Hocking's (2015) theory of doing, being, belonging and becoming. Aim of the study: To examine existing psychoeducational interventions for adolescents in school from an occupational therapy perspective. Method: The essay's design is a literature review where six articles are analyzed based on a manifest content analysis with a deductive approach. Result: The result showed that the components of doing, belonging, and becoming were reflected in most articles. The aspect of being was highlighted in a clear way only in one article. Belonging is emphasized by both students themselves and intervention leaders as one of the most important components for the promotion of mental health for students. Conclusion: This literature study has shown that interventions with psychoeducation in school to some extent can contribute to increased activity and participation among young people. However, more studies in the area are desirable.

Bakgrund: Naturunderstödd rehabilitering används i rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Syfte: Undersöka personalens erfarenheter av komponenterna Person, Miljö och Aktivitet i naturunderstödd rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ metodik användes och fyra personer intervjuades, datan analyserades med manifest innehållsanalys utifrån Person-Environment-Occupation-modellen. Resultat: Tre huvudkategorier och 15 underkategorier identifierades; Person; Fysisk förmåga, Självbild, Motivation, Förväntningar och världsbild, Återhämtning inom personen, Bearbeta negativa känslor till positiva. Miljö; Den fysiska platsen, Institutionell miljö och kunskap, Personalens direkta inverkan och beteende, Gruppmiljön. Aktivitet; Struktur och val av aktivitet, Använda sinnena för återhämtning, Kravlöshet, Gruppaktivitet, Aktivitetsanpassningar. Slutsats: NUR-personalen använder aktiviteter och naturmiljöer som förekommer naturligt i området, samt egenskapade aktiviteter och naturmiljöer för att skapa en understödd rehabilitering som inger trygghet, socialt sammanhang och högre självkänsla hos personerna som deltar., Introduction: Horticulturally supported rehabilitation is used in treatment of stress related mental illness. Aim: Study the components Person, Environment och Occupation through the experience of the staff in horticulturally supported rehabilitation for stress related mental illness. Method: A qualitative method was used and four people were interviewed. The data was analyzed through a manifest content analysis based on the Person-Environment-Occupation model. Results: Three main categories and 15 sub-categories have been identified; Person; Physical ability, Self image, Motivation, Expectations and world view, Recovery within the person, Processing negative emotions into positive ones. Environment; The physical space, Institutional environment and knowledge and The staff´s direct impact and behavior, The group environment. Occupation; Structure and activity choice, Using the senses for recovery, Lack of demands, Group activities, Activity adaptations. Conclusion: The staff uses both occupations and environment settings that occur naturally, and occupations and environments that have been created to have a supported rehabilitation that brings feelings of safety, social coherence and higher self esteem to participants.

Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa hos föräldern och psykisk ohälsa hos barnet. Barnen tycks även ha en förhöjd risk att utveckla psykisk och fysisk ohälsa som unga vuxna. Eftersom en stor del av patienter med psykisk ohälsa finns i öppenvårdspsykiatrin eller primärvård är andelen barn som lever med föräldrar med psykisk ohälsa förmodligen mycket större än vad vi tror. Föräldrar med psykisk ohälsa kan behöva stöd i sitt föräldraskap för att bli den bästa föräldren de kan. Syftet med projektet är att identifiera behov av stöd i föräldraskapet som föräldrar eller blivande föräldrar med psykisk ohälsa upplever. Vi genomförde tio intervjuer med föräldrar med psykisk ohälsa och skickade ut en enkät. Slutsatserna från resultatet var att det finns ett behov av stöd i föräldraskapet bland föräldrar med psykisk ohälsa. Vi fann att Familjecentralen lyfts fram som ett gott exempel och här skulle ett samarbete med psykiatrin främja relationen barn - förälder, samt att patient-anhörigförening spelar en viktig roll för föräldrar med psykisk ohälsa. Att synliggöra dessa ännu mer kan bidra till situationen på ett positivt sätt. Slutligen, det behövs inte några komplexa insatser, för många handlar det om att få träffa likasinnade i grupp, eller en samtalskontakt i svåra situationer.

Studien ämnar belysa den psykiska ohälsa som återfinns i arbetsmiljön bland undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och sjukskrivningarna som följer. Att undersöka hur undersköterskors psykiska mående påverkas av deras arbete är av vikt då antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är hög inom äldreomsorgen. Första delen av studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som är relevant för ämnet psykisk ohälsa, en kortare del om stress och dess biverkningar samt två teoretiska modeller om påverkan på det psykosociala måendet. Studiens empiri består av sju intervjuer, respondenterna är alla erfarna undersköterskor både inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i landet. Alla respondenter som medverkat i studien arbetar eller har tidigare arbetat inom kommunal äldreomsorg samt är eller har varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien vill belysa undersköterskornas egna syn på hur arbetsmiljön påverkat deras psykiska mående men även sjukskrivningen som följde för att om möjligt kunna identifiera orsakerna. Andra delen av studien kommer kort belysa de teman som framkommit under intervjuerna, därefter presenteras intervjupersonernas egna utsagor kring sin upplevda arbetssituation och studien ämnar slutligen kartlägga vilka stressmoment inom arbetsmiljön som kan uppfattas som stressorer. Undersköterskornas egna berättelser ligger till grund för vilka faktorer som kopplas till ohälsa i diskussionen. Arbetsrelaterade element såsom socialt stöd, krav och kontroll i arbetet samt tidsstyrning, rekrytering och arbetsmiljö tas upp och kopplas ihop till en summering av arbetsmiljöns olika delar och vilka av dessa som kan vara möjliga orsaker till psykisk ohälsa.

Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som vårdnadshavare upplever har bidragit till enpositiv vändpunkt för att bryta långvarig problematisk skolfrånvaro. Vi har tagit avstamp i detrelationella perspektivet samt det systemteoretiska perspektivet. Vi har genomfört 10 semistruktureradeintervjuer för att få en uppfattning av vad föräldrar/vårdnadshavare upplever som bidragande faktorer.Vår studie mynnade ut i fem teman: samverkan, relationer, anpassningar, fysisk lärmiljö ochvårdinsatser som påverkat närvaro. Resultatet av vår studie visar att kvaliteten och frekvensen påsamverkan mellan hem och skola har en betydande effekt. För att öka närvaro i skolan efter en lång tidsskolfrånvaro delger deltagarna dessutom att det krävs ett långsamt och stegvis skolnärmande samt godaoch tillitsfulla relationer till lärare och känsla av samhörighet med andra elever. En viktig förutsättningför att en insats med placering i ett mindre sammanhang ska ha effekt är att eleven upplever att hen kanrelatera till övriga elever i gruppen och sammanhanget upplevs tryggt och förutsägbart.

The purpose of this study is to examine the experiences and perspectives of need assessors working with mental illness in older adults. This will be studied to gain a deeper understanding of their work with mental illness in older adults and how they work to promote mental health amongst older adults. A qualitative interview study with six needs assessors was completed to fulfill the purpose of the study, and were later analyzed using thematic analysis. The study’s collected data were furthermore analyzed using two theoretical tools:human service organizations as well as ageism. The results of this study conclude that needs assessors experience their work with mental illness in older adults as indirect due to a lack of elaborate working methods to meet the needs of older adults with mental illness. The study’s results also show that needs assessors perceive mental illness in older adults as a sensitive topic to work with. Additionally, this study highlights that needs assessors feel restricted in their work to promote mental health in older adults as a result of organizational prerequisites in elderly care.

Denna uppsats handlar om psykiatrins konstnärliga spår som kulturarv och hur det förmedlas till allmänheten. Syftet är att undersöka hur psykiatri blir till kulturarv, vilka konstnärliga aspekter har nyttjats inom disciplinen samt vilka spår verksamheten har lämnat efter sig från 1800 - talet till nutid. Genom analys av mitt material vill jag ta reda på vad har förmedlats från Sankta Gertruds sjukhus psykiatrihistoria samt hur psykiatrins kulturarv förmedlas genom utställningar. Metoden för denna uppsats är kvalitativ textanalys med teori som förklarar vad, hur och varför kulturarv? Som material användes boken om Sankta Gertruds sjukhus - ett samhälle i samhället, digitala hemsidan om Gertrudsvik Psykiatriska museet i Västervik, och Att bli synlig - utställning anordnad av Göteborgs stad 2022. Resultaten av studien är att konstnärliga aktiviteter har utövats inom psykiatrin sedan tidigt 1900 - talet samt att psykiatrin blir till kulturarv genom bevarade gamla sjukhusbyggnader, museer och utställningar.

Bakgrund: Psykiatriska sjukdomar och tillstånd påverkar miljontals människor världen över och flera av de drabbade är föräldrar. Många föräldrar drabbade av psykisk sjukdom kan ta hand om ett barn, medan andra kan göra situationen värre för barnet. Föräldrarna kan bland annat brista i empati, vilket kan påverka barnets utveckling negativt. Hur påverkad barnet blir beror på hur många riskfaktorer respektive skyddsfaktorer som finns. Därför är det av stor betydelse att öka förståelsen för upplevelserna och omvårdnadsbehoven hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder drabbad av psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och femton vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall och resultatet analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman togs fram; Emotionella problem, Bristande kommunikation och stöd samt upplevelse av hanterbarhet. I de emotionella problemen ingick rädsla, oro, osäkerhet, skuld, och ensamhet. I bristande kommunikation och stöd ingick kommunikation och stöd. I upplevelse av hanterbarhet ingick ansvarstagande och undvikande. Slutsats: Barnen lider av olika emotionella problem, som kan bero på olika faktorer såsom bristande kunskap och information hos barnen, föräldrar och vårdpersonal. Barnen hanterade sina emotionella problem på olika sätt, vilket kunde bero på barnens ålder och mogenhetsgrad. Men ju mindre information de fick desto svårare blev barnens emotionella problem., Background: Mental illness affects millions of people worldwide and several of those affected are parents. Many who sufferers of mental illness can take care of a child, while others can make the situation worse for the child. The parents can, among other things, lack empathy, which can negatively affect the child's development. How affected the child is depends on how many risk factors and protective factors there are. Therefore, it is of great importance to increase understanding of the experiences and nursing needs of children of parents with mental illness. Aim: The aim was to describe children's experiences of living with a parent affected by a mental illness. Method: A literature review with systematic approach was done. The literature search was conducted in three databases and fifteen original scientific articles were included in the results. The articles were reviewed according to SBU's quality review template and the results were analyzed thematically. Results: Three main themes emerged: Emotional problems, Lack of communication and support and experience of manageability. The emotional problems included fear, worry, uncertainty, guilt, and loneliness. Lack of communication & support included communication and support. The experience of manageability included taking responsibility and avoidance. Conclusion: The children suffer from various emotional problems, which can be due to various factors such as a lack of knowledge and information on the part of the children, parents and healthcare staff. The children dealt with their emotional problems in different ways, which could depend on the children's age and level of maturity. But the less information they received, the worse the emotional problems became.

Background: Youth Aware of Mental Health (YAM) is a universal and school-based suicide prevention program for young people. The introduction of YAM is spreading among Swedish municipalities, but there is still a lack of research on the introduction of YAM in Sweden and what the supportive factors are behind a successful implementation. Purpose: The purpose of this study was to increase knowledge about factors that promote the introduction process in schools based on the experiences of introducing YAM in Sweden. Method: During the spring of 2023, nine semi-structured interviews were conducted with employees in regions and municipalities in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with content analysis. Results: The analysis resulted in two themes. Theme one was about Supporting organization with two subthemes: Forward planning, Division of responsibility and Anchoring. Theme two was about Collaboration with school staff with two subthemes: Functioning logistics and Responsiveness and openness. Conclusion: Throughout the results, a need is expressed for good cooperation between different parties within the region, the municipality and school, and that the individual parts needed for a successful implementation have a great impact on each other. Continued research needs to focus on increasing knowledge about school staff and students' acceptance of implementation. This increases the understanding of the responsiveness of doing YAM., Betyg i Ladok 230530.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Psykisk ohälsa är ett växande problem bland ungdomar i Sverige. Ungdomsmottagningar ären av de instanser som ungdomar kan vända sig till för att få hjälp och stöd gällande blandannat psykisk ohälsa. Bemötande i sig har en stor påverkan på den hjälpsökande och kan varaavgörande för huruvida denne är benägen att söka hjälp senare i livet. Forskning visar attunga personer som har erfarenheter av negativt bemötande av att söka hjälp tar med sig denerfarenheten genom livet det och kan leda till att den unge inte söker hjälp igen. Studiensempiri har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar som tidigare sökt hjälpför psykisk ohälsa på Ungdomsmottagningen. Det empiriska materialet visade att det fannsdelade erfarenheter gällande bemötandet på Ungdomsmottagningen. Av de respondenter somupplevde kontakten som positiv har många uppgett att personalen var lyhörd, tog derasproblematik på allvar och kunde individanpassa stödet. De var också mer benägna att sökahjälp senare i livet jämfört med de respondenter som upplevt kontakten som negativ.Respondenterna som upplevde kontakten som negativ berättade att de kände ett behov av attöverdriva sina symtom, att de inte togs på allvar och att de saknade inflytande i stödet somerbjöds. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen stigma, kommunikationsteori ochmakt., Mental illness is a growing problem amongst adolescents in Sweden. Ungdomsmottagningenis one of the instances that young people can turn to in order to receive help and support with,amongst other things, their mental health concerns. The interaction with staff has a big impacton whether or not they are willing to seek help later in life. Research shows that adolescentswith negative experiences of the interaction with professionals are especially vulnerable tonot seeking help again later in life. This study is based on six semi-structured interviews withadolescents who have received help and support via Ungdomsmottagningen. The empiricaldata shows that there are different experiences about the treatment received atUngdomsmottagningen. The participants who described the interaction as positive, alsodescribed the staff as being perceptive, and that they acknowledged the youths problems anddescriptions. These participants were also more prone to seek support later compared tothose who had a bad experience. Among the interviewed who had a bad experience with thestaff interaction mentioned that they felt a need to exaggerate their symptoms, that they werenot taken seriously and had a lack of influence in the care they received. The results wereanalyzed using theories such as stigma, communication theory and power.