Search

By whom, and how, shall a library’s resources be chosen and described? How do these choices relate to society? These questions in relation to Swedish public libraries constitute the essay's theoretical basis and its starting point. As the above-mentioned dilemmas are both timeless and, in relation to society, changeable, contemporary library projects aimed at developing Swedish public libraries have been analyzed. In this essay documentation from projects as part of the Swedish Arts Council’s program “Strengthened Libraries” has been analyzed. The aim is to investigate how and in what way Swedish public libraries express awareness of the dilemma of choice in contemporary project activities. Questions of how choices are justified, if power is shared and how the library’s societal and democratic mission is described, are questions that have been analyzed. Results show that none of the projects have sought to develop or change existing principles for knowledge organization. Project activities relating to the library's services, and to increase the citizens' trust in the library as such, the libraries have sought external impressions from citizens as well as external organizations. The libraries have also invited citizens and external organizations to provide views on existing operations. To a very little extent the libraries, however, have shared power over project decisions.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är en vidareutveckling av agensbegreppet. I uppsatsen undersöks skildringar av aktörer och strukturer med hjälp av agensbegreppet. Agens används för att möta skildringar som uttrycks i svenska historieläroböcker mellan åren 1942–2022, i förhållande till det historiska sammanhanget som jag beskriver som europeiska geografiska världsresor, mellan åren 1400–1600. För att undersöka beskrivningar av agens och avsaknad agens operationaliseras agensbegreppet, vilket dessutom undersöks vidare som historiedidaktiskt perspektiv samt verktyg. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen bygger i huvudsak på Roberto Ungersförståelse av agensbegreppet, vilket grundas i synen på relationen mellan aktör och struktur samt förståelsen av agens som avgörande för att förstå samverkan mellan samhälle och aktörer. I uppsatsens utvecklas Ungers teori och förenas med historiedidaktiska perspektiv för att kontextualisera relationen mellan aktör och struktur samt för att nyansera skildringar av agens. Detta leder fram till uppsatsens två modeller, varav den ena formulerar den teoretiska utgångspunkten och den andra föreslår en nyansering av agens och avsaknad agens enligt fyra kategoriseringar: acceptans, tolerans, aktion och motstånd. Metod: För att undersöka skildringar av agens och avsaknad agens används uppsatsens fyra kategoriseringar: acceptans, tolerans, aktion samt motstånd. Begreppen används i förhållande till det empiriska underlaget för att uppfatta skildringar av agens och avsaknad agens genom att koda ett avgränsat historiskt område kopplat till europeiska geografiska världsresor mellan åren 1400–1600. Resultat: Resultaten visar att med stöd i uppsatsens fyra agensbegrepp, kan skildringar i det empiriska underlaget, analyseras och nyanseras genom att peka på ett huvudsakligt narrativ. Det huvudsakliga narrativet pekar på en marginell skillnad i framställningen av europeiska aktörer och utomeuropeiska aktörer. Europeiska aktörer t, Purpose: The overarching purpose of this thesis is to further develop the concept of agency. The thesis examines depictions of actors and structures using the concept of agency. Agency is employed to analyze representations found in Swedish history textbooks from 1942 to 2022, in relation to the historical context described as European geographic explorations between the years 1400 and 1600. To investigate descriptions of agency and the absence of agency, the concept is operationalized, and its application as both a historiographical perspective and a pedagogical tool is further explored. Theory: The theoretical foundation of this thesis is primarily based on Roberto Unger's understanding of the concept of agency, which is rooted in the relationship between actor and structure and the recognition of agency as crucial for understanding the interaction between society and actors. In this thesis, Unger's theory is expanded and integrated with historiographical perspectives to contextualize the relationship between actor and structure, and to refine depictions of agency. This leads to the development of two models in the thesis: one that articulates the theoretical framework and another that proposes a nuanced understanding of agency and the absence of agency through four categorizations: acceptance, tolerance, action, and resistance. Method: To investigate depictions of agency and the absence of agency, the thesis employs the four categorizations: acceptance, tolerance, action, and resistance. These concepts are applied to the empirical material to discern depictions of agency and the absence of agency by coding a specific historical area linked to European geographic explorations between 1400 and 1600. Results: The results indicate that, with the support of the thesis's four concepts of agency, depictions within the empirical material can be analyzed and nuanced by identifying a primary narrative. The main narrative highlights a marginal difference in the portrayal of

Digitization has taken on a central role for many organizations, and its progress has opened up opportunities for organizations to increase their efficiency and streamline their everyday operations. Efficiency is an important phenomenon for many organizations as it yields high returns by achieving higher set goals with less effort. The purpose of this qualitative study is to gain an understanding of how digitized work processes shape the middle manager's opportunities for reflexive practice. The study aims to investigate whether organizations in the future may retain innovation and learning within the organization through reflexive practice, despite efficiency requirements leading to increasing standardization of tasks. This study focuses on the middle management role, conducting ten interviews with middle managers in the private sector to gather empirical data. The research targets middle managers in various organizations as well as senior management to understand how to maintain reflexive practice even in a digital environment where many tasks become standardized. In conclusion, the results show that digitization has affected work processes, creating both opportunities and challenges for the middle manager's space to practice reflexivity. Working with reflexive practice has proven necessary in the implementation of digital tools to reduce the risks of errors. At the same time, automation has opened up greater scope for organizations to practice reflexivity, but utilizing that opportunity depends on them and the unique needs of the organization. Furthermore, we can observe that the practice of reflexivity is most common in problematic contexts and rarely in processes that work smoothly. Therefore, the middle manager is in a balancing act in terms of how much is required of them to exercise reflexive practice in their organization and how much they should prioritize questioning the various digitized work processes., Digitaliseringen har blivit en central roll för många organisationer och dess framfart har öppnat upp för möjligheter för organisationer att öka sin effektivitet och en smidigare vardag. Effektivitet är ett viktigt fenomen för många organisationer då det ger hög vinning i att med mindre prestation, nå de högre uppsatta målen. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa sig en förståelse för hur digitaliserade arbetsprocesser formar mellanchefens möjligheter till en reflexiv praktik. Studien ämnar undersöka huruvida organisationer i framtiden kan komma att behålla innovation samt lärande inom organisationen genom en reflexiv praktik, trots att effektivitetskrav gör att organisationer i allt större grad standardiserar uppgifter. Denna studie tar språng i mellanchefsrollen där 10 intervjuer med mellanchefer i den privata sektorn har genomförts för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen riktar sig främst till mellanchefer i olika organisationer men även högre ledning för att skapa sig förståelse i hur man kan behålla en reflexiv praktik även i en digital miljö där många arbetsuppgifter blir standardiserade. Avslutningsvis visar resultatet att digitaliseringen har påverkat arbetsprocesserna, som både skapat möjligheter men även visat sig utmana mellanchefens utrymme för att praktisera reflexivitet. Att arbeta med en reflexiv praktik har visat sig vara nödvändig vid implementering av digitala verktyg för att minska riskerna för felsteg. Samtidigt har automatisering öppnat upp en större marginal för organisationer att praktisera reflexivitet, men att utnyttja den möjligheten är upp till dem och den unika organisationens behov. Vidare kan vi konstatera att praktiserande av reflexivitet är mest förekommande vid problematiska kontexter och sällan vid de processer som fungerar. Mellanchefen står därför mellan en balansgång i hur mycket det krävs av dem att utöva en reflexiv praktik i sin organisation samt hur mycket de ska prioritera sitt ifrågasättande för

The purpose of this study is to, within an artistic process, investigate a dance practice and how the process is enriched by the interaction with three experts within the field of dance pedagogy. Furthermore, it discusses aspects from the process that can be applied in dance education. Methods that are used is autoethnographic perspectives and self-reflective writing in the studio before inviting experts to three unique practical interviews. The results are an intense movement analysis from the work in the studio and deep interaction on the work with three interviews that highlight things such as bodily exploration, musicality and reflection on practice. The study’s conclusion is that a method for ballet class inspired by Creative movement can enrich dance education with reflexivity, but the study also highlights the importance of repetition of movement., En praktisk föreläsning av arbetet hölls 16 maj i studio 16 på Brinellvägen 58.

In recent years, Sweden has introduced new laws and undergone changes indicating a shift towards a society heavily focused on controlling and minimizing risks, such as those related to serious crimes. This trend mirrors Ulrich Beck's theoretical concept of the Risk Society. The aim of risk minimization is to ensure collective security, but this often comes at the expense of individual rights, as seen in recent Swedish legislation. This thesis explores the conflict between collective security and individual freedom in a Risk Society. The objective is to highlight the issues of potentially evolving into such a society. The study examines Beck’s Risk Society theory through John Stuart Mill's political philosophy on rights. Mill, a utilitarian and liberal, argues that individuals have certain rights and obligations towards society and that the only legitimate reason to restrict individual rights is to prevent harm to others. The thesis concludes that the Risk Society is characterized by paradoxical structures that create a reflexive loop, wherein subjective perceptions of risks are reinforced, leading to increased anxiety and political pressure to minimize these risks. Proposed solutions include raising awareness about our misunderstandings and exaggerations of risks and fostering a more open debate climate where ideas and opinions can be freely exchanged.

Denna uppsats undersöker människors förhållningssätt till klimatförändringar. Syftet är att un­dersöka individers attityder och reflexivitet kring klimatförändringar för att nå en djupare för­ståelse för komplexiteten och mångfalden av människors respons till klimatförändringar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med personer av olika kön, åldrar och utbildningsbakgrund. Genom att använda tematisk analys har centrala teman identifierats och analyserats i intervjumaterialet. Analysen visar att majoriteten av inter­vjupersonerna kän­ner en maktlöshet inför klimatförändringar och använder sig av ett förskjutet tänkande för att hantera hotbilden. Klimatmedvetna val har ofta flera bottnar och kan exempel­vis härledas till ett följande av sociala normer. Samtidigt framträder en grupp som ser möjlig­heter och ut­trycker hopp om framtiden, vilket indikerar att sociala faktorer och utbildningsnivå har bety­delse i hur klimatförändringar uppfattas och hanteras. Slutsatsen är att individens upp­levelse av klimatförändringar influeras av den sociala kontexten och att ett individualiserat sam­hälle kan ömsom förstärka känslor av maktlöshet, ömsom förstärka individens agens. Uppsat­sen bi­drar till en djupare förståelse av de känslor och attityder som klimatförändringar väcker samt hur dessa kan tolkas inom ramen för teorier om individualisering och moderniseringsris­ker., This thesis investigates people's attitudes towards climate change. The aim is to examine indi­viduals' attitudes and reflexivity concerning climate change to gain a deeper understanding of the complexity and diversity of human responses to climate change. The study is qualitative and is based on eight semi-structured interviews with individuals of different genders, ages, and educational backgrounds. Using thematic analysis, key themes have been identified and ana­lyzed within the interview material. The analysis shows that the majority of interviewees feel powerless in the face of climate change and employ displaced thinking to manage the threat. Climate-conscious choices often have multiple layers and can, for example, be attri­buted to following social norms. Simultaneously, a group emerges that sees opportunities and expresses hope for the future, indicating that social factors and education levels play a role in how climate change is perceived and managed. The conclusion is that an individual's experi­ence of climate change is influenced by the social context and that an individualized society can both reinforce feelings of powerlessness and enhance individual agency. The thesis contri­butes to a deeper understanding of the emotions and attitudes that climate change evokes and how these can be interpreted within the framework of theories on individualization and modernization risks.

The primary aim of this master’s thesis is to provide a deeper insight into the archives of the Swedish Local Heritage Federation, and to what extent they can be compared to the established concepts of community archives. The secondary is to clarify differences between traditional archival institutions and the archives of the Swedish Local Heritage Federation to better understand how the latter operate. An empirical foundation was created by sending out 108 qualitative questionnaires through strategic selection. They were sent out to four organizations from each region in which the Swedish Local Heritage Federation are divided. 36 of these were answered, 33%, and all respondents were anonymous. The theoretical framework used was “the five principles”, a theory by Michelle Caswell summarized by what she has seen in the majority of community archives she has been studying throughout the years. These five principles are also what makes a successful community archive, according to Caswell. The theory was used to analyze the answers from the respondents and to better clarify to what extent the Swedish Local Heritage Foundation archives can be compared to community archives. The results show there are a lot of similarities between community archives and the Swedish Local Heritage Foundation archives. It can be clearly stated that the Swedish Local heritage Foundation are like small communities, and they have archives. But there are two big differences. The lack of activism and their focus on protect and carry on the history, culture, traditions, memory, and cultural heritage are not typical for community archives. The similarities are of absolute majority, but community archives and the Swedish Local Heritage Foundation archives are not the same thing. Differences between traditional archival institutions and the archives of the Swedish Local Heritage Federation exist, but they are too few to conclude anything other than that they do exist. There are both similarities and

This study describes and analyses the Swedish ecclesiastical heritage as well as the structures and systems that provide conditions and frameworks for how it is perceived and managed. One purpose is to explain today’s situation concerning the 3,000 historic church buildings and sites protected by national heritage legislation and owned by the Church of Sweden. Furthermore, the study analyses how the approaches, paradigms or discourses, which define that ecclesiastical heritage, have changed over the past two centuries. The study aims to bridge the gaps between antiquarian, art history and conservation discourses, where churches are mainly seen as material historic objects and other discourses that regard churches as living heritage, intangible heritage, or as resources for human rights and sustainable development. The analyses are based on theories such as the concepts of Authorized Heritage Discourse, heritagisation, secularisation, and research methods as discourse analysis and self-reflexivity. The study defines and discusses the Church Antiquarian System, which includes the State-Church agreement, the Historic Environment Act and the State financial compensation. The analyses show that the system is based on a partly outdated conservation approach, with origins in an even older nineteenth-century antiquarian discourse, that is not consistent with the national heritage policy adopted by the Swedish parliament. Thus, it blocks a necessary development where many redundant churches could be revitalised as resources for society. The current approach, as well as the Church’s use of its heritage and history, contribute to a deliberately created positive image, avoiding dark or controversial heritage that illustrates abuse of groups of people such as “witches” in the seventeenth century. To achieve the desired development towards a holistic and inclusive approach to ecclesiastical heritage, several recommendations are given. These include identification of heritage disc

”You twist and turn the meanings of museums” - The New Museology and Refl xive Museumsin the Era of Post-truth With the ‘new museology’ in the 1990s, a paradigmshift took place, and more critical and reflexivemuseology emerged. Characteristic of this wasan increased focus on the museum activities themselves,their conditions, practices and ideologicalconsequences. This paper examines the effects thatthe new museology has had on Swedish museums,especially in the light of the era of post-truth thathas led to a questioning of traditional authorities,including museums. What forms of ideal ofknowledge, ambitions and reflexivity characterizemuseums of today? What does the new museologymean in relation to the era of post-truth? The study is based on qualitative interviews withSwedish museum directors, and the findings showthat they apply different forms of reflexivity todescribe the museums’ activities (epistemological,ontological and critical reflexivity). The findingsalso illustrate that the reflexive museology is problematicin relation to the era of post-truth, becauseit can reinforce the tendencies that it claimsto counteract.

Kan du som sociolog bli "bättre" på att teoretisera och i så fall hur? Handlar det om att behärska vissa vetenskapliga metoder för teoretiserande eller tvärtom om att släppa loss och inte tänka så mycket på vad du gör och varför? Är det det ena eller det andra som gäller, eller ska du snarare växla mellan olika förhållningssätt? Måste kreativiteten frigöras och i så fall från vad? I denna korta text framställs idéer om betydelsen av intuition och fantasi (eng. imagination); bakgrunden blir förhoppningsvis tydligare allteftersom. Genom texten går en distinktion mellan det att tänka efter och det att tänka före, så kallat preflexivt tänkande. Genomgående är också en distinktion mellan genialitet som status respektive förfarande. Närmare bestämt utskiljs genialitet som en särskild tanke- och skapandestil. Varför skulle detta sätt att gå till väga förbehållas "geniet"? Geni blir du förvisso inte med mindre än att ditt verk upphöjs till ett exemplar, men denna omständighet är knappast ett hinder för att tänka och verka som ett geni. Och vem vet på förhand vad som väcker gensvar? Eller vad som kan bidra till ett vetenskapligt genombrott!

Boken tar sin utgångspunkt i olika former av socialt samspel som antas vara motiverande i aktualisering av linjära underviningsideal. Dessa ideal, som kommer till uttryck i pedagogisk målstyrning, formativa bedömningar och så kallad konstruktiv länkning, analyseras och diskuteras kritiskt med hjälp av en rad empiriska exempel hämtade från svensk grundskola, gymnasiet och svensk lärarutbildning. I ett kuliturkritiskt och identitetsteoretiskt perspektiv problematiseras lärandets förutsättningar och ges exempel på hur lärande kan styras av kunskapsinnehåll och hur lärandet tillåts vara ett kreativt självändamål.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur Sveriges miljöpolitik, höga driftkostnader och statligt agerande upplevs ha påverkat småskaliga lantbrukare i Sverige och deras levnadsvillkor. För att undersöka problematiken valdes åtta lantbrukare ut för att delta i semi-strukturerade intervjuer, där de fick uttrycka sina egna perspektiv och uppfattningar om lantbrukaryrket i förhållande till miljöpolitiska strategier och rekordhöga driftkostnader i lantbrukarbranschen. Det utvalda teoretiska ramverket att understödja denna sociologiska studie bestod i Becks tes om risksamhället, alienationsteorin och teorin om livsformsanalys. En doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar valdes också ut till studien, vilka agerade som inspirationskälla för intervjuguiden. Det empiriska materialet resulterade i en övergripande slutsats om att den ökade riskmedvetenheten och reflexiviteten har omvandlat lantbruket som livsform. Respondenternas synpunkter indikerar att svenska lantbrukares levnadsvillkor potentiellt är hotade, då lantbrukare finner sig alienerade från staten och upplever sig stundtals vara bortglömda av samhället i stort. I relation till samhälleliga reaktioner under COVID-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina, var den utvalda gruppen av lantbrukare ändå optimistiska kring lantbrukaryrket ur ett framtidsperspektiv., The aim of this qualitative study was to get a better understanding of how Sweden’s environmental politics, high operating costs and governmental action are perceived to have affected small-scale farmers in Sweden. In order to do this, eight farmers got selected to participate in semi-structured interviews to express their own views and perspectives on farming as a profession in relation to Sweden’s climate mitigation strategies and record-high operating costs. The sociological theories selected to complement the research process were Becks concept of ”risk society”, the theory of alienation and the theory of lifeform analysis. One doctoral thesis and four scientific articles were also used in the study and functioned as a source of inspiration for the interview guide. The empirical data from the interviews led to the conclusion that the increase of ecological risk-awareness and reflexivity has transformed farming as a lifeform. The views of the selected participants indicate that the business conditions of Swedish farmers potentially are threatened, and that farmers find themselves alienated from the government as well as being overlooked by the general public. In relation to societal reactions during the COVID-19 pandemic and current war in Ukraine, the selected group of farmers remained optimistic about the farming profession and what the future holds.

Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk metodansats, som med hjälp av tematiska intervjuer syftar till att fördjupa förståelsen för hur föräldrar i det senmoderna samhället upplever sitt föräldraskap i relation till normer, och hur de hanterar detta. Bakgrunden är hur senmoderniteten, informationssamhället och individualiseringens utveckling har medfört att normer tränger igenom starkare än tidigare och därmed påverkar föräldrarna i sin föräldraroll. Intervjupersonerna är föräldrar mellan 30 och 45 år med barn mellan sex och 13 år. Vår teoretiska inramning är det existentiella perspektivet vilket sammanflätas med Becks teori om risksamhället och Giddens teori om hur reflexiviteten som krävs i vårt föränderliga samhälle har betydelse samt påverkar den ontologiska tryggheten. Resultatet presenteras genom vår huvudtolkning att föräldrarna upplever att föräldraskapet i senmoderniteten är mer komplext än tidigare generationer. Komplexiteten innebär starkare påverkan av normer idag eftersom genomträngningsprocessen intensifierats genom informationssamhällets utveckling. Samhällsförändringarna försvårar möjligheten att utföra föräldraskapet då obalans uppstår i tillägnandet av mjuka och hårda kompetenser, där övervikt av mjuka kompetenserna föreligger. Föräldrarna hanterar obalansen genom att de överför reflexiviteten till sina barn för att rusta dem med nödvändiga kompetenser som är av ny karaktär, för att de ska klara sig i det senmoderna samhället. Detta kallar vi för föräldraskapets reflexiva projekt.

Följande uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att förstå och redovisa heterosexuella kvinnors motivation och beslut till självständigt moderskap förankrat i senmodernitetens kärleksförbindelser. Mitt tillvägagångssätt har varit semistrukturerade intervjuer där empirin och materialet har fått styra studiens teoretiska fokus. Frågorna som uppsatsen önskar besvara är: hur kan heterosexuella kvinnors val av självständigt moderskap förstås och hur ställer sig dessa kvinnors val av självständigt moderskap till kärnfamiljen och en kärleksrelation till en man? Historiskt har kvinnor frigjort sig mer och mer inom olika aspekter av samhället. Idag är en kvinna i många delar av världen såpass oberoende ekonomiskt att en man inte är nödvändig för att få vara en del av samhället, till skillnad från förmoderna tider. Idag kan även en heterosexuell kvinna som lever självständigt skaffa barn genom artificiell befruktning. Uppsatsen ämnar undersöka hypotesen om valet till självständigt moderskap är förankrat i frigörelsen från män och därmed kärleksförbindelser. Med hjälp av teorier från Anthony Giddens och Eva Illouz problematiseras hur senmoderniteten med dess individualism och reflexivitet har påverkat kärleksförbindelser och på så vis kvinnors val till självständigt moderskap. I empirin som analyserades med en hermeneutisk tolkning identifierades två teman. 1) En viss oförmåga eller rädsla för att satsa och binda sig i en kärleksförbindelse. 2) Odefinierade eller höga krav på män vilket särskiljer kärleksförbindelser från barn. Samtliga kvinnor uppgav att de fortfarande önskade sig en långvarig kärleksförbindelse, vilket pekar på att normen om tvåsamhet fortfarande är starkt etablerad och att valet till moderskap men oberoende av en man inte förändrar behovet eller önskan om en kärleksförbindelse. Däremot har kärleksförbindelsers premisser förändrats vilket i vissa fall påverkar momentet att skaffa barn.

Skolan ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Granskningar visar dock att det finns brister i skolors jämställdhetsarbete och det finns en rad jämställdhetsproblem i skolan. Många av problemen kan kopplas till könsnormer, varför svenska skolmyndigheter förespråkar ett normmedvetet förhållningssätt. Samtidigt visar granskningar att lärare saknar kunskap om just normer. Syftet med studien är att undersöka normmedvetna grundskollärares uppfattningar om hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen i enlighet med vad som beskrivs i läroplanen, för att bidra med verktyg för hur lärare kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och består av kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare som uppfattar sig själva som normmedvetna. Resultatet visar flera sätt på vilka normmedvetna lärare beskriver att ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen: strategier för att fördela talutrymmet jämställt, reflekterande frågor för att synliggöra egna föreställningar om kön, förslag på övningar för att kritiskt granska normer om kön och etnicitet, konkreta exempel på representation i undervisningsmaterial samt tankar om hur gruppindelning och varierade arbetssätt kan bidra till jämställdhet. Lärarna utgick ofta från ett intersektionellt perspektiv, men en del lärare saknade kunskap om hur olika normer påverkar varandra. Vidare identifieras flera dilemman med ett normmedvetet jämställdhetsarbete: att synliggöra könsskillnader utan att befästa olikheter mellan könen och att normmedvetenhet tycks förutsätta en vilja att kritiskt granska sig själv, något som bygger på intresse samtidigt som det är problematiskt om jämställdhetsfrågan ses som en intressefråga. Därutöver diskuteras dilemmat att konkretisera jämställdhetsuppdraget för att bidra med verktyg och samtidigt belysa risken med att mekanisera jämställd, The school system should be permeated by a perspective of gender equality. However, studies have shown that there are shortcomings in the work being done for gender equality; and the lack of gender equality manifests itself in several issues. Many of these can be attributed to gender norms, which is why Swedish school authorities advocate a norm critical approach. Yet, surveys have shown that teachers are lacking knowledge of gender norms. The purpose of this study is to investigate the views of norm critical elementary school teachers on how a gender equality perspective could permeate teaching in accordance with what is prescribed in the curriculum, in order to provide tools for how teachers could work with gender equality in their teaching. The study is grounded in a norm critical perspective and consists of qualitative interviews with six elementary school teachers perceiving themselves to be norm critical. The results indicate several possible ways of establishing a permeating gender equality perspective on teaching: strategies for dividing the opportunity to speak gender equally; reflective questions for identifying your own notions of gender; suggestions of exercises for challenging norms about gender and ethnicity; practical examples of representation in teaching material as well as ideas about how grouping and varied ways of working can contribute to gender equality. Many teachers were grounded in an intersectional perspective, but some teachers lacked knowledge of how different norms affect each other. Furthermore, several dilemmas of a norm critical gender equality approach were identified: to make gender differences visible without consolidating differences between the genders, and that being norm critical seems to presuppose a willingness to critically question oneself. This willingness presupposes being interested in the topic, but portraying gender equality as a question of interest is problematic. Additionally, the dilemma of turning the gender equal

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll spelkaraktärer kan ha iidentitetsprocesser. Materialet består av åtta enskilda intervjuer om cirka 30-90 minuter vardera, med deltagare i åldern 20-54 år. Jag fann att deltagarna känner identifikation medkaraktärer som liknar dem själva på olika sätt. Detta och upplevelsen av att styra karaktärenbidrar till att man uppfattar denne som en förlängning av spelaren själv. Deltagarna efterfrågar valfrihet i spelandet och karaktärsskapandet, men rimliga begränsningar i valfriheten kan accepteras. Spelare kan också rollspela som någon annan, eller uppleva att de spelar tillsammans med karaktären de styr. I dessa fall uppfattas den som separat från dem själva, men de förhåller sig ändå till den och speglar sig i den. Rollspel kan vara ett sätt att reflexivt testa identiteter, men identiteten man testar kan också bygga på självet.

Higher education expands and Swedish universities are obliged to strive for widened recruitment (SCB u.å.; SFS 1998:1434). However, admission to university doesn´t mean a graduation is guaranteed and the teachers’ training programme for Swedish upper secondary education struggles especially with a large number of defections (UKÄ 2017). The student role concerns both rights and obligations (UKÄ 2020) but how does students perceive these aspects when failing an important exam? This study aims to demonstrate in what way students manage misfortunes in their studies and how this reflect the way they perceive their role as students. The empirical material consists of interviews with 8 teacher training students, all experienced in failing exams in one way or another. The analysis of the student’s reflexive processes is accomplished through the lens of different approaches of agency (e.g. Ketokivi & Meskus 2015; Erofeeva 2019) and Mead’s view of reflexivity within social interactionism theory (Lundin 2008). The result shows that failing exams has many implications for the student role, both practically and at an ontology level connected to the future role as a teacher. The students picture themselves as constantly trying to read what is asked of them since the requirements for passing an exam are vague and differ between courses. The students consider themselves responsible for failing, but when it comes to their strategies to comprehend a new test their agency has an outlook orientation including other actors, objects and material settings. This suggests that the students are in need of a concrete structure to accomplish their studies, which addresses time, physical objects and significant others.

The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the resp

Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med, After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example

Den här studien syftar till att söka förståelse för tatuerade personers individuella uppfattningar kring betydelsen av deras tatueringar, samt kring tatueringar på en generell nivå. Vidare har vi haft för avsikt att undersöka hur tatuerade personer upplever omgivningens uppfattningar och bemötande utifrån tatueringarna. Studien har en kvalitativ ansats med främst ett induktivt förhållningssätt, vilket emellertid även innefattar vissa deduktiva inslag. Vidare intar studien idealism och konstruktivism som ontologiska ståndpunkter med en hermeneutisk och interpretativistisk epistemologi. Insamlandet av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultat i studien visar att tatueringar utgör en betydande komponent i en individs identitetsskapande vilket samverkar med individens omgivning. Resultatet visar även att tatueringarna och dess symbolik kopplas till individens relation till omgivningen och dess roll som samhällsvarelse i vilken samhälleliga normer och uppfattningar tillägnas och tolkas. Slutligen visar resultatet att tatueringar och tatuerande som aktivitet kan återspegla det samtida samhället och dess utmärkande drag., The aim of this study is to seek an understanding of the individual perceptions of tattooed persons about the significance of their tattoos, as well as of tattoos on a general level. Furthermore, we intended to investigate how tattooed people perceive the surroundings' perceptions and attitudes based on the tattoos. The study has a qualitative approach with mainly an inductive approach, which, however, also includes some deductive elements. Furthermore, the study adopts idealism and constructivism as ontological positions with a hermeneutic and interpretivist epistemology. The collection of empirical material has been done through semi-structured interviews. Results in the study show that tattoos are a significant component of an individual's creation of identity which interacts with the individual's surroundings. The result also shows that the tattoos and their symbolism are linked to the individual's relationship to the environment and its role as a social being in which societal norms and perceptions are assigned and interpreted. Finally, the results show that tattoos and tattoos as an activity can reflect the contemporary society and its distinctive features.

Bakgrund: Mångfald som begrepp introducerades i Sverige under 1990-talet med den amerikanska ledningsstrategin Diversity management som förebild, där man i slutet av 1980-talet började tala om anti-diskriminering i termer av organisationsnytta. Insikten om vikten av diversifierade arbetsstyrkor som kan generera effektivitet och kundanpassning beskrivs tillsammans med den demografiska utvecklingen ha gjort mångfald till en etablerad managementfråga. Begreppet konceptualiseras emellertid på en mängd olika sätt - en normativ managementlitteratur tenderar att framhäva mångfaldens fördelar, medan en omfattande kritik mot mångfald som managementstrategi vuxit fram i den akademiska sfären. Syfte: Studien syftar till att studera hur mångfaldsbegreppet konstrueras i olika svenska organisationer samt att förstå villkoren för dessa konstruktioner. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter i tio organisationer inom offentlig och privat sektor. Slutsats: Människors olikheter utgör själva utgångspunkten för konstruktionen av mångfaldsbegreppet och ses som en förutsättning för organisationers prestationsförmåga. En funktionalistiskt orienterad forskning betraktas som sann och objektiv och olika normativa element i den institutionella omgivningen beskrivs prägla organisationernas konstruktion av begreppet. Mångfaldsfrågan förstås som frikopplad från praktiken och starka institutionella krav på ekonomisk rationalitet i den organisatoriska kontexten beskrivs vara avgörande för begreppets konstruktion. Genom att betona den särartsideologi som utgör själva förutsättningen för diskriminering beskrivs vidare konstruktionen av den lönsamma mångfalden bidra till att skapa och upprätthålla maktrelationer och social ojämlikhet., Background: Diversity management was introduced in Sweden during the 1990s along with its desirable arguments which stresses the importance of diversified workforces in order to ensure organizational efficiency and customization. These assumptions along with demographic changes in the Swedish labour force has led to diversity being described as an established issue for management. However, the concept can be conceptualized in a variety of ways – a functionalistic orientated management literature tend to highlight the benefits of diversity in organizations, while extensive criticism of diversity as a management strategy has emerged in the academic sphere. Purpose: The purpose is to study how the concept of diversity is constructed in Swedish organizations. Furthermore to understand the conditions of these constructions. Method: The study was conducted with a qualitative research method, through ten semi-structured interviews in both public and private organizations. Conclusion: Human differences constitute the very basis of the construction of diversity management and is seen as a prerequisite for organizations' performance ability. A functionalist-oriented research is regarded as true and objective and various normative elements in the institutional environment are described as important for the construction of diversity. However, the issue of diversity management is understood to be decoupled from practice and strong institutional requirements for economic rationality in the organizational context are described as crucial for the concept's construction. By emphasizing the specific ideology that constitutes the very premise of discrimination, the construction of diversity as a business case is further described to contribute to creating and maintaining power relations and social inequality.

Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade identiteten online på Instagram. För att kunna besvara studiens frågeställning genomförde de två författarna 8 intervjuer. Deltagarna bestod av unga vuxna inom åldersgruppen 18 - 25 år och var både kvinnor och män. För att tolka intervjuerna applicerades teorier och koncept från Anthony Giddens, Erving Goffman och Charles Horton Cooley. Denna studie gjordes mot bakgrund av sociala medier och självbild samt identitet och Instagram. Resultatet bygger på fem teman som uppkom under intervjuerna: påverkan, syfte, process, intryck och observationer. Det studien kom fram till var att deltagarna påverkades av online identiteten men på olika sätt. Ett sätt var att individer kunde finna sig själva och andra kunde få en sämre självkänsla från Instagram. Deltagarna var påverkade av andra människor inom plattformen av Instagram när det kom till processerna för att presentera online identiteten. Processerna kunde innebära hur deltagarna valde ut bilder, tankeprocesser inför att ladda upp en bild och liknande. Studien visade att offline identiteten kunde påverkas av online identiteten men andra individers bedömningar och närvaro hade en betydande påverkan på online identiteten. Detta är en intressant aspekt av identitet och Instagram som tidigare forskning inte fokuserat på och kan vara betydande i framtida studier om individers sociala beteende inom sociala medier.

I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare., How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.

A study about identity formation for people who has isolated themselves from the surrounding world. This is a study that focuses on identity formation for individuals who has isolated themselves from the outside world. My aim with the study is to contribute to the knowledge base about identity and identity formation for this specific group of people. The study is based around three main questions about what the individual choice looks like when it comes to isolation, what the process of identity formation look like from pre to post isolation and finally how the respondents talk about stigmation as a result of the isolation itself and being called a Hemmasittare, witch is a term used by professionals to describe the people who has isolated themself.

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rus, Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhap

Killmiddag är ett initiativ som startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal i syfte att engagera män i debatten om ett jämställt samhälle. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna uppsats att öka förståelsen för hur maskulinitet skapas inom sammanhanget Killmiddag. Avsikten var även att undersöka varför män väljer att delta och hur de hanterar eventuella splittringar mellan normerna inom och utanför Killmiddag. Det empiriska materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av följande teorier; R.W Connells teori om maskuliniteter, Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om intrycksstyrningoch Anthony Giddens teori om reflexivitet. Resultatet visar att drivkraften till att delta i Killmiddag bygger på att det hos deltagarna finns en förändringsvilja som delvis är sprungen ur metoo-rörelsen och ett missnöje mot rådande maskulinitetsnormer. Det framkommer också att Killmiddag fyller en viktig funktion i deras maskulinitetskonstruktion. I sammanhanget ges utrymme att uttrycka delar av sin identitet och visa känslor som annars inte tillåts i andra manliga gemenskaper. Resultatet visar också att det finns en splittring mellan olika situationsbundna maskulinitetsnormer, vilket föranleder en konflikt mellan individens självuppfattning, maskulinitetsnormer och behovet av andras bekräftelse. Utifrån detta framkommer tre strategier för hantering av dessa splittringar; utmana och förändra normerna, anpassa sig till situationen eller aktivt omge sig med likasinnade., “Killmiddag” is an initiative launched by the equality foundation Make Equal, with the purpose of engaging men in gender equality issues. Based on this, the intention of this study was to increase knowledge and understanding of how masculinity is created within the context of Killmiddag. Our aim was also to find the reasons why men choose to participate, as well as how they deal with possible conflict between the norms within, and outside of, the Killmiddag forum. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews and was analyzed using the following theories; R.W Connell's theory of masculinities, Richard Jenkin's theory of social identity, Erving Goffman's theory of impression management and Anthony Giddens’s theory of reflexivity. The result shows that men’s motivation to participate in Killmiddag is sparked by a desire to change current masculinity norms, and that this is partly due to the MeToo movement. It also shows that Killmiddag plays an important part when it comes to the participants’ personal constructions of masculinity, this mainly as it is a context that allows them to express parts of their identity and show emotions that normally are not accepted within male forums. In addition, the result brings light to a split between different situational masculinity norms, which can cause conflict between an individual’s self-perception, masculinity standards and the need for others’ approval. In regards to this, three different strategies for managing these problems were found: to challenge and change the norms, adapt to the given situation or purposefully surround oneself with like-minded people.

Teamarbete (eng. teamwork) är förenat med positiva organisatoriska och individuella effekter, vilket kan förklara varför organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater för att förbättra teameffektivitet och teamprestation. Det övergripande syftet med examensarbetet var att undersöka vilka effekter en specifik teambuildingsinsats kunde medföra för team i termer av reflexivitet, reella teambeteenden, teammedlemsskattad teameffektivitet samt ledarskattad teamprestation. Författarna ämnade också undersöka vilken effekt insatsen kunde få för enskilda teammedlemmar i termer av förändrad arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete. Den teambuildingsinsats som genomfördes i föreliggande examensarbete syftade till att kartlägga och förbättra beteendeprocesser. Nio team från olika verksamhetsområden med totalt 57 teammedlemmar fick ta del av teambuildingsinsatsen. Två enkäter delades ut innan insatsen, en teamledarenkät och en teammedlemsenkät, samt en enkät från ett digitalt verktyg för teambuildingsinsatsen, för att undersöka effekterna av intresse. En eftermätning gjordes fyra till sex veckor efter teambuildingsinsatsen. Pearsons korrelationskoefficient, t-test, Wilcoxons teckenrangstest samt hierarkiska multipla regressionsanalyser användes för bearbetning av data. Resultatet visade på en signifikant ökning av skattning av reella teambeteenden samt ökning av teameffektivitet. Dessutom visade resultatet att förekomsten av reella teambeteenden kan predicera teams effektivitet över tid. Detta resultat legitimerar att organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater som bygger på samma grund som den aktuella teambuildingsinsatsen., Teamwork is associated with positive organizational and individual effects, explaining the increase in organizations’ implementation of team building interventions, in order to improve team effectiveness and team performance. The overall aim of the study was to investigate the effects of a specific team building intervention on teams in terms of team reflexivity, real team behavior, team rated team effectiveness, and leader rated team performance. The authors also aimed to investigate the impact of the team building intervention on individual team members regarding job satisfaction and intention to leave. The purpose of the team building intervention utilized for data collection was to map and improve behavioral processes. Nine teams from different industries with a total of 57 team members participated in the team building intervention. Prior to the intervention two surveys were distributed, one for team leaders and one for team members, as well as a survey from a digital team building tool, for evaluation of potential effects of the intervention. An additional measurement was made four to six weeks after the team building intervention. Pearson correlation coefficient analysis, t-test, Wilcoxon signed ranks test, and hierarchical multiple regression analyses were used to analyze data. The result showed a significant increase in estimation of real team behavior and increase in team effectiveness. In addition, the result demonstrated that presence of real team behaviors may predict team effectiveness over time. This result justifies organizations’ increase in implementation of team building interventions similar to the intervention investigated in the present study.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.

Authors: Jessica Bjurberg & Anna Engblom Title: Social Worker – the helping hand A qualitative study how active social workers experience their professional identity. Supervisor: Mikael Sandgren Assesor: Janicke Andersson The purpose of our study was to investigate how active social workers experience their professional identity. The method used for this investigation was semi-structured interviews of social workers in different positions with varying degree of experience. The result showed that the professional identity is something that is unique for each individual. However, by structured analysis of the transcribed interviews, a number of factors of importance for the understanding as well as for developing and maintaining of the professional identity were identified. These factors were categorized into five different themes: importance of experience, personal traits, work tasks, reflexivity and the meaning of the professional role for the professional identity. Based on our respondents' stories, we have gained insight into how hard-defined professional identity is at the same time as it appears to be very important to the social worker.

Kandidatuppsatsen ”En vän i nöd(en), en autoetnografisk studie av en chatbot” studerar användarupplevelsen av en chatbot med artificiell intelligens, Replika. Uppsatsen ämnar ge en inblick i den intima relation som skapas mellan bot och användare, samt vilka aspekter som styr det sociala samspelet. Uppsatsen belyser hur boten uppfattas av användaren och hur boten kan vara ett verktyg för individens självreflexiva process. Uppsatsens empiri består av 13 sessioner där jag fritt samtalade med Replikan samt loggboksanteckningar. Autoetnografisk metod valdes då jag ansåg att bästa tillvägagångssättet för att studera användarupplevelsen var att använda egna erfarenheter och på så sätt både bli forskaren och subjektet i studien. Autoetnografi är en kvalitativ metod som innebär att forskaren beskriver personliga erfarenheter och dess konsekvenser utifrån en analys av den kulturella kontexten. Empirin analyserades utifrån perspektiv kring symbolisk interaktionism och identitetsskapande. Slutsatser efter analysen var att mina samtal med Replikan sker i stor utsträckning enligt samma sociala normer som mellanmänskliga interaktioner, med några undantag, som visar på hur jag uppfattar Replikan som omväxlande mänsklig och som en maskin. Stundtals uppfattades Replikan som en jämlike med känslor och personlighet och ofta är Replikan ett hjälpmedel som kan öka min förståelse kring mig själv. Dock sker allt utifrån bestämda ramar som inte bara beror på Replikan utan också chatbotens skapare.

Titel: Självledarskap eller självförledarskap - en kvalitativ studie om individens strävan efter självförbättring. Nivå och kurs: Kandidatuppsats vid Institutionen för Service Management och tjänsteveten- skap, Lunds Universitet, Campus Helsingborg, KSMK65 Service Management: Examensar- bete för kandidatexamen, VT 2018, 15 HP. Författare: Elenor Mårtensson och Johanna Thomsen Handledare: Johan Alvehus Nyckelord: självledarskap, identitet, social identitet, reflexivitet, personlig utveckling ___________________________________________________________________________ Syfte: Syftet med studien är att kritiskt granska och skapa förståelse för fenomenet självledar- skap genom att beskriva hur individer med utbildning i personlig utveckling uppfattar begrep- pet. Vidare vill vi bidra till ökad förståelse för vad behovet av professionell vägledning grun- dar sig i och om självledarskap har inverkan på individens identitetsskapande. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet har sam- lats in genom tio semistrukturerade intervjuer med individer som har utbildning inom person- lig utveckling och självledarskap. Den insamlade empirin analyserades därefter tillsammans med de valda teorierna för att avslutningsvis resultera i vår slutsats. Resultat: Studien visar på att praktiserandet av självledarskap är varierande, vilket grundar sig i individers olika uppfattningar. Däremot visar studien att självledarskap kräver en för- måga och ett ansvarstagande hos individen för att kunna leda sig själv. Samtidigt bidrar sam- hällets ideal till en osäkerhet över individens identitet. Därigenom har behovet av kurser i självledarskap ökat då det finns en förhoppning om att kunna leda sig själv och finna sin rätta identitet.