Search

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som påverkar 0,4–1 procent av befolkningen. Anhörigvårdare, som utgör nästan en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige, ger vård eller stöd till någon nära. Att vara anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni innebär en stor utmaning och påverkar olika aspekter av livet i större eller mindre utsträckning. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå anhörigvårdarnas upplevelser för att kunna stödja anhörigvårdarna effektivare. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt valts som metod. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Complete och PubMed, vilket resulterade i tolv kvalitativa originalartiklar som därefter analyserades enligt Fribergs beskrivning av analysarbete. Resultat: Författarna identifierade fyra huvudteman: Anhörigvårdares upplevelser av otillräckliga stödresurser, Anhörigvårdares känslomässiga utmaningar, Anhörigvårdares livsförändringar och anpassningar samt Den positiva påverkan av att vara anhörigvårdare. Slutsats: Anhörigvårdare för personer med schizofreni stöter på en del utmaningar i sin vårdarroll och behöver stöd från både vården och familjemedlemmar. De behöver också kunskap för att ge adekvat stöd till personen med schizofreni. Trots känslomässiga utmaningar och livsförändringar upplevde anhörigvårdare även positiva upplevelser, där de kände sig emotionellt starkare och har ökat tålamod för andra. Enligt transitionsteori är sjuksköterskan den första som möter en person och dess familj under en transition och därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder stöd och tillhandahåller information som främjar en framgångsrik transition, där vårdandet inte blir en börda för anhörigvårdaren utan istället en möjlighet till att bli en starkare person., Background: Schizophrenia is a severe psychotic disorder that affects 0.4–1 percent of the population. Caregivers, constituting nearly one-fifth of the adult population in Sweden, provide care or support to someone close. Being a family carer for a person diagnosed with schizophrenia is a big challenge and affects various aspects of life to a greater or lesser extent. For nurses, understanding the experiences of caregivers is crucial for providing more effective support for family caregiver. Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of being a family caregiver to a person diagnosed with schizophrenia. Method: To answer the purpose, a literature review has been chosen as the method. The article search was conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed, resulting in twelve qualitative original articles that were subsequently analyzed according to Friberg´s description of the analysis work Results: The authors identified four main themes: Family caregivers' experiences of insufficient support resources, Emotional challenges of family caregivers, Life changes and adjustments of family caregivers, and The positive impact of being a family caregiver. Conclusion: Family carers for people with schizophrenia encounter some challenges in their carer role and need support from both healthcare and family members. They also need knowledge to provide adequate support to the person with schizophrenia. Despite emotional challenges and life changes, family caregivers also experienced positive experiences, where they felt emotionally stronger and have increased patience for others. According to transition theory, the nurse is the first to meet a person and their family during a transition, and therefore it is important that the nurse offers support and provides information that promotes a successful transition, where care does not become a burden for the family caregiver, but instead an opportunity to become a stronger person.

Bakgrund: Schizofreni är en vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av symtom av vanföreställningar och hallucinationer. Det är en stigmatiserad grupp där sjuksköterskors förhållningssätt och kunskap om sjukdomen har en viktig del i patienters återhämtning och välmående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diagnosen schizofreni inom vuxenpsykiatrin. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Vid datainsamling användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre temaområden framkom från dataanalysen: betydelsen av goda vårdrelationer, brist på kunskap samt närståendes betydelse för återhämtning. Slutsats: Sjuksköterskor med brist på kunskap om schizofreni har en negativpåverkan på vårdandet och vårdrelationen av patienterna. En ökad reflektion om den kunskap de besitter kan förbättra förutsättningarna för en godare vård. Närstående har en påverkan på patienternas välmående och återhämtning och bör därför få ökade stödinsatser från vården., Background: Schizophrenia is a common psychiatric disorder characterized by symptoms of delusions and hallucinations. It is a stigmatized group where nurses’ approach and knowledge of the disease play an important part in patients’ recovery and well-being. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients diagnosed with schizophrenia within adult psychiatry. Method: A literature review of ten original scientific articles was conducted. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for data collection. Results: Three theme areas emerged from the data analysis: the importance of good care relationships, lack of knowledge and the importance of relatives for recovery. Conclusions: Nurses with a lack of knowledge about schizophrenia have a negative impact on care and nurse-patient relationship with patients. An increased reflection on the knowledge one possesses can improve the conditions for better care. Relatives have an impact on the patients' well-being and recovery and should therefore receive increased support efforts from the healthcare system.

Bakgrund: Personer med schizofreni drabbas oftare av somatiska sjukdomar jämfört med övrig befolkning. Detta innebär att sjuksköterskan kommer att möta dessa patienter inom den somatiska vården. Patienter med schizofreni möter ofta stigmatisering inom den somatiska vården. Som sjuksköterska har man ett ansvar att vårda alla patienter på lika villkor och skapa förutsättningar för en god och vårdande relation sjuksköterska och patient sinsemellan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta patienter med schizofreni inom den somatiska vården. Metod: I denna studie tillämpades en litteraturstudie som design. Studien baseras på sju kvantitativa respektive två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från de två databaserna CINAHL och Psycinfo. Vid analys av den insamlade datan tillämpades en integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet i denna studie bygger på två kategorier: Hindrande faktorer för sjuksköterskans bemötande och Underlättande faktorer för sjuksköterskans bemötande samt fem underkategorier: Negativa attityder, Rädsla och osäkerhet, Brister i organisationen, Vikten av kunskap samt Erfarenhetens betydelse. Sjuksköterskor inom den somatiska vården upplevde att det både fanns hindrande och underlättande faktorer som påverkade deras bemötande och således relation gentemot patienterna med schizofreni. Slutsats: Negativa attityder och osäkerhet hos sjuksköterskorna resulterade i ett sämre bemötande och en bristfällig relation gentemot patienterna med schizofreni. Sjuksköterskor med kunskap och erfarenhet hade mer positiva attityder vilket bidrog till en öppenhet i bemötandet och en vårdande relation. För att stärka sjuksköterskornas positiva attityder och bidra till ett bättre bemötande gentemot patienter med schizofreni bör kontinuerlig utbildning och information erbjudas sjuksköterskorna inom den somatiska vården.

Bakgrund Patienter med schizofreni har ett högt och långvarigt behov av vård och insatser från samhället. Forskning visar att patienter med schizofreni upplever mindre välmående och att sjukdomen påverkar deras förmåga till att delta i aktiviteter vilket kan ge upphov till isolering och ekonomisk utsatthet. Enligt nationella riktlinjer ska vårdens insatser utformas och samordnas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att öka patientens möjlighet till återhämtning och funktion i vardagen. Psykiatrisjuksköterskan har som ansvar att leda och samordna omvårdnaden i samråd med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av delaktighet inom den psykiatriska vården. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes där studier med kvalitativa resultat inkluderades. Databaserna Cinahl Complete, Psyc INFO och Pubmed användes vid sökning. Sammanlagt 13 artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudteman med sex underteman. Hinder för delaktighet som första huvudtema med tillhörande fyra underteman: Att inte bli hörd, information och kunskap som förutsättning för delaktighet, sjukdomens påverkan på delaktighet, upplevelse av maktobalans. Det andra temat var delaktighetens positiva effekter med tillhörande två underteman: ökad följsamhet och ökat förtroende till vården. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med patienter, att bemöta dem med respekt och attlyssna till patienten för att skapa möjligheter för en holistisk vård. Genom ett gott bemötandefrämjas patientens delaktighet som leder till ökad följsamhet till behandling. Ökad följsamhetleder i sin tur till minskat lidande och förbättrad återhämtning för patienten., Background Patients with schizophrenia have a high and long-term need for care and support from society. Research shows that patients with schizophrenia experience lower well-being and that the diseaseaffects their ability to participate in activities, which can lead to isolation and financial hardship. According to national guidelines, healthcare interventions should be designed and coordinated based on a person-centered approach to enhance the patient's chances of recovery and functioning in daily life. The psychiatric nurse is responsible for leading and coordinating care in consultation with the patient. Aim The aim was to describe the experiences of patients with schizophrenia regarding participation in psychiatric care. Methods A literature review with a systematic approach was conducted, including studies with qualitative results. The databases Cinahl Complete, PsycINFO, and PubMed were used for the search. A total of 13 articles were included and analyzed using Thomas and Harden's thematic analysis. Results The results were compiled into two main themes with six subthemes. The first main theme was Barriers to Participation with four associated subthemes: Not Being Heard, Information and Knowledge as Prerequisites for Participation, The Impact of the Illness on Participation, and The Experience of Power Imbalance. The second theme was The Positive Effects of Participation with two associated subthemes: Increased Adherence and Increased Trust in Healthcare. Conclusions The nurse plays a key role in meeting patients, treating them with respect, and listening to them to create opportunities for holistic care. Through good treatment, patient involvement is promoted, leading to increased adherence to treatment. Increased adherence, in turn, leads to reduced suffering and improved recovery for the patient.

De bakomliggande orsakerna till schizofreni, ar fortsatt svarforstadda trots dess stora inverkan pa patienters liv. Genom schizofrenins uppskattade 79% arftlighet, ar en nyckel for att forsta tillstandet att analysera den genetiska 22q11.2-deletionen som okar risken for SCZ med 28 ganger. Denna studie undersoker effekterna av 22q11.2-deletionen pa celltypsmangder och celltypssamlokalisering hos moss I prefrontala cortex med hjalp av Xenium-plattformen, en spatial transkriptomik-metod. Undersokningen utfordes pa nio koronala sektioner, inklusive fyra moss med 22q11.2-deletionen och fem WT-kontroller. Celltyper annoterades med hjalp av scMap-algoritmen och ett referens scRNA-seq dataset med de 345 generna i Xenium-panelen. DIMPLE-algoritmen anvandes for att analysera celltyps samlokalisering, med anvandning av isotropisk Gaussisk karnutjamning och Jensen-Shannon-avstandsberakningar. Spatstat anvandes for att mata celltypsmangder med hjalp av beraknade intensiteter. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i celltypsmangd eller celltypsfordelning mellan 22q11.2-deletions- och WT-grupperna i denna undersokning av 32 298 celler i den prefrontala cortexen. Aven om specifika skillnader kan finnas mellan olika lager av den prefrontala cortexen samt att med en store provstorlek gar det att minska effekten av individuella variationer sa tackte denna analys inte sadana scenarier.Det finns begransningar i denna studie eftersom det bara ar en jamforelse med 32 298 celler och darfor bor framtida forskning fokusera pa att analysera storre prov samt att undersoka potentiella lagerspecifika skillnader for att ytterligare belysa de cellulara konsekvenserna av 22q11.2-deletionen. Vidare ar det viktigt att inse att cellular funktion och aktivitet fortfarande kan skilja sig at. Cellular aktivitet, inklusive synaptisk overforing, signaltransduktion och metaboliska processer, spelar en avgorande roll i hjarnans funktion och kan fortfarande paverkas av 22q11.2-deletionen. Differentie, The underlying biology of Schizophrenia (SCZ) remain elusive despite its profound impact on patients. Due to SCZs estimated 79% heritability, a key to understand the condition is to analyze the genetic 22q11.2 deletion which increases the risk of SCZ by 28-fold. This study investigates the effects of the 22q11.2 deletion on cell type co-localization and abundance in mice in the prefrontal cortex using the Xenium platform, a Spatially-Resolved Transcriptomics (SRT) method. The investigation was performed on nine coronal sections, including four mice with the 22q11.2 deletion and five wild-type (WT) controls. Cell types were annotated using the scMap algorithm and a reference single cell RNA sequencing (scRNA-seq) data set using the 345 genes in the Xenium panel. The DIMPLE algorithm was employed to analyze cell type co-localization, utilizing isotropic Gaussian kernel smoothing and Jensen-Shannon distance calculations. Spatstat was used to measure cell type abundance using calculated intensities. Results did not show significant differences in cell type abundance or spatial distribution between the 22q11.2 deletion and WT groups in this data set of 32,298 cells in the prefrontal cortex. While specific differences might exist between different layers of the prefrontal cortex, or with a larger sample size to reduce individual variability, this analysis did not cover such scenarios. There are limitations to this study since it is only a comparison of 32 298 cells and therefore future research should focus on analyzing larger sample sizes as well as investigating potential layer-specific differences to further elucidate the cellular consequences of the 22q11.2 deletion. In addition, it is important to consider that cellular function and activity might still differ. Cellular activity, including synaptic transmission, signal transduction, and metabolic processes, plays a crucial role in brain function and could be affected by the 22q11.2 deletion. Differential gene analysi

Bakgrund: Schizofreni är en kronisk sjukdom och klassas som den vanligaste diagnosen när det kommer till psykossjukdomar. Ett leverne med schizofreni kan medföra personlighetsförändringar och begräsningar i personens dagliga livsföring. Närstående axlar vanligtvis den primära rollen som vårdgivare, något som visat sig vara avgörande för hur sjukdomen hanteras och behandlas. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som har schizofreni. Metod: Systematisk litteratursökning som resulterade i 20 vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Presenteras i fem kategorier: leva i inskränkt vardag, negativa hälsoeffekter hos närstående och misstro till vården, hantera sjukdomen är en känslomässig börda, fokus på den sjuke, copingstrategier stärker familjerelationer. Slutsats: Leva med en person som har schizofreni kunde leda till otrygghet, stigma och misstro till vården. Sjuksköterskan får fördjupad förståelse genom att del av subjektiva upplevelser vilket skapar förutsättningar till att stödja närståendes hantering av sjukdomen. Skapa förståelse för närståendes upplevelse av sjukdomen kan minska lidandet och främja återhämtningen.

Bakgrund: Drygt 50% av alla patienter som vårdas på de svenska rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningarna är diagnostiserade med schizofreni. Bland dessa är det vanligt förekommande med bristande sjukdomsinsikt. Denna bristande insikt har visat sig innebära sämre behandlingsresultat och en mindre följsamhet till behandlingsåtgärder och läkemedelsbehandling. Vårdrelationen kan då vara den viktigaste faktorn för denna patientgrupps behandlingsresultat. Detta då en god vårdrelation har visat sig kunna både förbättra patienten välbefinnande, samt stärka deras motivation att följa rekommendationer för vidare vård och behandling. Men vad är det som gör att vissa får en god vårdrelation med patienten med en schizofrenidiagnos medan andra inte får det? Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att skapa en vårdrelation med patienter inom rättspsykiatrin som har en schizofrenidiagnos och bristande sjukdomsinsikt. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Tio specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård intervjuades på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier som ansågs centrala för att skapa en god vårdrelation med patienter inom rättspsykiatrin som har en schizofrenidiagnos och bristande sjukdomsinsikt. Dessa kategorier var att; spendera tid, besitta kompetens, bjuda in till delaktighet samt etablera tillit. Slutsats: För att etablera en god vårdrelation är det avgörande för specialistsjuksköterskor att fokusera på att skapa delaktighet hos patienten genom samarbete, medkänsla och förståelse. Ömsesidig tillit och respekt är också av yttersta vikt. Kompetens och tid med patienten är inte garanter för en god vårdrelation i sig, men kan bidra med att stärka den när de kombineras med förmågan att skapa delakt

Bakgrund: Schizofreni är en kronisk sjukdom som kan resultera i förkortad livslängd, utanförskap, förhöjd suicidrisk och orsakar lidande för patienter och anhöriga. Dessutom innebär sjukdomen höga kostnader för samhället. Antipsykotiska läkemedel är en central del av behandlingen och nödvändig för återhämtning och att minska risk för recidiv. Bristande sjukdomsinsikt, otillräcklig effekt och svåra biverkningar kan påverka följsamheten. Psykiatrisjuksköterskan kan genom personcentrerad vård stödja patienter till förbättrad hälsa och minskat lidande. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av behandling med antipsykotiska läkemedel hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet analyserades med hjälp av Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet baserades på analys av femton originalartiklar som berörde patienter med schizofreni och deras upplevelser av antipsykotisk läkemedelsbehandling. Teman som framkom var; Upplevelser av kontrollförlust och trygghet, Upplevelser av en förändrad vardag, samt Upplevelser av delaktighet. Slutsats: Patienter med schizofreni upplevde behandling med antipsykotiska läkemedel både som en hjälp och förlust med stor påverkan på daglig funktion och relationer. Patienterna beskrev svårigheter att vara delaktiga i sin behandling och vårdalliansen som central. Att finna en fungerande medicinering var en komplex process som förutsatte stöd från anhöriga och vårdpersonal., Background: Schizophrenia is a chronic disease that can result in shortened lifespan, isolation, increased suicide risk and causes suffering for patients and relatives. In addition, the disease entails high costs for society. Antipsychotic drugs are a central part of treatment and necessary for recovery and to reduce the risk of relapse. Lack of insight, insufficient effect and severe side effects can affect compliance. Through person-centred care, the psychiatric nurse can support patients to improve their health and reduce suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences of treatment with antipsychotic drugs in schizophrenia Methods: A literature review with a systematic approach was used as method. The search was undertaken in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The result was analysed using Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result was based on the analysis of fifteen primary research articles concerning patients with schizophrenia and their experiences of antipsychotic drug treatment. Themes that emerged where; Experiences of losing control and feeling safe, Experiences of changes in everyday life, as well as Experiences of participation. Conclusions: Patients with schizophrenia experienced treatment with antipsychotic drugs both as a help and a loss with a major impact on daily functioning and relationships. The patients described difficulties in being involved in their treatment and the therapeutic alliance as central. To find a stable medication was a complex process that required support from relatives and healthcare professionals.

Protect dirt from shame | the love that vanished är en utställning som har utgångspunkt i mina egna erfarenheter av lesbiska relationer och av att ha en kvinnokropp. I min essä kommer jag rikta fokus till de delar av utställningen där motstridiga känslorna omhändertas i ett ifrågasättande av att göra skillnad på som en del av att vara homosexuell och kvinna kan innebära i möte med en heteronormativ mansdominerad värld. Den homosexuella berättelsen som ett samtal som hela tiden ska undvikas, vars kroppar ska tynas bort och var kärlek inte ska uppvisas för omgivningens skull, något som jag menar på försvagar identiteten. Hur fördomar separerar oss och skapar en illusion av ett ”vi och dom”, där homosexuella inte längre ses som vanliga människor. I utställningen utforskar jag genom det måleriska och skulpturala vad som händer med kvinnokroppen när den överskrider det förutbestämda genuset och ifrågasätter döljandet av homosexuella berättelser och vad den sortens fobiskt klimat gör med oss. Det är utifrån erfarenheter och insjunkande i depressioner och psykoser som jag senare kom att börja funderar om det dubbla livet som följd av homofobiskt klimat förhåller sig så som samtiden förhåller sig till många världar genom tillbakagång av erkännande? Ett insjuknande i desorientering och hallucinationer som splittrar oss än djupare in i isolering och individualism när vi frånstöter det mänskliga, det verkliga och inte låter oss varandra närmas. Samhällets dragning till ett dualistiskt binärt tänkande som riskerar frånta verklighetens komplexitet och reducera ner jaget till något ensamt och oföränderligt. I mitt försök att relatera och föra samman händelser skulle jag vilja citera Designing for interdependence, a poetics of relating av Martin Avila, "relation is the knowledge in motion of beings, which risks the being of the world”

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som ger en förändrad verklighetsuppfattning och nedsatt funktion på ett eller flera områden. Stereotyper som existerar i samhället om personer med schizofreni är att de är farliga, våldsamma och har multipla personligheter jämfört med andra människor. Genom att undersöka sjuksköterskors attityder mot patienter med schizofreni ökar förståelsen för den upplevda stigmatiseringen inom vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors attityder i mötet med patienter diagnostiserade med schizofreni. Metod: För litteraturstudien användes en icke-systematisk litteraturöversikt med en induktiv ansats och kvalitativ studiedesign. Totalt hittades åtta artiklar genom systematiska sökningar i databaser som PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Studiens resultat indikerar att psykiatrisjuksköterskor har varierande attityder som beror på olika faktorer. De negativa attityderna var vanligare bland sjuksköterskor som arbetade på akutavdelningar, som hade mindre erfarenhet och mindre kunskap om sjukdomen på grund av kulturella värderingar. De sjuksköterskor som hade en positiv inställning och attityd till personer med schizofreni hade ökad erfarenhet att arbeta med schizofrena patienter samt kom från en kultur med ett annat synsätt av sjukdomen. Slutsats: Det är avgörande att undersöka orsaker relaterade till vårdpersonalens attityd. Detta för att utforma globala strategier som kan minska stigmatisering och social utestängning relaterad till schizofrena patienter. Kunskap om variationen av attityder som finns beroende på arbetsmiljö spelar en central roll i utvecklingen av åtgärder för att bekämpa stigmatisering och diskriminering mot personer med schizofreni. Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling och implementering av åtgärder för att främja positiva attityder och terapeutiska relationer. Det är också av betydelse att aktivt utmana och motverka negativa attityder och fördomar kring psykisk ohälsa för att

Bakgrund: Individer med schizofreni upplever oftast begränsningar i vardagliga aktiviteter.Symtom som oftast förekommer är positiva och negativa symtom samt en bristandesjukdomsinsikt. Positiva symtom är till exempel vanföreställningar, hörselhallucinationer, ochtankestörningar medan negativa symtom innebär en reducering av energi, initiativ, känsloroch tal. Kunskapsluckan är att det saknas en sammanställning av evidens avarbetsterapeutiska interventioner för individer med schizofreni.Syfte: Beskriva olika typer av arbetsterapeutiska interventioner riktade till individer medschizofreni samt redogöra för deras effekter på kognition, ADL och social förmåga.Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats användes där resultatet av tio kvantitativastudier analyserades. Vid sökningen av artiklarna användes databaserna Cinahl With full textoch MEDLINE (EBSCO).Resultat: För att främja aktivitetsutförandet implementerades strategier eller aktiviteter somintervention. Utifrån interventionerna blev det en positiv effekt på både kognition, ADL ochsocial förmåga.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att individer med schizofreni kan stödjas i vardagenmed hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. Den kan också bidra till ökad kunskap hosarbetsterapeuter och vårdpersonal inom vården.

Bakgrund: Personer som lever med schizofreni har uppfattats som farliga och oberäkneliga individer av både samhället och sjukvården, vilket utmynnade i en stigmatisering. Det har resulterat till att personerna söker mindre vård för somatiska sjukdomar än andra trots att de i högre grad är drabbade av somatisk sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med resultat från elva kvalitativa artiklar och två stycken med mixad metod, där endast det kvalitativa resultatet inkluderats. Datainsamlingen har utförts via Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Samtliga artiklar granskades med Fribergs granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys där subkategorier och kategorier skapades. Resultat: Visade att personer som levde med schizofreni upplevde en skam över sin sjukdom och att de sörjde över hur livet förändrades tillsammans med diagnosen. De isolerade sig och upplevde sig inte lika mycket värda. Sjuksköterskan och närstående hade en viktig roll för att personerna skulle uppleva hälsa och ha en fungerande vardag då symtomen på sjukdomen gjorde det svårt att klara sig utan stöd. De upplevde dock att sjuksköterskan saknade kunskap och intresse. Diskussion: De fyra huvudfynden: känslan av skam, att uppleva svårigheter i vardagen, att uppleva stigmatisering från sig själv och andra samt behovet av stöd som brister, diskuterades mot Erikssons och Roys omvårdnadsteorier, personcentrerad vård och lagar. Slutsats: Somatiska sjukvården misslyckas att möta personer med schizofreni på ett personcentrerat sätt, vilket leder till att personerna undviker att söka sjukvård och leder därmed till försämrad hälsa., 2023-11-03

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som drabbar ungefär 0.4% av världens befolkning. Varför personer insjuknar i schizofreni har ännu inte identifierats. Men ett samband kan ses om personernas exponering för miljöfaktorer samt genetisk sårbarhet som kan öka riskerna för att insjukna.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva personers upplevelser av att leva med schizofreni.Metod: Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats där innehållet är från tidigare forskning inom samma ämne. Huvudresultat: Resultatet visade att deltagarna hade olika upplevelser av varför de insjuknat i schizofreni. För att leva med schizofreni är det viktigt att acceptera sin situation, sjukdomen kommer inte att försvinna. Känslan av hopp, tillhörighet och gemenskap var viktiga faktorer för personer med schizofreni för att klara av vardagen. Stigmatisering är en stor del av sjukdomen som påverkar personerna som lever med schizofreni. De hamnar i utanförskap och blir diskriminerade av både familj och samhälle vilket i sin tur leder till isolering och ensamhet. Slutsats: Litteraturstudien ger en överblick om hur personer som lever med schizofreni upplever sin sjukdom. Personer med schizofreni upplever ofta att de blir bemött på ett särskilt sätt relaterat till att de har en psykisk sjukdom i bakgrunden. I resultatet framkom det att känslan av hopp och tillhörighet var väsentligt för att klara av utmatningar i vardagen. Att acceptera sin sjukdom ansågs som en styrka för att hantera omgivningen på bästa sätt., Background: Schizophrenia is a psychotic illness that affects approximately 0.4% of the world's population. Why people develop schizophrenia has not yet been identified, but a connection can be seen from the people's exposure to environmental factors as well as genetic vulnerability that can increase the risk of developing the disease. Aim: The purpose of the literature study was to compile and describe people's experiences of living with schizophrenia. Method: The literature study was based on 11 scientific articles of a qualitative approach where the content is from previous research in the same subject.Main results: The results show that the participants had different experiences of why they fell ill with schizophrenia. To live with schizophrenia is it important to accept your situation, the illness will not go away. The feeling of hope, belonging and community were important factors for people with schizophrenia to cope with everyday life. Stigma is a large part of the illness that affects people living with schizophrenia. They end up in isolation, are discriminated against both by family and society, which leads to isolation and loneliness. Conclusion: The literature study provides an overview of how people living with schizophrenia experience their illness. People with schizophrenia unfortunately experience that they are treated in a special way just because they have a mental illness in the background. In the results, it was shown that the feeling of hope and belonging was important to cope with the demands of everyday life, accepting one's illness was seen as a strength to deal with the environment in the best way.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen., Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som ger olika symtom. Den här studien riktar sig mot de negativa symtomen. De negativa symtomen medför att personen har svårigheter i sina dagliga aktiviteter, som att sköta sin hygien, boende och arbete. Det kan göra dem passiva och i behov av arbetsterapi. Tidigare forskning har visat på att arbetsterapi inte är en effektiv behandlingsmetod för negativa symtom hos personer med schizofreni. Denna studie gjordes för att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta med negativa symtom hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet är att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta med aktivitetsproblem relaterade till negativa symtom hos personer med schizofreni. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet var en kvalitativ intervjustudie. Deltagarna var arbetsterapeuter som arbetade med patienter som har schizofreni. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och alla arbetade inom psykiatrin, men inom olika områden såsom öppenvård, slutenvård eller tvångsvård. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier identifierades, vilka beskrev arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med aktivitetsproblem hos personer med schizofreni. Det framkom att arbetsterapeuterna använde olika strategier och metoder i arbetet med personer som har schizofreni med negativa symtom. Dessa patienter är i behov av arbetsterapi med längre kontakt där arbetsterapeuten sätter små mål utifrån patientens kapacitet för att arbetsterapi ska ge resultat. Slutsats: Arbetsterapeuterna upplevde att det är utmanande patienter att arbeta med, eftersom de saknar motivation och drivkraft. Den slutsats som kan dras från studien är att arbetsterapi behövs för personer med negativa symtom. Studiens resultat kan skapa en grund för vidare forskning inom samspelet

Det finns en genomgående känsla i tidigare forskning att med rätt hjälp och stöd är livet mot självständighet för personer med schizofreni en möjlighet. Syftet med denna studie var att belysa sociala exkluderings- och inkluderingsprocesser relaterade till personer med schizofreni och om ett självständigt liv på samma premisser som andra personer är möjligt. Syftet var även att undersöka hur vårdboenden i Sverige arbetar för att stödja personer med schizofreni mot inkludering och självständighet. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Teman identifieras för att jämföra datan med tidigare forskning och analysera resultat genom teorin om social inkludering och exkludering. Resultatet visar att personer med schizofreni är en starkt exkluderad grupp. Vårdboenden gör sitt yttersta för att inkludera denna grupp, dock ligger fokus främst på återhämtning, hjälp och stöd eftersom denna grupp sällan lever ett självständigt liv., There is a general feeling throughout earlier research that with the right help and support life towards independence for people with schizophrenia is a possibility. The aim of this study was to shed light on exclusion and inclusion processes related to people with schizophrenia and if independent life on the same premises as other people is possible and how care homes in Sweden work in order to support people with schizophrenia towards social inclusion and independence. For this study a qualitative semi structured interview method was used with 8 participants. Thereafter could themes be identified in order to compare data to research and analyze results through social inclusion and exclusion theories. Results of the study show that people with schizophrenia are a highly excluded group. Care homes do their foremost to include this group, however focus is on recovery, help and support as this group rarely lead an independent life.

Patients diagnosed with schizophrenia (SZ) show major deficits in cognitive functioning andsleep spindle activity. As much indicates that sleep spindle activity is related to cognitive performance, this literature review intended to investigate the degree of their relationship inpatients with SZ. The eligible criteria for the studies were that they measured sleep spindle activity and cognitive functioning in patients with SZ and included a non-clinical controlgroup. Studies with comorbid diagnoses were excluded. Searches were conducted between the 5th and 6th of March 2023 on PsycINFO, PubMed, Web of Science, and Medline databases. Seven studies met the eligibility criteria. The studies were written in English and published between 2007 and 2022. The quality of the studies was assessed using the JBICritical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. The results were synthesized by following a structured narrative and tables. The total number of participants with SZ was 141 and 149 in the non-clinical control group. The age of the participants ranged between 18 and 65 and were mainly men. Patients with SZ showed significantly reduced sleep spindle activity and cognitive performance compared to the control group. Several studies found positive correlations between cognitive performance and spindle density inboth groups. Some correlations were only significant for patients with SZ, indicating thatsleep spindle activity affects cognitive performance up to one point. A suggestion for further studies is to investigate the possibility to assess cognitive impairments in patients with SZ by inducing sleep spindle density., Patienter diagnostiserade med schizofreni (SZ) uppvisar nedsättning i både kognitiv förmåga och aktiviteten av sömnspindlar. Då mycket tyder på att sömnspindlar är relaterade till kognitiv prestation, så ämnade denna systematiska litteraturstudie att undersöka denna relation hos patienter med SZ. Kriterierna för kvalificering var att studierna utförde mätningar av sömnspindel aktivitet och kognitiv förmåga hos patienter med SZ, samt inkluderade en frisk kontrollgrupp. Studier med komorbida diagnoser exkluderades. Litteratursökningar utfördes mellan den 5e och 6e mars 2023 på databaserna PsycINFO,PubMed, Web of Science, och Medline. Det var 7 studier som uppfyllde kriterierna. Studierna var skrivna på engelska och var publicerade mellan år 2007 och 2022. Kvaliteten av de inkluderade studierna bedömdes med JBI Critical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. Resultaten syntetiserades med ett strukturerat narrativ och tabeller. Det totala antalet deltagare med SZ var 141 och 149 i kontrollgruppen. Deltagarna var främst män mellan 18 och 65 år. Deltagarna med SZ visade signifikant lägre sömnspindel aktivitet samt kognitiv prestation jämfört med kontrollgruppen. De flesta studierna fann signifikanta positiva korrelationer mellan spindeldensitet och kognitiv förmåga för både SZ och kontrollgruppen. Vissa resultat var endast signifikanta för patienter med SZ vilket tyder på att sömnspindel aktivitet endast påverkar kognitiv prestation upp till en viss nivå. Förslag för framtida studier är att undersöka möjligheten att inducera spindeldensiteten hos patienter medSZ för att förhöja den kognitiva förmågan.

The following master’s thesis consists of an analysis of the narrative positions in the novel The Faculty of Dreams of Sara Stridsberg, a literary fantasy written about the life of the writer and radical feminist Valerie Solanas. Through my thesis I argue that the implicit author, the narratological position of the narrator, and the character called “The Narrator”, all three belong to, and constitute, the fictional character Valerie. In order to conduct this analysis I use narratological theory, with Shlomith Rimmon-Kenan and Mieke Bal as primary theorists, along with theory concerning spatiality and temporality. The analysis is backed up with metafictional theory as well as research into physical and mental reactions caused by trauma, conducted by Bessel van der Kolk. The analysis is sectioned into four parts, with every part focusing on a specific topic: “The Narrator’s” dialogues with Valerie, the novels five different sections (“Land of Bambi”, “The Oceans”, “The Laboratory Park”, “The Factory” and “Love Valerie”), the presence of the cursive fragments and finally the alphabetical lists which appear at different occasions in the novel. The novel acts as a reclamation of power as Valerie recovers her stolen voice, giving herself the opportunity of narrating her own life. The fictional character Valerie salvages her autonomy and receives her rectification by rewriting conversations which have taken place in court rooms, psychiatric hospitals and between different people in her life. She is no longer an external spectator of her own life. Instead she is the one in charge. The narratological levels have collapsed. Only Valarie remains.

Bakgrund: Psykos är en allvarlig sjukdom som innebär en förändrad verklighetsuppfattning. I Sverige insjuknar varje år över tvåtusen personer i psykossjukdom varav de flesta kan återhämta sig i varierande grad men en del får kvarstående svårigheter. Psykossjukdom medför inte bara stora kostnader för individen i form av psykiskt och somatiskt lidande utan även för samhället i form av höga sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Återhämtning är därför viktig ur flera aspekter. En större förståelse för patientens upplevelse av personlig återhämtning ökar möjligheterna för specialistsjuksköterskan att stödja och främja återhämtningsinriktat omvårdnadsarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för patienters upplevelse av personlig återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt och litteratursökning har genomförts i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa studier har ingått. En integrativ analys av 16 artiklar genomfördes i flera steg enligt Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Utifrån analysen kunde två huvudkategorier, “inre” och “yttre” återhämtning och de sju undergrupperna: acceptans, egenmakt, hopp, identitet, sorg, sammanhang och sociala relationer identifieras. Trots att återhämtningsprocessen är individuell, beskrivs liknande upplevelser och behov. Flera faktorer som både underlättar och hindrar den personliga återhämtningen har identifierats. Att känna sig respekterad och delaktig i sin egen vård ger en känsla av egenmakt och meningsfulla aktiviteter ger en känsla av sammanhang oavsett om de är privata eller professionella. Stigmatisering och diskriminerande attityder leder till utanförskap och påverkar återhämtningen negativt. Slutsats: Begreppen inre och yttre återhämtning är viktiga för den personliga återhämtningsprocessen och tillsammans med insatser från den psykiatriska specialistvården utgör de en helhet som är grunden för patientens väg mot återhämtning. At

Bakgrund: Barn till en förälder med schizofreni är särskilt sårbara och riskerar att påverkas negativt av förälderns sjukdom. Tidigare studier visar att sjukdomen påverkar förälderns förmåga att tillgodose en positiv utvecklingsmiljö för barnen. Likaså kan anknytningen till föräldern påverkas negativt. Detta kan resultera i en sämre livskvalitet för barnen samt svårigheter att hitta mening och sammanhang i tillvaron. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det viktigt att identifiera barnens behov av stöd, råd och information om de lever med en förälder som lider av allvarlig psykisk störning, däribland schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder med schizofreni. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt fyra steg. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: En annorlunda vardag, En emotionellt utmanande uppväxt, En familjehemlighet, samt En önskan att bli sedd. Slutsats: Barn som växer upp med en förälder med schizofreni tar på sig en tidig föräldraroll och känner avvikelse på grund av stigmatisering av psykisk sjukdom. De kan känna tvång att dölja förälderns diagnos, vilket leder till känslor av skuld och skam. Dessa barn kan ha svårt att utveckla en trygg anknytning till den sjuka föräldern och kan känna sig övergivna. Bristfällig information om sjukdomen gör det svårt för barnen att hantera utmaningarna som sjukdomen medför. Vikten av betydelsefulla relationer betonas som ett väsentligt stöd för att navigera genom svåra situationer.

Bakgrund: Majoriteten av personer med schizofreni upplever begränsningar relaterat till aktivitet och delaktighet i vardagliga aktiviteter. Symtombilden består till stor del av positiva och negativa symtom och en bristande sjukdomsinsikt. Det råder begränsad evidens kring hur arbetsterapeutiska interventioner påverkar aktivitet och delaktighet för personer med schizofreni. Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner som påverkar aktivitet och delaktighet för vuxna med schizofreni. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där resultatet av tolv kvantitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet inkluderar tolv artiklar varav nio interventioner utfördes i öppenvård och tre i slutenvård. Interventioner med aktivitetsträning, målformulering och strategianvändning, samt arbetsrehabilitering kombinerat med social färdighetsträning, visade signifikanta förbättringar i aktivitet och delaktighet, huvudsakligen i aktivitet. Slutsats: Personer med schizofreni upplever ofta aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar varför kunskap om hur arbetsterapeuter kan främja aktivitet och delaktighet är viktig. Interventioner som är klient-centrerade, involverar deltagaren i målsättning och erbjuder träning och strategier bör erbjudas till personer med schizofreni. Arbetsrehabilitering som kombineras med social färdighetsträning är mer effektivt än IPS och traditionell arbetsrehabilitering. Majoriteten av studierna använder i högre grad mätinstrument relaterat till aktivitet, och i mindre omfattning mätinstrument för delaktighet. Framtida forskning bör inkludera fler mätinstrument relaterat till delaktighet, och interventioner med fysisk aktivitet bör ta hänsyn till påverkan på både aktivitet och delaktighet., Background: Most people with schizophrenia experience limitations related to activity and participation in everyday activities. The symptoms largely consist of positive and negative symptoms and a lack of disease insight. There is limited evidence on how occupational therapy interventions affect people with schizophrenia. Aim: To map occupational therapy interventions that affect activity and participation for adults with schizophrenia. Method: Literature review with an inductive approach. The results of twelve quantitative studies were analyzed. Findings: Nine outpatient and three inpatient articles were identified, with interventions including activity training, goal setting, strategy use, and vocational rehabilitation combined with social skills training. These interventions were associated with significant improvements in activity and participation, with the majority of effects observed on activity. Conclusion: Schizophrenia may lead to activity limitations and participation restrictions, highlighting the importance of occupational therapists in promoting activity and participation. Client-centered interventions, including goal setting, training and strategies, are crucial. Vocational rehabilitation combined with social skills training is more effective than IPS and traditional vocational rehabilitation. Studies largely use measurement instruments related to functioning and activity, and less so, participation. Future research should include more participation-related measurement instruments, and interventions involving physical activity should consider their impact on both activity and participation.

Länge har man sett fenotypiska likheter mellan schizofreni, schizotyp personlighetssyndrom och deras friska släktingar. Teorin om kontinuumet schizotypi, som ett multidimensionellt konstrukt, har därför utvecklats. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka de senaste tio årens forskning kring kontinuumet schizotypi, vad som överlappar mellan tillstånden och se vad som bekräftar och motbevisar teorin. Metoden som används är en litteraturöversikt där sökningarna genomfördes i PubMed och Psycinfo från år 2013 och framåt. Det framkom 539 unika artiklar från sökningarna som granskades om de uppfyllde inklusionskriterierna. Totalt 82 artiklar inkluderades för granskning som sedan analyserades och kategoriserades utifrån frågeställningen. Litteraturen indikerar på att det finns liknande nedsättningar mellan icke-patologiska individer som rapporteras högt på schizotypi och schizofreni. Resultat kring schizotyp personlighetssyndrom är begränsat. Likheter var tydligast angående positiv schizotypi och positiva symtom, då kopplingen mellan negativ schizotypi och negativa symtom möjligen kan förklaras av andra psykosociala- och patologiska faktorer. Kontinuumet bör därför möjligen undersökas som två subkontinuum, ett positivt och ett negativt., Phenotypic similarities have long been established between schizophrenia, schizotypal personality disorder and their healthy relatives. The theory of the schizotypi a continuum, a multidimensional construction, has therefore been developed. The aim of this literature review is to examine the recent ten years research on the continuum of schizotypy and see what confirms and/or disproves the theory. The methodology used is a literature review where the searches were conducted in PubMed and Psycinfo from 2013 onwards. 539 unique hits emerged from the searches that were examined for the fulfillment of the inclusion criteria. A total of 82 were included for the review, which are analyzed and categorized based on the issue. The literature review indicates that there are similar impairments between non-pathological individuals, that are reported high on schizotypy, and schizophrenia. Results on schizotypal personality syndrome are limited. Similarities were clearest regarding positive schizotypy and positive symptoms, as the connection between negative schizotypy and negative symptoms can possibly be explained by other psychosocial and pathological factors. The continuum should therefore possibly be examined as two subcontinuums, one positive and one negative.

This thesis explores the commodity as a motif in the first volume of Lars Norén’s Diary of a Playwright, as well as how this motif relates to reification and alienation, and in addition is reflected in the work formally. The study is oriented both towards the text’s depiction of the commodity and its reflections on its own depiction. These descriptions are read in light of Marxist theory and through comparisons with Walter Benjamin’s Passagenwerk, where the latter work also forms a connection to Martin Heidegger and Simone Weil in their capacity of important influences for Norén. Much like in the Passagenwek, the commodity acts as a secret structure in Diary of a Playwright. It organises the text and its seemingly disparate elements on a deeper level. The study contributes to a new understanding of one the greatest Swedish writers in the 20th and 21st centuries. Although the diary has not been the subject of much research, the predominant understanding of the work is, as with Norén’s other writings, largely characterised by a psychoanalytic perspective.

Schizofreni är en psykossjukdom som drabbar flera människor världen över. Syftetmed litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityderpatienter med schizofreni. Metoden är en litteraturstudie med ett resultat innehållande10 vetenskapliga artiklar från databasen PubMed.

Background: Schizophrenia is a psychosis mental illness which the cognitive functions are somehow impaired. This sickness is still surrounded by prejudice, fear and ignorance.Aim: The aim of this descriptive literature study was to describe the experiences of stigma outside the hospital for people with schizophrenia.Method: This literature study was based on 10 scientific articles searched in the databases Medline via PubMed and PsykINFO.Main results: The articles in this literature study showed that stigma was experienced among patients with schizophrenia in their encounter with people outside of care. Patients are faced with discrimination and violence both from family members and others. Stigmatization also exists in the media. The results also showed that stigma had a great impact on the participants' self-esteem and affected their perception of the disease.Conclusion: The results of this literature study show that patients with schizophrenia face stigma and discrimination in society. This has mainly been shown to be due to ignorance about the disease. In the work to reduce stigma, more people should stand up and support those patients. More knowledge about stigma is needed in this subject., Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom där de kognitiva funktionerna är något skadade. Sjukdomen omgärdas i stora drag fortfarande av fördomar, rädslor och okunskap.Syfte: Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering utanför vården av människor med diagnosen schizofreni samt konsekvenserna.Metod: Litteraturstudien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Medline via PubMed samt PsycINFO.Huvudresultat: Studierna i denna litteraturstudie påvisades att stigmatisering upplevdes bland patienter med schizofreni i deras möte med människor utanför vården. Patienter diskrimineras och utsätts av våld både från familj och även av andra. Stigmatisering finns även inom media. Resultatet visade även att stigmatisering hade stor inverkan på deltagarnas självkänsla och påverkade deras uppfattning kring sjukdomen.Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med sjukdomen schizofreni möter stigmatisering och diskriminering i samhället. Detta har främst visat sig bero på okunskap kring sjukdomen. I arbetet med att minska stigmatisering krävs att fler människor stödjer och försvarar patientens rättigheter. Mer kunskap kring stigmatisering kopplat till schizofreni behövs.

This study examines how the mental health care institution of Sankt Sigfrid's hospital treated women discharged between 1946–1950. This study aims to understand the mental institution as an institution of power, at work through its definitions of women as sick and as healthy. The source material used in this study is case records from Sankt Sigfrid's hospital. The results from the study show that the medical certificate with the mental history and the family history of the patients were important documents for letting women enter the hospital. The family's health background documentation showed that a majority of the women had a normal childhood. The results also show that the medical certificates and the doctors' journals were embodied with negative descriptions, about patients' family- and social history, which was needed for the diagnosis and to place the individuals into a patient category., Denna studie belyser hur institutionen Sankt Sigfrids sjukhus behandlade kvinnor som blev utskrivna åren 1946–1950. Genom att analysera sjukjournaler och vårdattester från Sankt Sigfrids sjukhus ämnar studien att förstå hur sinnessjukvården fungerade som en maktinstitution i relation till hur kvinnor ansågs sjuka respektive friska. Resultaten av denna studie visar att vårdattesten, med patientens sjukdoms- och familjehistoria var viktiga beståndsdelar för om kvinnorna fick intas eller inte. Dokumentens information om kvinnornas familjehistoria har i analysen varit viktiga då dokumenten visat att en majoritet av kvinnorna kom från normala uppväxtförhållanden. Andra resultat i studien visar att vårdattesten och läkarnas anteckningar innehöll negativa beskrivningar av patienternas familje- och sociala historia som var nödvändiga för diagnosticering och kunna placera individen i kategorin patient.

Bakgrund Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som är mer eller mindre kronisk. Sjukdomen kan medföra hörselhallucinationer, vanföreställningar, samt en ändrad verklighetsuppfattning. Ungefär 24 miljoner människor lever med schizofreni. Stigmatiseringen bland sjukvårdspersonal och samhället ger dessa individer svårigheter att leva ett liv med goda levnadsvanor. Sjukdomen behandlas med antipsykotiska läkemedel i kombination med andra insatser som träning av kognitiv funktion och psykologisk behandling genom kognitiv beteendeterapi. Syfte Var att undersöka hur individer diagnostiserade med schizofreni upplever mening i vardagen. Metod Detta är en kvalitativ litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har granskats och använts som resultatunderlag. Studien har ett induktivt förhållningssätt där det utgår ifrån individens erfarenheter Resultat Resultatet presenteras i två kategorier och fyra subkategorier. De två huvudkategorierna är Daglig aktivitet ger mening och Samhörighet ger mening. Slutsats Olika studier lyfter fram vikten av att känna gemenskap och ha ett socialt umgänge för att skapa en meningsfylld vardag. Det var även viktigt att ha ett aktivt liv med vardagliga sysslor så som träna, gå på promenad men även att ha struktur i vardagen. Ha tro på något större än oss kan ge hopp om en god framtid samt finna något meningsfyllt i livet.

Introduktion/Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar en patients funktionsförmåga negativt. Sjukdomsutvecklingen medför att patienten med schizofreni kan få svårt att sköta sin ekonomi och att bo själv. Det är vanligt att anhöriga tar ett stort ansvar vid vardandet av patienten och i kontakten med vården. För den anhöriga kan detta medföra en begränsning i arbetslivet och ge ekonomiska svårigheter. I förlängningen bidrar det till att anhöriga själva kan vara i behov av stöd för att klara vardagen. Syfte: Att belysa upplevt stöd i samband med schizofreni ur ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna som användes var CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bestod av elva kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Polit och Beck (2021) granskningsmall. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman, 1) Information och kommunikation 2) Professionellt stöd och 3) Anhörigas delaktighet Slutsats: Slutsatser som kan dras från litteraturstudiens resultat är att anhöriga upplever brister gällande stöd i samband med schizofreni. Anhöriga upplever att de inte får tillräckligt med information, kunskap, utbildning eller stöd från hälso- och sjukvården samt att de önskar få vara mer delaktiga i patientens vårdprocess.

Denna andra delen av Hjärnavbildning vid Schizofreni beskriver användningen av radioaktiva ämnen som startade i Lund med professor David Ingvars pionjär studier av att avbilda cerebralt blodflöde med Xenon-133 hos patienter med Schizofreni. De nukelar medicinska metoderna utvecklades till Single Photon Emission Computed Tomography, SPECT, använder gammastrålning som emitteras direkt från internt distribuerade radiofarmaka i patienten som detekteras av en enda eller en uppsättning kollimerade strålnings-detektorer eller gammakameror. Nya radiofarmaka utvecklades såsom 99mTc-HMPAO d.v.s. 99mTc-Hexa-Methyl-Propylen-Amine-Oxim kräver ingen flödesstudie utan visar hur perfusionsmönstret såg ut vid tidpunkten för injektionen. Cerebral SPECT och 99mTc-HMPAO kan användas för att skilja mellan patienter som diagnostiserats med Schizofreni och friska kontrollpersoner. Även dopaminhypotesen som förklaringsmodell till Schizofreni har sitt ursprung i Lund med Arvid Carlssons upptäckt (Carlsson and Lindqvist, 1963). Med hjärnavbildnings-tekniken Positron-Emissions-Tomografi(PET) blev det möjligt att studera receptorbindning direkt i den levande mänskliga hjärnan. PET studier av frisättning och transport av dopamin, samt bindning av dopamin till Dopaminreceptorn D2R, visar att schizofrena patienter har en ökad tillgänglighet av dopamin i den striato-thalamo-kortikala transportvägen vägen och en minskad tillgänglighet i den mesolimbocortical vägen. Under 1980 talet visade det sig att regionalt blodflöde och metabolism med användningen av PET med 18F-fluordeoxyglucos (18FDG) var ett kraftfullt verktyg i psykiatrisk forskning om Schizofreni Under 1990 talet ökade omfattningen av 19FDG-PET studier på patienter med Schizofreni som ofta resulterar i dysfunktionella avvikelser vilka indikerar störd kommunikation i hjärnans kretslopp snarare än fokala skador i hjärnan. Hos patienter med Schizofreni visar 19FDG-PET studier förändringar främst i prefrontala, striatala, talamiska och tempora

Denna tredje del av Hjärnavbildning vid Schizofreni sammanfattar olika metoder med magnet spinn resonans (MR) applicerade på Schizofreni patienter 1. Introduktion till MR2. Struktur-magnet resonans imaging sMRI3. MR-CSF cerebralt blodflödes imaging4. Funktionell-magnet resonans imaging MRI5. Diffusion Tensor Imaging DTI6. Magnetisk transfer Imaging MTI7. Magnet resonans spektrometri MRS8. Kombinerade metoderSture Forsén och Ragnar Hoffman presenterade år 1963 en magnetisk dubbel-resonans-metod tillämpbar på system där ett kärnspinn reversibelt överförs mellan två icke-ekvivalenta molekyler, från A till B, vilket utnyttjas i ” Magnetisk transfer Imaging MTI” (kap 3.6) (Forsen and Hoffman, 1963). Det kan vara värt att nämna att Sture Forsén är professor emeritus i fysikalisk kemi vid Lunds Universitet. Beskrivningen av utvecklingen inom de olika områdena av MR har emellertid blivit så omfattande att min ambition att beskriva den detaljerade historiska utvecklingen av de olika MR-metoderna kommer att preseteras efter hand . Därför kommer i del III endast som en sammanfattning av MR och Schizofreni. Struktur-magnet resonans imaging sMRI visar att förändrad gyrifiering verkar vara en signifikant robust markör för störningar i den tidiga neuronala utvecklingen vid Schizofreni. Ökningar av gyrifiering observerades i bilaterala insula, temporala polen och vänster orbitofrontal cortex.Även tjockleken av de frontala loberna återspeglar en patologisk process vid Schizofreni med minskad kortikal tjocklek i prefrontala cortex, precuneus och occipital cortex.Utvärdering av CSF flödesdynamik i akvedukten tillsammans med volymetriska sMRI undersökningar av hjärnan skulle ytterligare kunna förstärka kunskapen kring patofysiologin både i samband med diagnostik och behandlings uppföljning av patienter med Schizofreni. Ett flertal studier indikerar att patienter med Schizofreni har lägre MRI aktivitet i den dorsolaterala, prefrontala cortex(PFC), accumbenskärnan(ACC) och i thalamus m

Bakgrund: Schizofreni är en svår kronisk psykossjukdom, vilket kan medföra stora svårigheter i det dagliga livet. Antipsykosmedel som stabiliserar sjukdomen, är livräddande och erbjuds alltid till patienter med schizofreni. Antipsykosmedel är ofta förknippat med en rad svåra biverkningar som påverkar patienternas livskvalitet. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse kring behandlingen så skulle detta kunna stärka sjuksköterskans professionella roll. Syfte: Att belysa hur patienter med schizofrenisjukdom upplever att deras dagliga liv påverkas av behandling med antipsykosmedel. Metod: Denna kvalitativa litteraturöversikt bygger på 13 artiklar med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier: (1) när behandlingen begränsar det dagliga livet (negativa upplevelser kring relationer och aktivitetsförmåga; negativa känslor), (2) när behandlingen både stödjer och ger ambivalens (upplevelser av att leva ett normalt liv; upplevelser av ambivalens) och (3) bristande autonomi (avsaknad av sjukdomsinsikt; upplevelser av tvång). Slutsats: Patienterna behöver få mer stöttning och förståelse i det lidande behandlingen orsakar. Som sjuksköterska är det viktigt att vårda med livsvärlden som grund. Därför blir den vårdande relationen mellan patienten och sjuksköterskan extra betydelsefull och viktig.

Antalet personer med Schizofreni i Sverige uppskattas idag vara ca 30 000–40 000. Insjuknandet sker vanligtvis mellan 18-30års ålder och tillhör en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden. Syftet med studien är att undersöka effekten på självständighet efter träning i sociala och vardagliga aktiviteter för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metoden som användes var litteraturstudie med systematik. Litteratursökningen genomfördes i Psychinfo, MEDLINE, Cochrane clinical answer och Cinahl. Efter huvudsökningen genomfördes en sekundärsökning. Tre artiklar inkluderades, analyserades och kvalitetsgranskades innan de sammanställdes i resultatet. Resultatet visar att träning inom sociala och vardagliga aktiviteter ökar självständigheten inom både ADL och IADL. Vidare tyder resultaten på ökad kunskap inom socialt deltagande och minskning av negativa symptom. Ökad självständighet inom både ADL, IADL och socialt deltagande kan i sin tur leda till ett större deltagande i samhället och ökar möjligheten till ett arbete på den öppna marknaden.

Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande, Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order t

Bakgrund: I Svergie drabbas 1500-2000 personer av psykos varje dag och ca 30-40000 har diagnosen schizofreni som är den sjukdom som främst kopplas till psykoser. Personer som drabbas behöver, specielt initialt, stöd och behandling. anhöriga är en viktig resurs i vårdandet av personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva copingstrategier hos anhöriga till personer med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där både kvalitativa och kvantetativa artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Copmplete, PsycInfo och Medline. Artiklarna Granskades i enighet med Fribergs (2017) fyra steg Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskrev anhörigas copingstrategier. Dessav var: Att söka hjälp inom och utanför sig själv som innefattade tre subteman: Socialt stöd, Andlighet och Egentid; Att förstå och förhålla sig till situationen som innefattade två subteman: Fokusera på det positiva och vara flexibel samt Undvika eller tvinga. Diskussion: Diskussione delas upp i två delar: metod och resultat. I metoddelen diskuteras styrkor och svagheter i vald metod. I resultatdelen dikuteras resultatet mot Orems omvårdnadsteori, bakgrunden samt nya artklar.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur anhöriga upplever sin roll i kontakten med psykiatrin till en närstående med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom. Det undersöks vilka erfarenheter anhöriga har angående att delta i processen kring vårdinsatser för en närstående. Vi hoppas att studien kan bidra till ytterligare sociologisk kunskap inom ämnesområdet för att lyfta anhörigas situation och känsla av utanförskap i relation till vården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där åtta personer har intervjuats över telefon och över Zoom. Genom fem artiklar och en historisk tillbakablick över hur psykiatrin i Sverige har utvecklats så får läsaren en djupare förståelse för hur anhörigas roll relaterat till psykiatrin har utvecklats och ser ut idag. Resultatet redovisas genom att presentera tre teman: Anhörigas kontakt med vårdpersonal, Nutid och Framtid samt Förbättringar gällande anhörigas delaktighet. Vid varje tema sammanfattas intervjusvaren där skillnader och likheter framställs och jämförs med varandra. Det teoretiska ramverket grundar sig på Melvin Seemans alienationsteori samt Birgitta Andersheds teori om delaktighet och används i analysen för att besvara frågeställningarna. Resultatet av den sociologiska analysen visar att anhörigas delaktighet i den närståendes vård förebygger anhörigas upplevelser av maktlöshet, meningslöshet och social isolering i sin vardag och i sin relation till vården. Delaktigheten bidrar även till att anhöriga mår bättre psykiskt och att närstående kan få vård i ett tidigare skede., The purpose of this bachelor’s thesis was to shed light on how relatives experience their role in contact with psychiatry to a relative with a diagnosis of schizophrenia or schizoaffective syndrome. It also examines what experiences relatives have regarding being included in the process around care interventions. We hope that with this study we can contribute to further sociological knowledge in this subject area to raise the situation of relatives. The thesis is based on a qualitative interview study where eight people were interviewed over the phone and over Zoom. Through a number of articles and a historical review of how psychiatric healthcare in Sweden has developed, the reader gets a deeper understanding of how the role of relatives related to psychiatry has developed and how it looks today. The result is presented by three themes: Relatives' contact with care staff, Present and Future and Improvements regarding relatives' participation. For each theme, the interview results are summarized where differences and similarities are presented and compared with each other. The theoretical framework is based on Melvin Seeman's theory of alienation and Birgitta Andershed’s theory on participation and is used in the analysis to answer the questions. The results of the sociological analysis show that the relatives’ participation in the care of the close relative prevents the relatives' experiences of powerlessness, meaninglessness and social isolation in their everyday life and in their relationship to the care. Participation also contributes to relatives feeling better mentally and that relatives can receive care at an earlier stage.

Arbete är en betydelsefull del av både ett socialt och ekonomiskt oberoende liv för alla människor i yrkesverksam ålder. Individer med funktionsnedsättning har generellt svårare att hitta, få och behålla ett arbete på en öppen, konkurrensutsatt arbetsmarknad. I denna kvalitativa studie har vi valt att fokusera på individer med schizofreni och genom ett systemteoretiskt perspektiv undersöka vad som möjliggör och hindrar individer med schizofreni att få en plats på arbetsmarknaden. Metoden vi har använt i denna studie är en scoping study enligt Arksey och O’Malley. Vi valde att utgå från systemteori, stigmatisering och interaktionsordning vid analysering av resultatet för att få en helhetsbild av de främjande och hindrande faktorerna på olika systemnivåer. Frågeställningarna avser vad som hindrar eller främjar målgruppens tillträde på arbetsmarknaden utifrån individernas livssituation, professionellas arbetssätt samt insatsernas effektivitet. Inför analysen identifierades fem teman, vilket sattes ihop till fyra under processens gång. Resultaten visar på att det finns behov av individualisera arbetet för att professionella ska kunna skapa individuella förutsättningar och inte se gruppen som homogen. Detta kan ske genom specialiserade kunskaper inom området för att främja samverkan mellan professionella. Resultaten synliggör problemen som finns på olika systemnivåer inom den svenska kontexten. Vi anser att vi besvarat forskningsfrågorna samt att våra resultat stämmer överens med övrig forskning som tagits upp i arbetet. Vidare kunskap behövs inom området som berör den arbetsinriktade forskningen för att få fram lösningar på hur man kan stötta fler individer med schizofreni ut på arbetsmarknaden. Specifikt avser våra kunskapsluckor ett glapp i den forskning som berör implementering av IPS i befintliga återhämtningsinrikade verksamheter, arbetsgivares perspektiv på att anställa individer med psykiska funktionsnedsättningar samt hur de ekonomiska klyftorna för individerna, Work is an important part of both a socially and financially independent life for all people of working age. Individuals with disabilities generally find it more difficult to find, get and keep a job in an open, competitive labor market. In this qualitative study, we have chosen to focus on individuals with schizophrenia and, through a systems theory perspective, examine what enables and hinders individuals with schizophrenia a place in the labor market. The method we have used in this study is a scoping study according to Arksey and O’Malley. We chose to start from systems theory, stigma and interaction order when analyzing the results to get an overall picture of the promoting and hindering factors at different system levels. The questions refer to what hinders or promotes the target group's access to the labor market based on the individuals' life situation, the working methods of professionals and the effectiveness of the efforts. Prior to the analysis, five themes were identified, which was put together into four during the process. The results show that there is a need to individualize the work so that professionals can create individual conditions and not see the group as homogeneous. The results make visible the problems that exist at different system levels within the Swedish context. We believe that we have answered the research questions and that our results are in line with other research that has been included in the work. Further knowledge is needed in the area that concerns work-oriented research in order to find solutions on how to support more individuals with schizophrenia into the labor market. Specifically, our knowledge gaps refer to a gap in the research that concerns the implementation of IPS in existing recovery-oriented businesses, employers' perspectives on employing individuals with mental disabilities and how the financial gaps for individuals can be changed or improved.