Search

Bakgrund: En idrottsskada är ett symptom från det muskuloskeletala systemet som uppkommit av en akut händelse under träning eller tävling, eller som följd av överbelastning, som behövt ses över av en medicinskt utbildad. Definitionen av en lyckad rehabilitering efter en idrottsskada är att idrottaren återfått full funktion och är tillbaka till samma prestationsnivå som förut. Det finns mer forskning gällande idrottarens perspektiv än fysioterapeutens perspektiv på elitidrottsrehabilitering. Med bakgrund i detta finns det behov att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av rehabilitering av elitidrottare. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar med elitidrottare går tillväga för att understödja rehabiliteringsprocessen så att elitidrottaren kan återgå till sin idrott. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt och digitalt med tre fysioterapeuter som hade flera års erfarenhet av arbete med elitidrottare. Genom subjektivt urval valdes deltagare som hade erfarenhet inom landslag eller högsta nivå inom klubblag. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i följande fyra kategorier. (1) Viktigt att alltid individanpassa rehabilitering, (2) Avgörande med ett fungerande samarbete i team runt idrottaren, (3) Kontinuerlig kontakt med idrottaren - viktigt för att följa rehabiliteringen och (4) Att vara fysioterapeut - att ha kunskap och förmedla kunskap. Konklusion: Vid rehabilitering av elitidrottare är det avgörande att arbeta individanpassat och samarbeta i team. Studien visar att som fysioterapeut är det viktigt att både ha kunskap om fysisk rehabilitering och vara ett mentalt stöd för att öka chansen för en lyckad rehabilitering. Tillit mellan fysioterapeut och elitidrottare möjliggör ett lyckat resultat.

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete., Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

Bakgrund: Bristen på legitimerade sjuksköterskor är den högsta på många år både globalt och i Sverige och är ett växande problem. År 2022 fick 4422 nya sjuksköterskor sin legitimation utfärdad i Sverige. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva den första tiden som krävande och svår och andelen sjuksköterskor som väljer att lämna yrket ökar för varje år. Att få den nyutexaminerade sjuksköterskan att stanna inom sitt nyvalda yrke är därför av största vikt för att kunna fortsätta bedriva en god och säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år av kliniskt arbete på vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på elva studier inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda studierna Kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Sökandet efter yrkesidentitet, Arbetsmiljöns påverkan på självkänslan och Känslan av otillräcklighet präglade arbetet. Kategorierna inkluderade totalt sju subkategorier: Förståelse för den nya arbetsrollen, Behov av stöttning, Personlig och professionell utveckling, Arbetsklimatets betydelse för teamkänslan, Vikten av bekräftelse, Strävan efter kontroll och Det psykiska och fysiska måendet påverkades av stress. Konklusion: Det första verksamma året upplevdes som överväldigande, men kunde underlättas av stöd från kollegor och handledare. Året bestod av en utvecklingsprocess som startade med känslan av att vara nybörjare och slutade i en känsla av att faktiskt vara en legitimerad sjuksköterska., Background: The lack of registered nurses is the largest in many years, both global and in Sweden and it is a growing issue. In 2022, 4422 new nurses got their license in Sweden. The newly graduated nurse can experience the transition from student to nurse as challenging and difficult and the number of nurses that choose to leave their occupation grows every year. To get them to stay within the profession therefore is important in order to continue to conduct a well executed and safe care. Aim: The purpose of the literature study was to describe newly graduated nurses experiences of their first year of clinical work at a hospital ward. Method: A literature study with a qualitative approach based on eleven studies obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The studies underwent a quality review and data analysis based on content analysis. Result: The data analysis resulted in three categories: The search for professional identity, The work environments impact on self-esteem and The feeling of inadequacy characterized the work. The categories included a total of seven subcategories: Understanding of the new work role, Need for support, Personal and professional development, The work climates importance for the teamspirit and colleagues' attitude affected the teamspirit, The importance of confirmation, The pursuit of control and The mental and physical wellbeing was effected by stress. Conclusion: The first year was overwhelming. The year consisted of a development process that started with the sense of being a beginner and ended with the feeling of being a registered nurse. To facilitate this process support from colleagues and preceptors was important.

Bakgrund: Förlossning är en ovanlig händelse för ambulanssjukvården, men antalet prehospitala förlossningar ökar. Ambulanssjuksköterskans roll är att vägleda, stödja och hantera eventuella komplikationer samt skapa en trygg vårdmiljö. Oron för komplikationer är dock stor, både för mamman och barnet, och kunskapsbrist inom obstetrik skapar stress samt rädsla hos personalen. Förlossningen är en stark individuell upplevelse, med känslor av kamp, smärta och glädje för de blivande föräldrarna. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och nio deltagare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etiska överväganden inkluderade informerat samtycke, frivilligt deltagande, konfidentialitet och risk-nyttoförhållande. Resultat: Resultatet visar ett brett känslospann med rädsla, panik och stress till eufori, lycka och glädje samt olika sätt att erhålla stöd och betydelsen av kunskap. Huvudkategorierna som återfinns är: hantering av otrygghet under vårdförloppet, förmånen av att vara delaktig vid födseln av ett nytt liv, teamarbete vid prehospitalförlossning, kunskapens betydelse för att uppleva trygghet. Slutsats: Huvudfynd som identifierades var upplevelsen av barnmorskans stöd via telefon samt fysisk närvaro samt den lycka kärlek och glädje en prehospitalförlossning kan innebära. De kliniska implikationer som föreslås är teambaserad träning och översyn av smärtbehandlingsalternativ. Nyckelord: Ambulanssjuksköterskor, Prehospital förlossning, Teamarbete, Upplevelser. Tack: Författarna tackar alla som medverkat i studien; verksamhetschefen som givit godkännande för studiens genomförande, alla deltagare som delgivit sina upplevelser och således bidragit till ny kunskap och vår handledare som bidragit med sin expertis., Background: Childbirth is a rare event for prehospital emergency medical services, but the number of prehospital deliveries is increasing. The role of the ambulance nurse is to support, manage complications, and create a safe environment. However, there is great concern about complications for both the mother and the baby, and a lack of knowledge in obstetrics creates stress and fear among the staff. Aim: The aim is to describe ambulance nurses' experiences of caring for prehospital childbirth. Method: Qualitative interview study with an inductive approach and nine participants. The material was analyzed using content analysis. Considerations included informed consent, voluntary participation, confidentiality, and risk-benefit ratio. Results: The results show a wide range of emotions from fear and stress to euphoria and joy, as well as different ways to receive support and the importance of knowledge. The main categories found are: insecurity during the process, the privilege of being involved in childbirth, teamwork in prehospital childbirth, the importance of knowledge for confidence. Conclusion: The main findings identified were the experience of the midwife's support via phone and physical presence, as well as the joy that a prehospital childbirth can bring. The clinical implications suggested are team-based training and a review of pain management options. Keywords: Ambulance nurses, Experiences, Prehospital childbirth, Teamwork. Acknowledgements: The authors thank those who participated in the study; the department manager who approved the study, all participants who shared their experiences and thus contributed to new knowledge, and our supervisor who contributed with their expertise.

Bakgrund: Med en ökande prevalens av diabetes typ 2 globalt, är behovet av effektiv omvårdnad och stöd för livsstilsförändringar viktigt. Distriktssköterskor spelar en nyckelroll i att främja hälsosamma beteenden hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distriktssköterskor motiverar patienter med diabetes typ 2 till att genomföra livsstilsförändringar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom primärvården, i studiens fall vårdcentraler. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där det reflekterades över innehåll och eventuella mönster i distriktssköterskornas upplevelser och praxis identifierades. Resultat: Studien visar att personcentrerad vård, aktivt lyssnande och empati är avgörande för att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna betonar anpassning av stödet till varje patients unika behov och vikten av patientinvolvering i vårdbeslut. Teamarbete och samarbete över professionella gränser är också centrala för att erbjuda koordinerad vård. Diabetesskolan och anhörigas involvering framhålls som viktiga resurser för att stödja och motivera patienterna. Konklusion: Studien understryker distriktssköterskors centrala roll i att främja livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2 och föreslår ytterligare forskning för att utveckla riktlinjer och utbildningsprogram som stärker denna aspekt av diabetesvården., Background: With an increasing prevalence of type 2 diabetes globally, the need for effective care and support for lifestyle changes is important. District nurses play a key role in promoting healthy behaviors in these patients. Aim: The aim of the study is to investigate how district nurses motivate patients with type 2 diabetes to implement lifestyle changes. Method: The study is based on a qualitative interview survey with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with district nurses in primary care, in this study health care centers. Data were analyzed through qualitative content analysis by reflecting on the content and identifying any patterns in the district nurses' experiences and practices. Findings: The study shows that person-centered care, active listening and empathy are essential to motivate patients with type 2 diabetes to make lifestyle changes. The district nurses emphasize the adaptation of support to each patient's unique needs and the importance of patient involvement in care decisions. Teamwork and collaboration across professional boundaries are also central to offering coordinated care. The diabetes school and the involvement of relatives are emphasized as important resources for supporting and motivating the patients. Conclusion: The study highlights the central role of district nurses in promoting lifestyle changes in patients with type 2 diabetes and suggests further research to develop guidelines and educational programs that strengthen this aspect of diabetes care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom med ett oförutsägbart förlopp som leder till många återinläggningar på sjukhus. Patienterna är i behov av palliativ vård men sjuksköterskorna har bristande kunskap om palliativ vård vid hjärtsvikt. Sjuksköterskor har ett ansvar att lindra patientens lidande och främja en värdig död. Genom att bygga relation med patienten kan sjuksköterskor uppnå det ansvaret. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt palliativt. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades tre teman; planering av vårdinsatser, kommunicera med patient och anhörig, arbetsmiljö, med nio subteman. Konklusion: Sammanfattningsvis är teamarbete, kommunikation och personcentrerad vård aspekter som sjuksköterskorna anser ökar kvaliteten på palliativ vård vid hjärtsvikt. De upplevde även hinder exempelvis psykisk påverkan, brist på resurser, svårigheter att utföra samtal och kunskapsbrist. Trots erhållen kunskap behöver området beforskas vidare för att kunna utveckla vården., Background: Heartfailure is a disease with an unpredictable trajectory which leads to many hospital readmissions. These patients need palliative care, but the nurses lack knowledge about palliative heart failure care. Nurses have a responsibility to ease suffering and promote a dignified death. Through building relations with the patient, nurses can achieve this responsibility. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with heart failure palliative. Method: A literature-based study with ten qualitative articles in the result. Findings: From the analysis, three themes were identified; plan care interventions, communicate with patient and relatives, Work Environment with nine subthemes. Conclusion: In summary, teamwork, communication, and person-centered care is aspect which nurses believe increase the quality of heartfailure palliative care. They also experienced barriers, for instance psychological impact, lack of resources, difficulties in palliative conversations and lack of knowledge. Despite obtained knowledge, there is a need for further research in the area to develop the care.

Introduktion: Sjukvården står idag inför många utmaningar. Samhället möts av en åldrande och mer komplext sjuk population som är i behov av allt mer avancerad sjukvård. De komplext sjuka patienternas vårdbehov kan inte alltid tillfredsställas på vanliga vårdavdelningar. Mobila intensivvårdsgrupper (MIG-team) bedömer patienter utanför intensivvårdsavdelning för att tidigt upptäcka och göra adekvata åtgärder för att undvika inläggning till intensivvården. Införandet av mobila intensivvårdsgrupper på sjukhus har visat sig minska patientdödlighet och antalet hjärtstopp på sjukhus. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att ingå i en mobil intensivvårdsgrupp. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och semantisk analys. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor. Resultat: Tre huvudteman bildades ur resultatet: ”Förtroende för varandra i MIG-teamet”, ”Ansvar och förväntningar som expert-sjuksköterska i MIG-team”, och ”Bristande rutiner och struktur som påverkar patientsäkerhet”. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor erfarenheter beskrev möjligheter och hinder i arbetet inom mobil intensivvårdsgrupp. De betonade vikten av gott samarbete i teamet, hur närvaro och ovisshet på avdelningen påverkade uppdraget, samt strukturer för att upprätthålla en god vårdpraxis och säkerställa patientsäkerheten., Introduction: Healthcare is facing many challenges. Society is encountering an aging and increasingly complex patient population in need of advanced medical care. The complex care needs of these patients cannot always be met in regular wards. Mobile intensive care teams (MIG-teams) assess patients outside of the intensive care unit to promptly detect and take appropriate measures to avoid intensive care admission. The introduction of mobile intensive care teams in hospitals has shown to reduce patient mortality and the number of cardiac arrests in hospitals. Purpose: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences of being part of a mobile intensive care team in an intrahospital setting. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach and semantic analysis. Interviews were conducted using semi-structured interview questions. Results: Three main themes emerged from the results: ”Trust within the MIG team”, ”Responsibility and expectations as experts”, and ”Lack of routines and structure affecting patient safety”. Conclusion: Intensive care nurses’ experiences described both opportunities and obstacles in their work within the mobile intensive care team. They emphasized the importance of good teamwork, how the presence and uncertainty on the ward affected the assignment, as well as structures to maintain good clinical practice and ensure patient safety.

Introduktion: I ambulansen sker ett dyadiskt teamarbete, där två personer, varav minst en sjuksköterska, arbetar tillsammans. Ett effektivt och välfungerande teamarbete har visat sig främja personalens hälsa och trygghet samt öka patientsäkerheten, medan hinder i teamarbetet kan skapa ineffektivitet och öka risken för misstag. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelser av dyadiskt teamarbete i prehospital miljö. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor, arbetande på akutambulans i Sverige, intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av öppenhet och trygghet, känslor av ensamhet och otrygghet, kommunikationens betydelse samt kompetens och erfarenhet påverkar samarbetet. Resultatet visade att specialistsjuksköterskorna upplevde att tillit inom teamet var avgörande för teamarbetet, där tryggheten i samspelet med kollegan bidrog till både lust och säkerhet i arbetet. Vid bristande tillit i teamarbetet kunde känslor av ensamhet och otrygghet uppstå vilket kunde ge osäkerhet i arbetet. Kommunikationen i teamet var viktigt för att kunna sköta sitt jobb och vid tydlig kommunikation minskade risken för missförstånd. Specialistsjuksköterskorna beskrev att erfarenhet och kompetens var en stark orsak till trygghet i teamarbetet. Slutsats: En slutsats utifrån studiens resultat är att det är viktigt att det dyadiska teamet i ambulansen är tillitsfullt och har en öppen karaktär. Att man vågar lita på varandra i teamet och att man har en gemensam bild av det arbete som skall genomföras. Att arbetet i ambulansen både blir roligare och säkrare om man har en bra kommunikation och försöker skapa en atmosfär som är tillåtande och utvecklande. Ett teamarbete med bristande tillit leder till osäkerhet, tvivel och ökar risken för missförstånd. Det behövs ytterligare studier för att utveckla metoder för att stärka den psyk

Bakgrund: Det anestesiologiska omvårdnadsansvaret kräver särskild kompetens och erfarenhet. Vid anestesiologisk vård såsom induktionen krävs nära samarbete. Kommunikationen i teamet har visat sig avgörande för teamsamarbetet. Faktorer som kan påverka kommunikationen är hierarki, stress, relationen till kollegor eller tron på den egna förmågan. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen i teamet vid induktion. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäten bestod av 35 frågor varav de första fem kartlade demografiska data. Resterande frågor bestod av påståenden vilka besvarades med likertskala. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Deskriptiv statistik gav en överblick av datainsamlingen och analytisk statistik användes för jämförelse av grupper. Resultat: 53 anestesisjuksköterskor besvarade enkäten. Majoriteten ansåg att kommunikationen har stor betydelse för patientsäkerheten. Samtliga uppgav att de i varierande grad vågar ifrågasätta oklarheter vid induktion. Det fanns positiva erfarenheter av att kommunikationsverktyg främjar kommunikationen. Slutsats: För en säker vård vid induktion krävs en fungerande teamkommunikation. Kommunikationen påverkas av personliga egenskaper, arbetserfarenheter, stress eller hur olika kommunikationsverktyg används. Främjande faktorer för kommunikationen är utbildning och relationsbyggnad inom teamet. Arbetserfarenhet och ålder kan påverka hur kommunikationen i teamet vid induktion uppfattas.

Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad., Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.

Background - Surgical care involves complex and critical procedures that require high sterility to minimize the risk of surgical site infections (SSIs). Sterility, central to aseptic procedures, requires precision and compliance with high evidence-based protocols. The role of the perioperative nurse is crucial to ensure sterility and preventing infections through proper handling of surgical instruments. Despite technical and organizational measures, every surgical procedure carries risks. Continuous attention, collaboration and sterile technique are required to minimize risks and improve patient safety. Aim - To describe operating room nurses' experiences regarding the sterile technical work. Method - A literature review with data collection from PubMed and Cinahl was conducted. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used when analyzing the collected data. Results - The result is based upon fourteen qualitative articles. Through data analysis, three themes emerged:Ensuring competence and knowledge regarding sterile technical work, Ensuring asepsis during a surgical procedure and Professional pride, important to adequate sterile technical handling. The results show that good communication, teamwork, and respect for each other's different professions within the surgical team are factors that perioperative nurses perceive to impact sterile work. Conclusion - A strong teamwork with good communication, understanding and respect for each other's professions ensures safer sterile work and safer patient centred care. Operating room nurses' views regarding sterility are relatively unanimous, they perform complex work with a high level of patient responsibility and with reduced patient suffering as their main focus in all their sterile technical tasks., Abstrakt Bakgrund - Operationssjukvård innebär komplexa och kritiska procedurer som kräver hög sterilitet för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). Sterilitet, centralt för aseptiska procedurer, kräver noggrannhet och följsamhet med evidensbaserade rutiner för att säkerställa en hög vårdkvalitet. Operationssjuksköterskans roll är central för att säkerställa sterilitet och förebygga infektioner genom korrekt hantering av kirurgiska instrument. Trots tekniska och organisatoriska åtgärder är varje kirurgiskt ingrepp förenat med risker. Kontinuerlig uppmärksamhet, samarbete samt steriltekniskt arbete krävs för att minimera risker och förbättra patientsäkerheten. Syfte - Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser kring det steriltekniska arbetet. Metod - En litteraturstudie med datainsamling från PubMed och Cinahl genomfördes. Kvalitativ tematisk analys med induktiv ansats användes vid analys av datan. Resultat - Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Genom dataanalysen framgick tre teman, Säkerställande av kompetens och kunskap kring det steriltekniska arbetet, Säkerställande av aseptiken under ett kirurgiskt ingrepp och Yrkesstoltheten viktig för korrekt steriltekniskt handhavande. Resultatet visar att god kommunikation, teamarbete samt respekt för varandras olika professioner inom det operativa teamet, är faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverka det steriltekniska arbetet. Slutsats - Ett bra teamarbete med god kommunikation, en förståelse och respekt för varandras professioner ger ett säkrare steriltekniskt arbete och en säkrare patientcentrerad vård. Operationssjuksköterskors upplevelser kring sterilitet är förhållandevis enhälligt, de utför ett komplext arbete med ett stort patientansvar och med minskat patientlidande som största fokus, i alla deras steriltekniska arbetsmoment.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan ansvarar för infektionsprevention samt att säkerställa att patienten inte drabbas av skada eller komplikation i samband med operation. Det krävs tekniska färdigheter i det praktiska arbetet likaväl som stor kunskap om de olika ingreppen och medicinteknisk utrustning för att upprätthålla patientsäkerheten. Ett patientsäkert arbete i operationsteamet innebär att alla arbetar mot samma mål med patienten i fokus. Kommunikation i operationsteamet är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta säkert och effektivt. Bristande kommunikation är den vanligaste orsaken till vårdskada. Operationssjuksköterskan ska ha en situationsmedvetenhet och ett helhetsperspektiv för att kunna ligga steget före och därmed bidra till ett optimalt genomförande av operationen. Enligt Benners teori ställs den novisa sjuksköterskan inför en stor utmaning som ny operationssjuksköterska när hen förväntas kunna arbeta i komplexa situationer som hen saknar erfarenhet av. Motiv: Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar där kommunikation utgör en viktig del. Under aspiranttjänst och verksamhetsförlagd utbildning har författarna till föreliggande studie observerat att preoperativ kommunikation i operationsteamet varierar, det kan påverka operationssjuksköterskan i sitt arbete vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av preoperativ kommunikation i operationsteamet. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio operationssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i följande tre kategorier med tillhörande subkategorier: Nödvändig information inför förberedelser, Teamarbete - ett gemensamt ansvar och Konsekvenser av bristande kommunikation. Konklusion: Det framkom vad ett önskvärt förhållningssätt till kommunikation och information innebär samt att det är nödvändigt att ha tillgång till korrekt och utförlig informati, Background: Two main responsibilities of a theatre nurse are to ensure the patient does not suffer from injury or complications during surgery and to prevent infection. To maintain patient safety, technical skills are required as well as an extensive knowledge of procedures and equipment. Patient safety demands that each member of the surgical team works together towards a common goal where the patient is the primary focus. Communication is fundamental for the surgical team to be able to work safely and efficiently. Lack of communication is the most common cause of adverse events. To be able to be one step ahead and contribute to an optimal performed surgery, the theatre nurse must have situational awareness and be able to see the situation as a whole. According to Benner’s theory, the novice nurse faces major challenges in her new role as a theatre nurse due to expectations that she will be able to perform in situations that she has not yet experienced. Motive: Communication plays an important role in a theatre nurse’s responsibilities. During trainee placement and clinical training, the authors of this study have observed that preoperative communication within the surgical team varies. This can affect the theatre nurse in her work and therefore compromise patient safety. Aim: The aim of this study was to explore theatre nurses’ experience of preoperative communication within the surgical team. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with nine theatre nurses. Data analysis was conducted with qualitative content analysis. Result: The result are presented in the following three categories with associated subcategories: Necessary information prior to preparation, Teamwork - a shared responsibility and Consequences due to lack of communication. Conclusion: It was found that there is a desirable approach to communication and information, and that it is necessary to have access to correct and detailed information in order to be well prepared for an

Bakgrund: Intensivvården karaktäriseras av högteknologisk utrustning och specialistdriven vård för patienter i kritiskt tillstånd. Arbetet med kritiskt sjuka patienter är komplext och utförs i en ansträngd miljö med hög risk för mortalitet. Samverkan i team är avgörande för att säkerställa kontinuitet och patientsäkerhet. Intensivvårdssjuksköterskan har en central funktion i arbetet med både medicinska och omvårdnadsrelaterade uppgifter. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda en kritiskt sjuk patient på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades genom en semistrukturerad metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “samarbetet är centralt”, “omvårdnaden omprioriteras”, “erfarenheten har betydelse” och “stimulerande arbete” samt åtta subkategorier. Konklusion: Studiens resultat visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar många utmaningar inom arbetet. Trots svårigheter framträder en gemensam känsla av ansvar och tillfredsställelse. Teamarbete är essentiellt för att säkerställa bästa möjliga vård. Studien belyser även behovet av stöd för främst nya men också erfarna intensivvårdssjuksköterskor för att hantera den komplexa arbetsmiljön. I den mångfacetterade utmaningen kan omvårdnaden behöva omprioriteras för akuta medicinska åtgärder., Background: The intensive care is characterized by high-tech equipment and specialist-driven care for critically ill patients. The care for critically ill patients is complex and performed in a stressful environment with a high risk of mortality. Team collaboration is essential to secure continuity and patient safety. The intensive care nurse has a key role with both medical intervention and care-related duties. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience in caring for a critically ill patient in an intensive care unit. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Ten intensive care nurses were interviewed using a semi-structured method. Results: The analysis resulted in four categories: “collaboration is central”, “care is reprioritized”, “experience matter” and “stimulating work” along with eight subcategories. Conclusion: The study’s findings indicate that intensive care nurses face many challenges in their work. Despite these difficulties, a common feeling of responsibility and satisfaction emerges. Teamwork is essential to ensure the best possible care. The study also highlights the need for support, primarily for new but also experienced intensive care nurses, to manage the complex work environment. In the multifaceted challenge, care may need to be reprioritized for urgent medical interventions.

På akutmottagningen spelar akutsjuksköterskan en central roll, både i interaktionen med patienterna och i samverkan med olika team. Teamarbetet måste fungera för att klara av kraven som den hektiska miljön på akutmottagningen ställer. Arbetet innefattar att göra patienten delaktig i teamet och att samverka med olika professioner för att tillgodose patientens behov på bästa sätt. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, vilket ställer stora krav på akutsjuksköterskans kompetens. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar till teamarbete på akutmottagningen. Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt bestående av 15 vetenskapliga studier och presenteras i formen av en tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Teamarbetets grundpelare och faktorer som påverkar teamarbete. Resultatet betonar flera nyckelfaktorer som påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar till teamarbete på akutmottagningar. Dessa inkluderar kollegialt beroende, samarbete och kommunikation, samt integrering av patienten i teamet. Goda relationer, samhörighet och tydligt ledarskap anses vara nödvändiga förutsättningar, liksom synlighet och sammanhållning med kollegor. Tydlig och effektiv kommunikation är av stor betydelse, samt fokus på patienten och patientsäkerheten. Erfarenhet och kompetens är avgörande inom akutsjukvården, likväl som den fysiska och psykiska arbetsmiljön och tillgång till adekvat utrustning. Förtroende och respekt spelar också en central roll för ett effektivt teamarbete. Avslutningsvis visar resultatet på vikten av utbildning för att stärka teamets prestationer.

Teamarbete har i det moderna samhället fått ett allt större utrymme där anställda förväntas ingå i team för att tillsammans, genom ett ömsesidigt beroende, leverera i linje med uppsatta mål. Syftet med organisationers etablering av teamarbete är dess fördelar, bland annat inkluderat snabb problemlösning, kompetensutveckling och ekonomisk vinst. Diskussioner om teamarbete berör således ofta de effekter denna arbetsform genererar för företag och organisationer, där den enskilda teammedlemmens upplevelser försummas. Med anledning i detta har ett intresse hos oss skapats och studien genomförts för att undersöka vilka upplevelser teamarbete genererar för den enskilda teammedlemmen. Genom en hermeneutisk metodansats som betonar öppenhet har tio intervjuer genomförts med teammedlemmar från olika företag och organisationer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 23–65. Resultatet, vilket har framkommit genom analys av det empiriska materialet och applicering av Simmels teori om former av social interaktion, belyser att upplevelsen av teamarbete starkt påverkas av subjektiva känslor och preferenser. Målorientering, delaktighet, kreativitet och rolltydlighet främjar positiva upplevelser medan brist på dessa kan leda till konflikter. Social interaktion spelar även en viktig roll, men olika preferenser kan skapa spänningar. Tillsammans ger dessa komponenter upphov till upplevelser av utmaningar och framgångar som tillsammans samverkar för att forma arbetsmiljön.

This study explores bank employees' attitudes and perceptions towards digitalization in their workplace and its impact on their work within team structures. The aim is to fill identified research gaps by specifically examining internal factors such as employees' attitudes towards technology and their participation in change processes. The study employs a qualitative methodology and conducts semi-structured interviews with bank employees at three bank branches in Uppsala. The Technology Acceptance Model (TAM) is used to analyze how bank employees accept and adapt to new technologies, while Tuckman's stages of group development is applied to investigate how team dynamics develop and are affected by digitalization. The study's results culminated in a developed model for digital acceptance within bank teams, highlighting the challenges and opportunities employees face in their daily work with digital tools. Furthermore, attitudes towards change, the impact of digital systems on team dynamics, and the work environment are analyzed. Among the conclusions drawn, it was found that a positive attitude and thorough understanding of digital tools among bank employees are crucial for a successful digital transformation. Additionally, team dynamics play a significant role in the acceptance and integration of new technology, emphasizing the importance of effective change management strategies within the banking sector., Denna studie utforskar bankpersonalens attityder och föreställningar gentemot digitalisering på deras arbetsplats och dess inverkan på deras arbete inom teamstrukturer. Syftet är att fylla identifierade forskningsgap genom att specifikt granska interna faktorer såsom personalens attityd till teknik och deltagande i förändringsprocesser. Studiens metodik är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med bankanställda vid tre bankkontor i Uppsala. Technology Acceptance Model (TAM) används för att analysera hur bankanställda accepterar och anpassar sig till ny teknik, medan Tuckmans modell för grupputveckling tillämpas för att undersöka hur teamdynamik utvecklas och påverkas av digitaliseringen. Studiens resultat mynnade ut i en utvecklad modell för digital acceptans inom bankteam, som belyser de utmaningar och möjligheter som anställda möter i sitt dagliga arbete med digitala verktyg. Vidare analyseras attityder till förändring, digitala systems påverkan på teamdynamik och arbetsmiljö ingående. Bland de slutsatser som dras, visade det sig att en positiv attityd och grundlig förståelse för digitala verktyg bland bankanställda är avgörande för en lyckad digital transformation. Vidare spelar teamdynamik en betydande roll i acceptansen och integrationen av ny teknik, vilket understryker vikten av effektiva förändringsledningsstrategier inom banksektorn.

In the early stages, my team discussed the working method we want to implement in our final project in performing arts, which we described as follows: Through a co-creative process with an equal focus on all components, we aim to create a performance that flows with images and multilingualism, where various aesthetics and expressions collide and juxtapose. In my thesis, I explore how we relate to our working method through different tools, including those from leadership studies. This paper details how we define our working method within a co-creative process and examines how decision-making has been structured and has influenced our artistic process. With great hope, I see how my research can contribute to collective work within artistic practices and which useful methods can be used.

Introduktion: Kirurgiska ingrepp genomförs i en högteknologisk miljö, det ställs höga krav på operationsteamets medvetenhet gällande patientsäkerhet. Kontinuerligt sker förbättringsarbeten inom operationssjukvård avseende patientsäkerheten, trots det finns det risk för att patienten drabbas av vårdskada oavsiktligt i samband med kirurgiska ingrepp. World Health Organization (WHO) utformade en checklista för säker kirurgi år 2008 vars syfte var att förbättra patientsäkerheten genom att förhindra att vårdrelaterade skador och dödsfall uppstår. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenhet av WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes, vilken baserades på Whittemore och Knafls metod. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i elva artiklar varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån studiens resultat identifierades fyra teman; Tillämpning, Ansvar och Ledarskap, Attityd och Utbildning. Konklusion: För att säkerställa en god och säker vård inom operationssjukvård är det betydande att WHO:s checklista genomförs i sin helhet enligt praxis. Det har påvisats brister i följsamheten till användandet av checklistan, vilket kan resultera i att patientsäkerheten riskeras., Introduction: Surgical procedures are performed in advanced technological environments and there are high demands on the surgical team regarding patient safety. Improvements are continuously being implemented in surgical care regarding patient safety. Despite this, there is still a risk of unintentional patient injury during surgical procedures. The World Health Organization (WHO) designed a surgical safety checklist in 2008 with the purpose of preventing patient injury and death during surgical procedures. Aim: To describe the surgical teams’ experience of the WHO Surgical Safety Checklist. Method: An integrative literature review was performed based on the method designed by Whittemore and Knafls. Systematic searches were conducted in databases Cinahl and PubMed and resulted in eleven articles, five qualitative, four quantitative and two mixed method studies. Results: Based on relevant articles four themes where identified; Implementation, Responsibility and Leadership, Attitude and Education. Conclusion: To ensure high qualitative and safe surgical care it is essential that the WHO Surgical Safety Checklist is applied according to praxis. Flaws in compliance of the application of the checklist have been proven which could jeopardize the safety of the patient.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort, både i Sverige och globalt och behovet kommer fortsätta växa, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som har till syfte att ge ökad livskvalité hos patienter och dess närstående i livets slutskede. Dessa patienter återfinns i de flesta vårdverksamheter där sjuksköterskor verkar och sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden vid vård i livets slutskede. Detta ställer krav på såväl ett yrkesmässigt kunnande, likväl som på den personliga och sociala kompetensen Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metodvalet har utgått ifrån en litteraturöversikt. Den genomfördes genom sökning, urval och en analys av de vetenskapliga artiklarna enligt Fribergs (2022) beskrivning. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat: Resultatet inkluderade elva kvalitativa studier och analysen mynnade ut i fem temaområden: Att lära känna och skapa välbefinnande för patienten, Att stödja närstående och främja delaktighet, Känslomässiga upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, Brister i samverkan och andra hinder inom den palliativa vården samt Behovet av teamarbete och stöd från kollegor. Slutsats: Av resultatet och med stöd av Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen framkom det att sjuksköterskor behöver finna hållbara strategier för att hantera de svårigheter vård i livets slutskede kan innebära i vilket verksamheterna har ett stort ansvar. Det behöver finnas avsatt tid för reflektion, handledning och återhämtning. Detta kan skapa förutsättningar för en kvalitativ god vård som alla människor bör ha rätt till i sin sista tid i livet., Background: The need for palliative care is large, both in Sweden and globally, and the need will continue to grow, among other things due to an aging population. Palliative care involves an approach that aims to provide increased quality of life for patients and their relatives in the final stages of life. These patients are found in most care facilities where nurses work and the nurse have a primary responsibility for end-of-life care. This place demands on professional knowledge as well as on personal and social competence. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: The choice of method has been based on a literature review. It was carried out through search, selection and an analysis of the scientific articles according to Friberg’s (2022) description. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The result included eleven qualitative studies and the analysis resulted in five theme areas: Getting to know and creating well-being for the patient, Supporting relatives and promoting participation, Emotional experiences of caring for patients at the end of life, Lack of cooperation and other obstacles in palliative care and The need for teamwork and support from colleagues. Conclusions: From the results and with the support of Jean Watson’s theory of human care, it emerged the nurses need to find sustainable strategies to deal with the difficulties end-of-life care can entail, in which the health organization has a great responsibility. There needs to be time set aside for reflection, guidance and recovery. This can create the conditions for the good, quality care that all people should be entitled to in their last days of life.

Bakgrund: Många äldre personer drabbas av demenssjukdomar och antalet personer som kommer drabbas av demenssjukdomar förväntas öka. Symptomen vid demenssjukdomar kan variera och medföra olika svårigheter i vardagen. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt, vilket leder till att personen blir mer beroende av omgivningen. Arbetsterapi innebär att arbeta utifrån personens behov och önskan. Sociala aktiviteter är viktiga för att personen ska uppleva en känsla av sammanhang och gemenskap. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med sociala aktiviteter för personer med demens på vård- och omsorgsboenden. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio arbetsterapeuter på vård- och omsorgsboenden med inriktning demens intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; “Utmanande och givande”, fyra kategorier; “Teamarbetets betydelse”, “Personcentrerad vård”, “Hinder och möjligheter i miljön” och “Meningsfull vardag”. Kategorierna representerade de delar som arbetsterapeuter beskrev utmanande och givande i arbetet med sociala aktiviteter för personer med demens på vård- och omsorgsboenden. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter har en viktig roll på vård- och omsorgsboenden med inriktning demens i skapandet av sociala aktiviteter. Ett fungerande teamarbete skapade bättre förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat. De sociala aktiviteterna ansågs vara viktiga för att personerna skulle uppleva meningsfullhet. Resultatet visar att samtliga arbetsterapeuter ansåg att miljön på olika sätt påverkade personen i utförandet av sociala aktiviteter.

Trauma är den ledande dödsorsak för patienter under 40 år i många delar av världen. Trauma innebär att patienten fått livshotande skador efter att blivit utsatt för kraftigt våld. Dessa patienter behöver snabbt få kvalificerad vård av ett traumateam med flera olika professioner där sjuksköterskan är en del både i det akuta skedet och i den fortsatta omvårdnaden. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda traumapatienter på akutvårdsmottagning. Litteraturstudien är baserad på 12 kvantitativa-, kvalitativa- samt mixade metodartiklar som analyserades och granskades genom Polit och Becks (2021) niostegs-modell. Ett flertal sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed där relevanta artiklar valdes ut för att besvara syftet. Litteraturstudien visade att traumavård medför många stressfaktorer för sjuksköterskan. En hög arbetsbelastning, tidsbrist och otillräckliga resurser visade sig också bidra till ökad stress hos sjuksköterskan. Stöd från kollegor med öppen kommunikation visade sig vara av vikt för att klara av att arbeta med traumavård samt att använda sig av copingstrategier för att hantera de stressorer som kan uppstå. Resultatet är uppbyggt på två huvudkategorier: Möjlighet att utföra patientsäker traumavård och Emotionell påverkan och hantering. Teamarbete och god kommunikation var två viktiga faktorer som stod ut i denna litteraturstudie för att ha möjlighet att ge god traumavård. Stöd från kollegor och användandet av copingstrategier är något som kan hjälpa sjuksköterskan hantera de stressorer som kan uppstå. Teamet bär en viktig roll för att stötta varandra och hjälpa varandra i denna tuffa arbetsmiljö som medför mycket psykisk påverkan hos sjuksköterskan., Trauma is the leading cause of death for patients under 40 in many parts of the world. Trauma means that the patient has suffered life-threatening injuries after being exposed to severe violence. These patients need to quickly receive qualified care from a trauma team with several different professions where the nurse is a part both in the acute phase and in the continued care. The purpose of this study was to describe the nurses experience of caring for trauma patients in an emergency department. This study is a literature study based on 12 quantitative-, qualitative- and mixed-method studies that were analyzed and reviewed through Polit and Beck's (2021) nine-step model. Several searches were done in the databases Cinahl and PubMed where relevant articles were selected to answer the purpose of this study. This literature study showed that trauma care can cause many stress factors for the nurse. A high workload, lack of time and insufficient resources were also found to contribute to increase stress for the nurse. Support from colleagues with open communication proved to be important to cope with trauma care and to use coping strategies to deal with the stress-factors that may evolve. The result is based on two main categories: The oppurtunity to give patient-safe trauma care and Emotional impact and management. Teamwork and communication were two important factors in this literature study to be able to provide good trauma care. The support from other nurses and the use of coping-strategies is something that can help the nurse deal with the stress factors that may evolve. The team has an important role in supporting and helping each other in the tough work environment which causes a lot of psychological impact on the nurse.

Operationssjuksköterskan arbetar i en högteknologisk och komplex miljö, där samarbetet sker multiprofessionellt. För att kunna upprätthålla en god och säker vård för patienten, behövs en god kommunikation. Operationssjuksköterskan har ett ansvar att skapa en god atmosfär i operationsrummet och samarbeta med teamet för att upprätthålla ett etiskt förhållningsätt kring patienten. Forskning visar att om kommunikationen brister i operationssalen, finns en ökad risk för att patientens vård äventyras. Syftet var att belysa betydelsen av kommunikation i operationsteamet på operationssal utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. 13 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmodell. Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudkategorier som har betydelse för kommunikation. Att bli påverkad av arbetsmiljön i operationssalen, att teamrelation påverkas i operationssalen och betydelse för säker vård. En god kunskap och förståelse för hur respektfullt versus respektlöst beteende påverkar kommunikationen, är viktig för att främja en god atmosfär i operationssalen. Detta leder till ett gott samarbete i operationsteamet vilket stärker patientsäkerheten., The operating room nurse works in a high-tech and complex environment, where collaboration takes place multi-professionally. In order to maintain good and safe care for the patient, good communication is needed. The operating room nurse has a responsibility to create a good atmosphere in the operating room and cooperate with the team to provide an ethical approach to the patient. Research shows if communication is lacking in the operating room, there is an increased risk of care being compromised. The purpose was to highlight the communication in the operation team in the operating theatre from the operating room nurse's perspective. A systematic literature review with a qualitative design was conducted. The search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. Thirteen scientific articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis model. The result is presented in three main categories and are important for communication. being affected by the work environment in the operating room, the team relations are affected in the operating room and importance for safe care. A good knowledge and understanding of how respectful versus disrespectful behaviour affects the communication is important to promote a good atmosphere in the operating theatre. This leads to good cooperation in the operation team and strengthens patient safety.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet vilket ställer högre krav på personalen som arbetar i hemsjukvården. Forskning visar att patienterna har en positiv uppfattning av hemsjukvården, då de har möjlighet att erhålla en vård de har behov av i hemmet, när de inte kan ta sig till en vårdenhet. I hemsjukvården arbetar flera yrkesgrupper i team och de behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt till patienten. I teamet arbetar distriktssköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal, samordnare, enhetschef för hemtjänst samt biståndshandläggare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete i hemsjukvården.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor enskilt och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Resultat: Resultatet visar att det förekommer olika typer av möten mellan teammedlemmarna i hemsjukvården. Kommunikationen är av betydelse för ett fungerande teamarbete. Det finns bristande samsyn i teamet där teammedlemmarna har distans mellan varandra, vilket försvårar samarbetet i teamet. Däremot visar resultatet att arbeta parallellt och över gränserna i teamet främjar god teamsamverkan. Slutsats: När teamet arbetar tillsammans mot gemensamma mål fungerar hemsjukvården som allra bäst. Teamet behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt och göra patienten mer delaktig i teamet. Teammedlemmarna behöver utveckla goda relationer och skapa en förståelse för varandra för att öka vårdkvaliteten., Background: More seriously ill people are cared for in their own home, which puts higher demands on the staff working in home healthcare. Patients have good experience of home health care because they have the opportunity to receive the care they need at home when they can ́t get to a care unit. In home healthcare, several professionals work in teams with a person-centred approach. The team includes district nurse/registered nurse, occupational therapist, physiotherapist, nursing assistant, coordinator, head of unit for home care and case worker. Aim: The purpose of the study is to describe district nurses experiences of teamwork in home health care.Method: The method used was a qualitative interviewstudy with an inductive approach. Eight semi-structured interviews of district nurses were carried out individually and then analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The results show that there are several different types of meetings between the team members. Communication is important for teamwork. There is a lack of consensus in the team where the team members have distance between each other. Working together by each other's side in the team promotes good team collaboration. Conclusion: When the team works together towards common goals, home health care works at its very best. The team needs to have a person-centred approach and make the patient more involved in the team. The team members need to develop good relationships and create an understanding of each other in order to increase the quality of care.

För att bibehålla en konkurrenskraftig position på marknaden inom skogsindustrin behövs mer kunskap om vilka faktorer som påverkar ett arbetslags prestation. Problematiken hos Stora Enso Skog är att det finns en markant skillnad i prestationsförmåga mellan arbetslag. Därför är syftet med detta examensarbete att identifiera indikatorer som kännetecknar hög- och lågpresterandearbetslag. En reviderad modell inom arbetsutformning används för att analysera hur olika faktorer påverkar trivsel, motivation och prestation. Syftet med revideringen är att inkludera nyckeltal från företaget samt faktorer som anses vara viktiga för maskinföraryrket. Analysen kan därefter bidra med praktiska implikationer för att skapa arbetslag som är effektiva, utvecklingsinriktade och bygga en kultur som gynnar detta. En litteraturstudie har genomförts för att bygga en kunskapsbas till den kvalitativa studien. Totalt bestod arbetet av 34 intervjuer, varav 27 stycken maskinförare och sju intraprenörer. Alla maskinförarna blev även tilldelade en enkät med frågor gällande faktorer som variation i färdigheter, uppgiftens betydelse, uppgiftens meningsfullhet, autonomi, feedback, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa är baserade specifikt från en modell avseende arbetskarakteristika av Hackman & Oldham, där den reviderade modellen testades i en statistisk analys. Totalt finns det ungefär 160 maskinförare, där 113 stycken svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 75%. Svaren användes till att genomföra en regressionsanalys i programmet Stata. Resultatet visar att god gruppdynamik och gott ledarskap är en grundpelare för motivation och högp restation inom arbetslag. Kunskapsdelning sker sällan inom och mellan arbetslag och är en outnyttjad resurs inom företaget., In order to maintain a competitive position on the market within the forest industry, more knowledge is needed about which factors affect the performance of a team. The problem at Stora Enso Forestry is that there is a significant difference in performance between teams. Therefore, the purpose of this thesis is to identify indicators that characterize both high- and low performing teams. A revised model in job-design is used to analyze how different factors affect work satisfaction, motivation, and performance. The purpose of the revision is to include key performance indicators from the company as well as factors that are considered important for the machine operator profession. The analysis can then contribute to practical implications for creating teams that are efficient, development-oriented, and building a culture that favors this. A literature study has been carried out to build a knowledge base for the qualitative study. In total, the work consisted of 34 interviews, of which 27 machine operators and seven intrapreneurs. All machine operators were given a survey with questions regarding factors such as skill variety, task identity, task significance, autonomy, feedback, motivation and job satisfaction. These are based specifically from the Job Characteristics Model by Hackman & Oldham, where the revised model was tested in a statistical analysis. In total, there are approximately 160 machine operators, of which 113 answered the survey which corresponds to a response rate of 75%. The responses were used to conduct a regression analysis in the program Stata. The results indicate that group dynamics and good leadership are cornerstones of motivation and high-performance teams. The sharing of knowledge rarely takes place within and between teams, and for that reason an unutilized resource.

Bakgrund: Trauma orsakar livshotande skador och mortalitet världen över och är förenat med stort lidande för den drabbade och dennes närstående. Ett välfungerande multidisciplinärt team är betydelsefullt för att åstadkomma bästa möjliga omhändertagande av patienten och minskar risken för komplikationer och dödlighet. Ett välfungerande teamarbete i det multidisciplinära teamet med olika kompetenser är en komplex uppgift som ställer höga krav på medlemmarna i teamet. Specialistsjuksköterskor i traumateamet har en betydande roll för teamarbetet vid omhändertagandet av traumapatienten. Syfte: Syftet var att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av nyckelfaktorer till ett välfungerande teamarbete vid traumalarm nivå 1.Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med användning av kritisk incident teknik. Resultat: Analysen av data resulterade i sex kategorier: Att ha en tydlig och riktad kommunikation i traumateamet, Att ha ett strukturerat och professionellt traumaomhändertagande, Att träna inför och reflektera efter traumalarm, Att förbereda traumarummet och traumateamet, Att ha tydlig rollfördelning och tydligt ledarskap i traumateamet samt Att ha en god stämning och ett lugnt klimat. Slutsats: Teamarbete vid traumalarm nivå 1 är en komplex uppgift där det inte finns enavgörande faktor, utan en rad olika faktorer som är beroende av varandra för ett välfungerande multidisciplinärt teamarbete. Studien ger en djupare förståelse för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för ett välfungerande teamarbete. Vikten av att få öva motiverar till att mer resurser behövs för att kunna genomföra fler simuleringsövningar

Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd., Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.

Bakgrund: Som specialistsjuksköterska i anestesi och intensivvård ingår det i arbetsuppgifterna att bistå larmverksamheten inom sjukhuset. Att delta vid akutlarm innebär för specialistsjuksköterskorna, att i en akut situation behöva förflytta sig från den trygga sfären på ordinarie arbetsplats. Detta betyder att de ställs inför nya utmaningar som kan påverka upplevelsen av att delta i larmteamet. Internationellt var forskning inom området knapphändig och det hittades inga studier med inriktning på intrahospitala akutlarm i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevda utmaningar att delta innan, under och efter intrahospitala akutlarm. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor. Analysen genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier framkom i analysprocessen; Organisatoriska utmaningar; Utmaningar i arbetsmiljön; Utmaningar i teamet samt Känslomässiga och mentala utmaningar. Specialistsjuksköterskorna upplevde utmaningar med anestesiologens jourrutiner, vilket kunde riskera att intubation fördröjdes när behov uppstod. Det beskrevs praktiska utmaningar med mycket utrustning som fraktades till akutlarmet. På plats vid akutlarmet upplevdes samarbetet mellan larmteam och avdelningspersonal som en utmaning och det fanns en känsla av höga förväntningar hos specialistsjuksköterskorna. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplevde akutlarmen som en arbetsuppgift med många utmaningar. Höga förväntningar, stort ansvar för patientsäkerhet och samarbete beskrevs i deltagarnas upplevda utmaningar. Tillsammans med fortsatt forskning skulle studiens resultat kunna leda till förbättringsåtgärder och verksamhetsutveckling för vårdpersonalen som deltar vid intrahospitala akutlarm., Background: As a nurse specialist in anesthesia and intensive care, a part of the work is to assist the emergency alarms within the hospital. Participating in an emergency alarm team means for the nurse specialist, having to move from the safe sphere of the regular workplace This means that they are faced with new challenges that can affect the experience of participating in the emergency team. Internationally, research in the field was scarce and no studies focusing on intra-hospital emergency alarms were found in Sweden. Aim: The purpose of the study was to describe the specialist nurse's perceived challenges in participating before, during and after intra-hospital emergency alarms. Method: In this study, a qualitative approach with a descriptive design was used. Semi-structured interviews were conducted with five anesthesia nurses and five intensive care nurses. The analysis was carried out with inductive qualitative content analysis. Findings: Four categories emerged in the analysis process; Organizational challenges; Challenges in the work environment; Challenges in the team as well as Emotional and mental challenges. The nurse specialists experienced challenges with the anesthesiologist's on-call routines, which meant delayed intubation on occasions where there was a need. Practical challenges with a lot of equipment to be transported to the emergency call were described by the participants. On site at the emergency call, the cooperation between the emergency alarm team and department staff was perceived as a challenge. There was a feeling of high expectations among the nurse specialists. Conclusion: The nurse specialists experienced the emergency alarm as a work task with many challenges. High expectations, great responsibility for patient safety and cooperation were described in the participants' perceived challenges. Together with continued research, the results of the study could lead to improvement measures and business development for the healthcare staf

Bakgrund: På senare år har vårdens syn på patienter blivit mer personifierad, vilket innebär att patienten inkluderas och ses som en individ med unika behov. Lagar och styrdokument beskriver att sjuksköterskor ska vårda personcentrerat. Patienter och anhöriga har erfarit att sjuksköterskor har lyssnat och bemött dem med respekt och blivit inkluderade. Patienter och anhöriga har också erfarit att dem inte blivit sedda eller lyssnade på, även att det varit svårt att veta vad som kan förväntas i den aktuella situationen. Syfte: Var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt inkluderande elva kvalitativa och en kvantitativ studie. Resultat: Fem kategorier framkom, dessa handlade om vårdrelation, kunskap, sjuksköterskans inställning, teamarbete och organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskor beskrev god kunskap om vad personcentrerad vård är, men det kunde vara svårt att tillämpa. Generellt erfor sjuksköterskor att personcentrerad vård förbättrade vården, dels genom att relationen till patienterna förenklade arbetet, dels genom att sjuksköterskorna erfor att teamarbetet med andra professioner mer tillfredsställande, samt att deras eget arbete blev mer tillfredsställande. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård var komplext. Framför allt framkom att inkludera patienten var viktigt men att det fanns en del hinder som gjorde det svårt att tillämpa personcentrerad vård.

Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 6000 personer utanför sjukhus och 2500 personer på sjukhus. Behandling av patienter med hjärtstopp sker ofta under press där tid, omhändertagande och interventioner har betydelse för utfallet. Ofta sker arbetet i ett team som bildats just för den specifika situationen där alla deltagare inte haft möjlighet att träna tillsammans. Hjärtstopp är därav ett tidskritiskt tillstånd som ställer stora krav på det behandlande teamet avseende patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva faktorer vid teamarbete som bidrar till ett patientsäkert omhändertagande vid hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med systematisk design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka fram lämpliga vetenskapliga artiklar. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 18 artiklar i arbetets resultat. Vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analys. Resultat: Utifrån studiens syfte genererade de inkluderande artiklarna i tre huvudkategorier - teamarbete, kompentens och arbetsmiljö. Teamarbete delades in i ledarskap, kommunikation och rollfördelning. Kompetens delades in i teamträning, klinisk erfarenhet och utrustning. Arbetsmiljö delades in i fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: För att som vårdpersonal bedriva en patientsäker vård vid hjärtstoppssituationer krävs ett välfungerande teamarbete. För att uppnå ett lyckat teamarbete ställs krav på tydlighet vad gäller ledarskap, rollfördelning och kommunikation. Teamarbetet är en dynamisk process som påverkar patientsäkerheten i positiv bemärkelse av gemensam teamträning, kollegor med klinisk erfarenhet samt en välfungerande utrustning. Även arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala, kan ha en inverkan på patientsäkerheten., Introduction: Cardiac arrest can happen to anyone, at any time. Each year, around 6,000 people are affected outside hospitals and 2,500 people in hospitals. Treatment of patients with cardiac arrest often takes place under pressure where time, care and interventions are important for the outcome. Often the work takes place in a team that was formed precisely for the specific situation where all participants did not have the opportunity to train together. Cardiac arrest is therefore a time-critical condition that places great demands on the treating team regarding patient safety. Aim: To describe factors in teamwork that contribute to patient-safe care in cardiac arrest. Method: A literature review with systematic design. The databases CINAHL and PubMed have been used to search for suitable scientific articles. After quality review, 18 articles were included in the results. Scientific articles were analyzed using integrated analysis. Result: Based on the purpose of the study, the inclusive articles were generated in three main categories: Teamwork; Competence; and Work environment. Teamwork was divided into leadership, communication, and role distribution. Competence was divided into team training, clinical experience, and equipment. Work environment was divided into physical work environment and psychosocial work environment. Conclusion: For healthcare professionals to provide patient-safe care during resuscitation, well-functioning teamwork is required. To achieve successful teamwork, clarity is required in terms of leadership, role distribution and communication. Teamwork is a dynamic process that affects patient safety in the positive sense of joint team training, colleagues with clinical experience and well-functioning equipment. The work environment, physical and psychosocial, can also have an impact on patient safety.

Bakgrund: Inom slutenvården i Sverige varje år utförs cirka 800 000 operationer där patienter skall positioneras inför operationen på ett säkert sätt för att förebygga vårdskador. Den perioperativa vården utgör därmed en central del. Ett operationsteam som arbetar tillsammans och använder sina unika kunskaper ihop stärker patientsäkerheten. Delaktighet är centralt i allt vårdande men det saknas kunskap om hur detta synliggörs i patientens positionering på operationsbordet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur operationsteamet gör patienten delaktig i sin positionering på operationsbordet. Metod: En kvalitativ icke-deltagande observationsstudie genomfördes på två sjukhus i sydvästra Sverige. Insamlad data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationsteamet gör patienten delaktig i sin positionering på operationsbordet på olika sätt; genom att guida patienten genom processen, inge trygghet och lugn på operationssalen, ge information, ge bekräftelse och inkludera patienten i teamet. I några fall var patienten inte i fokus och gjordes inte delaktig, därmed exkluderades patienten ur teamet. Slutsats: Operationsteamet är oftast väl rutinerade i hur de skall delaktiggöra patienten i sin positionering på operationsbordet. Att teamet är välfungerande och kan lyssna på och bekräfta patienten samt förmedla lugn och trygghet, bidrar till ökad delaktighet., Background: Within Swedish inpatient care around 800000 surgeries are performed each year and where patients are positioned on the operating table in a way that prevents injuries. An operating team that works and uses their unique skills together can prevent lifethreatening complications. Patient participation is central to all care but there is a lack of knowledge about how this is made visible in the patient's positioning on the operating table. Aim: Investigate the work of the surgical team to involve the patient in their positioning on the operating table. Method: A qualitative non-participation observational study was conducted in two hospitals in south-western Sweden. Collected data was analyzed using Graneheim and Lundmans description of a qualitative content analysis. Results: The surgical team usually involves the patient in their positioning and this in several different ways; by guiding the patient through the process, offering safety in the operating room, providing information, confirmation and including the patient. In some cases, the patient was not involved and excluded from the team. Conclusion: The operating team is usually very familiar with how they're going to involve the patient in their positioning. A team that is well-functioning listens to and confirm the patient and offer security, contributes to increased participation.

BAKGRUND: Varje år drabbas mellan 93 000 och 110 000 patienter av vårdskador. Dessa vårdskador bidrar till patientlidande. Som en del av god omvårdnad har operationssjuksköterskan ansvar att skydda patienten. Den legitimerade operationssjuksköterskan ska enligt kärnkompetensen teamarbete ansvara och samverka för patienten med andra kompetensgrupper. När teamet brister i samarbete och i kommunikation påverkas patientsäkerheten negativt.SYFTE: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med teammedlemmar i operationssalen.METOD: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Idunn. 22 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes.RESULTAT: Två teman framkom i resultatet. Aspekter som främjar kommunikation med subteman: ömsesidig respekt, kunskapsöverföring i teamet, teamkännedom och samarbete. Aspekter som hindrar kommunikation med subteman: hierarki och olämpligt beteende, tidsbrist och stress och distraktioner i operationsmiljö. SLUTSATS: Operationssjuksköterskor kan komma att behöva få ökad förståelse av främjande och hindrande aspekter kring kommunikation. Då ömsesidig respekt och teamkännedom för varandra kan öka möjligheten till effektivt samarbete och god kommunikation. Operationssjuksköterskor kan vid förståelse för de hindrande aspekterna sträva efter att skapa bättre förutsättningar för en välfungerande kommunikation i teamet på individ och organisationsnivå., BACKGROUND: Each year, between 93,000 and 110,000 patients suffer from health care injuries. These medical injuries contribute to patient suffering. The patient is exposed to a vulnerable situation in the operating room. As part of good nursing, an operating room (OR) nurse has the responsibility to protect the patient. According to the core competency of teamwork, the licensed surgical nurse must be responsible for the patient and collaborate with other skill groups. When the team lacks cooperation and communication, patient safety is negatively affected. PURPOSE: To describe operating room nurses experience of communication with team members in the operating room .METHOD: A systematic litterature study with a qualitative design was carried out. Articles were searched in the databases PubMed, Cinahl and Idunn. 22 articles were analyzed according to Evans (2002) describing synthesis. RESULTS: Two themes emerged in the results. Aspects that promote communication with subthemes: mutual respect, knowledge transfer in the team, team knowledge and cooperation. Aspects that obstacles communication with subthemes: hierarchy and inappropriate behavior, lack of time and stress and distractions in the operating room.CONCLUSION: Operating room nurses may need to gain an increased understanding of promoting and hindering aspects of communication. Since mutual respect and team knowledge of each other within can increase the possibilty of effective cooperation and good communication. When operating room nurses understand the hindering aspects, they can strive to create better conditions for well-functioning communication in the team at individual and organizational level.

Bakgrund: Det ställs höga krav på anestesisjuksköterskor i samband med extubation, de ska klara av att ge en säker vård, kommunicera med sitt team samt bedöma patientens alla mätvärden och riskfaktorer. Att extubera innebär alltid en risk och kan leda till komplikationer för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svårigheter av extubation. Metod: En kvalitativ metod användes och tolv semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserat på Graneheim och Lundman. Resultat: I analysen framkom sex subkategorier som resulterade i tre kategorier. Dessa var praktisk och mental handlingsberedskap som innefattade hur anestesisjuksköterskan förberedde sig inför extubationsmomentet. Andra kategorin upplevelse av svår extubation beskriver hur anestesisjuksköterskan kände trygghet i erfarna kollegor samt hur de med tiden utvecklade ett professionellt lugn. Sista kategorin teamarbete belyste att rak och tydlig kommunikation främjade ett bra samarbete. Som övergripande tema framträdde att vara beredd på det oväntade, plötsligt händer det. Slutsats: Svårigheter med extubation är relativt ovanligt, därför behövs tydligare riktlinjer som anestesisjuksköterskan kan vända sig till vid extubationssvårigheter. Simuleringsövningar kan vara ett hjälpmedel för att tryggare kunna hantera komplexa extubationer. För att upprätthålla patientsäkerheten samt få hjälp vid kritiska moment beskrevs att en rak och tydlig kommunikation behövdes på sal vilket även främjade ett gott samarbete., Background: High demands are placed on the nurse anesthetists during extubation, they must be able to provide safe care, communicate with the team and assess all the patient's measurement, readings and risk factors. Extubation always involves a risk and can lead to complications for the patient. Purpose: The purpose of the study was to describe the nurse anesthetists experiences with difficulties of extubation. Method: A qualitative method was used and twelve semi-structured interviews were conducted. The collected data material were analyzed with qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman. Results: In the analysis, eight subcategories emerged which resulted in three categories. These were ability to take action practically and mentally which included how the nurse anesthetist prepared for the extubation moment. The second category, experience of difficult extubation, describes how the nurse anesthetist felt safe in the company of experienced colleagues and how they developed a professional calm over time. The last category teamwork highlighted that straight and clear communication promoted good cooperation. As a theme to be prepared for the unexpected, suddenly it happens emerged. Conclusion: Difficulties with extubation are relatively uncommon, therefore clearer guidelines are needed to which the nurse anesthetists can turn to in the event of extubation difficulties. Simulation exercises can prepare the nurse in being able to handle complex extubations more safely. In order to maintain patient safety and get help at critical moments, it was described that straight and clear communication was needed in the room, which also promoted good cooperation.

Bakgrund: Den vård som bedrivs inom hälso- och sjukvården har de senaste decennierna blivit alltmer specialiserad, och för att hälso- och sjukvården ska kunna bedriva en mer specialiserad vård krävs välutnyttjade resurser och specialistkompetens. Inom den psykiatriska vården är därför psykiatrisjuksköterskan en resurs med sin fördjupade kunskap inom området. Tidigare forskning belyser svårigheter i att definiera psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och roll. Vilket vidare påvisar ett behov av att tydliggöra psykiatrisjuksköterskans kompetens och hur kompetensen används. Syfte: Syftet var att undersöka psykiatrisjuksköterskans upplevelse om hur specialistkompetensen används inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Tillämpad metod för att svara mot syftet var kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt och med hjälp av en intervjuguide. Antalet informanter till studien uppkom till totalt nio psykiatrisjuksköterskor. Tanskribering av intervjuerna genomfördes nära inpå intervjutillfället som möjligt, detta för att inget skulle falla bort. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån Graneheim och Lundman innehållsanalys. Resultat: Analysen av det insamlade materialet mynnade ut i två kategorier och resultatet baseras på: Fördjupad kunskap och teamarbete. Till båda kategorierna skapades underkategorier och till fördjupad kunskap skapades underkategorier som beskriver olika situationer som psykiatrisjuksköterskan upplever att den fördjupade kunskapen används i. Underkategorier som skapades var: I mötet med patienten, kommunikation och omvårdnadsprocessen. Till teamarbetet skapades Ledarskap som underkategori. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskorna upplevde att specialistkompetensen används inom psykiatrisk heldygnsvård. De beskriver hur de upplevde det genom att den fördjupade kunskapen används i olika situationer som beskriver hur specialistkompetensen används. De upplevde även teamarbete och le

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas. Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns. Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling., There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.

Interprofessional teamwork has been described as a key method in promoting health and preventing illness in children. However, evidence-based knowledge about which form of teamwork in Child Healthcare Services (CHS) that enables a holistic view of the child in his or her family, considering medical, psychological and social circumstances, is required. This thesis aimed to produce evidence-based knowledge about teams and interprofessional teamwork that could be used in the Swedish CHS, as well as an understanding of influencing factors at the individual, organisational and societal levels based on nurses’, physicians’ and psychologists’ perceptions. The thesis includes four studies (I–IV) that used quantitative, qualitative and mixed method design to answer the overall purpose of the doctoral thesis. Together, these methods form an exploratory sequential mixed method design. For the quantitative studies (I and II) and the mixed study (III), a national cross-sectional study in the form of a web survey was answered by 1119 nurses, physicians and psychologists engaged in the Swedish CHS. In study IV, an explorative qualitative design was used, and data was obtained from seven digital focus group interviews with nurses, physicians, and psychologists engaged in CHS. Interprofessional teamwork within the CHS, in the form of physical meetings such as team-based visits and parental groups held by a team, where professionals, the child, and the parents are present at the same time, was found to be important to achieve the goals of the team and meet the unique needs of the child and his/her family. Team-based visits contribute to a holistic view of the child in his/her family where medical, psychological and social circumstances are considered. Healthcare professionals require team-based visits delivered by interprofessional teams, in line with proportionate universalism. However, perceived needs for targeted team-based visits exceed its existence, especially in cases of psych

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet., This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.

Bakgrund: Sjuksköterskors kunskap och erfarenheter av smärtsamma procedurer på barn är begränsade. Forskning visar att sjuksköterskor i andra länder än i Sverige upplever det som svårt att utföra smärtsamma procedurer på barn samt att förebygga smärtsamma upplevelser. Begränsat med studier finns om smärtsamma procedurer på barn i Sverige och inom svensk akutsjukvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet, kunskap och upplevelser av smärtsamma procedurer på barn. Metod: Metoden var av kvalitativ design där 11 sjuksköterskor som är yrkesverksamma inom akutsjukvård i Sverige intervjuades. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman och Graneheim. Resultat: Svenska sjuksköterskor upplever att deras erfarenheter är begränsade och att de saknar kunskap och utbildning. Resultatet visade även att sjuksköterskan ofta upplever det som ångestfyllt att behandla barn, men med rätt förutsättningar kan upplevelsen bli bättre. Föräldrarna till barnet samt hjälpmedel, avledning och ett bra teamarbete kan påverka den smärtsamma upplevelsen för barnet till att bli något mildare. Konklusion: Erfarenheterna är olika hos sjuksköterskan som behandlar barn, de som inte främst arbetar på en barnklinik har sämre kunskap och erhållit sämre utbildning än de som arbetar på barnklinik. Detta resulterar i ett lidande för barnet och skapar stress och ångest för sjuksköterskan.

Bakgrund: Vård på en geriatrisk slutenvårdsavdelning utförs teambaserat där sjuksköterska och undersköterska utgör ett subteam. Vården av den äldre personen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där patientdelaktighet är en viktig del. Processen att arbeta personcentrerat och möjliggöra den äldres delaktighet är komplex och ställer krav på att teamarbetet fungerar bra. Syfte: Att beskriva omvårdnadsteamets erfarenheter av att delaktiggöra äldre patienter i sin egen vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade parintervjuer genomfördes. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Omvårdnadsteamets samspel är en förutsättning för patientdelaktighet, Samspelet med den äldre personen, Patientdelaktighet kräver kontinuitet, kompetens och tid samt Hinder i arbetet med att delaktiggöra den äldre personen. Den första kategorin handlar om omvårdnadsteamets kommunikation och samarbete för att delaktiggöra den äldre personen. Den andra kategorin berör omvårdnadsteamets relation med den äldre personen. Den tredje kategorin belyser vilka resurser som är nödvändiga i arbetet med att göra äldre delaktiga i sin egen vård och den sista kategorin belyser vilka hinder som omvårdnadsteamen identifierar utgöra ett hinder i det dagliga arbetet med patientdelaktighet. Slutsats: För att möjliggöra patientdelaktighet krävs det resurser i form av kompetens, kontinuitet och tid men det krävs även ett samspel mellan omvårdnadsteamet och den äldre personen. Nyckelord: Geriatrik, Multisjuk, Omvårdnad, Personcentrerad vård, Teamarbete, Background: The care in a geriatric inpatient ward is performed on a team basis, where the nurse and assistant nurse form a sub-team. The care of the elderly person is based on a person-centered approach where patient participation is an important part. The process of working person-centered and enabling the elderly's participation is complex and requires that teamwork works well. Aim: To describe the nursing team's experiences of enabling older people to be involved in their care. Method: A qualitative interview study in which eleven semi-structured joint interviews were conducted. A qualitative content analysis was performed. Results: Four main categories have been identified: ‘The interaction of the nursing team is a prerequisite for patient participation’, ‘The interaction with the elderly person’, ‘Patient participation requires continuity, competence and time’, and ‘The obstacle to be able to involve the elderly person’. The first category describes nursing teams’ communication and teamwork for enabling elderly´s participation. The second category refers to the nursing team's relationship with the elderly person. The third category highlights which resource is necessary for promoting elderly´s participation in its own care and the last category highlights which obstacle the nursing team identifies as it could prevent the daily work for patient participation. Conclusion: To make it possible for patient participants, it requires resources in the form of competence, continuity and time but it also requires teamwork between the nursing team and the elderly person. Keywords: Comorbidities, Geriatric care, Nursing, Person-centred care, Teamwork

Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet., Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.

Bakgrund: För att optimera vården av svårt sjuka eller skadade barn är kommunikationen i teamarbetet viktigt. Att arbeta i stressande akuta situationer innebär att kommunikationen kan brista och utgöra en risk för barnets säkerhet. För att optimera samarbetet under teamarbete är kommunikationen viktig. Motiv: Få studier rapporterar teamarbete och kommunikation vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. För att säkra vården av akut sjuka och skadade barn finns behov av att undersöka kommunikation under teamarbete vid akuta situationer som inkluderar barn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod. Tre sjuksköterskor och sju barnsjuksköterskor anställda på en barnklinik på ett sjukhus i södra Sverige deltog i studien. Individuella semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna transkriberades i sin helhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten vilket resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i kategorin “Att skapa förutsättningar för god kommunikation” baserade på subkategorierna “Möjligheter i kommunikationen” och “Hinder i kommunikationen”. Kategorin “Att arbeta säkert” baserades på subkategorierna “Samarbete och ledarskap”, “Förväntningar i teamet” och “Utveckla träning och reflektion”. Konklusion: Studien beskriver betydelsen på god kommunikation för ett gott samarbete med vårdteamet. Resultatet indikerar att det finns behov av scenarioträning, vilket kan ge sjuksköterskorna möjlighet att öva på kommunikation och teamarbete i en lugn och kontrollerad miljö. Kommunikation och teamarbete är centrala och viktiga begrepp inom vården, därför är framtida forskning väsentlig för en säker och jämställd vård., Background: To optimize the care of seriously ill or injured children, communication in during teamwork is important. Working in stressful emergency situations means that communication is lacking and thus increase the risk to jeopardize the children’s safety. In order optimize the collaboration during teamwork in critical situations, communication is important. Motive: Few studies report teamwork and communication in the care of seriously ill or injured children. To ensure the care of critical ill and injured children, there is a need to explore communication during teamwork in critical situations that include children. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of communication and teamwork in the care of critical ill children. Methods: In this study a qualitative method was used. Three nurses and seven pediatric nurses employed at a pediatric clinic at a hospital in southern Sweden participated. Individual semi-structured interviews were used to collect data and the interviews were transcribed verbally. Qualitative content analysis was used to analyze the text, which resulted in two categories and five subcategories. Result: The analysis resulted in the category “Creating conditions for good communication” based on the subcategories “Opportunities in communication” and “Obstacles in communication”. The category "Working safely" was based on the subcategories "Cooperation and leadership", "Expectations in the team" and "Develop training and reflection". Conclusion: The study describes the importance of good communication for a good collaboration in the team when caring for critical ill or injured children. The results indicate that there is a need for scenario training, which can give nurses the opportunity to practice communication and teamwork in a calm and controlled environment. Communication and teamwork are central and important concepts in healthcare, therefore future research is essential for safe and equal care.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i vården och kommunikationen inom professionen är av yttersta vikt för både patientsäkerhet och organisationens effektivitet. Kommunikation och sjuksköterskors teamarbete stärker varandra och tillsammans skapas förutsättningar för god och säker vård. Patienter aktualiseras ofta inom båda vårdformerna vilket kräver en god kommunikation mellan enheterna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom professionen mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats som omfattade tolv specialistsjuksköterskor genomfördes. Data från intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i fyra kategorier. Resultat och konklusion: Kontaktvägar med olika funktion var en huvudkategori som framkom och beskriver specialistsjuksköterskornas erfarenheter av hur den nuvarande kommunikationen sker. Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna efterlyser en personlig kontakt mellan sjuksköterskor. Kategorin Erfarenheter av ”vi och dem” innehåller resultat kring specialistsjuksköterskornas beskrivning av det relationella samspelet. Resultatet tyder på att specialistsjuksköterskorna saknar personlig kännedom om sina kollegor vilket påverkar samarbetet negativt. Resultatet under kategorin Upplevda hinder visar att specialistsjuksköterskorna har erfarenhet av att inte förstå varandras förutsättningar fullt ut. Kategorin Behov av fler kontaktytor berör önskemålet om utökade mötesplatser och hospitering, vilket kan ses som det centrala budskapet i resultatet av denna studie., Background: Specialist nurses have a central role in healthcare and communication within the profession is of the utmost importance for both patient safety and the efficiency of the organization. Communication and nurses' teamwork strengthen each other and together the conditions are created for good and safe care. Patients are often brought up to date in both forms of care, which requires good communication between the units. Aim: The purpose of the study was to describe specialist nurses' experiences of communication within the profession between psychiatric outpatient and inpatient care. Method: An inductive interview study involving twelve specialist nurses was conducted. The material was analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories. Results and conclusion: Contact routes with different functions were a main category that emerged and describes the specialist nurses' experiences of how the current communication takes place. The results show that the specialist nurses call for a personal contact between nurses. The category Experiences of "us and them" contains results on the specialist nurses' description of the relational interaction. The results indicate that the specialist nurses lack personal knowledge of their colleagues, which negatively affects the collaboration. Ther esults under the category Perceived obstacles show that the specialist nurses have experience of not fully understanding each other's conditions. The category Need for more contact areas concerns the desire for expanded meeting places and hospitation, which can be seen as the central message in the results of this study.

Introduktion: Postcovid har en bred symtombild som kan påverka människors vardagliga aktiviteter. Det har beskrivits att det varit utmanande för hälso-och sjukvårdspersonal att bedöma tillstånden efter covid-19 samt att det finns behov av att följa dessa patienter över tid för att öka kunskapen kring patientgruppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av arbetet inom primärvården med patienter som har postcovid. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta arbetsterapeuter genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom primärvård och hade träffat patienter med postcovid. Urvalsmetoden var bekvämlighet- och snöbollsurvalet. Analysen genomfördes med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete, Dra nytta av tidigare kunskaper och Utmaningar i arbetet. Kategorierna innehåller tillsammans sex underkategorier. Slutsats: Studien visar att det kan vara en fördel att arbeta i team kring patienter med postcovid, vikten av att ta vara på tidigare kunskaper samt utmaningar i arbetet. Resultatet kan fungera som ett underlag för att belysa vikten av riktlinjer och utbildningar om Postcovid samt att dessa behöver integreras med forskning., Introduction: Postcovid has a broad symptom picture that can affect people's everyday activities. It has been described as challenging for health care professionals to assess the conditions after covid-19 and that there is a need to follow these patients over time to increase knowledge about the patient group. Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working in primary care with patients who have postcovid. Method: A qualitative interview study with eight occupational therapists was conducted. The occupational therapists were active in primary care and had met patients with postcovid. The selection method was convenience- and snowball selection. The analysis was implemented with Graneheim & Lundman's content analysis. Results: The analysis revealed three categories: The importance of multi-professional teamwork, Benefit from previous knowledge and Challenges in work. The categories together contain six subcategories. Conclusion: The study shows that it can be an advantage to work in teams around patients with post-covid, the importance of taking advantage of previous knowledge and challenges in the work. The results can serve as a basis for highlighting the importance of guidelines and education about postcovid and that these need to be integrated with research.

Bakgrund: Användandet av WHO checklista har internationellt påvisat reduktion av komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi. Checklista för säker kirurgi 2.0. implementerades under hösten 2021 på en operationsavdelning i Mellansverige. Strategier såsom engagerad ledning, information och medarbetares delaktighet har betydelse för hur checklistan används i det dagliga arbetet. Men uppföljning av förändringsarbeten är en viktig del som dock ofta förbises. Syfte: Syftet var att beskriva i vilken omfattning anestesiteamet genomförde ”kontroll inför anestesistart” enligt checklista för säker kirurgi 2.0 och vilka faktorer som påverkade genomförandet. Metod:Studien genomfördes i form av en mixad metod som ansats med en konvergent parallell design. Ett observationsprotokoll och en intervjuguide användes. Det genomfördes 33 observationer på 23 anestesisjuksköterskor och 12 anestesiläkare för att därefter intervjuas separat. Huvudresultat: Resultatet visade att det var anestesiläkarna som initierade checklistan flest gånger och de flesta punkter kommunicerades. De teman som framkom ur intervjuerna var: tillämpning beroende av checklistans utformning, tillämpning beroende av kunskap och inställning, tillämpning beroende på verksamhet och situation, med nio tillhörande subteman. Slutsats: Denna studie skulle kunna bidra till att andra verksamheter inom operationssjukvård kan dra viktiga lärdomar avseende förutsättningar och utmaningar för en effektiv och lyckad implementering.