Search

The purpose of the study is to investigate the high school teacher perception and experience of digital tools in the subject physical education. The research questions focudes on the digital competence of the teachers, their motivation to use digital tools in physical eduacation, and the advantages and disadvantages of using digital tools in teaching. The study is based on a qualitative research method, utilizing semi- structured interviews tol collect data. The data were transcribed and analyzed using coding where the most relevant results for the purpose of the study were presented. The results of the study indicated that the teachers digital competence was good. Majority of the teachers had a positive attitude and high motivation towards digital tools in teaching. The advantages of digital tools were more significant than the disadvantages. The results was interpreted based on the self-determination theory where the motivation of the teacher is a factor to which extent digital tool are used in physical education.

Studien undersöker hur självupplevt absolut gehör (SAG) påverkar musikundervisningen i skolan. Fyra musikpedagoger med SAG har intervjuats och gett sin syn på fenomenet; hur de anser att deras SAG färgar/påverkar musikundervisningen och deras didaktik samt hur det påverkar deras eget musicerande. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatdelen visar att SAG är till stor nytta vid transkribering av musik, vid ensembleundervisning och i det personliga musicerandet. Informanterna menar att SAG gör dem mer fria och mindre pappersbundna när de musicerar med andra. SAG kan dock vara en belastning vid körledning/körsång (särskilt då körens tonhöjd stiger eller sjunker) och i situationer då transponerade instrument används. Informanterna anser inte att deras SAG har haft några negativa effekter på deras relativa gehör (RG).

Den här studien undersökte undervisningsstrategier som kunde sammanlänka musikämnets teoretiska och praktiska delar i gymnasieskolans kompositionsundervisning. Som bakgrund till arbetet låg gymnasiekursen arrangering och komposition vars läroplan till stor del fokuserar på musikens teoretiska aspekter. Därigenom bortprioriteras ofta praktiska moment såsom kreativitet och fantasi till förmån för musikteoretiskt kunnande. Genom att sammanlänka de praktiska och teoretiska aspekterna av ämnet avsåg studien att bidra till effektivare undervisningsmetoder för musikskapande. För att undersöka detta användes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Studiens fynd visade att det fanns stora möjligheter med mer praktiskt orienterade undervisningsmetoder. Bland annat visade de att sådana metoder kan vara lustfyllda, engagerande och befriande för eleverna, samt särskilt gynna elever med mindre teoretiska förkunskaper. Studien visade också på behov av framtida forskning gällande praktiskt orienterade undervisningsstrategier i musikteori och metoder för att bedöma kreativitet.

Den här studien undersöker hur serieböcker kan vara ett verktyg i undervisningen i svenskämnet. Undersökningens fokus riktas mot hur serieböcker kan främja elevers läslust och om de kan vara ett verktyg för värdegrundsarbete men lyfter också lärares attityder runt serieböcker i undervisningen. Tidigare forskning menar att serieböcker främjar elevers läslust med sin multimodala kommunikation och sitt lustfyllda uttryck. För att undersöka detta har fyra klasslärare och en bildlärare intervjuats. Intervjuerna utgår ifrån en fenomenologisk metodologi som innebär att intervjuerna genomförts ostrukturerat för att få fram vad just den enskilda läraren tycker är viktigt. För att kunna analysera resultatet gjordes ett kategorischema där citat från intervjuerna sorterades i olika teman. Resultaten visar att tillgängligheten till serieböcker är en komponent som påverkar läslusten och tycks se olika ut i olika klassrum. Frågan om hur serieböcker kan användas i värdegrundsarbetet visade också olika resultat. Bildläraren lyfter normer och maktstrukturer samt hur människor påverkas av visuellt berättande medan klasslärare lyfter budskap som förmedlas i berättelsen.

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).

Hållbar utveckling inom förskoleverksamheten är ett forskningsområde där det behövs flera forskningsstudier. Vår studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar och tillämp ning av hållbar utveckling i förskolan. Syftet har besvarats med hjälp av frågeställningarna: Hur uppfattar förskollärare fenomenet hållbar utveckling och dess dimensioner i förskolan? Hur be skriver förskollärare att hållbar utveckling tillämpas i förskolans undervisning? Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod. Urvalet av intervjuade per soner blev därför förskollärare för att nå ett så ultimat resultat som möjligt. Våra teoretiska antagandet i studien grundas i forskningsansatsen fenomenografi och dess centrala begrepp, uppfattning och variation. I resultatet framkom det tre kategorier: hållbar utveckling som ekonomisk och ekologisk di mension, hållbar utveckling som social dimension och hållbar utveckling som spontan och pla nerad undervisning. Resultatet tyder på att ämnet uppfattas som komplext men betydelsefullt för en positiv framtidstro och att det är en utmaning för förskollärare att inkludera alla tre di mensioner i undervisning. Vidare visar resultatet att arbetet med hållbar utveckling förekommer regelbundet om än mest spontant och att i förekomsten av den tematiska och multimodala undervisningen inkluderas ofta fler dimensioner i hållbar utveckling.

Denna studie undersöker lärare och lärarsudenters inställning och erfarenheter med att använda filmmediet i svenskundervisningen. Dessa grupper jämförs med varandra samt med en tidigare studie för att få en bild av hur dessa inställningar har förändrats.

All children have the right to an equitable education based on their different prerequisites.Schools should give all pupils the opportunity for a well-functioning education. Pupils whohave any form of reading and writing difficulties have the right to adaptation based on theirindividual needs and prerequisites. The adaptations can be given in some form of differentartefacts that appear in an accessible learning environment, such as various relevant tools andaids. In the didactic assignment as a teacher, one must adapt for all students throughmediation and teaching. It is of great importance that teachers not only understand the conceptof reading and writing difficulties/dyslexia but are also familiar with what dyslexia entails inpractice. This is to be able to identify and adapt the teaching based on the individual's needs,regardless of whether there is an established diagnosis or not. It is primarily the teacher in a school context who should support the pupils in theirdevelopment of concepts, knowledge and skills. It is therefore important that the teacher isresponsive to the student's needs and has the knowledge and experience required to support ina relevant way. Dyslexia is not something that goes away, instead the teacher needs to help thestudent find strategies, to assimilate written information in other ways than reading tocontribute to an equitable education. By planning the teaching, support can take place andrelevant activities can be created., Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning utifrån deras olika förutsättning. Skolan ska gealla elever möjlighet till en välfungerande utbildning. Elever som har någon form av läs- ochskrivsvårighet har rätt till anpassning utifrån deras individuella behov och förutsättningar.Anpassningarna kan ges i någon form av olika artefakter som utvisar sig i en tillgängliglärmiljö, så som olika relevanta verktyg och hjälpmedel. I det didaktiska uppdraget som lärareska man anpassa för alla elever genom mediering, undervisning. Det är av stor vikt att lärareinte bara förstår begreppet läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi, utan också är förtrogna med vaddyslexi innebär i praktiken. Detta för att kunna identifiera och anpassa undervisningen utifrånindividens behov, oberoende om det finns en fastställd diagnos eller inte.Det är i första hand läraren i ett skolsammanhang som ska stötta eleverna i deras utvecklingav begrepp, kunskaper och färdigheter. Det är därför betydelsefullt att läraren är lyhörd förelevens behov och har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att stötta på ett relevantsätt. Dyslexi är inte något som går över, i stället behöver läraren hjälpa eleven att hittastrategier, för att tillgodogöra sig skriven information på annat sätt än att läsa för att bidra tillen likvärdig undervisning. Genom att planera undervisningen kan stöttning ske och relevantaaktiviteter skapas.

Detta temanummer handlar om en av vår tids mest omdiskuterade ämnen – klimatförändringarna.Samtidigt saknas klimat som tema i skolans religionskunskap. Innebär det attman som lärare enbart ska behandla klimatfrågor om det finns tid över? Religion bidrarmed viktiga erfarenheter till samhällets stora fråga. Nyligen konstaterade FN:s 28:e klimatmöte attmålet med maximalt 1,5 graders temperaturökning redanhar passerats. Det innebär i sig att förutsättningarna förmänskligt liv på planeten Jorden förändras i sådan grad attstora områden snart inte längre kommer att vara beboeligasamt att även Sverige kommer att drabbas av havshöjningarmed permanenta översvämningar i kuststäder. Driver vi sommänsklighet temperaturökningen bortom 3 grader, kommeringet mänskligt liv vara möjligt längre på vår planet. Fråganom hur livet i Sverige kommer att påverkas är inte längre omutan hur, på vilka sätt det går att begränsa skador samt vägarframåt för att reparera vår planets klimat., Ekoteologi och miljöetik i religionsundervisningen

School-age educare centres (SAEC) have traditionally been places with room for play and for the realization of children’s interests, initiatives, and needs. In recent years, there have been discursive shifts, where SAEC has moved from a social pedagogical arena towards an educational pedagogical one. This change is the focus of this dissertation’s study, which aims to contribute knowledge about how science and technology are expressed in SAEC teaching. The study is ethnographically inspired, and video observations and field notes, as well as formal and informal interviews have been used as data collection methods. The study has been conducted at three different SAEC with diverse conditions. One is located at a compulsory school for pupils with intellectual disabilities, one is an outdoor SAEC, and one is what could be described as an 'ordinary' SAEC that reflects contemporary conditions of SAEC; a large number of enrolled students, inadequate facilities, and a low proportion of staff with pedagogical training. Critical discourse analysis (CDA) in accordance with Norman Fairclough has been used as a theoretical and methodological framework. The study’s results indicate that there is a desire among SAEC staff to conduct goal-directed teaching, that is, to plan teaching in advance, based on the curriculum’s goals, to carry it out systematically so that all students have access to the teaching, and to base it on students’ interests. The results show the challenges that SAEC staff face in delivering the teaching. These include difficulties in finding time and space for teaching, getting students to want to participate, and getting them interested. Another challenge is the difficulty of implementing SAEC group-oriented approach within SAEC in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. SAEC staff mostly rely on traditional teaching methods, mainly developed within the framework of the school. At the same time, the results show other ways of realizing the, Fritidshem har av tradition varit en plats med utrymme för lek och tillvaratagande av barns intressen, initiativ och behov. På senare år har det skett diskursförskjutningar där fritidshemmet rört sig från en socialpedagogisk arena mot en utbildningspedagogisk. Det är denna förändring som avhandlingens studie intresserar sig för genom att studera och bidra med kunskap om hur naturvetenskap och teknik kommer till uttryck i fritidshemmets undervisning. Studien är etnografiskt inspirerad. Videoobservationer, fältanteckningar samt formella och informella samtal har använts som datainsamlingsmetod. Studien har genomförts på tre olika fritidshem med skilda förutsättningar. Ett av fritidshemmen finns på anpassad grundskola, ett är ett utomhusfritidshem och ett är vad som skulle kunna betecknas som ett "vanligt" fritidshem som avspeglar fritidshemmets nutida villkor: ett stort antal inskrivna elever, bristfälliga lokaler och låg andel personal med pedagogisk utbildning. Kritisk diskursanalys (CDA) i enlighet med Norman Fairclough har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att det finns en vilja hos fritidshempersonal att bedriva en målstyrd undervisning, det vill säga planera undervisning i förväg baserat på läroplanens mål, genomföra den på ett systematiskt sätt så att alla elever får del av undervisningen och i detta ta utgångspunkt i elevers intresse. Resultaten visar på de utmaningar som fritidshemspersonalen stöter på när de realiserar undervisningen. Det handlar bland annat om svårigheter att hitta tid och plats för undervisningen, att få eleverna att vilja delta och att få dem intresserade. En annan utmaning är svårigheten att genomföra fritidshemmets grupporienterade arbetssätt i fritidshem på anpassad grundskola. I hög grad lutar fritidshemspersonal sig tillbaka på traditionella undervisningstraditioner, huvudsakligen utvecklade inom ramen för skolan. Samtidigt visar resultaten på andra sätt att realisera undervisningsuppdraget

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka effekter transspråkande undervisning har på flerspråkiga elevers kunskaps- och identitetsutveckling utifrån svensk och internationell forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har elva vetenskapliga artiklar valts ut och analyserats. Resultatet av studien visar att transspråkande kan förbättra elevernas förståelse och hjälper dem förmedla sina kunskaper genom användning av både sitt förstaspråk och målspråk i klassrummet. Att tillåta användning av förstaspråken visar sig öka elevernas motivation eftersom de känner sig mer benägna att aktivt delta i undervisningen. Detta framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med varandra. Samtliga studier visar att transspråkande är meningsfullt eftersom det gynnar elevernas kunskaps- och identitetsutveckling genom att förstärka deras språkliga och kulturella identiteter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares undervisning i skogen. Vi har främst tittat på hur förskollärarna leder barnen genom samtal i undervisningen, både i den planerade och spontana undervisningen. Vi har också undersökt hur skogen som miljö påverkar undervisningen och om förskollärarna tar vara på möjligheterna som skogen ger. Vi har under sammanlagt sju timmar observerat förskollärare från två förskolor hur de undervisar i skogen. Insamlade data har analyserats med tematisk analys genom densociokulturella teorin samt andra relevanta begrepp, efter teman som framträtt genom analysen och anknyter till studiens frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna använder främst förmedlingssamtal i planerad undervisning, och användningen av materialskiljer sig åt mellan planerad och spontan undervisning. Resultatet visar även hurförskollärare förhåller sig till skogen och utnyttjar miljön i undervisningen. I diskussionen lyfter vi de skillnader som observerats i förskollärarnas planerade och spontana undervisning, vilka typer av samtal förskollärarna använder och hur det avspeglar undervisningen som skeri skogen. Genom ett sociokulturellt perspektiv har vi undersökt hur förskollärare undervisar i skogen. Vi upplever att det finns en kunskapslucka inom detta område, och där har vår studieen betydelse för professionen. Utifrån studiens resultat ser vi ett behov av vidare forskning om förskollärares undervisning skiljer sig mellan olika undervisningsmiljöer, till exempel utomhus och inomhus miljö.

Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Ors

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av estetiska lärprocesser samt deras arbete med det i förskolans verksamhet. Denna kvalitativa studie har utgått från en fenomenografisk ansats samt utvecklingspedagogik som teoretisk utgångspunkt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer vilka har genomförts med tio förskollärare som arbetat på åtta olika förskolor från södra till västra Sverige. Resultatet visade att förskollärare uppfattar att estetiska ämnen har en central roll i förskolan och handlar om att ge barn möjlighet att få uttrycka sig på olika sätt. Förskollärarna beskriver att barnen behöver få erfara en variation av olika estetiska ämnen och innehållet i undervisningeni form av material, tekniker samt olika stilar. Förskollärarna nämner även att deras förhållningssätt i undervisningen av estetiska uttrycksformer har en betydande roll. Vår slutsats är att förskollärarna arbetar med de estetiska uttrycksformerna i förskolan och är medvetna om vikten av estetik i barns undervisning. Arbetet med de estetiska ämnena kan variera beroende på förskollärarnas tidigare erfarenheter och intresse.

Bakgrund Hälsa ska, i Hem- och konsumentkunskap (HKK), undervisas ur ett holistiskt, alltså fysiskt, psykiskt och socialt, perspektiv kring flera innehåll. HKK-lärares frihet att forma hälsoundervisningen gör deras resonemang avgörande för hälsoundervisningens utfall. Syfte Syftet med studien var att undersöka HKK-lärares resonemang och upplevelser kring undervisning om hälsa ur ett holistiskt perspektiv. Metod Studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys gjordes av intervjuerna. Resultat Lärarna fokuserade i hälsoundervisningen den fysiska hälsan medan den sociala hälsan mestadels hamnade utanför hälsobegreppet. Lärarna såg möjligheter att öka elevernas kunskap kring mat och hälsa. Innehållet som lyftes grundade sig i lärarnas tolkningar av styrdokumenten. Psykisk hälsa framträdde i samband med undervisning om fysisk hälsa och utgjorde en utmaning för lärarna. Slutsats För att alla hälsoaspekter ska lyftas behövs ökad förståelse för hur olika hälsoinnehåll prioriteras mot varandra och för vilka verktyg HKK-lärare behöver för att tillgängliggöra de sociala och psykiska aspekterna av hälsa till eleverna., Background In Home and Consumer Studies (HCS), health should be taught from a holistic perspective, encompassing physical, mental and social aspects around various contents. Teachers in HCS are granted freedom in shaping health education, making their reasoning crucial for the outcome of the education. Objective The aim of this study was to explore how teachers in HCS reason about and experience health education from a holistic perspective. Method(s) The study was conducted through a qualitative study with semi-structured interviews. Thematic analysis was conducted on the interview data. Results In health education, teachers primarily focused on physical health, while social health often fell outside of the health concept. Teachers identified opportunities to enhance students’ knowledge about food and health. The content was based on the teachers’ interpretations of policy documents. Reasoning surrounding mental health was shown in connection to education about physical health and posed as a challenge for teachers. Conclusion In order to ensure that all health aspects are highlighted, increased understanding is needed to see how different health content is prioritized against each other and which tools teachers’ in HCS must gain to make the social and psychological aspects of health available to students

Syftet med studien är att analysera förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och lärande då svenska forskningsstudier visar att förskolebarnen idag rör på sig för lite. Studien har ge- nomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där tre förskollärare har intervjuats kring deras uppfattningar, medvetenhet och engagemang, samt hur de ser på möjligheterna att skapa en utbildning med fysisk aktivitet som verktyg. Studien har en teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det insamlade materialet har analyserats ur en fenomenogra- fisk analysansats. Resultatet visade att förskollärarna hade kännedom kring betydelsen av rö- relse och fysisk aktivitet och såg kopplingar mellan rörelse och lärande. De uttryckte samtidigt ett behov av förtydliganden i läroplanen att ta stöd av i arbete med fysisk aktivitet. Resultatet visade även, utöver de fördelar fysisk aktivitet har för inlärningsförmågan och den individuella utvecklingen, positiva effekter som förbättringar av gruppdynamiken, samarbetsförmågor och framför allt hur de såg att rörelse kunde förena barn. Därutöver visade resultatet betydelsen av lek, förskollärarnas synsätt, samt möjligheter och hinder som påverkar barnens möjligheter till fysisk aktivitet.

In our research, we sought to identify effective methodologies for teaching sensitive or challenginghistorical subjects within educational contexts. This endeavor was driven by our belief that a nuancedunderstanding of these pedagogical strategies is essential for enhancing future classroom interactions. Weaimed to delve into the scholarly discourse surrounding the instruction of difficult historical topics,enriching our approach to handling sensitive content.Our investigation revealed enlightening perspectives from studies across diverse historical andgeographical contexts. We aimed to uncover common themes and assess their applicability withinSwedish educational settings. The studies varied in methodology, approach, and structure, selectedthrough targeted searches on platforms like Google Scholar using terms related to teaching sensitivehistory. This process involved reviewing titles and abstracts to ensure the studies' relevance andcontribution to our objectives.Despite the diversity of the articles, we extracted several insights shared across the studies. Theseinclude the importance of ongoing learning to build a solid knowledge base, enhancing teacherconfidence. Such confidence is crucial for educators aiming to introduce multiple historical viewpoints,encouraging critical engagement and challenging prevailing perspectives. The research also highlightedvarying teaching styles, reflecting educators' interpretations of history's educational value.Furthermore, engaging students in empirical research on historical sources was identified as aneffective strategy for addressing challenging topics, even in contexts where students have personal ties tothe subject matter. This approach has shown therapeutic effects, notably in Northern Ireland's context.Additionally, a study by Stephen Klein emphasized "everyday empathy" by younger teachers, advocatingfor a humble stance, acknowledging knowledge gaps, and highlighting the complexity of historicalnarratives. This

The study aims to find out how educators in preschool reason about how they give children the opportunity to participate and influence the planned teaching. Since the preschool's governing document touches on these concepts to a large extent, we want to investigate with our study how this is made possible in the preschool's organisations. The study is based on theories such as Hart's ladder of participation and Foucault's theoretical concepts of power: productive power, citizen power, expert power and authoritarian power. These are relevant as the purpose of the study is to examine children's participation and influence from the perspective of the educators. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews as a method. Through eight interviews with preschool educators in southern and western Sweden and an thematic analysis, we arrived at our results. In the study, the results are made visible through four themes: Participation and influence - broad concepts, The children in focus, Lack of verbal or common language and Time and increased resources. The results show that the educators have a consistent view of obstacles, needs and opportunities as well as the definition of the concepts., Studien syftar till att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar kring hur de gerbarn möjlighet till delaktighet och inflytande i den planerade undervisningen. Eftersomförskolans styrdokument berör dessa begrepp i stor utsträckning, vill vi med vår studieundersöka hur pedagogerna resonerar kring hur det möjliggörs ute i förskolansverksamheter. Studien utgår ifrån teorier som Harts delaktighetstege och Foucaultsmaktteoretiska begrepp: produktiv makt, medborgarmakt, expertmakt ochauktoritärmakt. Dessa är relevant då studiens syfte är att undersöka barns delaktighetoch inflytande ur pedagogernas perspektiv.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer sommetod. Genom åtta intervjuer med förskolpedagoger i södra och västra Sverige och entematisk analys kom vi fram till våra resultat. I studien synliggörs resultaten genom fyrateman: Delaktighet och inflytande – breda begrepp, Barnen i fokus, Avsaknad avverbalt eller gemensamt språk samt Tid och utökade resurser. I resultaten framgår detatt pedagogerna har en samstämmig syn på hinder, behov och möjligheter samtdefinitionen av begreppen.

Syftet med studien är att belysa biologiundervisningens karaktär i förskolans undervisningsverksamhet utifrån förskollärararnas uppfattningar. Detta görs genom frågeställningarna; Vilket innehåll behandlas inom biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilka undervisningsstrategier används i biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilket syfte får biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Studien tar sin utgångspunkt i att belysa biologi som ämnesområde då det inte framställs explicit i förskolans Läroplan Lpfö 18, trots att innehållet behandlar biologi. Biologiundervisningen i förskolan undersöktes via ett didaktiskt ramverk, där intervjuerna grundades i frågorna vad, hur och varför. I studien samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Data analyserades med inspiration av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att biologi inte framställs som ett eget ämnesområde utan integreras i övrig undervisning. Det framkommer att biologi som ämne upplevs som ett brett ämne och benämns som naturvetenskap. Resultatet visar att människokroppen, djur och hållbar utveckling är innehåll som berörs inom biologiundervisningen. De undervsiningsstrategier som blir framträdande inom dessa teman är planerad och spontan undervisning samt tillämpande av olika verktyg. Resultatet visar att biologiundervisning bedrivs i syfte av att öka barnens medvetenhet i biologi samt att uppnå läroplanens mål., The purpose of this study is to illuminate the nature of biology education within the instructional activities of preschools, from the preschool teachers’ perceptions, through the questions; What content is covered in biology education in preschool? What teaching strategies are used in biology education in preschool? What is the purpose of teaching biology in preschool? The study is focusing on highlighting biology as a subject area, given that it’s not explicitly presented in the preschool curriculum Lpfö 18, despite the content addressing biology. This evokes the question of how a preschool teacher should approach teaching content which is not clearly presented. In this study, preschool biology education is viewed through a didactic framework, where the interviews were based on the questions what, how, and why. Data was collected through semi-structured interviews with seven active preschool teachers. The data was analyzed using a thematic analysis methodology. The findings indicate that biology is not portrayed as a distinct subject area but is rather integrated into the overall curriculum. It’s observed that biology is perceived as broad and emphasized as a natural science.The results show that the human body, animals, and sustainable development are areas of study addressed within biology education. The teaching strategies that emerge within these themes are planned and spontaneous lessons, and application of various tools. The results indicate that biology education is conducted with the purpose of increasing children's awareness in biology and achieving the goals of the curriculum.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (Skolverket 2018) fastslår att barn ska erbjudas undervisning i förskolans varierande miljöer, såväl inomhus som utomhus. Tidigare forskning visar att mycket tid i förskolan spenderas utomhus, främst på förskolans egna gård, men att undervisning trots det inte prioriteras under utomhusvistelse. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur förskollärare uppfattar undervisning på förskolans gård, med särskilt fokus på vilka hinder och utmaningar som pekas ut i användningen av gården i undervisningssammanhang. Studien är en kvalitativ fenomenografisk undersökning där semistrukturerade, skriftliga intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Tolv förskollärare från åtta olika förskolor har deltagit i studien. Resultatet visar att förskolans gård generellt uppfattas som en betydelsefull miljö för förskolans undervisning. Förskollärarnas syn på sin egna roll som en avsiktlig lärare på gården är framträdande. Vidare beskrivs att hinder rörande kollegiala och materiella aspekter, gårdens utformning, väderförhållanden och resurser uppfattas påverka undervisningen. Dessutom nämns ett antal strategier som används för att övervinna dessa hinder.

PISA-resultatet (2022) visar på vikten av att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, där skolan förväntas bidra till en likvärdig utbildning för alla elever oberoende deras olika förutsättningar. Tidigare forskning har visat att multimodala arbetssätt kan bidra till ökad läs- och skrivinlärning bland elever i de lägre årskurserna. I denna studie har dramatisering som kompletterande undervisningsmetod i ämnet svenska därför prövats i en årskurs två på grundskolan. Elevernas arbete och erfarenheter av att använda dramatisering som undervisningsmetod har stått i centrum. Observationer och fokusgruppsintervjuer har genomförts. Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av drama som komplimenterande undervisningsmetod. Aktiviteten handlade om elevernas kollaborativa arbete med att skriva en berättelse och genomföra en dramatisering tillsammans med sina klasskamrater.I resultaten uttrycker eleverna en osäkerhet i hur de ska arbeta tillsammans, eftersom de var oerfarna i att arbeta med kollaborativa undervisningsmetoder. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av att dramatiseringen gav dem nya möjligheter i att lära och etablera kunskap. De flesta eleverna upplevde det multimodala arbetssättet som positivt, men det fanns också begränsningar kopplade till deras kunskapsnivå i läsning. Detta visar hur viktigt det är att, som lärare, vara medveten om de olika elevernas proximala utvecklingszon och reflektera över denna i planeringen av en aktivitet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett multimodalt arbetssätt, genom drama, skapar en lärsituation som bidrar både till elevernas lärande i svenska och samtidigt ger dem erfarenheter i att samarbeta på olika sätt och där eleverna märker sitt eget lärande i läsning och skrivande.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment. The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning. The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why. The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers. The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development. The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions. The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject., Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande. Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger. I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna. Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet. Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrd

Engelskan spelar en central roll i dagens samhälle, och som en konsekvens av digitaliseringens framgång under början av 1970-talet stöter vi dagligen på det engelska språket. Barn och ungdomar utsätts också för betydande mängder engelska under sin fritid, främst genom datorspel och sociala medier. Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera kännetecknen för digitala verktygs effekter på elever inom engelska som andraspråksundervisning, särskilt med fokus på elever i grundskolan. Två frågeställningar som användes för att uppfylla syftet var: “Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas motivation och lärintresse inom ämnet engelska?” och “Vilka effekter går att identifiera med användningen av digitala verktyg utifrån forskningen?” Genom noggrant formulerade urvalskriterier och sökord identifierades 11 vetenskapliga artiklar från olika databaser för att kartlägga forskningen. Det är vanligt inom forskningen att undersöka sambandet mellan motivationen för användandet av digitala verktyg och effekterna på inlärningsresultatet. Forskningen analyserade endast studier som använde en kombination av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten från forskningen indikerar på tydliga positiva effekter av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Forskningen visar bland annat att elevernas minnesresultat, språkutveckling, syntaktisk medvetenhet och skrivfärdigheter har påverkats positivt i samband med användningen av digitala verktyg.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.