Search

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.

I den här uppsatsen synliggörs tendenser i hur barns och ungas läsning framställs i rapporter från fyra nationella läsfrämjande insatser som utförs på regeringsuppdrag, och deras koppling till demokratiska ideal och underliggande politiska motivationer för läsfrämjande. Uppsatsen har kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt och Faircloughs tredimensionella analysmodell används för att synliggöra diskurser ur ett kritiskt perspektiv i fyra rapporter från Kulturrådet och Skolverket: Bokstart i Sverige (2020), Nuläge om barns och ungas läsning (2023), Med barn och unga i fokus (2024) samt Utvärdering av Läslyftet (2019). Motivet för uppsatsens ämne är baserat på en ökning av läsfrämjande insatser som ett resultat av bland annat rapporter om barns och ungas sjunkande läsförmåga och PISAresultat. I analysens resultat framkommer flera exempel på ideological struggle, då det uppstår ideologiska konflikter både inom och utanför skolan om målgruppen för läsfrämjande och behovet av långsiktig utvärdering av insatser. I analysen synliggörs även hur Kulturrådet och Skolverket tilldelas maktpositioner genom sina regeringsuppdrag som främjar deras centrala roll som samverkande och kunskapsdelande myndigheter, och i analysen används bland annat power in discourse och power behind discourse för att förklara hur dessa maktpositioner reproduceras genom rapporterna- och hur barn och unga som en konsekvens hamnar i en underordnad maktposition. Detta relateras till mer övergripande diskursordningar och sociala strukturer som är ett resultat av dominerande konventioner i utbildnings- och kulturpolitik., The purpose of this thesis is to highlight trends in how children's and young people's reading is portrayed in reports from four national reading promotion initiatives carried out on behalf of the Swedish government, and their connection to democratic ideals and underlying political motivations for reading promotion. The thesis has critical discourse analysis as its theoretical and methodological starting point, and Fairclough's three-dimensional analysis model is used to analyze discourse practices from a critical perspective in four reports from the Swedish Arts Council and the Swedish National Agency for Education: Bokstart i Sverige (2020), Nuläge om barns och ungas läsning (2023), Med barn och unga i fokus (2024) and Utvärdering av Läslyftet (2019). The motive for this essay is based on an increase in reading promotion efforts as a result of, among other things, reports on children's and young people's declining reading ability and PISA results. The results of the analysis show several examples of ideological struggle, as ideological conflicts arise both within and outside the school about the target group for reading promotion and the need for long-term evaluation of efforts. The analysis also reveals how the Swedish Arts Council and the National Agency for Education are assigned positions of power through their government assigned projects that promote their central role as collaborating and knowledge-sharing authorities, and the analysis uses, among other terms, power in discourse and power behind discourse to explain how these positions of power are reproduced through the reports - and how children and young people as a consequence end up in a subordinate position of power. This is related to broader structures of orders of discourse and social structures that result from dominant conventions in educational and cultural policy.

Ron DeSantis has become one of the most important and debated American politicians in recent years largely because of his education policies. This thesis aims to study the existence of conservatism in his laws Stop WOKE Act, Parental Rights in Education Act, and HB 1069 with research questions formulated to study the laws’ conservative idea structures and their similarities and differences. Heywood’s (2021) definition of conservatism lays the ground for the thesis, but it is primarily guided by Marietta’s (2012) four types of American conservatism used to distinguish different conservative types. The method used is a qualitative idea analysis directed by ideal types and a set scale used for a qualitative assessment, which is applied to a material consisting of official legal texts. The analysis shows that all three laws studied have a Social Conservative and Culture Conservative idea structure. National Defense Conservatism and Economic Conservatism are also expressed, but only in the Stop WOKE Act, while the Parental Rights in Education Act and HB 1069 have similar conservative idea structures. Culture Conservative ideas mainly characterize DeSantis' education policy overall and are the main basis for the debate and criticism surrounding it.

Sammanfattning Undersökningen tar sin utgångspunkt i och har syftet att illustrera hur skolans möte med elevers olika förutsättningar för lärande framträder i förhållande till tanken om inkludering i dagens svenska utbildningspolitik. I studien fokuseras ett utbildningspolitiskt dokument, en statlig utrednings slutbetänkande SOU 2021:11, samt utredningens direktiv. Detta val utifrån att lagtexter och policydokument är en möjlig väg att identifiera problemområden. Dessutom är SOU ett underlag inför kommande lagar. I studien används Bacchis (2009) kvalitativa metod "What's the problem represented to be?" (WPR) som grundar sig i kritisk diskursanalys. Det som framkommer i studiens resultat kan sammanfattas i två större huvudspår. Ett spår där utredningen på olika sätt omförhandlar innebörden i inkludering och introducerar ett nytt alternativt begrepp, inkluderande lärmiljöer. I det andra spåret framkommer två olika diskurser. Dessa diskurser förhåller sig på olika sätt till elevers olika förutsättningar för lärande, en skola för alla och inkludering. Diskurserna som i vissa delar kan sägas motsäga varandra ryms i samma utredning. Utifrån det visar studien att utredningen kommer med dubbla budskap vilket leder till att utredningen upplevs otydlig.

Det finns många förutfattade meningar om hur studenter tänker kring meningen med universitetsstudier. En färsk artikel i Higher Education Research & Development har därför tittat närmare på frågan: Vad tycker studenter är meningen med högre studier? Och hur står sig detta i förhållande till de förutfattade meningarna?, Publicerades på hemsidan för Centrum för Universitetslärarutbildning (Stockholms universitet) den 2 februari 2022.

This thesis examines the political ideas of citizenship that can be found in Swedish education policies between 1962 and today. Furthermore, the thesis also examines how these ideas have changed over time. The material consist of four education policy bills that was adopted during the studied time period. The analytical tool of the study is based on three different ideal types of social citizenship: The socio-liberal citizenship, the libertarian citizenship and the republican citizenship. These ideal types also contains three different dimensions of social citizenship: Goals and values, characteristics of the citizens and rights and obligations. The primary findings of the study shows that a focus on public good and community engagement associated with the republican citizenship can be found in the bill from 1962, while in the bills from 1991-1993 the focus has shifted towards individual satisfaction and freedom of choice associated with the libertarian citizenship. In the bill from 2009 the shift is not as clear as ideas associated with the libertarian citizenship reappears in this bill as well. Although, the primary focus of the bill can be claimed to be on social justice, equality and social inclusion, associated with the socio-liberal citizenship. The results of the study thus indicates a shift from the republican citizenship in the 1960s, towards the libertarian citizenship in the 1990s and then towards the socio-liberal citizenship in the 2010s.

Vilka lärdomar finns att dra kring de nordiska ländernas insatser på kompetensområden under pågående Corona-pandemi? Vilka har hindren och framgångsfaktorerna varit i respektive land i arbetet med att snabbt sjösätta relevanta kompetensutvecklingsinsatser? Genom NVL-nätverket Kompetensutveckling i och för arbetslivet har de nordiska länderna dragit många gemensamma lärdomar under Corona-pandemin.

This dissertation presents a study of knowledge in vocational education and training (VET), the circumstances for its selection and transmission and how these circumstances are shaped by both national policy and local organisation. The study is set within the Swedish state-funded post-secondary VET system called Higher Vocational Education (HVE) and it entails investigations into both national policy and local practice in programme provision. It covers a variety of data, including policy documents, interviews with personnel responsible for the training and observations of meetings for cooperation between schools and local employer representatives. Based on the findings, this dissertation problematises and discusses system formation, knowledge in curricula, the organisation of programme provision, and employer involvement generally in VET and specifically in Swedish HVE. The investigations and discussions are positioned within a perspective that questions the organisation of education and knowledge in relation to the distribution of power in society and the social order of capitalism and neoliberal policies. This perspective is based on Bernsteinian theory, that also functions as the interpretative framework for the study’s theoretically guided thematic analysis. Findings showcase that the Swedish HVE system is in line with global trends of distinctive vocational pathways in higher education, marketisation of training and governments shaping systems with significant influence for employers which risks students being locked into pre-defined positions with employers in the local labour markets., I den här avhandlingen presenteras en studie om kunskap i yrkesutbildning, omständigheterna för dess urval och överföring och hur dessa omständigheter formas av såväl nationell politik som lokal organisation. Studien fokuserar det statligt finansierade eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) och den innehåller undersökningar av både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas. Studien inbegriper en mängd olika data, inklusive politiska dokument, intervjuer med personal som ansvarar för utbildning och observationer av möten mellan skolor och lokalt engagerade arbetsgivare. Baserat på resultaten problematiserar och diskuteras i den här avhandling hur yrkesutbildningssystem formas, kunskap i kurs- och läroplaner, hur utbildning anordnas samt arbetsgivarengagemang generellt i yrkesutbildning och specifikt i YH. Undersökningarna och diskussionerna är positionerade inom ett perspektiv som ifrågasätter organisationen av utbildning och kunskap i relation till maktfördelningen i samhället och kapitalismens och den nyliberala politikens sociala ordning. Detta perspektiv bygger på Bernsteiniansk teori, som också fungerar som tolkningsram för studiens teoretiskt guidade tematiska analys. Resultaten visar på att YH är ett system format i linje med globala trender för särskilda yrkesinriktade utbildningsvägar inom högre utbildning, marknadsisering av utbildning och regeringar som utformar system med betydande inflytande för arbetsgivare, vilket riskerar att YH-studenter låses in i på förhand bestämda positioner hos arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden.

Strukturomvandlingarna på den svenska arbetsmarknaden innebär svårigheter med dels att tillgodose arbetsgivares kompetensförsörjning, dels yrkesverksammas anpassning till nya eller högre kvalifikationer i arbetslivet. Samtidigt krävs det att arbetskraften arbetar längre för att välfärdsstaten ska kunna upprätthållas. Detta har föranlett att arbetsrätten ska moderniseras och en del av förändringarna rör lagen om anställningsskydd (LAS) i enlighet med den politiskt träffade Januariöverenskommelsen. I rapporten redovisas innehållet i nuvarande LAS och vad som saknas i lagstiftningen för att möta arbetsmarknadens utmaningar. En konkret reform som skapar förutsättningar för yrkesverksammas livslånga lärande och vilka åtgärder som behövs för att förverkliga ett sådant system kommer att redovisas i rapporten.

Lek har länge varit, och är fortfarande, en central aspekt i fritidshemmets verksamhet. Barns lekande framstår i sammanhanget som något oantastligt och som otacksamt att kritisera. Med en diskursanalytisk ansats belyser artikeln hur talet om lek i utbildningspolitiska styr- och policydokument legitimerar en viss skildring av samtidens fritidshem och undersöker hur forskning om fritidshem använder begreppet lek. Analysen belyser hur det vetenskapliga talet om lek på ett alltför oproblematiserat sätt reproducerar begreppsanvändningen som har påvisats i fritidshemmens verksamhet genom tidigare empiriska studier. I denna reproduktion används tal om lek för att iscensätta olika element i fritidshemsverksamhet på sätt som passar såväl traditionella fritidshemsideal som rådande utbildningspolitiska idéer. Framträdande i detta är den allsidiga funktion i talet om lek som används för att legitimera andra företeelser, exempelvis lärande och professionalism. Det tacksamma begreppet lek möjliggör därigenom vetenskapliga skildringar av fritidshemmet som den institution utbildningspolitiska intressen efterfrågar idag. Tal om lek – en diskursiv universallösning användbar till det mesta.

Sammanfattning av Norge och Åland Under den tvåårsperiod som har gått sedan översiktsrapporten blev skriven har utvecklingen i Norge och på Åland varit betydande även om den skett på olika sätt. Norge har upprättat nationella mål för vägledning som ingår i större planer, medan Åland har öppnat en vägledningscentral genom ett pilotprojekt. Valet av tillvägagångssätt har påverkats av det sammanhang som Norge och Åland befinner sig i vilket givit ett ökat samarbete, mer samverkan och fört utvecklingen närmare samordning. Norge har byggt upp en nationell kompetanse-strategi genom samordning där utveckling av vägledning i landet styrs av ett översiktligt organ (Kompetanse Norge) genom samordning och samverkan med fylkena men i samarbete med organisationer som redan arbetar med vägledning. Åland har fokuserat på att bygga upp ett vägledningscenter med satsning på samarbete och samverkan genom stöd från landsskapsregeringen. Det är viktigt att dessa två metoder eller utgångspunkter används systematiskt tillsammans så att praktisk erfarenhet från fältet kan tas tillvara och samtidigt ge stöd till en samordnande utveckling. Det verkar inte finnas oöverkomliga hinder att arbeta med vägledningsfrågor på en samarbets- och samverkansnivå, men om tydliga mål för det arbetet inte är samtidigt satta på en samordningsnivå finns det risk för att arbetet blir mer informellt och möjligtvis också beroende på faktorer i omgivningen som inte alltid är konstanta (t.ex. finansiering, de enskilda experternas intresse och de nätverk som de har tillgång till). Detta kan påverka kvalitén och riktningen på den vägledning som erbjuds målgrupper med olika behov. I teorin kan det se lätt ut att ta ett helhetsgrepp om vägledningsfrågorna och planera för en samordning, särskilt på en liten plats som Åland, men det har visat sig vara en utmaning. - En samordning kräver till exempel så omfattande åtgärder som en lagändring. Tid måste också avsättas för att förankra och implementera mål och riktlinjer

In the autumn of 2011, Sweden introduced tuition fees for third country free-mover students, i.e. students from outside the EEA and Switzerland who apply to Swedish higher education institutions (HEIs) independently, outside the framework of exchange programmes. This report interprets this as part of an ideological shift that has taken place within Swedish internationalisation policy. The emphasis in this policy has shifted over time, from a development aid perspective, through a discourse on diversity as a driver for enhanced quality, and later towards a competition centred perspective in line with international trends, where HEIs are viewed as educational goods producers who compete to attract international students on a global market. This report describes the changes in the inflow of students that took place when tuition fees were introduced, which followed a period in which there had been a significant increase in the number of incoming students. It was already well documented that the number of newly arriving students pertaining to the group targeted by fees initially dropped by four fifths when fees were introduced. Instead, this report maps out how the composition of the group of incoming students changed with respect to fields of study as well as the students’ geographical origin and the economic, political and cultural character of their countries of origin. The changes are then analysed in relation to the goals and values that were emphasised in Swedish policy regarding the internationalisation of higher education, in particular those highlighted in the national strategy for internationalisation from 2005, and in the bill introducing tuition fees and new scholarships. The report shows that the proportions of third country students with certain types of origin or fields of study changed in several ways, since the number of students in some groups dropped more so than in others. In the group targeted by fees, the number of students from wealthier, Christian

numera återfinns mer än hälften av studieförbundens och folkhögskolornas deltagare i eller i anslutning till landets storstäder och större städer. Städernas utmaningar har på så sätt allt mer blivit folkbildningens angelägenhet. I studien Folkbildning i marginaliserade stadsdelar analyseras folkbildningens, framför allt studieförbundens, arbete i landets marginaliserade stadsdelar., QC 20190827

Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag – ett åtrå­ värt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970­talet. ”Kunskap” blev därefter den klara ledstjärnan för 1990­talets skolreformer. I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980­talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skol­ reformerna på 1990­talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte. Författaren menar att anledningen till att målen inte upp­ nåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskaps­ styrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990­talets misstag på skolans område, drivna av samma – överdrivna – kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.

Sverige resultat i Pisaundersökningen 2012 skildrades i media som katastrofalt och som en chock. Pisa-chocken var en del av en större diskurs som handlade om krisen i svenska skolan. Studiens syfte var att beskriva diskursen kring Pisa och ”skola i kris” för att ge en förståelse på hur samhällets medialisering genom språket påverkar människors uppfattningar om utbildningspolitik inför riksdagsvalet 2014. Metoden som användes var en tematisk innehållsanalys med diskursiv karaktär som utgick från språkets roll i människors konstruktion och förståelsen av världen. I resultatet kunde flera nyckelord med signalkaraktär urskiljas några exempel är skrämmande, nationell kris och tragedi. Slutsatserna av analysen blev att media tillsammans med andra utbildningsaktörer kan ha format människors uppfattning om utbildningspolitik genom språket inför valet., Godkännande datum: 2019-06-07

Denna studie syftar till att belysa vilken tillit politiker och forskare från Sverige och Finland har till PISA-undersökningarna i matematik. I studien undersöks också vilka förändringar som har förespråkats från politiskt håll samt vilka förändringar som har genomförts för att förbättra de svenska och finska elevernas matematikresultat i PISA. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys innehållande ett flertal analytiska frågor där material från främst svenska och finska forskare har analyserats. Det som framkommer i studien är att både svenska och finska politiker har haft hög tillit till PISA-undersökningarna. Tilliten till PISA-undersökningarna framgår tydligt då det har skett ett flertal skolreformer i både Sverige och Finland där besluten har tagits utifrån bland annat elevernas PISA-resultat. Bland de svenska och finska forskarna framkommer det däremot att tilliten till PISA-undersökningarna varierar något och att det framstår som väldigt individuellt huruvida tilliten är hög eller låg., This study aims to illustrate which trust politcian and scientists from Sweden and Finland has towards the PISA studies in mathematics. The study also examine which changes that has advocated from a political point of view and which changes that has been carry through in order to improve the Swedish and Finnish pupils mathematic results in the PISA studies. The study is based on a qualitative text analysis containing several analytical questions where material from mainly Swedish and Finnish scientists has been analyzed. What emerges in the study is that both Swedish and Finnish politcian have had high trust towards the PISA studies. Several school reforms has been made in Sweden and Finland based on pupils result in the Pisa studies which clearly show the trust towards the PISA studies. Among the Swedish and Finnish scientist however, it appears that the trust towards the PISA studies is either high or low and it varies a lot between the diffrent scientists.

Today the Swedish education system faces major challenges. This research deals with school segregation and the differences in and among Swedish municipalities, more specifically between Kalmar and Karlskrona. There are well-established national goals with the aim to reduce and counteract school segregation, however we tend to find huge differences in the system and performance of schools. All schools have different grounds, conditions and needs and it forces the local government, principals and teachers to act according to factors as resources, priorities, goals and expected behavior within institutions. Deficiencies create the prerequisites for conducting, completing and maintaining the business to the extent that it can be based on the design of the requirements on national level. That brings a great decentralized responsibility and gives room for maneuver and freedom of action for street-level bureaucrats, that may not maintain national standards. The purpose of this research is to analyse how enforcement of national goals in each municipality, at local schools, that either are segregated or may become and then compare them to see the difference. In conclusion the analysis show that national goals are used as guidelines in municipalities, but all municipalities establish their own goals according to the conditions and needs of the school. The difference that exist between schools depends on local circumstances.

I mitten av 1990-talet infördes omfattande politiska reformer i det svenska utbildningssystemet. Skolan blev mer marknadsorienterad, kommuner och företag fick möjlighet att driva grund- och gymnasieskolor och det fria skolvalet infördes. Den här boken beskriver hur förändringen gick till, vad den innebär för eleverna och vilka långsiktiga konsekvenser den leder till.

This study has investigated how the Swedish Christian Democratic Party (KDS) argued for the right of private actors to operate tax-funded schools outside of the public sector – charter schools. The hypothesis of this study was that KDS were openly positive to such a reform and saw it as a chance to run state-funded confessional schools.The study examined political texts produced by the party during a ten-year period, ranging from 1984 to 1994. The study’s methodological approach was one of a qualitative textual analysis, aided by a theoretical framework adapted from Samuel Moyn’s thesis in his book Christian Human Rights.The study concluded that there is empirical support to the thesis, and that KDS were very positive to a reform of the public school system in order to enable publicly funded private schools. There is less evidence to conclude that KDS intended for these schools to be confessional, although this study proposes that there is evidence to suggest as much.

This thesis is a literature study examining how EU is affecting or governing Swedish educational politics. The theoretical framework for this study is europeanization and governance-theory explored through the Open Method of Coordination. The questions to be explored are: 1. What are the goals promoted by EU in Educational politics and how do these goals relate to Swedish knowledge- and value-goals? and 2. In what ways is the EU trying to influence Swedish educational politics and finally is there any signs of educational harmonization between EU and Sweden? This study sets out how EU has had an impact on Swedish educational politics symbolizing signs of top-down europeanization and harmonization. The EU impact on Swedish educational politics has been based on EU use of the Open Method of Coordination through monitoring, assessing and reporting on Swedish educational politics and through the creation of common goals and strategies.

During the last two decades, the Swedish education system for higher education has been reformed and expanded. During this period of change both bourgeois and social democratic parties have had the governmental power. Therefore, the following paper seeks to examine which party-political differences there are in the Swedish higher education from 1991 to 2014. This paper answers that question by qualitatively describing the ideas behind the policies in the purpose of finding the party-political differences. The ideas are studied through a tool for text analysis that consists of three different dimensions regarding party-political differences. The dimensions are investments, regional dissemination and expanded recruitment. The material on which the dimensions are applied are budget bills from different government periods. The result of the idea analysis points out that the most central differences between social democratic parties and bourgeois parties are that social democrats have constant ideas about the labour market and sustainability in their education policies. The bourgeois most frequent ideas are about quality, the individual and self-determination and freedom for the universities. Furthermore, both parties have ideas about internationalization, but the social democrats advocate international cooperation and the bourgeois emphasize international competitiveness.

More than 200 years have passed since Haiti cut loose from the French colonial empire. A lot has happened since, both to Haiti as a state and to the society as a whole. This study investigates the critiqued relevance of postcolonialism in the 21th century, taking stance in the question of language of instruction in the Haitian school system. Through a qualitative interview based method of data gathering and a comparison with a postcolonialistic theoretical framework, this study first examines the reasons why the recommended use of Haitian creole as language of instruction, rather than French, has been sparsely implemented with the supposed effect of keeping the majority of Haitians in poverty. Secondly it discusses the conclusions drawn on the issue and what they say about the role of colonial societal structures globally. After establishing proof for the prevalence of colonial societal structures as reasons for the dominance of the French language in Haiti, this report suggests further studies on the subject of the relevance of postcolonialism as a model of explanation for contemporary societal phenomena.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

Education has always been a topic of hot discussion and debate, in recent years the discussion about the humanities place in education and society has come to be renewed. The debate about the humanities in higher education in Sweden can be traced back as long as the 1930's but the renewed debate have one new actor: the commercial and industrial life in Sweden. The aspectof the commercial and industrial life's side of the debate has so far not been especiallyexplored by Swedish academics. In this essay the commercial and industrial life's way of viewing the humanities are analysed and discussed. The material for the essay is concentrated to a ten year span, namely the period from 2005 to 2015. The aim with the essay was to see what sorts of problems the commercial and industrial life in Sweden described and what kinds of solutions they proposed on those problems, and to figure out why they presented these problems and solutions. In the analysis several themes of different kinds of problems and solutions was found, these themes was then discussed in order to conclude how the commercial and industrial life in Sweden viewed the humanities during this time period. The analysis concludes that the commercial and industrial life in Sweden primarily describes the problems and suggested solutions concerning the humanities in relation to the labour market. The commercial and industrial life is worried about the welfare of the state seen how to few people with an education in the humanities get employed after their examination. The study also concludes that the problems and solutions described by the commercial and industrial life are presented in the context of how society value economical rather than cultural aspects of life.

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

The chapter focuses on the neo-liberal changes of swedish education policy since the early 1990s and its consequences for the democratic and egalitarian visions of the educational system. Policy changes, it is argued, have carried with them a reproduction and increase of inequalities between different students, along ethno-cultural/racial, gender, and class lines, in terms of eductional options and outcomes.

GFM: samverkansgruppen för god forskningsmiljö

Specialpedagogisk policy och praktik i nio olika utbildningssystem har analyserats av en grupp studenter på Stockholms universitet som deltog i kursen Områdesöversikt över internationell forskning inom specialpedagogikunder hösten 2015. Dessa analyser är publicerade i Working paper 2. Ett uppdrag från 2015 års Skolkommissionen var att beskriva modeller förtidiga insatser och särskilt stöd från olika utbildningssystem. I denna text identifieras några systembland dessa exempel som verkar fördelaktiga och deras organisation av utbildning och specialpedagogik jämförs med den svenska. En översikt av specialpedagogikens historiska rötter används för att reflektera över några utmaningar som alltjämt är närvarande i den svenska kontexten kring specialpedagogik, inclusion och särskilt stöd.