Search

The thesis is an explorative case study focusing on the hospitality in the region of Värmland in Sweden as conceived by stakeholders in the hospitality industry. The purpose of this thesis is to expand the knowledge of how AI impacts the meaning of hospitality, by mapping how stakeholders within the different parts of the touristic system perceives and uses AI development of experiences and services that combine physical and digital spaces. Previous research in connection with AI and the hospitality industry laid the foundation for the result and analysis in the thesis. Selected theory dealt with tourism, hospitality, digitalisation, technological fixes and hybrid spaces. A hospitality perspective was selected to highlight the essence of human-to-human interaction, while also including how AI can influence interaction and services in physical and digital spaces, going beyond the focus on economical promises usually taken in tourism studies of AI. Semi-structured interviews were conducted with stakeholders of the hospitality industry in Värmland. The interview guides were based on the previous research and theoretical framework, which aided the process of gathering relevant empirical data from respondents of the different stakeholder groups, thus, contributing adequate answers to the research questions. With these means it was possible to see and map the different perspectives on what effects AI has on hospitality. The conclusion shows that the hospitality industry in Värmland is gradually exploring AI, with only a few stakeholders actively involved in projects with AI. There is a significant interest due to AI's potential to improve efficiency and create new offerings, but limited financial and human resources especially for the many small businesses in the region, along with a lacking mature state of AI hinder widespread adoptions. Stakeholders believe that AI will align with tourist needs, impacting power dynamics between tourists and destinations. AI is expected

Vi undersöker hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom vårdsektorn, med särskilt fokus på kommunala hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom hemtjänsten. Forskningsfrågorna som ligger till grund för uppsatsen är: Hur påverkar könsstereotyper förväntningar på ledarskap inom hemtjänsten, och vilka utmaningar står kvinnor och män inför när det gäller att ta ledande roller med tanke på dessa stereotyper? I den teoretiska referensramen behandlade vi olika teorier om könsstereotyper och ledarskapsstilar, såsom beteendeteori, transformativt och transaktionellt ledarskap samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Tidigare forskningen som presenterades i uppsatsen visar att kön spelar en betydande roll i formandet av ledarskapsstilar och att könsstereotyper ofta påverkar förväntningar och bedömningar av ledare. Resultaten visar att könsstereotyper påverkar hur ledare bedöms och vilka utmaningar de har inom hemtjänsten. Kvinnliga ledare visar ledarskapsstilar som är mer deltagande, medan manliga ledare ofta visar hårdare ledarskapsstilar. Genom att vara medveten om könsstereotyper och aktivt utmana dem kan ledare skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö där alla individer, oavsett kön, kan trivas och utvecklas. Det är genom att lyfta fram dessa frågor och diskutera dem öppet och konstruktivt som man kan arbeta mot en mer rättvis och jämställd arbetsmiljö för alla.

I rapporten presenteras resultaten från projektet Säker och användarcentrerad vård och omsorg i hemmiljö med deltagare från KTH, Region Stockholm, Stockholms stad, Capio Primärvård AB och Cuviva AB. Syftet med projektet har varit att bidra till ökad samordning i vård- och omsorgssystemet kring sköra äldre som erhåller vård och omsorg i sin hemmiljö. Studien visar på ett antal hinder som gör det utmanande att implementera nya arbetsmetoder och lösningar. Bland annat identifierades målkonflikter mellan såväl organisationer som mellan professioner och deras respektive drivkrafter, ansvar och befogenhet. Studien visar även på ett behov av översyn kring styrmetoder såsom ersättningsmodeller, uppföljning, granskning och hur lagar tolkas. Baserat på insikterna från projektet identifierades ett antal områden för utveckling som är tänkta att ske i framtida samverkan mellan de olika deltagande organisationerna., QC 20230420Deltagande organisationer:KTH, Region Stockholm, Stockholms stad, Capio Primärvård AB, Cuviva AB.

Background: Health care is facing major future challenges with a changing demographic. An aging population means increasing multi-morbidity and complex care needs. This means that more people need to share the same resources. The study intends to investigate how existing resources can be optimized to promote accessibility to care from a quality engineering perspective. Method: Data collection was carried out with combination of a systematic literature study and a case study. A deductive thematic analysis was used to analyze collected qualitative data which was compiled into categories and themes. The results of both studies were analyzed using pattern analysis, where similarities and differences were highlighted. Results: Several barriers in hospital-wide flow were identified and compiled into eight categories; management, planning & collaboration, quality, capacity, system understanding, communication, patient and staff. Process indicators are demonstrated in many parts of the care process and the various functions of healthcare. Proposed solutions for resource optimization to promote accessibility to care were summarized into six themes and 28 categories. Identified themes are, the patient at the center, mission and organization, strategic leadership, people in the organization, applying new technology and developing the care services. Conclusion: Previous studies that examined factors which affects capacity in hospitals emphasizes the importance of holistic understanding, which is confirmed in this study. If the capacity and thus accessibility to care is to be promoted, it is required that the development takes place with an understanding of the healthcare system. It also requires knowledge of how care can meet patients' needs with the help of quality technology. By using a variety of principles, methods and tools, performance can be improved and accessibility to care can be promoted.

Bakgrund: För att både sjuke närstående och anhöriga ska få en god och säker vård krävs det att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där sjuke närstående tillsammans med deras anhöriga läggs i fokus. Det är inte alltid att anhöriga känner sig att de blir hörda under tiden de har en närstående som befinner sig i livets slutskede. Det är inte bara viktigt för sjuke närstående att kunna ha en roll inom delaktigheten när det kommer till vård vid livets slutskede, utan anhöriga har en viktig roll i detta men blir oftast bortglömda. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva anhörigas upplevelser och erfarenheter i samband med vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Detta arbete utformas som en strukturerad litteraturöversikt sammanlagt inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2013–2023. Dessa artiklar identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultat framkommer fyra kategorier som är: Beslutfattande, Kommunikation, och Stöd till anhöriga. Slutsats: Att vara anhöriga och ha en sjuk närstående kan vara påfrestande speciellt närde inte vet vad deras roll är. I en sådan situation är det viktigt att både vårdpersonalen och den sjukes anhöriga kan kommunicera för att skapa en trygg slutenvårds miljö, känna sig stödda och på det vis bli mer delaktiga i patientens vård., Background: For both the patient and relatives to receive good and safe care, it is required that the nurse works from a holistic perspective where the patient together with their family members is put in focus. It is not always that family members feel that they are being heard while they have a relative who is at the end of life. It is not only important for the patient to be able to have a role in participation when it comes to care at the end of life, but relatives have an important role in this but are often forgotten. Aim: Relatives interprets and experience in connection with end-of-life care in inpatient care. Method: This work is designed as a structured literature review that focuses on relatives' point of view of their role when it comes to end-of-life care. A total of 12 scientific articles published between 2013–2023 were included. These articles were identified via the databases PubMed and CINAHL. Results: The results show three categories which are: Decision-making, Communication, and Support to family members. Conclusions: Being relatives and having a sick family member can be stressful especially when they don't know what their role is. In such a situation, it is important that both the healthcare staff and the patient's relatives can communicate in order to create a safe care environment, feel supported and thus become more involved in the patient's care.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom med ett förlopp som innefattar både en fysisk och psykisk påfrestning. En koppling mellan psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom har påvisats och det anses ha avsevärd negativ påverkan på individens liv. På grund av att substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem som kan leda till förkortad livslängd, så har det skapats strategier för att minska problematiken. Den specifika kompetensen för sjuksköterskan är omvårdnad. Detta innebär att sjuksköterskan ska ha ett etiskt förhållningssätt till patienter och utöva sitt yrke utifrån det. Sjuksköterskans bemötande av patienter med substansbrukssyndrom är viktig i sammanhanget. Men trots det präglas bemötandet alltför ofta av okunskap om substansbrukssyndrom och om substansbrukets implikationer. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos personer med substansbrukssyndrom i mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt som grundar sig i tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar hade en kvalitativ ansats. Utvalda artiklar analyserades enligt Fribergs metodbeskrivning och beroende på de teman som identifierades i artiklarna, så delades de in i respektive huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Patienters upplevelser uttrycktes framför allt i känslor av stigmatisering. Patienternas erfarenheter visade att de upplevde särbehandling på grund av deras syndrom. Dessa upplevelser ledde till fördröjd vårdkontakt eftersom patienterna utvecklade motstånd mot att söka vård. Faktorer som påverkade patienternas upplevelser negativt grundades i relationen till sjuksköterskor, som kännetecknades av negativt bemötande och brist på kunskap kring diagnosen substansbrukssyndrom. Positiva upplevelser förekom i mindre utsträckning, dessa uppvisades oftast av god kommunikationsförmåga från sjuksköterskans sida samt sjuksköterskans höga kunskapsnivå. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att relativt många individer med substansbrukssyndrom upplever svår, Background: Substance use syndrome is a disease that includes both physical and mental stress. A connection between mental illness and substance use syndrome has been demonstrated, which is considered to have a strong impact on a person's life. The substance use syndrome is classified as a public health problem that can lead to shortened lifespan; therefore, different strategies have been outlined to reduce the effects of mentioned problem. The specific competence of the nurse is nursing. This means that the nurse must have an ethically grounded approach to patients and, subsequently, to practice her profession based on that. The nurse's treatment and approach of patients with substance use syndrome is of great importance. Despite this, the mentioned approach is often characterized by ignorance about the patient’s substance addiction and about the implications of that addiction Aim: The aim of this study is to describe the experiences of patients with substance use syndrome in their encounter with nurses within the health care system. Method: Literature review based on ten scientific articles. All articles had a qualitative approach. Selected articles were analyzed according to Friberg's method description and depending on the themes identified in the articles, they were divided into respective main categories and subcategories. Results: Patients' experiences were expressed mainly in terms of experiencing stigmatization. The patients' experiences indicate that they have been treated differently because of their syndrome. This led to delayed care contact as the patients developed a resistance towards seeking public health care. Factors that affected patients' experiences negatively were based on their encounter with nurses, which was characterized by negative treatment and a lack of knowledge about the diagnosis of substance use syndrome. Positive experiences occurred to a lesser extent, but these were usually characterized by good communication skills on the part

SAMMANFATTNING Introduktion: Endometrios är en kronisk sjukdom som beräknas drabba ca 10% av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen anses vara associerad med en inflammation i kroppen och bygger på en ektopisk växt av livmoderslemhinna. En av de mest påtagliga konsekvenserna av endometrios är stark smärta. Andra konsekvenser som kan uppstå är infertilitet, psykisk ohälsa och ett påverkat arbetsliv. Ur ett samhällsperspektiv är endometrios en kostsam sjukdom med vårdkostnader, sjukskrivningar och en lång process för att nå en diagnos. Syfte: Att utforska kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: Denna litteraturstudie har använt en deskriptiv metod med kvalitativ ansats. I analysen har totalt 11 kvalitativa originalartiklar inkluderats och samtliga av dessa artiklar har inhämtats från databasen PubMed. Resultat: Denna studie har resulterat i tre kategorier; upplevelsen av hälsorelaterade följder, upplevelsen av yrkesmässiga och ekonomiska följder och upplevelsen av mötet med vården. Till dessa kategorier ingår åtta subkategorier; upplevd fysisk hälsa, upplevd psykisk hälsa, upplevd social hälsa, upplevd sexuell hälsa, upplevd påverkan på arbetslivet, övriga upplevda ekonomiska konsekvenser, upplevelser av bemötandet samt upplevd bristande kunskap. Slutsats: Studien visar att endometrios är en komplex sjukdom som påverkar flera aspekter av kvinnors liv. En del kvinnor upplevde att vården och samhället skulle kunna utöka sin förståelse om endometrios och dess konsekvenser för att kunna hjälpa och bemöta dem på bästa sätt. Nyckelord: endometrios, upplevelse, kvinnor, erfarenheter, vård, litteraturstudie, Introduction: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10% of fertile women. The disease is known to be associated with inflammation and an ectopic growth on the endometrium. One of the most apparent consequences of endometriosis is severe pain. Other consequences that can appear are infertility, psychological issues, and an affected work life. From a societal perspective, endometriosis is an expensive illness due to hospital expenses, sick leave, and the long process to receive a diagnosis. Aim: To explore women’s experience living with endometriosis. Method: This literature study has used a descriptive method with a qualitative approach. A total of 11 qualitative original articles has been included and obtained from the data base PubMed. Result: This study has resulted in three categories; the experience of health-related issues, the experience of work and economic issues, and the experience of interactions with hospital staff. These categories include eight subcategories; experiences of physical health, experiences of psychological health, experiences of social health, experiences of sexual health, experiences of effects on the work life, further economic consequences, experiences of social interactions and experienced lack of knowledge. Conclusion: The study shows that endometriosis is a complex disease that affects many aspects of women’s lives. Some women experienced that the healthcare system and society could widen their awareness about endometriosis and its consequences in order to meet their needs in the best way possible. Keywords: endometriosis, experience, women, healthcare, literature study

Background: Coronavirus disease 2019 (COVID-19) was declared a global pandemic on 11th March 2020. Vietnam has had a relatively low rate of infection, but the impact on health care is still significant. There is a need for increased understanding about nurses’ experiences working closely with infected patients. Aim: This study aimed to explore nurses’ experiences of caring for COVID-19 patients during the COVID-19 pandemic at hospitals in Ho Chi Minh City, Vietnam. Method: A qualitative descriptive research design was used and data were collected through semi-structured interviews. Seven nurses from three different hospitals in Ho Chi Minh City, Vietnam, participated in this study. Categories were identified based on a qualitative content analysis. Results: The analyses identified generic categories that described organizational, work-related, and personal challenges that nurses faced whilst caring for COVID-19 patients. The generic categories were divided into three main categories: 1) Work challenges and adaptations faced by hospitals and nurses' due to the COVID-19 pandemic and its impact, 2) Nurses' experiences of providing care and emotional support to COVID-19 patients, and 3) Nurses' personal challenges of working with COVID-19 patients and the support system and mindset needed to overcome them. Discussion: According to the findings, nurses' high workload and stress may have negatively impacted the quality of care for COVID-19 patients as well as the nurses' personal health. As a result of the findings in the thesis and from a previous study on the subject, the authors believe that the nurses may have improved patients' recovery chances by providing them with motivation and hope. The findings were discussed in relation to Jean Watson's theory of human caring., Bakgrund: Coronaviruset 2019 (COVID-19) förklarades som en global pandemi 11 mars 2020. Vietnam har haft en relativt låg infektionsspridning, men sjukvården har ändå påverkats signifikant. Det finns ett behov av ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta nära inpå infekterade patienter. Syfte: Denna studie syftar till att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda COVID-19-patienter under COVID-19-pandemin på sjukhus i Ho Chi Minhstaden, Vietnam. Metod: En kvalitativ deskriptiv forskningsdesign användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Sjuksköterskor från tre olika sjukhus i Ho Chi Minh-staden, Vietnam, deltog studien. Kategorier identifierades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade tre generiska kategorier som beskrev organisatoriska, arbetsrelaterade och personliga utmaningar som sjuksköterskorna mötte när de vårdade patienter med COVID-19. De generiska kategorierna delades in i tre huvudkategorier: 1) Arbetsutmaningar och anpassningar som sjukhus och sjuksköterskor ställdes inför på grund av COVID-19-pandemin och dess påverkan, 2) Sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård och känslomässigt stöd till patienter med COVID-19, och 3) Sjuksköterskors personliga utmaningar av att arbeta med COVID-19-patienter och det stödsystem och tankesätt som behövs för att övervinna dem. Diskussion: Enligt resultaten så kan sjuksköterskornas höga arbetsbelastning och stress ha negativt påverkat kvaliteten på vården för COVID-19 patienter samt sjuksköterskornas personliga hälsa. Som ett resultat av fynden i uppsatsen och av en tidigare studie gjord på ämnet, så tror författarna att sjuksköterskorna kan ha förbättrat patienternas chanser att återhämta sig genom att ge motivation och hopp. Resultatet diskuterades i relation till Jean Watsons teori om mänsklig omsorg.

Introduktion: Anhöriga vars närstående lever med kronisk hjärtsvikt får inte sällan rollen som informella vård- och omsorgsgivare. Anhöriga beskriver bristande stöd och förståelse från vårdpersonal. Behovet av informell vård och omsorg ökar och det behövs en förbättrad kunskap om hur delaktigheten erfars av anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av delaktighet i vård och omsorg när deras närstående lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Integrativ litteraturstudie med induktiv design baserat på Whittemore och Knafls metod. Arton vetenskapliga artiklar vilka sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo kvarstod efter urvalsprocessen och analyserades i fyra steg i enlighet med Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Anhöriga beskrev varierande erfarenheter av delaktighet vilket genererade tre huvudteman; Påverkan på livet, Axla ett ansvar och Relationen till vårdpersonal. Slutsats: Anhöriga erfar delaktigheten i närståendes vård och omsorg olika och deras liv påverkas i varierande utsträckning. Ansvaret som kan följa med delaktigheten erfars ibland övermäktigt och kan ha en negativ inverkan på anhörigas hälsa och välbefinnande. Hur anhöriga vill vara delaktiga och vilket behov av stöd de har varierar också, och det är av vikt att distriktssköterskan har denna kunskap och möter anhöriga med respekt, förståelse och lyhördhet för deras behov.

En fallstudie på det privata vårdföretaget Hem och Vård som egentligen heter något annat på grund av anonymisering syfte. Hem och Vård är ett vårdföretag som har gruppbostäder för människor med funktionsnedsättningar. Studien undersöker hur Hem och Vård använder sig av kultur styrning utifrån perspektiven värdebaserad, symbol och klan styrning. Detta görs genom att samla in data från intervjuer som sedan analyseras utifrån relevanta teorier. Studien förklarar även vad de olika relevanta begreppen innebär och hur de används., A case study on the private care company Hem och Vård, which is actually called something else due to anonymisation purposes. Hem och Vård is a care company that has group homes for people with special needs. The study examines how Hem och Vård uses cultural management based on the perspectives of value-based, symbol and clan management. This is done by collecting data from interviews which are then analyzed based on relevant theories. The study also explains what the various relevant concepts mean and how they are used.

Most labour rooms in Sweden pretty much all look the same. They have a white plastic floor and a light colored wall. The room has one bed, and next to the bed you find machines that will help you if anything goes wrong. These rooms are made to give birth in - but somehow they’re not made for that at all. This project is based on research showing that home births can lower the risk of several medical interventions, infections and helps to get a better birthing experience overall (in low risk pregnancies). In Sweden only about 0,1% give birth at home, which is something that might change with time - but not everyone has the possibility, or feel safe enough, to give birth in their own home - or even want to. In Swedish history there was a transition from giving birth at home to giving birth at the hospital - and during this transition there also existed delivery homes. These were places that gave the opportunity to give birth in a home like setting - but with a more evolved medical security than in the home. These homes were later found not as cheap to run as the cost effective hospitals - and were all eventually shut down. Until now. The project uses biophilic design and rounded shapes to connect to the shapes of nature, while at the same time combining it with the rural Swedish home. The project becomes a space to give birth in - but also share experiences, meeting family on your terms, celebrate the life created and mourn when life gets taken away too soon. The birth of a child is one of the biggest things that can happen in a persons life. And we should give birth, not only with medical support - but with spatial support as well.

Det här arbetet handlar om hur man kan utveckla ett digitalt gränssnitt i en vårdapplikation till Region Sörmland, med utgångspunkt från en befintlig vårdapplikation som används av Region Örebro län. Meningen är att designa om gränssnittet så att det är anpassat efter en äldre målgrupp mellan 65–75 år. Designen ska vara användarvänlig, och se till att navigation och information presenteras på ett sådant vis att det sker med en låg kognitiv belastning, och att man ska kunna vara en ny användare med lägre digital förmåga, och ändå kunna förstå hur man enkelt kan nå fram till sitt mål. I den här rapporten testat det hur man kan boka ett vårdbesök digitalt, och hur man kan följa upp vad man har för recept sedan tidigare, och se vad man har för bokade vårdbesök. För att undersöka detta så har olika metoder använts, såsom: litteraturstudie, marknadsanalys, heuristisk analys, behovsanalys, användbarhetstester, SUS-enkät, skisser, wireframe och prototypande. Meningen med att använda dessa olika metoder var att kunna få fram en stadig grund att stå på, genom de olika analyserna och efterforskningen i början av projektet. För att sedan kunna testa prototypen mot användarna, och utvärdera detta med hjälp av affinitetsdiagram och SUS-enkät. Meningen var att kunna se om de förändringar i Region Örebro läns gränssnitt kunde leda till en förbättrad användbarhet för användarna. Med resultatet från användbarhetstesterna, och SUS-enkäten framkommer det att de förändringar som har skett i gränssnittet från Region Örebro läns vårdapplikation, till mid-fi prototypen, och slutligen hi-fi prototypen så kan man se att den upplevda användbarheten har ökat, och att användarna både förstår gränssnittet bättre och att de uppfattar informationen bättre, än vad de gjorde från början. Genom att designa ett gränssnitt med hjälp av olika teorier om kognition, semiotik och affordans så bevisas det att man kan se till att utveckla ett gränssnitt så att det blir lätt att använda för äldre användare, o

Bakgrund: Demenssjukdom är en sjukdom som ökar kraftigt i befolkningen och drabbar inte bara personen som får sjukdomen utan även personens anhöriga. Anhöriga har en stor belastning för att personen med demens kräver ständig närvaro och den anhöriga tvingas då att sätta sina egna intressen åt sidan. Anhöriga är viktiga för personen med demens men också för vårdens skull då demensvården generellt innebär en stor global kostnad. Sjuksköterskan har en central och viktig roll för att vården ska bli säker och trygg och har i sitt dagliga arbete en stor roll i att stödja anhöriga i de frågor och funderingar som framkommer under sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete i mötet med anhöriga till personer med demens. Metod: Metoden utfördes som en intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet formades efter två kategorier: Att stödja anhöriga är utmanande och Sjuksköterskan är spindeln i nätet. Sjuksköterskor möter svåra känslor hos anhöriga och personer med demens och har en central roll i teamet. I sitt dagliga arbete får sjuksköterskorna möta mycket frågor och funderingar anhöriga och personer med demens har, och guida rätt i vårdkedjan och fungerar som en central punkt. Slutsats: Det är viktigt att ha ett bra teamarbete för att sjuksköterskan ska känna sig tillräcklig i vården med anhöriga och personen med demens. Sjuksköterskan har en central roll i vården och ska främja en god relation genom kommunikation och att ge bekräftelse. Anhöriga har en viktig roll för personer med demens och är i behov av stöttning och vägledning., Background: Dementia is a disease that is increasing rapidly in the population and affects not only the person who gets the disease, but also the person's relatives. Relatives have a great burden because the person with dementia requires constant presence and the relative is then forced to put their own interests aside. Relatives are important for the person with dementia, but also for the sake of care, as dementia care generally involves a large global cost. The nurse has a central and important role for the care to be safe and secure and in her daily work has a major role in supporting relatives in the questions and considerations that arise during the course of the illness. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of their work in meeting with relatives of people with dementia. Method: The method was carried out as an interview study in which eight nurses participated and the material was analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The result was formed according to two categories: Supporting relatives is challenging and The nurse is the spider in the web. Nurses face difficult emotions in relatives and people with dementia and have a central role in the team. In their daily work, the nurses have to face a lot of questions and concerns relatives and people with dementia have, and guide the right way in the care chain and act as a central point. Conclusions: It is important to have good teamwork in order for the nurse to feel adequate in the care of relatives and the person with dementia. The nurse has a central role in care and must promote a good relationship through communication and giving confirmation. Relatives have an important role for people with dementia and are in need of support and guidance.

Introduktion: Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar cirka 15 % av befolkningen, orsakar omfattande påföljder, försämrar livskvalitet och arbetskapacitet samt driver upp vårdkostnader. Remiss till specialist kan hjälpa till att lindra symtom, men det finns fortfarande brister inom sjukvården gällande tillgången till adekvat vård och behandlingsalternativ. Syfte: Att undersöka upplevelser av vård och behandling bland vuxna som har migrän. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, data samlades in via en webbenkätundersökning på Facebook. Resultat: Utav 81 respondenter bekräftade 70,4% att migränen påverkade deras dagliga liv i stor utsträckning. Vidare svarande 5% att de upplevde att vårdpersonalen arbetade med en individuellt anpassad behandlingsplan. Resultatet visade att över hälften av respondenterna inte upplevde att de hade fått information om faktorer som potentiellt kan framkalla migrän. Cirka en tredjedel uttryckte att vårdpersonalen inte förstod deras beskrivna symptom. Respondenter som blivit remitterade till en neurolog uppgav oftare att deras behandling ökat deras livskvalitet. Slutsats: Resultatet belyser migränens inverkan på respondenternas vardag och påvisar behovet av en mer patientcentrerad vård samt brister inom vårdens kompetens att informera, behandla och erbjuda stöd. Det understryker vikten av utökad utbildning för både patienter och vårdpersonal gällande migränhantering. En central upptäckt är att tillgången till neurologisk expertis är betydelsefull för patienternas vårdupplevelse och livskvalitet, då de som erhållit sådan hjälp rapporterat om effektivare lindring. Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring hur individer med migrän upplever sin vård och behandling och kan tjäna som bas för vidare forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn., Introduction: Migraine, a neurological condition, affects around 15% of the population, leading to substantial repercussions, diminished quality of life, decreased work capacity and increased healthcare costs. Specialist referrals can ease symptoms, yet healthcare still lacks in providing sufficient care and options. Objective: To explore the care and treatment experiences of adults with migraines. Method: A cross-sectional, quantitative study collected data via a web survey on Facebook. Results: Among 81 study respondents, 70,4% confirmed that migraines affected their daily lives extensively. Additionally, 5% felt that medical staff did not offer individualized treatment plans. Over half had not received information on potential migraine triggers, and about one-third felt their symptoms were misunderstood by healthcare providers. Those referred to neurologists often noted improved quality of life through their treatment. Conclusion: The findings illustrate the significant daily impact of migraines and the necessity for patient-focused care and deficiencies in healthcare's ability to inform, treat, and support. The importance of enhanced education on migraine management for both patients and professionals is emphasized. Access to neurological expertise appears crucial for patient care experiences and quality of life, with those receiving specialist care reporting better symptom relief. This study deepens the understanding of migraine sufferers' care experiences, potentially guiding future health sector research and development.

Introduktion Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. Obehandlat kan detta leda till ett tillstånd som kallas acquired immunodeficiency syndrome, AIDS. I samhället finns det fördomar och stigma kopplade till denna sjukdom som påverkar HIV-positiva personers hälsa och välmående. Samhälleligt stigma kan även överföras till sjukvården och det är därför av vikt att undersöka HIV-patienters upplevelse av detta. Syfte Syftet var att undersöka på vilket sätt patienter som lever med HIV upplever stigma inom vården. Metod Denna studie är en deskriptiv allmän litteraturstudie. Tio artiklar användes. Vissa av de valda artiklarna var studier med ”mixed method”, i dessa fall har endast resultaten från den kvalitativa delen tagits med i studien. Datainsamlingen gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat Resultatet visade att HIV-patienter upplever stigma inom vården. Det framkom fyra kategorier: bristande kunskap, bristande vård, bristande sekretess och kränkande behandling. Exempel på hur stigmat manifesterade sig var att vårdpersonal använde sig av överdrivna säkerhetsåtgärder i kontakt med patienterna, vägrade att ge vård eller avvisade patienters symtom samt diskuterade patienters HIV-diagnos med utomstående kollegor. Slutsats Slutsatsen av studien var att grunden för denna stigma är rädsla och okunskap hos vårdpersonal. För att förbättra framtida vård av HIV-patienter behövs mer välutbildad vårdpersonal och mer forskning inom ämnet., Introduction Human immunodeficiency virus, HIV, is a virus which attacks the immune system. If not treated it can evolve into a condition called acquired immunodeficiency syndrome, AIDS. In society, there are prejudices and stigma regarding this disease, which affects the health and well-being of people living with HIV. Societal stigma can also be transferred to health care, which is why it is important to explore HIV-positive patients' experiences of this. Aim The aim of this study was to explore which ways patients living with HIV experience stigma in healthcare settings. Method This study is a descriptive general literature study. Ten qualitative articles were used. Some of the articles were mixed method studies, in these cases only the results from the qualitative part have been included in the study. The databases Pubmed and CINAHL were used for data retrieval. Results The results showed that HIV-patients experienced stigma within healthcare settings. Four categories were discovered: lack of knowledge, lack of care, lack of confidentiality and offensive treatment. The stigma manifested itself through excessive use of safety precautions, a refusal to provide care and breaches in confidentiality by discussing patients' HIV-diagnosis with external personnel. Conclusion In conclusion the basis of this stigma to be fear and a lack of knowledge. To provide better care for people living with HIV in the future, health care personnel need to be better educated on the subject. Furthermore additional research needs to be carried out in this area.

Background: Human beings can be affected by illness that can lead to the need for care. According to previous research, student nurses experience anxiety and fear when caring for patients. Nursing students are easily affected and more sensitive to the patient's difficult health condition, which can cause suffering for patients, as the care provided is not individualized. Furthermore, student nurses feel that having a supervisor during care is important because it leads to security. However, it is important to have a good care relationship, which strengthens nursing students' self-esteem and competence. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of being cared for by student nurses. Method: A descriptive literature study with ten scientific qualitative articles. Results: The results revealed two themes with four sub-themes that describe patients' experiences of being cared for by student nurses. The first theme is: The importance of treatment, which consists of two subthemes: The importance of communication and the experience of a mutual relationship. The second theme is: experience of security which consists of two sub-themes: Being confirmed and having confidence. Conclusion: Patients appreciated the care provided by student nurses because they were careful and attentive to the patient's needs and wishes. Patients appreciated being part of the student nurses' learning process., Bakgrund. Människan kan drabbas av sjukdom som kan leda till vårdbehov. Enligt tidigare forskning upplever sjuksköterskestudenter oro och rädsla i patienters vårdande. Sjuksköterskestudenter blir lättpåverkade och känsliga vid svåra patienter hälsotillstånd vilket kan orsakar lidande för patienter då vården som gavs är inte individanpassad. Sjuksköterskestudenter upplever att det är betydelsefullt att ha en handledare vid vårdmoment eftersom det leder till trygghet. En god vårdrelation är viktigt och stärker sjuksköterskestudenter självkänsla och kompetens. Syfte: Var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman som beskriver patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Första temat är: Betydelse av bemötande som består av två subteman: Vikten av kommunikation och upplevelse av ömsesidig relation. Andra temat är: upplevelse av trygghet som består av två subteman: Att bli bekräftad och att ha tilltro. Slutsats: Patienter uppskattade den vård som utfördes av sjuksköterskestudenter eftersom de var försiktiga och uppmärksammade på patienters behov och önskningar. Patienter uppskattade att vara en del av sjuksköterskestudenter lärandeprocess.

Hur är det att leva som transperson i Sverige idag? Ges könsbekräftande vård för lättvindigt eller får man tvärtom vänta alldeles för länge? Ökar antalet unga transpersoner? Vad finns det för vägar till att få barn som transperson? Transfrågor har synts på ett helt nytt sätt i samhällsdebatten de senaste åren. Samtidigt känner sig många osäkra på vad olika ord innebär, vad ett gott bemötande kan innebära samt hur hälsa och livsvillkor ser ut för transpersoner. Ökad kunskap är avgörande för att alla delar av samhället ska kunna främja hälsa och trygghet för transpersoner. Denna antologi tar ett helhetsgrepp kring ämnet och förmedlar befintlig forskning och kunskap på ett tillgängligt sätt, där ämnet också tillåts vara komplext. Korta intervjuer ger inblickar i transpersoners olika erfarenheter och livsvillkor. Boken är skriven för alla som vill lära sig mer om transfrågor. Den ger även guidning och trygghet för både transpersoner och deras närstående.

Situationen för LGBTI-personer i de nordiska länderna har förändrats radikalt de senaste årtiondena. Detta har medfört ökad tillgång till rättigheter på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta framgår det i studier att en könsidentitet eller sexuell läggning som inte följer den konventionella normen fortfarandesignifikant ökar risken för ohälsa. Hur påverkar dessa villkor förutsättningar för äldre LGBTI-personers möjligheter i åldrandet och vad som sker i kontakten med vård och omsorg? Nordiska ministerrådet har tagit initiativ till ett projekt som ska bidra till ökad kunskap om äldre LGBTI-personers levnadsvillkor och livskvalitet, särskilt i mötet med hälso- och omsorgsvård. Rapporten baseras på 38 publikationer som utgörs av kvantitativa såväl som kvalitativa studier, Finansiär: Nordiska ministerrådet

Boken beskriver samverkan i hälso- och sjukvård ur olika perspektiv och ger verksamhetsnära exempel. Svensk hälso- och sjukvård har jämförelsevis goda resultat men brister i exempelvis kontinuitet och koordinering. Till följd av vårdens ökade specialisering behövs förmågan att samverka för en säker vård och ett effektivt utnyttjande av resurser...[Bokinfo]

Attachment theory and research show that a patient’s attachment pattern, shaped in close relationships, affects A) the ability to describe symptoms in a structured and detailed manner, and B) the ability to trust physicians’ conclusions and concerns. If physicians are observant of patients’ unstructured, intense or avoidant communication during consultation, they can adjust their communication accordingly and avoid misunderstandings and excessive health care consumption. A patient with insecure ambivalent attachment needs initial empathic listening, whereas a patient with insecure avoidant attachment benefits from a respectful distance. Since insecure attachment is associated with lack of trust combined with difficulties understanding own psychical and psychological symptoms, physicians need to fill in the gaps more carefully than usual. Understanding attachment theory will be of help and is discussed in the article., Anknytningsteori kan ge perspektiv på patienter som upplevs som besvärliga då de inte tar till sig lugnande besked, underrapporterar eller ger en osammanhängande bild av sina symtom. Psykologisk forskning visar att relationserfarenheter i form av anknytning har betydelse för tillit till andras förmåga att hjälpa och förmågan att berätta om sina symtom. Intensiv, ostrukturerad symtomrapportering såväl som underrapportering och överdriven självtillräcklighet kan vara en del i ett otryggt anknytningsmönster. Om läkaren observerar patientens sätt att berätta utifrån anknytningsteori kan missförstånd, frustration och onödigt hög vårdkonsumtion potentiellt minskas.

Background: Nursing students who undergo undergraduate education are trained theoretically and practically to become licensed nurses. During the work-based part of the education, nursing students meet patients in the health care system and are expected to provide the patient with good and safe care. Problem: Analysing patients' experiences on whether nursing students provide good-quality care by promoting health and reducing suffering. Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of being cared for by nursing students. Method: A general literature review based on eleven scientific articles, where a majority were of a qualitative approach. Results: The patient's experience of the care provided by nursing students was largely positive. The patient described nursing students as caring, interested and responsive, and willing to communicate and spend time together. In some cases, the experience was negative, and the patient could experience a lack of trust in the care provided by nursing students. Emotions such as anxiety and dissatisfaction could also occur when nursing students acted with uncertainty or had insufficient communication skills. Conclusion: By contributing knowledge about the patient’s experience of care provided by nursing students, the understanding of the phenomenon can increase and lead to improved care. This is done by taking advantage of what is experienced positively and improving what is experienced negatively by the patient. Keywords: Care, Experience, Patient, Student nurses, Work integrated learning

Bakgrund: Idag beräknas cirka 1,8 % av Sveriges befolkning lida av någon typ av substansberoende. Detta innebär att vårdgivare med stor sannolikhet kommer att möta dessa individer i olika vårdkontexter. Syfte: Att beskriva substansberoende personers erfarenheter av möten med vården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, Scopus och Web of Science. Analysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var: 'Stigmatiserande möten', 'Svårigheter att få adekvat hjälp' och 'Positiva möten'. Konklusion: Eftersom droganvändningen har ökat dras slutsatsen att möten med denna patientgrupp kommer bli mer frekventa i framtiden. Detta gör att det kommer krävas en utveckling av vårdgivares kunskap i kombination med ytterligare utbildning för att säkerställa en god vård till personer med substansberoende. Vidare forskning behövs för att förstå dessa personer, utveckla deras vård och bidra till förbättrade vårderfarenheter för denna patientgrupp., Background: It is estimated that 1,8 % of the Swedish population suffers from some kind of substance use disorder, which implicates that caregivers are likely to encounter these individuals in various healthcare contexts. Aim: To describe individuals with substance use disorders’ experiences with healthcare encounters. Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Web of Science. The studies were then analyzed using Fribergs five-stage model. Results: The analysis resulted in three main categories and six sub categories. The main categories consisted of ’Encounters of stigma’, ’Difficulties getting adequate help’ and ’Positive encounters’. Conclusion: Drug use has drastically increased, thus the conclusion that encounters with this group of patients will become more frequent in the future. This leads to the need of development regarding caregivers knowledge and further education to ensure good care to individuals with substance use disorder. Further research is necessary to understand these individuals, elaborate their care and be able to contribute to improved healthcare experiences for individuals with substance use disorder.

AbstraktBakgrund: Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är hjärt- och kärlsjukdom. Idag är det 275 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen och 8,94 miljoner som dör varje år på grund av den. Hjärtats uppbyggnad skiljer sig mellan män och kvinnor, då kvinnans hjärta och kärl är mindre, vilket leder till att symtom yttrar sig på olika sätt. Hur den fortsatta handläggningen blir och vilken behandling kvinnan får beror på vårdpersonalens observationer av tillståndet. Ett ord som upprepas ofta är oro. Flera kvinnor upplever att deras liv efter exempelvis en hjärtinfarkt fylls med osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen som användes i studien var Fribergs (2017) femstegsmodell. Resultat: I resultatet redogjordes det för tre teman och åtta subteman som handlar om vikten av att synas, vikten av vägledning och vikten av snabb hjälp. Slutsats: Vården upplevdes olika av kvinnor men en gemensam upplevelse var att vårdens kvalité var betydelsefull vid hjärt- och kärlsjukdomar. En del kvinnor upplevde brist på information, stöd, kände sig misstrodda och önskade att någon såg dem och gav dem den hjälp de behövde medan andra var tillfredsställda med vården.

Sammanfattning Bakgrund Ett välfungerande samarbete mellan vårdpersonal och tolk är en förutsättning för en jämlik och rättssäker vård. Området logopedi är utmanande för tolkar eftersom översättningen ofta blir en del av den kliniska bedömningen. Tidigare studier har visat att utmaningar i ett logoped-tolk samarbete innefattar otydlig rollfördelning, tidsbrist och avsaknad av rutiner. Det har även framkommit osäkerheter kring hur exakt översättningen blir när tolken medlar. Dessvärre saknas svenska studier som kartlägger vad som skulle krävas för att uppnå ett optimalt samarbete mellan tolk och logoped i Sverige. Syfte Syftet med föreliggande studie var att synliggöra logopedens erfarenheter, känslor och attityder till tolksamarbete. Författarnas förhoppning var att lyfta fram såväl framgångsfaktorer som utmaningar och kartlägga logopedens syn på vad som krävs för ett optimalt samarbete. Metod Huvudsaklig metod utgjordes av två fokusgruppsintervjuer. Utifrån de fynd som framkom från intervjuerna utformades en webbenkät. Syftet med webbenkäten var att undersöka ifall de åsikter som framkommit under fokusgruppsintervjuerna delades av andra logopederrunt om i landet. Sammanlagt medverkade 79 deltagare, varav 9 i fokusgrupperna. Resultat De främsta utmaningarna som identifierades i studien var tidsbrist, att få tag på tolkar med tillräcklig kompetens, brister rutinerna samt osäkerheter kring hur precis översättningen blir. Samtidigt beskrevs tolksamarbeten som både underlättande och positivt av många deltagare. För att skapa ett så gynnsamt samarbete som möjligt föreslår studiens deltagare tydligare riktlinjer, tillgång till fler tolkar med erfarenheter av logopedsamarbete, samt att det ska finnas färdiga instruktioner och dokument att förbereda tolken med. Lättare tillgång till utbildade och auktoriserade tolkar uttrycktes även från flertal deltagare. Slutsats Svenska logopeder beskriver samarbetet med tolk som viktigt, givande och ytterstnödvändigt, men samtidigt även

Bakgrund: Tidigare forskning visar att homosexuella, bisexuella,transsexuella, queer och intersexpersoner (HBTQI) upplever sämre hälsajämfört med övriga befolkningen. De möter utmaningar i att finna god vårdoch säkerställa att deras hälsobehov är mötta. Som grupp löper de även störrerisk att erfara diskriminering och andra överträdelser av mänskligarättigheter. Det bemötande dessa personer får i hälso- och sjukvården kanpåverka upplevelsen av hälsa och hälsans villkor. Allmänsjuksköterskanbehöver därför ha kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelser föratt kunna ge ett gott bemötande och en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva hbtqi-personers upplevelser av bemötande ivården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien baseradespå tio kvalitativa originalartiklar som analyserades genom en metasyntes. Resultat: Tre teman och sex underteman identifierades. Det första temat var:Upplevelser av vårdpersonalens kommunikation med tillhörandeunderteman: Pronomen och Könsneutralitet. Det andra temat var:Upplevelser av vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman: Diskriminering och stigmatisering och Acceptans. Det tredje temat var: Upplevelser av vårdpersonalens kunskap med tillhörande underteman:Trygghet av kunskap och Brist på kunskap. Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelserbehövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal föratt skapa en trygg, god och bekräftande vård

I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga.

To address the lack of staff in health and care, many care providers choose to hire staff to cover for vacancies. Deficiencies in the collaboration between regular employees and hired staff can lead to a deteriorating work environment such as a high workload for regular staff, increased risk of endangering patient safety, poorer loyalty to the employer and increased costs for caregivers. The purpose of this qualitative study is to describe the perceptions of regular employed nurses about the collaboration with hired staff. The study was conducted with semi-structured interviews and analysed with a phenomenographic approach. The number of informants in the study is nine distributed in four different regions, seven different hospitals and six different wards. The results showed that the coveted collaboration between regular employees and hired staff is described both as burdensome and as a resource for the regular staff, but the collaboration can work better under certain conditions. Longer placement of hired staff in the same department, including areas of responsibility in the hired contract, and improved remuneration terms for regular employees are proposed as premises that could facilitate cooperation, create more continuity in the care chain and reduce redundancies. The study can be used as a knowledge base for those responsible for care operations in, for example, intervention work to improve the work environment and the nurses' occupational health. More research on the collaboration between hired and regular, for example, quantitative studies or studies with mixed informants, both regular and hired, are proposed.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och var fjärde kvinna utsätts någon gång i sitt liv av våld i nära relation. Kvinnor kan utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta ger effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. I sjuksköterskans profession ingår ett ansvar att respektera varje patient och sjuksköterskan är ofta den som möter våldsutsatta kvinnor först inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, fem kvantitativa, fyra kvantitativa samt en mixad metod som hämtats ur databaserna CINAHL complete och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i enlighet med Fribergs analysmetod. Resultat: Fyra teman identifierades: Sjuksköterskans känslomässiga påverkan i vårdandet av kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan på privatlivet, brist på rutiner och samarbete mellan professioner och brist på kunskap och utbildning. Sammanfattning: Studien visar att de fysiska och psykiska trauman kvinnorna hade utsatts för vid våld i nära relation påverkade sjuksköterskorna känslomässigt. De upplevde att det var svårt att släppa kvinnorna som de vårdat och att detta påverkade deras privatliv. Sjuksköterskorna upplevde brist på rutiner och samarbete mellan olika professioner vilket resulterade i svårigheter gällande att vårda kvinnorna. En osäkerhet upplevdes då sjuksköterskorna inte fått tillräckligt med kunskap och utbildning inom våld i nära relation och var också något som efterfrågades av sjuksköterskorna., Background: Intimate partner violence is a global health problem and every fourth woman is exposed to it at some point in her life. Women can be exposed to physical, psychological, sexual and economic violence. This has an effect on women's health and societal cost. The nursing profession includes to respecting every patient and the nurse are often the profession that meets abused women first in healthcare. Aim: To illuminate nurses’ experiences of caringfor women exposed for intimate partner violence. Method: The literature review includes ten scientific articles, five quantitative, four quantitative and a mixed method retrieved from the databases CINAHL complete and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg's analysis method. Results: Four themes were identified: nurses emotional impact in the care of the woman, nurses emotional impact on private life, lack of routines and cooperation between professions and also lack of knowledge and education. Summary: The study shows that the physical and mental trauma the women had been subjected to by intimate partner violence affected the nurses emotionally. They experienced that it was difficult to release the women they cared for and that this affected their privacy. The nurses experienced a lack of routines and cooperation between different professions, which resulted in difficulties in caring for the women. An uncertainty was experienced when the nurses did not receive sufficient knowledge and training in intimate partner violence and was also something that was requested by the nurses.

Bakgrund: Personer med bensår kan man stöta på inom hela hälso- och sjukvårdssystemet och venösa bensår är en av de vanligaste. De kan vara kroniska och svårläkta, också orsaka smärta för personen. Risken att utveckla venösa bensår ökar även med åldern. Det fattas vetenskapligt underlag och riktlinjer för behandling av venösa bensår men kompressionsbehandling är en vanlig och avgörande faktor som kombineras med att man innan rengör såret genom debridering. Kirurgi och fysisk aktivitet är andra faktorer som kan förbättra läkning. Det krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan i valet och utförandet av behandling.Vården av venösa bensår kan vara besvärande för personen och skapa lidande. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av vård vid venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 inkluderade kvalitativa- och kvantitativa artiklar har gjorts. Artiklar som är publicerade mellan 2011-2021 har inhämtats från CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning innan en integrerad dataanalys gjordes. Resultat: Av de insamlade artiklar framkom det att personers förväntningar av vården intemotsvarade verkligheten. De upplevde den mer tidskrävande och begränsande för sitt sociala och privata liv. Personer hade genomgått många misslyckade behandlingar och kände därför en desperation för att hitta en behandling som botade deras venösa bensår. Personer upplevde att de fått förståelse och kunskap om sitt tillstånd och som var en bramotivation för att följa sin behandlingsplan, dock upplevde personer brister i sjuksköterskans bemötande som försvårade följsamheten. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att sjuksköterskor generellt behöver mer kunskap och förståelse för hur de venösa bensåren påverkar personernas livssituation. Ökade kunskaper om själva tillståndet och de olika behandlingsalternativ som finns kunde minska lidandet hos de personer som behandlas och hade en tät vårdkontakt. Detta skulle även öka personce, Background Persons with leg ulcers can be encountered throughout the health care system and venous leg ulcers are one of the most common, they can be chronic and difficult to heal and even cause pain. The risk of developing venous leg ulcers also increases with age. There is a lack of scientific basis and guidelines for the treatment of venous leg ulcers, but compression therapy is a common and decisive factor that is combined with a cleansing of the wound with debridement. Surgery and physical activity are other factors that can improve healing. Knowledge and experience of healthcare professionals is required in the selection and performance of treatment. The care of venous leg ulcers can be perceived as difficult and cause suffering. Aim To describe persons’ with venous leg ulcers experiences of care. Method A non-systematic literature review with 15 included qualitative and quantitative articles has been made. Articles published between 2011-2021 have been obtained from CINAHL and PubMed. All articles have undergone a quality review before an integrated data analysis was performed. Results From the collected articles, it showed that person’s expectations of care did not match the reality. They found it more time consuming and limiting for their social and private lives. People had undergone many failed treatments and therefore felt a desperation to find a treatment that cured their venous leg ulcer. People felt that they gained understanding and knowledge about their condition, which was a good motivation to follow their treatment plan. However, people experienced lack in the nurse's treatment that made compliance more difficult. Conclusions In this literature review it is evident that nurses need more knowledge and an understanding about how venous leg ulcers impacts a person’s life. An increased knowledge about the condition and the different treatment options that are available could decrease the suffering the persons are experiencing receiving treatment. This

SAMMANFATTNING Introduktion: Att leva med hjärtsvikt är vårdkrävande och det ses en ökning av antal drabbade och många av dessa omhändertas i öppenvården. Syfte: Att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt och vara beroende av vård. Metod: En litteratursammanställning av artiklar som har använt kvalitativ metod. De som valdes kvalitetsgranskades och resultatet analyserades enligt en metasyntes som för samman forskningsresultat som finns presenterat från olika kvalitativa studier för att visa på en fördjupning av ämnet. Examensarbetet beskriver valda delar av Roys teori. Inklusionskriterier var vuxna med hjärtsvikt och erfarenhet av dess vård, artiklar på engelska som var publicerade mellan åren 2016 - 2021. Resultat: Resultatet bygger på sjutton artiklar. Vid bearbetningen av metasyntesen bildades kategorier och vissa subkategorier. Kategorierna som framkom ur resultatet var besvärande symtom vid hjärtsvikt, skillnader i vård och socialt nätverk påverkade. Subkategorierna var fysiska symtom, psykiska symtom och existentiella funderingar, specialiserad palliativ vård, primärvård och sjukhusvård, övrig vård inklusive egenvård, anhöriga och närstående, social isolering och ekonomisk påverkan. Slutsats: Att få hjärtsvikt innebär en enorm påfrestning både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Att inte få behov tillgodosedda i vården ökar symtombördan ytterligare. Därav finns behovet att öka förståelsen kring upplevelser av hjärtsvikt och dess vård. Egenvård är en stor del av vården vid hjärtsvikt och där har distriktssköterskor en möjlighet att bidraga till egenvården genom att använda sig av Roys teori. Nyckelord: Hjärtsvikt, Vård, Upplevelser, Introduction: Heart failure leads to different sorts of symptoms that gradually gets worse. That means a lot of suffering for those persons and their relatives'. People with heart failure often seeks care and most of them are treated in the primary care. Aim: To investigate people's experiences of living with heart failure and being dependent of care. Method: A literature review of articles that have used a qualitative method. The inclusion criteria's were adults with heart failure and experience of their care, articles in English published between the years 2016 - 2021. The selected articles were quality reviewed and the results were analyzed according to a meta-synthesis. That method brings together research results that are presented from various qualitative studies to show a deeper understanding of the subject. The thesis describes selected parts of Roy's theory. Result: Seventeen articles were included in this study. The meta-synthesis generated in three, main categories and six subcategories. The categories that emerged from the results were troublesome symptoms of heart failure, differences in care and social network. The subcategories were physical symptoms, mental symptoms and existential considerations, specialized palliative care, primary care and hospital care, other care including self-care, relatives and close relatives, social isolation and financial impact. Conclusion: To live with heart failure means a huge strain both physically, mentally, socially and financially. Not having their needs met in care further increases the burden of symptoms. Therefore there is a need to understand about experiences of heart failure and its care. Self-care is a large part of the care for heart failure and district nurses have an opportunity to contribute to self-care by using Roy's theory. Keywords: Heart Failure, Care, Experiences

Bakgrund: Ambulanspersonal är ofta de första som träffar en sjuk patient. De huvudsakliga uppgifterna är att bedöma, behandla och transportera patientsäkert. När barn är akut sjuka vittnar tidigare studier om att ambulanspersonal känner mer stress än om patienten var vuxen. Det finns ett oklart kunskapsläge gällande vad ambulanspersonal har för erfarenheter av att vårda barn. Syfte: Syftet är att utforska ambulanspersonalens erfarenheter av att vårda barn. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes eftersom metoden ansågs relevant för att belysa erfarenheter av problemområdet utifrån ett kvalitativt synsätt. Genom en systematisk sökning i tre databaser påträffades tolv artiklar som kunde besvara syftet. Meningsenheter kodades och tematiserades med en tematisk analys. Resultat: Det skapas en osäkerhet hos ambulanspersonalen till följd av bristande interaktion med barn och bristande praktisk träning. Kommunikation med barn och närstående upplevs även obekvämt till följd av bristande interaktion. Osäkerheten genomsyrar ambulanspersonalens arbetsuppgifter, särskilt vid läkemedelsdosering då oron att orsaka vårdskada är stor. Ambulanspersonal har nytta av sin förförståelse eftersom det bidrar det till ökad riskmedvetenhet, dock kan den även orsaka oro för komplikationer. Slutsats: Oavsett vilken sjukdom som barnet drabbas av finns det en oro hos ambulanspersonal. Oron grundas i det upplevda emotionella värdet barn har, men om barnet är kritiskt sjukt ökar oron. Enligt ambulanspersonal grundas de negativa erfarenheterna av bristande träning och interaktion med barn., Background: Ambulance personnel are often the first one to meet a sick patient. The main tasks are to assess, treat and transport the patient safely. When children are acutely ill, previous studies show that ambulance personnel feel more stress than if the patient was an adult. There is a vague state of knowledge regarding previous knowledge of interaction with children between ambulance personnel. Aim: The aim is to explore the ambulance personnel experiences of caring for children. Method: A systematic literature study was conducted because the method was considered relevant to illuminate the experiences of the problem area from a qualitative point of view. Through a systematic search in three databases, twelve articles were found that could answer the purpose of this study. Sentence units were coded and thematized with a thematic analysis. Results: An uncertainty is created among the ambulance personnel as a result of lack of interaction with children and lack of practical training. Communication with children and relatives is also experienced as inconvenient due to lack of interaction. The uncertainty permeates the ambulance personnels tasks, especially with drug dosage as there is a great concern about causing healthcare injuries. Ambulance personnel benefit from their pre-understanding because it contributes to increased risk awareness as well as a subsequent worry of complications. Conclusion: Regardless of the disease that the child suffers from there will be a concern among ambulance personnel. The anxiety is based on the perceived emotional value of the child, but if it's critically ill the anxiety increases. According to ambulance staff, the negative experiences are based on a lack of pediatric training and interaction with children.

Bakgrund: Målet med hälso- och sjukvården är en vård på lika villkor för alla. Ambulanssjuksköterskor möter ibland patienter påverkade av alkohol eller droger vilket kan försvåra bedömning och behandling av patienten. Motiv: Det finns idag sparsamt med forskning inom området att vårda patienter påverkade av alkohol eller droger, denna studie har fokus på vårdandet av påverkade i en prehospital kontext. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att i en prehospital kontext vårda patienter påverkade av alkohol och/eller droger. Metod: Studien genomfördes med hjälp av individuella semi-strukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=9) anställda på ambulansstationer i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i tre kategorier innehållande underkategorier. Resultat: Resultatet visar att ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter påverkade av alkohol eller droger handlade om: Att bemästra det svåra vårdandet som innebar att ambulanssjuksköterskor upplevde att alkohol och droger komplicerade vårdandet och att det krävdes en handlingsberedskap för att bemästra. Att värna om en trygg och säker arbetsmiljö innebar att möta och hantera aggressiva situationer med fokus på den egna säkerheten. Att sträva efter god och lika vård var viktigt för ambulanssjuksköterskorna genom att följsamt bemöta patienter påverkade av alkohol eller droger. Konklusion: Studien tydliggör att ambulanssjuksköterskor behöver ha ett öppet förhållningssätt och bemöta och bedöma alla lika. Den prehospitala vården handlar många gånger om problemlösning, i synnerhet i vården av påverkade då de kan behöva hantera aggressiva situationer genom ett följsamt bemötande, skapa ett gott omhändertagande., Background: The purpose of Swedish healthcare is equal care for everyone in the society. Ambulance nurses sometimes meet patients affected by alcohol or drugs, which may complicate the assessment and treatment of the patient Motive: There is currently a small amount of research in the field of caring for patients affected by alcohol or drugs, thus, this study has focus on the care of those patients in a prehospital context. Aim: The aim of the study was to describe the ambulance nurses’ experiences of caring for patients affected by alcohol and/or drugs in a prehospital context. Methods: The study was conducted using individual semi-structured interviews with specialist nurses (n=9) employed in ambulance stations in northern Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. This resulted in three categories containing subcategories. Result: The results show that ambulance nurses’ experiences of caring for patients affected by alcohol or drugs were about: To master the difficult care which meant that ambulance nurses experienced that alcohol and drugs complicated the care and that readiness for action was required to master. To protect a safe and secure work environment meant meeting and managing aggressive situations with a focus on one’s own safety. To strive for good and equal care was important for the ambulance nurses by responsibly responding to patients under the influence of alcohol or drugs. Conclusion: The study clarifies that ambulance nurses need to have an open approach and treat and assess everyone equally. Prehospital care is often about problem solving, especially in the care of patients influenced by alcohol or drugs they may need to deal with aggressive situations through a compliant approach, creating good care.

Bakgrund: Studier visar att mer än hälften av alla sjuksköterskor har vårdat patienter med substansbrukssyndrom någon gång under sitt yrkesliv. Dessa patienter kan vara i behov av särskild vård och kräva ett särskilt anpassat bemötande relaterat till missbruksproblematiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och integrerad analys. Resultat: Sjuksköterskans attityd och fördomar, svårigheterna som upplevs i att vårda patientgruppen samt en upplevelse av bristande kunskap kan förhindra en fullgod vård. Ett engagerat vårdande är grunden för att nå en god vård, vilket är påfrestande för sjuksköterskor. Slutsats: Det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa en tillräcklig kompetensnivå för att bemöta patienten på ett bra sätt samt för att hantera de känslor som kan upplevas i yrket. Komplexiteten i arbetet som sjuksköterska innebär att teoretisk utbildning och kunskap inte är tillräcklig. Praktiska erfarenheter krävs för att komplettera kunskap samt vidareutvecklas som sjuksköterska.

Bakgrund: Ambulanssjukvården är en viktig del av vårdkedjan med avancerade bedömningar och behandlingar till svårt sjuka och skadade personer. Ambulanssjuksköterskan behöver kunna ta snabba och ibland livsavgörande beslut utanför sjukhus där den drabbade befinner sig. Varje år drabbas cirka 80 barn av hjärtstopp utanför sjukhus, vilket motsvarar cirka 1-2% av alla prehospitala hjärtstopp i Sverige. Att vårda svårt sjuka barn uppfattas som stressande, krävande och kan vara en stor utmaning i vårdutförandet. Motiv: Genom en ökad kunskap om ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda barn med hjärtstopp kan studien bidra till en ökad förståelse för vad som orsakar stressen och hur stresshanteringen kan förbättras. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda barn prehospitalt där HLR förekommit.Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor på tre olika ambulansstationer i Region Sörmland, Region Västernorrland samt Region Östergötland. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier “Att inte vara förberedd”, “Att tvingas hantera larmet”, “Att vilja överlämna ansvaret” och “Att trots allt lära sig av larmet”. Kategorierna fördes samman i temat: Barn HLR larm skapar stress och ångest. Konklusion: Barnlarm ger ett ökat stress- och adrenalinpåslag. Otillräcklig information, svårigheten med närvarande föräldrar och anhöriga och att mötas av ett tyst barn skapar känslor av frustration, att inte räcka till och overklighet. För att ambulanssjuksköterskor ska kunna bibehålla en god hälsa efter svåra barnlarm ses ett behov av kollegialt stöd men även stöd från arbetsgivaren. Ambulanssjuksköterskor behöver känna att deras upplevelse och känslor bekräftas efter ett svårt larm, genom att exempelvis inte behöva ta sig an nya larm direkt. Arbetsgivaren har en viktig roll att tillgodose möjligheter för ambulanssjuksköterskor att bearbeta larmet utifrån at, Background: Ambulance care is an important part of the medical chain with advanced assessments and treatments for seriously ill and injured people. The ambulance nurse needs to be able to make quick and sometimes life-changing decisions outside the hospital where the victim is. Every year, approximately 80 children suffer cardiac arrest outside the hospital, which corresponds to approximately 1-2% of all pre-hospital cardiac arrests in Sweden. Caring for seriously ill children is perceived as stressful, demanding and can be a major challenge in the care delivery.Motive: Through an increased knowledge of ambulance nurses' experience of caring for children with cardiac arrest, the study can contribute to an increased understanding of what causes stress and how stress management can be improved. Purpose: To describe ambulance nurses' experience of caring for children pre-hospital where CPR has occurred.Method: Individual semi-structured interviews were conducted with ambulance nurses at three different ambulance stations located in Region Sörmland, Region Västernorrland and Region Östergötland. The collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: "Not being prepared", "Forced to handle the call", "Wanting to hand over the responsibility" and "Despite learning from the alarm". The categories were brought together in the theme: Child CPR alarms create stress, and anxiety. Conclusion: Pediatric calls provide an increased stress and adrenaline boost. Inadequate information, the difficulty of having parents and relatives present and being met by a silent child create feelings of frustration, inadequacy and unreality. In order for ambulance nurses to be able to maintain good health after severe pediatric calls, there is a need for collegial support but also support from the employer. Ambulance nurses need to feel that their experience and feelings are confirmed after a difficult mission, by, for example, not h

Bakgrund: Statistik visar att antalet äldre patienter som besöker akutmottagningar utgör ungefär 40 procent av alla besök totalt varje år och i många fall blir många av de äldre inlagda på sjukhuset. Sjuksköterskans roll syftar till att vårda, utbilda och undervisa de äldre patienterna på akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens resultat kom fram till fyra kategorier Vikten av sjuksköterskans bemötande, Brist på information, Den yttre miljöns påverkan på den inre miljön och Emotionella reaktioner. Slutsats: Äldre patienter hade olika upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Bra bemötande, rätt information och en anpassad miljö medför till att de äldre upplever en delaktighet i sin vård och främjar personcentrerad vård.

Inledning: Att som barn komma till röntgen kan vara både nytt och skrämmande. Miljön och personalen är främmande och i kombination med smärta kan detta skapa ångest hos barn vilket gör att de inte samarbetar på samma sätt som vuxna. För att upplevelsen på röntgenavdelningenska bli så bra som möjligt är det viktigt att röntgensjuksköterskan arbetar för en personcentrerad omvårdnad. Genom att använda sig av distraktionsmetoder och öka trygghetskänslan stiger chansen att genomföra undersökningen. Syfte: Kartlägga vilka distraktionstekniker röntgensjuksköterskor kan använda för att minska barns oro och ångest i samband med röntgenundersökningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tolvkvantitativa artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Resultat: Genom aktiv eller passiv distraktion kan ångest reduceras med hjälp av enkla hjälpmedel. Aktiv och passiv distraktion kan variera i material som bör vara anpassade till barnets ålder och mognad. Slutsats: Med hjälp av olika distraktionstekniker kan samarbetet med barn öka på röntgen för att möjliggöra smidigare undersökningar.

Bakgrund: Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta evidensbaserat för att ge säker vård utifrån patientens behov. Utmärkande för en god vård är ett vårdande som möter varje patient så öppet och följsamt som möjligt. Att skapa ett vårdande möte till barn när de är patienten kräver att sjuksköterskan skapar tillit och en god relation till barnet för att ge god och säker vård. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som inkommer till akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes som metod för det här examensarbetet. En allmän strukturerad sammanställning över de omvårdnadsområden som kan vara relevanta för sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som inkommer till akutmottagning. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hur de arbetade och hanterade situationer med barn hade betydelse för vad mötena resulterade i. Att vårda barn på akutmottagningar kan hos sjuksköterskor skapa känslor av otillräcklighet och osäkerhet i pressade situationer. Tidsbrist och underbemanning är faktorer som kan leda till minskat förtroende samt minskad möjlighet att skapa trygghet i möten med barn. Konklusion: Att möta och vårda barn på akutmottagning innebär för sjuksköterskan att arbeta med ett vårdande förhållningssätt. Personcentrerad vård är grundläggande ochinkludering av föräldrar bidrar till ökad trygghet för barnet., Background: Nurses are obliged to work based on evidence to provide safe care based on the patient's needs. Care that meets each patient as openly and compliantly as possible is the hallmark of good care. Creating trust and a good relationship with the child is a prerequisite for being able to give the child good support and good help. Aim: The purpose is to investigate nurses' experiences of caring for children who come to the emergency department. Method: A general literature review was chosen as the method for this thesis. A general structured summary of the nursing areas that may be relevant to nurses' experiences of caring for children who come to the emergency department. Findings: The nurses experienced that how they worked and handled situations with children was important for what the meetings resulted in. Caring for children in emergency departments is experienced by nurses as feelings of inadequacy and insecurity in stressful situations. Lack of time and understaffing are factors that can lead to reduced trust and a reduced opportunity to create security in meetings with children. Conclusion: Meeting and caring for children in the emergency department means for the nurse to work with a nurturing approach. Family-centred care is fundamental as the inclusion of parents contributes to increased security for the child.