Search

Bakgrund: Intraoperativ awareness, där patienter upplever medvetenhet under anestesi kan leda till varierande grader av sinnesintryck. Detta fenomen är sällan förekommande men för den drabbade innebär det ett lidande med psykologiska eftereffekter. För att förebygga oavsiktlig medvetenhet under operationer kan anestesisjuksköterskan integrera både kliniska tecken och avancerad teknologi som EEG och BIS för noggrann övervakning av anestesidjupet. Det är av vikt för anestesisjuksköterskan att få en fördjupad förståelse av patienters upplevelser av awareness för att inse betydelsen av att förebygga ett lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av awareness vid anestesi och sedering. Metod: En integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar, som analyserades enligt Whittmore och Knafl. Resultat: Upplevelser av awareness är förenat med starka sinnesintryck som smärta och hörsel, samt emotionella reaktioner som ångest och hjälplöshet under anestesi. Awareness upplevs olika av patienter och beskrivs från att vara medveten om sin omgivning utan att känna tillstymmelse av sensoriskt påfrestande intryck till att befinna sig i det värsta tänkbara sceneriet. Slutsats: Awareness är ett komplext fenomen och upplevelserna mångsidiga. För patienten innebär awareness ett betydande psykologiskt lidande med risk för långsiktiga emotionella skador såsom PTSD. För att förebygga intraoperativ medvetenhet rekommenderas att kombinera kliniska tecken med tekniskövervakning såsom BIS och ETAC, vilket ger en noggrannare bedömning av anestesidjupet och minskar risken för intraoperativ awareness., Background: Intraoperative awareness, where patients experience consciousness during anesthesia, can lead to varying degrees of sensory impressions. Although this phenomenon is rare, for those affected, it results in suffering with psychological aftereffects. To prevent unintentional awareness during surgeries, anesthesia nurses can integrate both clinical signs and advanced technology such as EEG and BIS for precise monitoring of anesthesia depth. It is crucial for anesthesia nurses to gain a deeper understanding of patients' experiences of awareness to appreciate the importance of preventing suffering. Objective: The aim was to describe patients' experiences of awareness during anesthesia and sedation. Method: An integrative literature review was conducted including both qualitative and quantitative articles. A systematic literature search was performed in the databases CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO. A total of 13 articles were included, analyzed according to Whittmore and Knafl. Results: Experiences of awareness are associated with strong sensory impressions such as pain and hearing, as well as emotional reactions such as anxiety and helplessness during anesthesia. Awareness is experienced differently by patients and is described from being aware of one's surroundings without any sensation of sensory strain to being in the worst conceivable scenario. Conclusion: Awareness is a complex phenomenon and the experiences are diverse. For the patient, awareness entails significant psychological suffering with the risk of long-term emotional damage such as PTSD. To prevent intraoperative awareness, it is recommended to combine clinical signs with technical monitoring such as BIS and ETAC, which provides a more accurate assessment of anesthesia depth and reduces the risk of intraoperative awareness.

Bakgrund: Hypotermi innebär en kroppstemperatur under 36°C och är vanligt förekommande vid kirurgi under generell anestesi. Hypotermi kan leda till allvarliga komplikationer perioperativt och orsaka onödigt vårdlidande för patienter. Anestesisjuksköterskan ska ha kompetens om hur hypotermi hos vuxna vid kirurgi under generell anestesi kan förebyggas och undvikas med aktuella evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder för att undvika vårdlidande som orsakas av hypotermi hos vuxna patienter som genomgår kirurgi under generell anestesi.Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som inkluderade 18 artiklar. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av mallar från SBU och GRADE. Resultatet utfördes med induktiv analys samt en narrativ syntes. Resultat: I litteraturstudien framkom omvårdnadsåtgärder som kategorier mot att minska vårdlidande genom förebyggande av hypotermi, dessa var passiva och aktiva värmemetoder. Den aktiva värmemetoden, såsom värmetäcke, i kombination med andra aktiva värmemetoder minskade förekomsten av hypotermi jämfört med passiva värmemetoder. Patienter upplevde även ökad subjektiv känsla av värme och hade mindre förekomst av frossa med aktiv värmemetod jämfört med passiv värmemetod. Slutsats: Anestesisjuksköterskan behöver använda aktiva värmemetoder perioperativt då värmemetoden signifikant minskar och förebygger hypotermi och vårdlidande för patienten. Genom att ge god vård och tillgodose patientens grundläggande behov i upprätthållande av normal kroppstemperatur, kan vårdlidande i form av frossa och obehagskänsla av kyla postoperativt lindras och undvikas.

Obesitas är en kronisk folkhälsosjukdom vars spridning beskrivs som pandemisk. Dagens viktreducerande vård och behandling för tillståndet har dock en begränsad effekt i förlängningen. Personer som lever med obesitas utsätts i dagens samhälle för stigmatiserande viktmobbning som leder till fysisk såväl som psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården utgör en betydande källa för viktstigmatiseringen vilket delvis skulle kunna bero på sjuksköterskors otillräckliga kunskap om obesitas. Genom att framhäva hur personer som lever med obesitas bemöts inom vården kan eventuell stigmatisering och potentiella risker för vårdlidande synliggöras, vilket vidare skulle kunna främja ett bättre bemötande och en personcentrerad vård. Syftet är därför att belysa hur vuxna patienter som lever med obesitas upplever bemötandet inom vården. Studien är en allmänlitteraturöversikt med ett urval av kvalitativ och kvantitativ vårdvetenskaplig forskning publicerad mellan 2008-2023. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed. 10 artiklar inkluderades i studiens resultat, nio kvalitativa och en kvantitativ. Analysprocessen resulterade i fyra kategorier; upplevelse av vårdande, upplevelse av kränkande bemötande, vårdtidens inverkan och upplevda behov av att bli stöttad. Huvudfynden kondenserades till följande rubriker; upplevelse av att vara till besvär, stigmatisering kring patienter med obesitas, individanpassad vård och vårdens bristande kapacitet. Patientgruppen upplever vårdens bemötande som otillräckligt där upplevda behov inte tillfredsställs. Studien visar upplevelser av vårdande bemötande såväl som upplevelser av att bli kränkt, dömd och inte tagen på allvar. Vårdpersonal fokuserar på vikt som orsak till patientens hälsorelaterade besvär vilket visar sig leda till psykisk ohälsa som i längden leder till ätstörda beteenden och viktuppgång. En slutsats som kan dras är också att ytterligare forskning inom ämnet krävs.

Opioider används inom hälso- och sjukvården för behandling av olika smärttillstånd. Vid långvarig behandling med opioider finns risk för beroendeutveckling. Tolerans, som är en del av beroendekriterierna, kan öka riskerna för överdosering vilket kan leda till dödlig utgång. Att sluta tvärt med opioider kan medföra svåra abstinenssymtom som påverkar patientens hälsa och benägenhet att vara fortsatt avhållsam. För att minska risken för svårhanterad abstinens kan avvänjande behandling erbjudas. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stötta dessa patienter utefter patientens unika förutsättningar och mående. Tidigare forskning visar att patienter med beroendeproblematik ofta blir stigmatiserade inom vården och ofta ses som besvärliga. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en avvänjande opioidbehandling. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet presenteras i två huvudteman: Patienternas upplevelser av den avvärjande behandlingen och Avvärjningens påverkan på patienternas liv. Diskussionen visar olika upplevelser i relation till vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande och vårdande möten. Här blir det tydligt hur reflektion kan bidra till att öka medvetenheten om sjuksköterskans roll och ansvar för att säkerställa god vård för alla. Resultatet visar på att flera av patienterna i de olika studierna inte har fått tillgång till den vård de har haft behov av. Vilket går emot arbetet av Agenda 2030 på flera punkter. Resultatet visar att det finns behov av forskning hur utbildning på en grundläggande nivå kan påverka bemötande av patienter med beroende i olika vårdande sammanhang.

Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering. Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

Anestesispersonalens möte med barn är ofta tidsbegränsat vilket ställer krav på anestesispersonalens förmåga att på kort tid kunna skapa trygghet och en grund för samarbete med barnet. Forskning har visat att barn känner stark oro preoperativt, kopplat till den högteknologiska vårdmiljön, bemötande och bristande förståelse för situationen. Rädsla och oro i samband med anestesi innebär ett stort lidande för barn och leder till försämrad postoperativ återhämtning. För att göra upplevelsen så bra som möjligt behöver anestesispersonalen ha kunskap om evidensbaserade arbetssätt som hjälper barn i vårdsituationen. Syftet var att beskriva hur anestesipersonal kan stödja barn inför och under anestesi induktionen. Metoden utgjordes av en metasyntes baserad på nio kvalitativa artiklar vilka analyserades enligt en modifierad metod av Sandelowski och Barossos metasummary. Resultatet genererade tre teman: Den mellan mänskliga relationen, användning av verktyg och strategier samt organisatoriska förutsättningar och anpassning av vårdmiljön. Under dessa följer åtta tillhörande subteman. För att stödja barnet inför anestesi behöver anestesipersonalen prioritera och avsätta tid för att kunna skapa en vårdande relation med barnet. Barnet bör hela tiden vara i fokus för den vård som ges och vårdsituationen behöver skräddarsys utifrån varje barns specifika önskemål och förutsättningar. Genom att anpassa sitt omhändertagande och såväl den fysiska som psykosociala vårdmiljön kan ett barnvänligt sammanhang skapas som främjar delaktighet i vården.

Obstetriskt våld innebär ett vårdlidande i form av avsaknad av samtycke och kränkningar som påverkar kvinnans fysiska, psykiska, emotionella och existentiella hälsa. Vilket kan få konsekvenser för hela kvinnans livsvärld. Tidigare forskning visar på att obstetriskt våld medför en ökad risk att drabbas av förlossningsdepression, akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevda konsekvenser som orsakats av obstetriskt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metoden valdes då det var kvinnornas egna berättelser och erfarenheter ur ett livsvärldsperspektiv som studien skulle belysa. Nio kvinnor deltog i studien. Den kvalitativa innehållsanalysen av det insamlade datamaterialet mynnade ut i ett tema; En förödelse för kvinnans livsvärld följt av tre kategorier; Egen hälsa, Sociala relationer och Tillit till vården. Resultatet redovisade att obstetriskt våld fick konsekvenser som var förödande för kvinnans livsvärld. Det orsakade både fysisk och psykisk ohälsa. Det skadade hennes nära relationer till sin partner och anknytningen till sitt nyfödda barn. Tilltron till vården försvagades då hon kände att hon inte fick det stödet hon behövde. Tilltron till förlossningsvården skadades och orsakade konsekvenser för den sexuella och reproduktiva hälsan, exempelvis genom rädsla inför att skaffa flera barn. Ur ett hållbarhetsperspektiv visar resultatet att konsekvenserna påverkar kvinnans relation till sin familj. Vilket inte enbart skapar hälsoproblem för kvinnan utan också hennes partner och barn. Obstetriskt våld är ett vårdlidande som inte hör hemma inom förlossningsvården och bör heller inte få förekomma., Obstetric violence means care suffering in the form of lack of consent and violations that affect the woman's physical, psychological, emotional and existential health. Which can have consequences for the woman's entire life world. Previous research shows that obstetric violence leads to an increased risk of suffering from postpartum depression, acute stress disorder and post traumatic stress disorder (PTSD). The aim of the study was to describe women's perceived consequences after being exposed to obstetric violence. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The method was chosen as it was the women's own stories and experiences from a lifeworld perspective that the study would highlight. Nine women participated in the study. The qualitative content analysis of the collected data resulted in a theme; A devastation for the woman's lifeworld followed by three categories; Own health, Social relationships and Trust in care. The result reported that obstetric violence had consequences that were devastating for the woman's life world. It caused both physical and mental illness. It damaged her close relationships with her partner and her attachment to her newborn child. Confidence in care weakened as she felt she was not getting the support she needed. The trust in maternity care was damaged and caused consequences for the sexual and reproductive health, for example through fear of having several children. From a sustainability perspective, the results show that the consequences affect the woman’s relationship with her family, which not only creates health problems for the woman but also her partner and child. Obstetric violence is a phenomenon that does not belong in maternity care and should not be allowed to occur either.

Bakgrund: Venpunktion är en omvårdnadsåtgärd som kan orsaka smärta och obehag. Barns negativa upplevelser av vården kan ge konsekvenser för välmående och utveckling, varför sjuksköterskor som arbetar med barn spelar en viktig roll i att förhindra dessa. Sjuksköterskor ska motverka all form av onödigt lidande som åsamkas av vården och barnets rättigheter behöver synliggöras och skyddas eftersom barn är extra sårbara. Att fullfölja en omvårdnadsåtgärd och samtidigt värna barnets rättigheter kan beskrivas som en balansakt. Arbetsuppgifter som utförs på ett sätt som upplevs strida mot det moraliskt riktiga utsätter sjuksköterskor för moralisk stress. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att sticka barn venöst med utgångspunkt i upplevelsen av att värna barnets rättigheter och motverka vårdlidande. Metod: Materialet samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 14 sjuksköterskor, verksamma inom barnsjukvården på två sjukhus i södra Sverige. Materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde det som en utmaning att sticka barn och något som kräver tid och resurser. Barnets ålder och föräldrarnas inställning uttrycktes ha inverkan på både barn och sjuksköterska under stickproceduren. Sjuksköterskorna önskade göra barnet delaktigt, skapa tillit och samtidigt göra det som krävs för att rädda barnets liv. Uppgiften att sticka barn beskrevs skilja sig från andra omvårdnadsmoment och kunde röra upp känslor. Det ansågs vara sjuksköterskans uppgift att stå upp för barnet, motverka lidande och bekräfta barnets upplevelser. Konklusion: Erfarenhet och goda organisatoriska förutsättningar bidrar till upplevelsen av att kunna tillgodose barnets rättigheter i samband med venösa stick och minskar risken för moralisk stress.

Bakgrund: Invasiv monitorering och behandling inom intensivvården ökar risken för VRI, vilket hotar patientsäkerheten. CVK-relaterad blodburen infektion utgör 20 % av infektionerna inom intensivvården och leder till ökad mortalitet. Dock anses dessa infektioner i hög grad vara undvikbara. Sjuksköterskor inom intensivvården hanterar CVK dagligen och ansvarar för att detta görs på ett patientsäkert sätt, om patientsäkerheten brister kan det leda till vårdlidande för patienten. En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att sammanställa kunskap om vilka åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att minska antalet CVK-relaterade blodburna infektioner. Syfte: Beskriva de åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra vid hantering av CVK för att minska frekvensen av CVK-relaterade blodburna infektioner hos vuxna patienter inom intensivvården. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats av observations- och interventionsstudier. Artikelsökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet utformades genom narrativ syntes och presenteras i löpande text samt sammanfattande tabeller. Resultat: Baserat på 20 kvantitativa studier med fokus på vuxna patienter med CVK som vårdas på IVA beskrivs de sex kategorierna: förband, hudtvätt, hängtid, proppar och ventiler, utbildning samt åtgärdspaket. Inom alla dessa kategorier fanns studier som visade på åtgärder som ledde till minskning av CVK-relaterad blodburen infektion. Slutsats: Denna studie tydliggör att sjuksköterskan vid CVK-hantering har möjlighet att arbeta infektionsförebyggande. Genom att använda desinfektionsproppar och injektionsventiler med desinfektionsbara membran, hudtvätt med klorhexidin, utbildning och åtgärdspaket kan sjuksköterskan således minska risken för patienters vårdlidande. Denna studie föreslår forskning av hur implementering ska ske för att öka följsamheten kring åtgärder för förebyggande av CVK-relaterad blodburen infek, Background: Invasive monitoring and treatment in intensive care increases the risk of healthcare associated infections, which is a threat for patient safety. Central line-associated bloodstream infection [CLABSI] accounts for 20 % of all infections in intensive care and leads to increased mortality. However, CLABSI is largely considered avoidable. Nurses in the ICU handle these devices on a daily basis and are responsible for ensuring that this is performed in a manner that complies with patient safety; lack of patient safety can cause suffering for the patient. An important part of improving patient safety is to compile knowledge about what measures nurses can implement to reduce the number of CLABSI. Aim: To describe the measures that nurses can implement when managing the central line to reduce the frequency of CLABSI in adult patients in intensive care. Method: Quantitative literature study with a systematic approach of observational and interventional studies. Search was performed in PubMed and CINAHL. Quality review was conducted using templates from Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The results were developed through narrative synthesis and presented in text and summary tables. Results: Based on 20 quantitative studies focusing on adult patients with central lines cared for at the ICU, the six described categories are: dressings, bathing, hang time, port protectors and connectors, education and bundles. In all these categories, there were studies that showed measures that led to a reduction in CLABSI. Conclusion: This study clarifies that the nurse in central line-management has the opportunity to prevent infection. By using port protectors and connectors with disinfectable membranes, bathing with chlorhexidine, education and bundles, the nurse can therefore reduce the risk of patients suffering from care. This study proposes research on how implementation should take place to increase compliance with measures for the prevention of CLABSI.

Från student till yrkesprofessionen sjuksköterska tillkommer ökat ansvar och med erfarenhet kommer fler insikter i hur vården ser ut. I alla yrken tas det med egna tankar, värderingar och förutfattade meningar ut i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskors samt sjuksköterskestudenters upplevelser är att vårda patienter med obesitas. Hädanefter kommer sjuksköterskestudenter enbart benämns med studenter. I studien vill författarna se om vården som bedrivs färgas utifrån patientens kroppsstorlek. Metoden för studien genomfördes som en litteraturöversikt. Arbetet grundar sig på 8 kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna bearbetades och delades in i följande tre kategorier: Diskriminering och normer, sjukvårdens miljö och bristfällig kunskap. I resultatet framgår det att stigmatisering, diskriminering, dåligt anpassade patientrum och brist på material är några av de problemområden som finns, samt att det kan vara en utmaning för sjuksköterskan och studenter att vårda denna patientgrupp. I diskussionen tas det bland annat upp att brist på kunskap om obesitas kan vara ett nyckelproblem, och att detta behöver förbättras. Slutligen, dessa patienter är en utsatt grupp som får ta emot kränkningar och diskriminering från både vårdens håll men även från samhället. Det är ett komplext ämne som kräver mer utbildning för alla parter i vårdkedjan för att kunna bedriva en jämlik och personcentrerad vård. Det skall dessutom kännas tryggt för sjukvårdspersonalen att ha rätt förutsättningar till att vårda på ett etiskt korrekt sätt.

Ungefär var tionde kvinna i världen uppskattas lida av sjukdomen endometrios. Endometrios förknippas främst med kraftiga menstruationssmärtor och rikliga blödningar, kronisk buksmärta, samlagssmärta, allmän sjukdomskänsla och nedsatt fertilitet. Vägen till diagnos är ofta lång och kantad av upprepade kontakter med vården där vårdpersonalen många gånger saknar kunskap och inte tar kvinnornas besvär på allvar. Symtomen avfärdas ofta som normala menstruationssmärtor, vilket gör att kvinnorna går onödigt länge utan adekvat behandling och stöttning. Författarna valde att genomföra en allmän litteraturöversikt med syftet att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Översikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna utmynnades i följande fyra teman: "Att inte bli tagen på allvar", "Att tvivla på vårdpersonalens kompetens", "Att tvingas ta eget ansvar" samt "Att känna sig trygg och få hopp". Resultatet diskuteras utifrån gällande lagstiftning, nationella riktlinjer, sjuksköterskans kompetensområden och vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande. Sammanfattningsvis konstateras att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att genom professionellt bemötande och kompetens skapa ett vårdande möte med patientens livsvärld i fokus.

Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount., Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

Covid-19 är en pågående världsomfattande pandemi som belastar sjukvården enormt. Intensivvården är ett verksamhetsområde som drabbats hårt. Upplevelsen av pandemin har varit ”tuff” och många intensivvårdssjuksköterskor är utarbetade. Trots att fler studerar upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning finns sparsamt med forskning publicerad som belyser utmaningen att vårda under rådande omständigheter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning. Sex intervjuer har genomförts med intensivvårdssjuksköterskor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs. Resultatet redovisas i fem kategorier: att bära ett extra tungt ansvar, att utföra ett viktigt uppdrag tillsammans, att möta det okända, att hantera en extrem arbetsmiljö samt att möta en avhumaniserad vård.

Bakgrund: Många patienter väljer att vårdas i sitt hem den sista tiden i livet. Antalet patienter i palliativ vård i hemmiljö ökar och mer avancerad behandling erbjuds i hemmet. Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet har ofta ett behov av en central infart för att kunna få läkemedel, infusion eller att ta blodprover i syfte att minska vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av inläggning av perifert inlagd central venkateter (PICC) på patienter i palliativ vård i hemmiljö. Metod: I studien användes en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats för att analysera de sex genomförda semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. De tre kategorierna var: behov av formell och reell kompetens, förberedelser inför och under genomförande samt utvärdering av inläggning av PICC. De nio underkategorierna som framkom var: att ha erfarenhet av att lägga in PICC, att vara kreativ, att ha kännedom om patientens hälsotillstånd, att det finns materiella resurser, att samarbeta med andra vårdenheter, att arbeta i hemmet är en utmaning för arbetsmiljö, att kunna avsätta tid, att risk finns för komplikationer samt att registrera antalet inlagda PICC. Informanternas tidigare erfarenheter av att lägga in PICC på sjukhus var en förutsättning för att kunna lägga in PICC hemma hos en patient. Att vara förberedd genom att ha kunskap om patientens tillstånd var viktigt. Att arbeta i någons hem krävde kreativitet för att lösa situationer och problem som kunde uppstå. Utvärdering av komplikationer skedde fortlöpande. Slutsats: Resultatet visade att informanternas förvärvade erfarenheter av inläggning av PICC i slutenvården under det tidigare yrkeslivet låg till grund för en lyckad inläggning av PICC på patienter i palliativ vård i deras hem, men att det krävdes noggranna förberedelser inför ingreppet. Komplikationer efter inläggning var få., Background: Many patients choose to be in their home during the final time of their lives. The number of patients in palliative care in the home environment is increasing and more advanced treatment can be offered at home. Patients who receive palliative care at home often have a need for a central line to receive medication, infusion, or to take blood samples. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of inserting a peripherallyinserted central catheter (PICC) on patients in palliative care in a home environment. Method: A conventional content analysis with an inductive approach to analyze the six semi-structured interviews was used. Results: The results were presented in three categories with nine subcategories. The three categories are: need for formal and prior competence, preparations for and during implementation and evaluation of insertion of PICC. The nine sub-categories that emerged were: to have experience of inserting PICC, to be creative, to have knowledge of the patient's health condition, that there are material resources, to collaborate with other care units, to work at home is a challenge for the work environment, to be able to set aside time, that there is risk for complications and to register the number of PICCs inserted. Informants' previous experiences of inserting PICCs in hospitals were a prerequisite for being able to insert PICCs at patient's home. Being prepared by having knowledge of the patient's condition as well as the home environment was important. Working in someone´s home required creativity to handle situations and problems that may arise. Evaluation of complications took place continuously. Conclusion. The results showed that the informants' acquired experiences of inserting PICC in inpatient care during their previous professional life were the basis for successful insertions of PICC:s to patients in palliative are in their homes, but careful preparations were required before the procedure.

Akutmottagningen har en central roll inom svensk hälso- och sjukvård. Patienter som söker på akutmottagningen har drabbats av antingen en skada eller sjukdom. De förväntar sig en snabb och tillfredställande vård. Ett optimalt vårdande kan ibland vara svårt att uppnå på en akutmottagning där det ständiga patientflödet varierar. Detta kan ge upphov till vårdlidande för patienten i form av kränkt värdighet, maktutövning, fördömelse och utebliven vård. Syftet med denna uppsats var att beskriva faktorer som påverkar vårdlidandet på en akutmottagning. Studien är baserad på en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141- 150) modell. Litteratursökningen har utförts i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet beskriver faktorer som ger upphov till vårdlidande och faktorer som begränsar ett vårdlidande på en akutmottagning. Under dessa kategorier framkom åtta subkategorier. Subkategorierna som ger upphov till vårdlidande benämns: ett dubbelt lidande, den eviga väntan, akutmottagningens atmosfär och miljö och information och kommunikation. Faktorer som begränsar ett vårdlidande benämns: att känna sig välkommen, att vara i goda händer, en vårdande relation och information och kommunikation. I diskussionen framförs förslag för att begränsa vårdlidande på en akutmottagning samtidigt som fenomenet vårdande utifrån sjuksköterskans perspektiv diskuteras.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till avvikelse inom vården är brister i den muntliga kommunikationen vid överrapportering av patient mellan enheter. Dagligen sker överrapporteringar av patienter mellan specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Bristande överrapportering kan bidra till sämre vårdkvalité och ökad risk för komplikationer för patienterna. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvårds erfarenheter av överrapportering inom vården. Metod: En kvalitativ enkätundersökning med demografiska och öppna frågor med induktiv ansats där 17 enkätsvar har analyserats. Resultat: Efter analys framkom två kategorier med subkategorier. Den ena kategorin var Faktorer som främjar överrapportering med subkategorierna Att viktig information förmedlas och Att ha bra struktur vid överrapportering. Andra kategorin var Faktorer som stör överrapportering med subkategorierna Yttre faktorer påverkar överrapportering och När överrapportering brister. Slutsats: Kommunikationsverktyg och checklistor behövs för att minska risken att viktig information uteblir vid överrapportering. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt av vilken information och hur informationen ska kommuniceras kan följsamheten i överrapportering öka i det dagliga arbetet., Background: One of the most common causes for deviation in healthcare is deficiency of the verbal communication in handovers of a patient between units. The handovers of patients occur on a daily basis between anesthetist nurses and intensive care nurses. Deficiency in handovers can contribute to decreased quality of care and increased risk of complication for the patients. Aim: To describe the experience of handover from anesthesia and intensive care nurses in healthcare. Method: Qualitative survey with demographic and open questions with an inductive approach where 17 surveys were analyzed. Results: The analysis resulted in two categories emerged with subcategories. One category was Factors that improves handover with the subcategories That important information is conveyed and To have good structure in handover. The other category was Factors that disturb handover with the subcategories External factors affect handover and When handover deficient. Conclusion: This master thesis has demonstrated experiences from specialist nurses in anesthesia and intensive care with various factors that can promote and disrupt handover in healthcare. Communication tools could be seen as a common thread through the results where checklists reduced the risk for lack of important information. Through a common approach of what information and how the information is to be communicated, compliance of handover can increase in the daily work.

Bakgrund. Viktstigma är negativa attityder, fördomar eller stereotyper om individer som har övervikt eller obesitas och som leder till särbehandling. Patienter med obesitas rapporterar om negativa erfarenheter kopplat till deras kroppsvikt. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Syfte. Syftet var att ta reda på och beskriva patienten med obesitas erfarenheter av vårdpersonalens bemötande. Metod. Examensarbetet var en litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa studier utförda inom mödra- och förlossningsvården bearbetades och analyserades. Resultat. Syntesen delades in i två teman. Dessa teman var neutrala eller positiva erfarenheter samt negativa erfarenheter. De negativa erfarenheterna handlade om förutfattade meningar, icke-individanpassad vård, att inte bli tillfrågad, att bli tvingad, att bli nekad, att rådgivning uteblev eller inte var hjälpsam samt erfarenheter av att bli anklagad, utskälld och hånad. Slutsats. Bemötandet av patienten med obesitas behöver ske med respekt för människovärdet och vården baseras på patientens individuella förutsättningar och behov. Den perioperativa vården behöver göra studier i hur patienter med obesitas bemöts inom deras verksamhet. Samhällets, hälso- och sjukvårdens och individens syn på patienter med obesitas behöver belysas ytterligare.

Bakgrund: För att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård krävs det att patienten uppfyller kriterier stiftade av World Health Organization (WHO). I Sverige styrs den slutna psykiatriska tvångsvården av Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Lagen reglerar vilka av WHO:s kriterier som måste uppfyllas i Sverige för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska kunna ges. Sjuksköterskan ska bland annat motverka lidande och främja delaktighet, vilket kan vara utmanande inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Även att bevara patientens autonomi kan vara problematiskt.Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Metoden är litteraturöversikt som baseras på kvalitativ data.Resultat: Resultatet påvisar att patienter som har vårdats inom sluten psykiatrisk tvångsvård bär med sig upplevelser av informationsbrist, rädsla, att inte bli respekterade, negativa erfarenheter av vårdpersonal, positiva erfarenheter av vårdpersonal samt känsla av skydd och förståelse.Diskussion: Det uppfattas problematiskt att patienter har många negativa upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård. En tydlig koppling mellan de negativa upplevelserna och vårdlidande finns. Sjuksköterskor har ett ansvar att motverka lidandet. Det kan konstateras att detta ämne inte är väl beforskat därav hoppas studien bidra till ökad uppmärksamhet av ämnet.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en avgörande åtgärd för att förbygga vårdrelaterade infektioner och förhindra att patienten utsätts för smitta och vårdlidande vid kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonalens följsamhet till befintliga hygienrutiner är globalt låg och behöver förbättras för att förhindra smittspridning.Syfte: Syftet med studien är att identifiera strategier som förbättrar sjukvårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner.Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av kvantitativ forskning har genomförts för att sammanställa vilka insatser som resulterar i förbättrad hygienföljsamhet.Resultat: Tre teman visar vilka insatser som har en positiv effekt på hygienföljsamheten: Utbildning, delaktighet i förbättringsarbetet och ökad tillgång till hygienfaciliteter.Konklusion: Smittspridning förebyggs med förbättrade hygienrutiner. Examensarbetet visar att det går att förbättra sjukvårdspersonalens följsamhet av hygienrutiner och bidrar med kunskap om hur det kan verkställas i verksamheten för en hållbar lösning.

Bakgrund: Patientbesöken på svenska akutmottagningar har minskat men väntetider har ökat. Systemet triage används av sjuksköterskor för att prioritera patienter med utifrån deras anamnes och symtom. En god vårdmiljö, regelbunden kommunikation, information, ökad delaktighet och personcentrerad vård kan minska uppkomsten av vårdlidande för patienter som sökt vård på svenska akutmottagningar. Syftet: Syftet var att belysa hur det är att vara patient under väntetiden på svensk akutmottagning. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudkategorier mötet med sjuksköterskan, faktorer som påverkar upplevelsen, konsekvenser av bristande vård. Sex underkategorier positiva erfarenheter, negativaerfarenheter, vårdmiljöns inverkan, grundläggande behov, utsatthet och sårbarhet samt situationen accepteras. Diskussion: I diskussionen redogör författarna patientersupplevelser från akutmottagningen. Det diskuterades kring tre begrepp personcentrerad vård, vårdlidande och delaktighet. Konklusion: Det framkom att när grundläggande behov blev tillgodosedda, information gavs och när sjuksköterskan gav bekräftelse kunde delaktigheten öka och vårdlidande förhindras., Background: Patient visits at Swedish emergency departments have decreased, but waitingtimes has increased. The triage system is used by nurses to prioritize patients based on their health background and symptoms. A good care environment, regular communication, information, increased participation and person-centered care can reduce the incidence of caregiving for patients who have sought care at Swedish emergency departments. Aim: The aim of this study was to illustrate what it is like to be a patient under waiting time at a Swedish emergency department. Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. Results: Three main categories of meeting with the nurse, factors affecting the experience, consequences of inadequate care. Six subcategories of positive experiences, negative experiences, the impact of the care environment, basic needs, exposure and vulnerability and situation is accepted. Discussion: In the discussion, the authors emphasize patients’ experiences from the emergency department. It was discussed around three concepts person-centered care, caregiving and participation. Conclusion: It emerged that when basic needs were met, information was provided and when the nurse gave confirmation, participation increased, and care sufferers could be prevented.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ett avgörande ansvar gällande patientsäkerheten eftersom arbetet fokuserar på aseptik, samt att förebygga postoperativa infektioner och tryckskador. Den omvårdande yrkesrollen upplevs åsidosatt på grund av mer avancerad teknik. Hinder som tidsbrist, bristande respekt och kommunikation kan försvåra samarbetet på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård uppfattar sin omvårdande yrkesroll vid omhändertagandet av patienter perioperativt. Metod: En kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer utfördes med 11 operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Dataanalysen genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats. Resultat: Genom den fenomenografiska textanalysen framkom fem uppfattningar om operationssjuksköterskans omvårdande yrkesroll. Uppfattningarna var: skydda patienten från vårdskador, övervaka andra personers agerande, ett fungerande interprofessionellt samarbete, en kritisk granskning av utförda omvårdnadsåtgärder, samt hinder som skapar en otillräcklig omvårdnad. De fyra första uppfattningarna var påbyggande kategorier utifrån kompetens och erfarenhetsbaserad kunskap, medan den femte kategorin innefattar olika faktorer som hindrar utförandet av en god perioperativ omvårdnad. Slutsats: Studien visade att operationssjuksköterskorna främst uppfattade sin omvårdande yrkesroll som patientens beskyddare. Ansvaret kring att upprätthålla steriliteten och övervaka operationssalen var en väsentlig funktion. Även det interprofessionella samarbetet var betydelsefullt för patientens omvårdnad. Yrkeskunnandet utvecklades genom en utvärdering av omvårdnadsåtgärderna. Olika hinder kunde dock orsaka att kvaliteten på omvårdnaden varierade., Background: The operating theatre nurse (OTN) has a crucial responsibility regarding patient safety, since the work centers around aseptics, and to prevent postoperative infections and pressure injuries. The OTN might experience that nursing care has to be put aside in order to prioritise operating technical equipment. Other hindrances to an optimal collaboration include time pressure, intercollegial disrespectfulness and a lack of communication. Aim: The aim of the study was to describe OTNs’ perceptions of perioperative caring as part of their profession. Method: The study had a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with 11 OTNs at a hospital in central Sweden. The data analysis was carried out using a phenomenographic approach. Results: The phenomenographic text analysis resulted in five perceptions. These perceptions were: to prevent adverse events, to oversee the actions of other people, a working interprofessional collaboration, a critical examination of carried out nursing care and obstacles which create an inadequate care. The first four perceptions were expanding categories building on competence and experience-based knowledge, whilst the fifth category included factors which are a hindrance in the carrying out of good perioperative care. Conclusion: OTNs perceived their caring role as protecting the patient undergoing surgery. In addition, responsibility for maintaining a sterile environment and monitoring of the operating theatre were seen as important. The interprofessional teamwork was significant for patient care. Part of the caring role was to evaluate nursing care and develop professionally. Several hindrances could result in reduced quality of care.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem världen över. Människor som överlevt suicidförsök vårdas ofta inom psykiatrisk heldygnsvård. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden och likaså ett yrkesansvar att skapa vårdande möten med patienten och vårda utifrån ett patientperspektiv. Eftersom vi av tidigare forskning vet att sjuksköterskan är en viktig del av relationen till patienten är det av största vikt att lyfta dennes känslor och upplevelser och hur de i sin tur påverkar patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk heldygnsvård efter ett suicidförsök. Metod: Datainsamling utfördes genom intervjustudier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier; Uppleva känslor som är svåra och Uppleva känslor som berikar, med ett överskridande tema, Utmaning och motivation-det paradoxala vårdandet. I vårdandet upplever sjuksköterskan en mängd olika känslor och även tvära kast dem emellan. Bland de svåra känslorna nämns exempelvis frustration och ilska. Känslor av positiv karaktär stärker å andra sidan sjuksköterskan i sin yrkesroll och ger drivkraft till att fortsätta vårda. Diskussion/Slutsats: Vårdandet av patienter efter ett suicidförsök är en mycket svår situation att ställas inför då vårdandet är komplext och mycket känsloutmanande även för en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska med mångårig yrkeserfarenhet. Trots detta bemannas ofta psykiatriska heldygnsvården av mindre erfarna sjuksköterskor. Verksamheter bör därför prioritera kompetensutveckling och tillgång till handledning och reflektion på arbetsplatsen för att kunna möta patienter i svåra och komplexa situationer och ge en trygg och säker vård som baseras på kompetens och erfarenhet.

Background Substance use disorder [SUD] is a global problem and opioids is a growing partof the overdoses worldwide. Sweden has a high mortality rate related to narcotics compared tothe rest of the EU. Nurses meet people with SUD when people with SUD are seeking care. People with SUD are usually met with stigma and have a risk of getting worse care in a healthcare setting. Aim The aim with this study is to describe nurses’ experiences of meeting people with SUD. Method This study is a literature study. Seven qualitative articles were analyzed with acontent analysis approach. Results The results show that nurses had a sense of insecurity being present in the meetingwith people with SUD. The presence of insecurity comes from a more demanding care, afeeling of being vigilant, lack of information and that nurses’ integrity is under threat. Conclusions People with SUD are a vulnerable group with a risk of being exposed for carepanding and in many cases nurses experience a kind of insecurity while caring for them., Bakgrund Beroendeproblematik är ett problem globalt där opiater står för en stor och ökadmängd överdoser. Sverige har en hög dödlighet kopplat till narkotika preparat i jämförelsemed resten av EU. Sjuksköterskor möter personer med beroendeproblematik när de sökervård. Personer med beroende möts av både stigma och riskerar sämre vård inom hälsosjukvården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer medberoendeproblematik. Metod Studien är en allmän litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklarna inkluderades ochinnehållsanalys valdes med en induktiv ansats. Resultat Resultatet visar på hur en upplevd osäkerhet är närvarande hos sjuksköterskor imötet med personer som har en beroendeproblematik. Upplevelserna innefattar att vården ärkrävande, ett ökat behov att vara vaksam, informationsbrist och att sjuksköterskor integritet ärhotad. Slutsats Personer med beroendeproblematik är en sårbar grupp som riskerar att utsättas förvårdlidande och som sjuksköterskor i flera fall upplever en osäkerhet i att vårda.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än i livmodern och drabbar ca 10-15%av kvinnorna i fertil ålder. Kvinnorna som söker vården drabbas olika av bemötandet Sjukvården skyller på psykisk ohälsa eller att det är normalt att ha menssmärta, när detta fortsätter så leder det ett vårdlidande för kvinnorna. Syfte:Att belysa hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet i vården.Metod:En kvalitativ innebördsanalys som bestod av 17 berättelser. Resultat:I resultatet framkom två teman; Den långa kampen och Vändpunkten. Det framkom även sju subteman. Konklusion:Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om endometrios och hur det påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande för att kunna bemöta kvinnorna i vården. Kvinnor behöver ett större stöd från sjuksköterskan i den långa kampen till god vård och ökat välbefinnande.

Bakgrund: I arbetets bakgrund definieras HBTQ-begrepp och HBTQ-personers rättigheter inom hälso- och sjukvården i Sverige tas upp. Goffmans teori om stigma visar på hur HBTQ-personer utsätts för stigmatisering som en minoritetsgrupp. Meyers modell för minoritetsstress visar att HBTQ-personer har en minoritetsidentitet som kan leda till minoritetsstressprocesser. Arbetet har en teoretisk anknytning i form av Katie Eriksson teoriom lidande. Syfte: Syftet var att belysa HBTQ-personers vårdlidande relaterat till bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Designen för arbetet var en litteraturöversikt som inkluderade studier medkvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Studierna skulle fokusera på patienters upplevelser i vårdmöten och populationen skulle vara HBTQ-personer. Litteratursökningen utfördes i tre databaser. Analys av kvantitativt resultat utfördes enligt en modell av Friberg medans det kvalitativa resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det kvantitativa resultatet påvisade olika nivåer av negativa upplevelser beroendepå individuella faktorer, ett flertal påverkande faktorer samt konsekvenser. Det kvalitativa resultatet visade att vårdpersonalens bemötande, attityder och kompetens hade stor påverkan på vårdupplevelsen. HBTQ-personer utsattes för ett flertal negativa upplevelser som ledde till konsekvenser för omvårdnaden. Resultatet visade också på brister i vården av HBTQ-personer. Diskussion: Arbetets design hade både för- och nackdelar. Katie Erikssons teori om lidande ansågs vara passande för arbetet utifrån HBTQ-personers risk för sämre omvårdnad och bemötande. Utöver demografiska faktorer utsattes HBTQ-personer för olika nivåer av vårdlidande beroende på könsidentitet och sexuell läggning. Slutsats: HBTQ-personer utsätts för onödigt lidande i vårdmöten. För att möta HBTQ-personers behov är det viktigt med adekvat utbildning för vårdpersonal., Examinationsdatum: 2019-11-04

Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär., Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally. Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals. Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201. Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative. Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

Bakgrund: Handhygienrutiner är en grundläggande åtgärd i sjuksköterskans dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Över 1500 patienter dör varje år på grund av bristfällig standard på hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner orsakar stort vårdlidande hos patienten som kan förebyggas med god följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer vid handhygien på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Risk för smittspridning, omgivningens villighet att ge återkoppling, samt brister i organisationen, med åtta underkategorier. Konklusion: Brister på följsamhet till handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Det finns ett behov av större insikt inom sjuksköterskors följsamhet till handhygienrutiner för att minska vårdlidandet hos patienten., Background: Following guidelines for hand hygiene is a basic part of the daily routine of nurses to help prevent healthcare associated infections. Over 1500 patients die every year as the result of poor adherence to hand hygiene guidelines. Health care associated infections result in care suffering for the patient which could have been prevented with higher adherence to hand hygiene guidelines. Aim: The aim of the literature review was to identify what causes nurses adherence to hand hygiene guidelines in a hospital setting. Method: The method used was a literature review where both qualitative and quantitative articles were analyzed. Results: Three main categories emerged from the analysis; risk for infectivity, peers willingness to give feedback and organizational shortcomings, with eight subcategories. Conclusion: Poor adherence to hand hygiene guidelines increases the risk of health care associated infections. To prevent care suffering for the patient there is a need for a deeper understanding for nurses’ adherence to hand hygiene guidelines.

Bakgrund Högt intrakraniellt tryck hos traumatiskt hjärnskadade patienter kan behandlas med traditionell basbehandling, tiopentalsedering eller dekompressiv hemikraniektomi. Metoderna medför risk för komplikationer och svårigheter att utföra omvårdnad. Syfte Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i vändningsfrekvens, tid i ryggläge och förekomst av trycksår och lungkomplikationer mellan patienterna som fått basbehandling, behandlats med tiopental eller genomgått hemikraniektomi. Dessutom studerades förekomst av postoperativa komplikationer hos de patienter som hade genomgått hemikraniektomi. Metod Detta gjordes genom retrospektiv journalgranskning. 36 patienter från åren 2008–2016 inkluderades. Resultat Patienterna som fått basbehandling vändes oftare, 9,5 ggr/dygn, jämfört med patienterna som behandlats med tiopental, eller hemikraniektomi, vilka vändes 7,9 ggr/dygn. Tiden i ryggläge var kortare, 40,1%, jämfört med 52,3%, för de tiopentalbehandlade patienterna, respektive 54,8% för de hemikraniektomerade patienterna. Trycksår återfanns hos patienter behandlade med tiopental, 2(5%), eller hemikraniektomi, 2(5%). 50 % av patienterna som behandlades med tiopental och hemikraniektomi hade förtätningar på lungröntgen jämfört med 2% av patienterna som hade fått basbehandling. Längst ventilatortid hade patienterna som fått tiopental, 16,4 dygn, jämfört med hemikraniektomigruppens 14,1 dygn och de basbehandlade patienternas 13,8 dygn. Av patienterna som genomgick hemikraniektomi uppstod postoperativa komplikationer hos 2(17%) av 12. Slutsats Patienter behandlade med tiopental eller hemikraniektomi verkar vara mer utsatta för komplikationer och vänds i mindre utsträckning och spenderar mer tid i ryggläge är patienter som fått basbehandling. Omvårdnaden av de traumatiskt hjärnskadade patienterna behöver individualiseras, och vaksamhet krävs för att identifiera de mest utsatta patienterna och kunna förebygga riskerna för komplikationer, så att vårdlidand, Background Intracranial hypertension following traumatic brain injury is treated with either basic medical treatment, barbiturate coma or decompressive craniectomy. The methods are associated with complications and difficulties performing nursing care. Aim To investigate whether there was a difference in frequency of repositioning, time spent in supine position and number of complications between the patient groups, and to out rule the number of postoperative complications following decompressive craniectomy. Method A retrospective medical record review was conducted including 36 patients from the years 2008-2016. Result The basic medical treatment group had a higher frequency of repositioning, 9,5 times a day, compared to 7,9 times a day in the other groups, and a shorter amount of time, 40,1%, in supine position, compared to 52,3% (barbiturate coma), or 54,8% (decompressive craniectomy). Pressure injuries occurred among patients treated with barbiturate coma 2(5%) or decompressive craniectomy, 2(5%). Increased density in chest x-ray was seen in 50% of the patients treated with barbiturate coma and decompressive craniectomy, compared to 2% (basic medical treatment). Barbiturate coma was associated with the longest time of mechanical ventilation, 16,4 days, compared to 14,1 days and 13,8 days for the decompressive craniectomy group and the basic medical treatment group. Postoperative complications occurred in 2(17%) patients. Conclusion Patients treated with barbiturate coma or decompressive craniectomy seem to be of higher risk of complications, as having a lower frequency of repositioning and more time spent in supine position. Nursing care needs to be individually adapted to prevent complications and minimise suffering in patients with traumatic brain injury.

Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp. Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling.

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig. Syfte med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar hur munvården sköts på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: Det framkom både faktorer som medverkade till att patienterna fick god munvård samt faktorer som förhindrade god munvård för patienterna. De faktorer som medverkade till god munvård var munbedömningsinstrumentet ROAG samt munhygien redskap. De faktorer som förhindrade god munvård var framförallt bristande kunskap hos sjuksköterskan, bristande kunskap hos baspersonalen, tidsbrist, underbemanning. Slutsats: De faktorer som medverkar till god munvård är användningen av ROAG och de munhygien redskap som finns på äldreboendena. Faktorer som förhindrar god munvård var att munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan inom äldreomsorgen krävs det att samtlig vårdpersonal får mer utbildningar inom munvård.

Anmälningarna på vården ökar och ses som ett växande problem. Klagomålen handlar framför allt om bemötande, dålig vård, läkemedel och diagnostisering. Vårdlidande är ett lidande som orsakas av vården och beror oftast på personalens oreflekterade handlingar vilka leder till utebliven eller bristfällig vård. Relationen mellan sjuksköterska och patient är asymmetrisk på så vis att sjuksköterskan har en maktposition genom sin kunskap och ställning. Hon har också ett tyst etiskt ansvar som manar henne att handla gott mot patienten. Om inte hänsyn tas till detta ansvar blir vården endast rutinmässig och genomförd utan eftertanke. Det behövs kunskap kring situationer där vården brister och orsakar vårdlidande för att sjuksköterskan bättre ska kunna möta patienter i den utsatta situation de befinner sig i. Syftet med denna studie var därför att beskriva situationer i vården som för patienter upplevdes leda till vårdlidande. Studien är gjord som en litteraturstudie där elva kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. I resultatet identifierades tre teman och åtta subteman. I studien framkom att patienter upplevde missnöje med vården i situationer där personalen inte visade på gott bemötande eller där kommunikationen var bristfällig, eller när patienterna hanterades med ointresse och personalen missbrukade sin makt. Ett vårdlidande skapades också när patienterna inte kände sig bekräftade i sitt lidande. Detta upplevde de berodde på att personalen inte såg dem och inte tog dem på allvar. Det visade sig att relationen mellan patienten och sjuksköterskan är viktig för att lidandet ska lindras. En vårdrelation som präglas av empati resulterar i nöjdare patienter och en mer hållbar vård.

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte priorite

Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.

Bakgrund: Vid operationer är patienten utsatt för risk att drabbas av en postoperativ infektion som kan leda till ohälsa och ett ökat lidande för patienten. Operationssjuksköterskan som arbetar förebyggande mot smittspridning behöver ha kunskap om sterila instrument och hur länge de kan vara uppdukade. Detta för att motverka postoperativa infektioner. Idag finns inga nationella riktlinjer för hur länge en övertäckt uppdukning kan stå i uppdukningsrum i väntan på användning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tiden påverkar bakteriekontaminationen på ett uppduktat och övertäckt instrumentbord i ett uppdukningsrum. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats där experiment utfördes med hjälp av agarplattor under två, fyra och sex timmars intervall. Totalt användes 79 agarplattor under 6 olika experiment. Resultat: Resultatet visar att efter sex timmar är ett övertäckt instrument bord utan kontamination på agarplattorna. Emellertid finns det andra faktorer som kan påverka en uppdukning som kan leda till en infektion hos patienten och orsaka ohälsa och lidande. Slutsats: I operationssjuksköterskans ansvar ingår det att ha goda kunskaper kring hantering av sterila instrument samt aseptik eftersom detta kan vara avgörande för smittspridning som kan orsaka patienten ett onödigt vårdlidande. Resultatet kan ge en vägledning för evidensbaserad hantering av sterila instrument och hur länge ett övertäckt instrumentbord kan stå i ett uppdukningsrum, men studien är liten och det behövs mer forskning i ämnet., Background: At surgery the patient is exposed to develop a surgical site infection. This can cause the patient illness and suffering. The theatre nurse is working to prevent these infections and needs knowledge about how long sterile instruments can be unpacked, covered with a sterile cloth without getting contaminated with bacteria causing surgical site infections. Today there are no national guidelines for how long a covered instrument table can stand in a set-up room before operation. Aim: The aim of the study is to examine how time affects bacterial contamination of a covered instrument table up in a set-up room. Method: The study has a quantitative approach were the experiments where conducted on agar in two, four or six hour. A total of 79 agar plates were used in 6 different experiments. Results: The result shows that after six hours there is no contamination on the agar plates on covered instrument table. However, there are other factors that may affect a covered instrument table and can lead to an infection and cause the patient illness and suffering. Conclusion: The theatre nurse must have knowledge about how to handle with sterile instruments and aseptic who can be crucial for surgical site infection that may cause the patient an unnecessary suffering from care. The result can provide guidelines and evidence for how long a covered instrument table can stand in a set-up room, however the study is small and more research is needed in the subject.

Sjuksköterskors ansvar är att främja hälsa och lindra lidande. En bristande patientsäkerhet kan leda till att patienter utsätts för vårdlidande. För att förbättra patientsäkerheten måste sjuksköterskor rapportera risker och avvikande händelser till vårdgivaren. Trots en lagstiftad skyldighet att rapportera risker och avvikelser är det många sjuksköterskor som inte gör detta. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering. Studien gjordes med integrerad metod och analysmaterialet bestod av 26 artiklar. Fyra huvudkategorier beskriver hindrande faktorer. Tre huvudkategorier beskriver främjande faktorer. Sjuksköterskor beskrev att hinder för att rapportera risker och avvikelser kunde vara olika rädslor, arbetsmiljön, bemötandet från patienter, kollegor, organisation och ledning, kunskapsluckor i utbildningen om avvikelserapportering, kulturen på arbetsplatsen och utebliven återkoppling. De främjande faktorerna var att sjuksköterskorna önskade en stödjande ledning, öppen och tillåtande kultur och att de hade kunskap om vad avvikelserapportering innebär. Det är viktigt att sjuksköterskors arbetsmiljö är tillåtande. Om sjuksköterskor vågar rapportera risker och avvikelser upprätthålls en hög patientsäkerhet. För att vidare kunna arbeta med utveckling av sjuksköterskors avvikelserapportering inom svensk hälso- och sjukvård behövs fler studier i svensk kontext göras.