Search

Barns utveckling sker i ett kognitivt, sinnligt och kroppsligt samspel, på så sätt är rörelser en central del i barns utveckling. Här står den svenska läroplanens tolkningsbarhet kring rörelsers framskrivning i kontrast till den danska holistiska framskrivningen av rörelser. Syftet med den här studien är därav att jämföra den danska och svenska läroplanens formuleringar kring rörelser, för att synliggöra dess vetande om rörelser i relation till förskolebarn. Därför görs en historisk granskning av vilka utsagor som ligger bakom vetandet om rörelser i respektive lands läroplan. Insamlad empiri omfattar läroplanshistoria, idrottshistoria och pedagogiska ställningstagande utifrån relevanta aktörer. Den teoretiska grunden är baserad på Foucaults arkeologiska teori och metod vars diskursanalys grundar sig i en historisk granskning av diskursens olika riktningar. Metodologiskt granskas uttalande i form av utsagor som beskriver rörelsediskursens riktning och därav värde. Studiens resultat synliggör utsagor vars uttalande format ländernas relation till rörelser. Den danska rörelsediskursens riktning beskriver kontinuerlig en holistisk hänsyn till människans utveckling, medan den svenska rörelsediskursens riktning kontinuerligt växlar mellan ett målinriktat uppnående av prestation och hänsyn till människans behov av utveckling. Studiens diskursiva historiska analys visar att ett vetande ständigt är i relation till tidigare utsagor och att det behövs ett hänsynstagande utifrån diskursens historiska kontext., Children's development takes place in a cognitive, sensory and bodily interaction, in that way movement is a central part of children's development. In this respect, the Swedish curriculum's interpretive approach to movement contrasts with the Danish holistic approach to movement. The aim of this study is therefore to compare the Danish and Swedish curriculum's formulations on movements to make visible its knowledge of movement in relation to preschool children. Hence, a historical examination is made of the statements underlying the knowing of movements in each country's curriculum. Collected empirical evidence includes curriculum history, history of sport and pedagogical stances from relevant actors. The theoretical foundation is based on Foucault's archaeological theory and method whose discourse analysis is based on a historical examination of the different directions of discourse. Methodologically, utterances are examined in the form of statements that describe the movement discourse's direction and hence it´s value. The results of the study show statements whose utterances shaped countries' relationship with movements. The direction of Danish movement discourse continuously shows a holistic consideration of human development, while the direction of Swedish movement discourse continuously alternates between a goal-oriented achievement and a consideration of human need for development. The study's discursive historical analysis shows that the knowing is constantly in relation to previous statements and that consideration needs to be given to the historical context of the discourse.

Människor har under alla tider funderat över livet, kärleken, lidandet, Gud, varifrån vi kommer och vad som kommer att hända när vi dör. Religionsfilosofins syfte är att både förstå och kritiskt och konstruktivt granska människors föreställningar om, svar på och förhållningssätt till dessa tillvarons grundläggande frågor. Vad menar exempelvis människor när de säger att Gud finns eller att naturen är allt som finns, att livet är meningsfullt eller att det är absurt, att vi har en fri vilja eller att våra handlingar är förutbestämda och att det finns en objektiv moral eller att gott och ont egentligen inte existerar? Och finns det några goda skäl att tro att verkligheten är så beskaffad? Denna bok ger en introduktion till det filosofiska utforskandet av de olika religiösa och sekulära livsåskådningar som vuxit fram ur brottningen med dessa människolivets stora frågor – till exempel kristendom, islam, scientism och sekulär humanism.

The Fifty Shades-trilogy by E. L. James has become a cultural phenomenon, and is widely debated as such. The main issue of the debate is often concerning the story’s relation to women’s position in society. Common standpoints are that it is either contributing to women’s sexual liberation or that it perpetuates violence against women. The story is also considered to be of poor literary quality. In my thesis, I seek for approaches to understand the story beyond polarisation. I am performing a reparative reading of the first novel of the trilogy, Fifty Shades of Grey, through Michel Foucault’s notions of knowledge, power and pleasure. The purpose is to examine how these work in relation to each other, and how they relate to the presentation of sexuality and subjectivity in the novel. Furthermore, I engage in dialogue with previous research on Fifty Shades in the feminist field. In my analysis, I illustrate how knowledge, power and pleasure are synergetic and under constant negotiation. They are woven together and move between characters, laying the foundation for the subjects and their sexualities. I demonstrate how the power relations operate in multiple directions between Christian, Ana and Ana’s friend Kate, which is something that Ana shows awareness of. Further, I find that a conflict between mind and body occurs. Ana assumes the position of the knowing subject, through which she approaches corporality, and thereby gains new independence. Finally, I reflect on corporality’s intrusion of language in relation to the (de)valuation of the literary quality of the novel. As a question to bring to future studies, I ask whether the reading of Fifty Shades of Grey might be understood as consumption of body rather than consumption of literature, sexism or heteronormativity., Fifty Shades-trilogin av E. L. James har blivit ett populärkulturellt fenomen som omdebatterats kraftigt. Temat för diskussionerna gäller ofta berättelsens förhållande till kvinnors sociala position i samhället. Vanliga åsikter är att den antingen bidrar till kvinnors sexuella frigörelse eller att den normaliserar våld mot kvinnor. Berättelsen anses även vara litterärt undermålig. I denna uppsats söker jag efter sätt att förstå berättelsen utanför polariseringen. Jag genomför en reparativ läsning av trilogins första del, Fifty Shades of Grey, genom Michel Foucaults begrepp vetande, makt och njutning. Syftet är att undersöka hur begreppen fungerar i relation till varandra samt hur de förhåller sig till framställningen av sexualitet och subjektivitet i romanen. Jag går även i dialog med tidigare forskning om Fifty Shades i det feministiska fältet. I min analys belyser jag hur vetande, makt och njutning samverkar med varandra och är under ständig förhandling. De rör sig mellan karaktärerna och vävs ihop till ett nät som lägger grunden för subjekten och sexualiteterna. Jag visar hur maktrelationerna är verksamma åt flera håll mellan Christian, Ana och Anas vän Kate, vilket Ana genom berättelsen också är medveten om. Jag finner även att det uppstår en konflikt mellan sinne och kropp. Ana intar rollen som ett det vetande subjektet. Genom denna roll närmar hon sig kroppsligheten, i vilken hon finner ny självständighet. Avslutningsvis reflekterar jag över kroppslighetens inträngande i språket, i relation till (ned)värderandet av romanens litterära kvalitét. Inför framtida studier ställer jag frågan om läsandet av Fifty Shades of Grey skulle kunna förstås som konsumtion av kropp snarare än som konsumtion av litteratur, sexism eller heteronorm.

Hur relaterar vetande och kunnande till varandra? Om jag vet att jorden är rund har jag kunskap om ett faktum och om jag kan cykla har jag en förmåga att utföra en viss handling. På ytan verkar detta handla om olika saker. Intellektualismen är en filosofisk uppfattning som säger att kunnande är en form av vetande. I denna uppsats argumenterar jag mot intellektualismen och försöker att visa varför kunnande inte kan vara en form av vetande. En av de huvudsakliga invändningarna mot intellektualismen kallas på engelska "the novelty objection" (NO) och går ut på att kunnande är alldeles för nyanserat och finkornigt för att täckas av kunskaper om fakta. Frågan är om NO är ett avgörande argument mot intellektualismen. En färdighet, alltså en särskild form av kunnande, kan utövas med skicklighet. Skicklighet är starkt relaterad till NO eftersom skicklighet innebär att vara särskilt duktig på att anpassa sitt handlande efter situationens unika nyanser. Att improvisera musik är ett exempel på en färdighet som det är opassande att förklara i termer av vetande och är en företeelse som pekar på kärnan i NO. I denna uppsats argumenterar jag för att NO är en avgörande invändning mot intellektualismen., What is the relation between knowledge-that and knowledge-how? If I know that the earth is round I have knowledge of a fact and if I know how to ride a bicycle I have the ability to perform a certain action. On the surface it seems like this is about different things. The philosophical position called intellectualism claims that knowledge-how is a form of knowledge-that. In this essay I argue against intellectualism and try to show why knowledge-how cannot be a form of knowledge-that. One of the main objections to intellectualism iscalled "the novelty objection" (NO) and means that knowledge-how is far too nuanced and fine-grained in order to be covered by knowledge of facts. The question is if NO is a decisive argument against intellectualism. A skill, being a certain form of knowledge-how, is possible to exercise skillfully. Skill is strongly related to NO since skill means to be particularly good at adapting one's actions to the novelty of a situation. To improvise music is an example of a skill that is unfit to be explained in terms of knowledge-that and is a phenomenon that points to the core of NO. I argue that NO is a decisive argument against intellectualism.

Studien syftar till att genom deltagande observationer undersöka och analysera hur ämnesområden, makt och vetande synliggörs och osynliggörs i förskolans undervisning. Analysen tar en poststrukturalistisk ansats och vi analyserar fyra observationer genomförda med papper och penna. Michel Foucaults tankar kring diskurs, institution, makt samt vetande utgör centrala teoretiska begrepp i analysarbetet. Studiens resultat pekar mot att undervisningens innehåll, arbetsformer, plats, undervisningsgrupp och start beslutas av förskolläraren. Därav kan förskolläraren förstås ha mer makt i undervisningens inledning. Matematik, teknik, språk, tradition och musik synliggörs som innehåll, i undervisningen används ämnesspecifika termer. Skapande i bild och form utgör i samtliga fall arbetsformen, undervisning utan bild och form osynliggörs. Omsorg och lek förekommer som innehåll och aspekter i undervisningen. Maktrelationerna förändras under undervisningsförloppet, barnen tar successivt större utrymme i både handlingar och samtal om vetande. Studien resulterar i en slutsats om att undervisningens maktrelationer är föränderliga och vetandet förhandlingsbart., This study aims to investigate and analyze how subject content, power and knowledge are made visible and invisible in pre-school teaching through participatory observations. The analysis takes a poststructuralist approach and we analyze four observations carried out with paper and pen. Central theoretical notions in the analysis work has been Michel Foucault's thoughts on discourse, institution, power and knowledge. The study's results indicate that the content of the teaching, the work methods, teaching place, teaching group and start is decided by the preschool teacher. Hence, the role of the preschool teacher can be understood to possess more power in the introduction of teaching. Mathematics, technology, language, tradition and music are made visible as teaching content; in the teaching, subject-specific terms are used. In all cases the work methods was constituted by creation in image and form, hence teaching without image and form became invisible. Care and play occured as content and aspects in the teaching. The power relations change during the course of the teaching, the children gradually take up more space in both actions and conversations about knowledge. The study results in a conclusion that the power relations of the teaching are changeable and the knowledge negotiable.

I denna studie undersöker vi hur sex svenska dagstidningar konstruerar vetande om konflikten mellan Byggarbetareförbundet och Byggindustrierna under avtalsrörelsen 2016. I tidigare forskning presenterar vi studier om media och dess inflytande och makt, dess kopplingar till den svenska staten och organisationer. Som teoretiskt ramverk använder vi Foucaults teorier om makt och vetande i denna studie. Undersökningsmetoden för studien är kvalitativ dokumentstudie med tematisk textanalys. De tidningar som undersökts i denna studie är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Dagens industri, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Analysen av konflikten i de utvalda tidningarna visade dels att olika aktörer medverkande i konstruktionen av vetande om konflikten, och dels att det vetande som konstruerades i stor utsträckning var homogent men ändock inte fullständigt homogent vad gäller alla tidningar och aktörer. Konstruktionen av det vetande som presenteras i denna studie kan endast sägas vara representativt för de undersökta tidningarna.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik. Båda använder sig av ett förnuftsresonemang då de försöker avgöra det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Jag frågar mig om man verkligen kan bedöma det rationella i att tro genom att använda sig av förnuftsresonemang. Jag frågar mig också om Davis med sitt inlägg verkligen lyckas bevisa något, och om inte, om han hade kunnat göra det på något annat sätt. Det jag kommer fram till, efter att ha gått igenom bl a vad rationalitet och tro innebär, är att Davis, om han vill försvara det rationella i att tro på Jesu uppståndelse, inte kan bygga sitt försvar på ett sannolikhetsresonemang. Tro är, menar jag, något annat än kunskap baserad på empirisk erfarenhet, den tillhör en annan verklighet än vår vanliga verifierbara och kan knappast ligga till grund för sannolikhetsbedömningar. Man kan inte heller utifrån sannolikhetsresonemang bedöma tron, eller huruvida det är rationellt att ha den. Jag menar att Davis inte lyckas bevisa det rationella i att tro på Jesu uppståndelse, tvärtom lyckas han bevisa det irrationella i att göra det, eftersom han angriper problemet på fel sätt. Han borde istället ha låtit tron vara kvar i den verklighet där den hör hemma. Det är inte, vad jag kan se, irrationellt att ha olika religioner, eller andra uppfattningar och normer som vi fått oss förmedlade av kultur och samhälle, och därför inte heller irrationellt att utifrån en sådan tro anse att uppståndels

I samma tidskriftsnummer responderar fyra andra teologer och religionsvetare på de framlagda teserna.