Egendomslösa historier : Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) / Unpropertied Stories

I Egendomslösa historier: Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) undersöks berät- telser om det förflutna med upphov inom den sociala rörelsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlösa lantarbetarnas rörelse) i Brasilien. Uppsatsens syfte är att utöka förståelsen för hur berättelser om det förflutna kan användas som en samhällsförändrande kraft. I uppsatsen ställs frågan om hur berättelser om det förflutna blir en resurs för MST:s pågående organisering och kamp. Frågan undersöks med perspektiv från muntlig historia och med narrativ analys. Som material används filmen Raiz forte (på svenska “Starka rötter”), A históra da luta pela terra e o MST som är en inom rörelsen välspridd och ofta diskuterad historiebok samt levnadsberättelser från tre deltagare i rörelsen. Uppsatsens resultat är att berättelser om det förflutna blir en resurs för social förändring genom att de berättas med narrativ struktur som är inkluderande, aktiverande och som hjälper de jordlösa att framträda som berättare. Viktigt är också det sätt på vilka berättelserna omsätts, det vill säga i rörelsens bas som är ett sammanhang präglat av muntliga utbyten och deltagande demokrati. In Unpropertied Stories: The Social Production of History in the Landless’ Movement (MST) I explore stories about the past with origin in the brazilian social movement o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (the landless rural workers’ movement). The purpose of the thesis is to enhance the understanding for how narratives about the past can be used in social change. The starting point for the thesis is a question about how the past becomes a resource for the ongoing struggle and organisation that the MST performs. This question is elaborated with perspectives from oral history and narrative analysis. Material is collected from the movie Raiz forte (in english “Strong Roots”), A história da luta pela terra e o MST which is common and well spread among the participants of the movement, and personal narratives from three of the movement’s participants. The result of the thesis is that narratives about the past becomes resourceful for social change because they are told with a narrative structure that is inclusive, activating, and that invites the landless to become story tellers of their own making. Further important is the way in which the stories are being told and lis- tened to, that is in the movement’s base which is a context dominated by oral exchange and participatory democracy.