Social hållbarhet i kommunal planering : En utredande studie av arbetet med social hållbarhet i tretton kommuner

Social hållbarhet är tillsammans med ekonomisk och ekologisk en del av det större begreppet hållbar utveckling. Befintlig forskning inom social hållbarhet konstaterar att begreppet än idag står utan en klar definition till följd av de många tolkningar som begreppet innehar. Syftet med studien är att studera hur social hållbarhet används inom svenska kommuner. För att kunna svara på de framtagna forskningsfrågorna inom fysisk planering avgränsades teoriavsnittet till artiklar som behandlar begreppet tillgänglighet, boendesegregation, integration, urbanitet, mångfald, barriärer och allmänna platser. För att vidare få en överblick för hur den kommunala planeringen behandlar social hållbarhet genomfördes tretton intervjuer med tjänstemän representativa för kommuner. Den geografiska spridningen hade en väsentlig roll för att få en representativ bild av Sverige. Fortsättningsvis genomfördes en innehållsanalys av respektive kommuns översiktsplan utifrån de studerade begreppen för att få en omfattande bild av det kommunala arbetet. Slutligen genomfördes en jämförelseanalys mellan intervjuer och översiktsplaner för att konstatera hur kommunala tjänstemän förhåller sig mot översiktsplaner. Resultatet av studien visar att det finns skillnader för hur olika kommuner arbetar med social hållbarhet och därmed har somliga kommit längre i utvecklingen. Social hållbarhet inom den fysiska planeringen är idag underrepresenterad ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Erfarenheten hos tjänstemännen och samarbetet inom organisationen visar sig vidare spela en stor roll för hur arbetet med social hållbarhet fortgår inom den kommunala organisationen. Ett tydligare samarbete inom organisation främjar arbetet med social hållbarhet. Intressant för framtida forskning inom ämnet social hållbarhet skulle vara att framställa ett mätverktyg för social hållbarhet i syfte att underlätta för tjänstemän. Social sustainability is together with economic and ecological a part of the larger concept sustainable development. Existing research within social sustainability ascertain that the concept even today does not have a clear definition due to the many interpretations of the concept. The scope of this study is to find out how social sustainability is used within spatial planning. To be able to answer the research questions and defining social sustainability within the field of spatial planning the literature study was delimited to articles including accessibility, housing segregation, integration, urbanity, diversity, barriers and public places was made. To get a deeper insight of how spatial planning deal with the social aspect of sustainability interviews with thirteen public officials. The geographical allocation across Sweden was important to get at representative sample of Swedish municipalities. The interviews focused on how the public officials act according to the definition of social sustainability. After the interviews an analysis of the different comprehensive plans took place to see how the municipalities work with social sustainability. Henceforth a comparison analysis between the comprehensive plan and the statements from the public officials showed that it exists differences between municipalities for how they consider guidelines according to their comprehensive plan. Municipalities mention that social sustainability is often less prioritized than economic and ecological sustainability in spatial planning. Experience and collaborations within the organization and with other actors matters when it comes to prioritizing social sustainability. Interesting for future research in the field of social sustainability would be to produce a measuring tool for social sustainability in order to facilitate for officials.