Sverige som EU-medlem: från motvillig till engagerad europé

Sverige blev medlem i Europeiska unionen (EU) i januari 1995. Medlemskapet har förändrat förutsättningarna för den svenska demokratin i flera hänseenden. Den här artikeln behandlar medlemskapets effekter på svenska konstitutionella förhållanden, inklusive relationen mellan de centrala statsorganen. Därefter diskuteras de svenska partierna och den allmänna opinionens förhållningssätt till EU. Den allmänna opinionen har över tid utvecklats i en betydligt mer EU-positiv riktning. Det gäller dock inte frågor om ytterligare fördjupning av EU eller svensk anslutning till euron. Frågan om hur Sverige samarbetar med andra medlemsstater lyfts fram. Sveriges samarbete med länder i den geografiska närheten är omfattande. Bland de sakfrågor som Sverige har prioriterat som EU-medlem finns konkurrenskraft och den inre marknaden, klimat- och miljöpolitik, de grundläggande värderingarna samt EU:s utvidgning och utrikespolitik. Sverige har varit mindre entusiastiskt över ökade medel till EU:s budget, starkare gemensam social- och arbetsmarknadspolitik, ökad överstatlighet och stärkt försvarssamarbete. De breda framtidsfrågorna, inklusive frågor om institutionell reform, har sällan mötts av större intresse i Sverige. I ljuset av den nu pågående diskussionen om utvidgning och reform av EU vore det rimligt om dessa frågor fick större plats i den svenska debatten.