Arbetsminnets betydelse för förmågan att minnas nya ord i kontext hos gymnasieelever i år 2 och 3

Flera undersökningar har visat att arbetsminnet spelar en stor roll vid problemlösning, språkförståelse och långtidsinlärning. Eftersom den mesta forskningen hittills har gjorts på barn var vårt syfte att testa unga vuxna, vilket här innebär gymnasieelever i år 2 och 3. Testpersonerna var från 17:4 till 20:1 år. Vi ville få en inblick i hur unga vuxna kommer ihåg nya ord, som de hört i en kontext, samt hur den här förmågan är kopplad till arbetsminne och läsning. I studien användes tre deltest. Det fonologiska korttidslagret testades med ett nonordsrepetitionstest medan komplext arbets-minne testades med ett satsbearbetnings- och ordåtergivningstest. Vi konstruerade dessutom ett nytt test, nonordsminne, avsett att mäta hur distinkt den fonologiska representationen av ett alldeles nytt ord (nonord) som man just hört i en kontext är i långtidsminnets lexikon. Vi har relaterat resultaten på dessa deltest till resultaten på en självskattning av läsvana och läsintresse. Dessutom har vi undersökt hur inriktningen av gymnasieprogram, teoretisk vs. praktisk, och kön förhåller sig till övriga förmågor. Förmågan att komma ihåg ett nytt ord i kontext visade sig ha en tendens till korrelation med nonordsrepetition, vilket vi förväntade oss. Resultaten visade vidare att den grupp av test-personer som i gymnasiet hade en teoretisk programinriktning fick ett genomgående högre resultat än gruppen av testpersoner med en praktisk programinriktning på samtliga deltest. Kvinnorna hade enligt en självskattning större läsintresse än männen, medan männen hade ett bättre resultat på nonordsrepetition. Det visade sig att läsvanan korrelerade signifikant med de deltest som mätte det fonologiska korttidslagret och komplext arbetsminne, medan läsintresset inte gav något nämnvärt utslag på något av deltesten.