Grammatisk språkanvändning hos skolbarn med och utan autismspektrumtillstånd

Grammatisk förmåga i skolåldern har inte utretts på ett utförligt sätt för svenskspråkiga barn. Det finns heller inga tydliga svar kring hur den grammatiska förmågan hos barn med autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning (AST) ter sig i denna ålder, samt ifall denna förmåga skiljer sig från den hos barn med typisk utveckling (TU). Föreliggande studie avsåg bidra inom detta kunskapsfält genom analyser av grammatisk språkanvändning hos barn med AST (n=5) och TU (n=11) i åldrarna 9 till 12 år. Resultaten visade att det fanns en stor variation i hur barnen behärskade grammatikanvändning, vilket tolkades som att denna förmåga fortsätter att utvecklas långt upp i åldrarna. Denna utveckling går olika fort för olika barn. Utifrån den funktionella analysen av skriftliga och muntliga narrativer noterades generellt större skillnader mellan individer än mellan grupper. Gällande användning av personliga pronomen, anaforiska pronomen samt skriftlig textlängd fanns en viss skillnad mellan grupperna. En signifikant skillnad syntes mellan grupperna gällande grammatisk impressiv förmåga mätt med TROG 2, där TU-gruppen fick högre resultat än AST-gruppen. Få slutsatser kan dras från resultatet på grund av ett för litet deltagarunderlag, och studien bör främst ses som en pilotstudie samt ett utvecklande av testförfarande. Analys av muntliga och skriftliga narrativer bedöms vara en tillförlitlig metod för att bedöma grammatisk förmåga hos barn i denna ålder.