Regelefterlevnad gentemot LOU : En utmaning för stor för svenska sekundärkommuner?

Bakgrund: Under 2015 gjordes upphandlingspliktiga inköp för cirka en sjättedel av Sveriges BNP vilket visar på de betydande pengabelopp som upphandlingsförfarandet innefattar. Samtidigt är det också ett stort antal organisationer som är berörda av upphandlingslagstiftningen där bland annat Sveriges sekundärkommuner ingår som en del av organisationerna. Tidigare studier på global nivå har visat på bristande regelefterlevnad gentemot upphandlingslagstiftning men att studera fenomenet i en svensk kontext har inte tidigare låtit sig göras. Det finns därför både samhällsrelevans såväl som teoretisk relevans att studera fenomenet närmare i en svensk kontext. Syfte: Syftet med vår studie är att bidra med ökad förståelse för hur regelefterlevnaden hos svenska sekundärkommuner har sett ut gentemot lagen om offentlig upphandling och dess grundläggande principer. För att öka förståelsen vill vi synliggöra faktorer som har påverkat regelefterlevnaden hos sekundärkommunerna. Metod: Denna studie utförs genom en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. En ansats tillämpas där både positivism och hermeneutik återfinns i olika delar av studien. Gällande empiriskt underlag så bygger det på sekundärdata i form av revisionsrapporter som sekundärkommunerna publicerat. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att regelefterlevnaden har varit bristfällig i motsvarande 75 procent av de svenska sekundärkommunerna. De faktorer som påverkat regelefterlevnaden mest har varit interna regler och rutiner, ansvarsfördelning och uppföljning. Motsatsvis har utbildning och kompetens samt förekomst av en central databas ej visat sig ha samma påverkan på regelefterlevnaden.
Background: In 2015 procurement affairs were made for about one sixth of Swedish BNP which is pointing at the considerable amounts of money that the procurement procedure involves. Simultaneously there is also a large amount of organizations who are affected by the procurement legislation where secondary municipalities of Sweden is one of these organizations. Earlier studies on a global basis have been providing evidence pointing at lack of compliance towards procurement legislation but studying of this phenomenon in a Swedish context has not previously been done. It is therefore relevant to study this phenomenon closer, both socially as well as theoretically, in a Swedish context. Purpose: The purpose of our study is to contribute to a further understanding of how compliance in secondary municipalities of Sweden have been towards The Public Procurement Act and its basic principles. In order to contribute to this further understanding, we want to make factors visible which have affected compliance in secondary municipalities. Methodology: This study is performed through a content analysis using both quantitative and qualitative elements. An abductive approach is applied were both positivism and hermeneutic can be found in different parts of the study. Regarding the empirical basis it is built up by secondary data which is based on audit reports that secondary municipalities have published. Conclusion: The results of the study indicate that compliance towards The Public Procurement Act have been insufficient in 75 percent of the Swedish municipalities. The factors that have affected the compliance most have been internal rules and procedures, division of responsibility and follow-up of the procurement process. On the contrary, education and competence as well as the presence of a central database have not shown to have the same effect on compliance.