Vem bär ansvaret? Individen eller organisationen? Offentliga myndigheters kriskommunikation

Denna studie syftar till att bidra till förståelsen hur organisationer inom den offentliga sektorn använder kommunikation för att reparera och återuppbygga förtroende, och för att förstå vilka typer av strategier de nyttjar för det ändamålet. För att uppnå detta har en kvalitativ analys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kommunikation under covid-19-krisen och myndighetens interna kris under slutet av 2020 och inledningen av 2021 genomförts. Det empiriska materialet innefattar kommunikation från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, inklusive kommunikation från representanter från organisationen. Den teoretiska bakgrunden som ligger till grund för hur analysen genomfördes består av kriskommunikation, image repair theory, situational crisis communication theory, reputation management samt offentliga myndigheters kommunikation. Analysen genomfördes genom en kvalitativ textanalys, med ett ramverk innefattande olika kategorier med fokus på kommunikativt beteende. Resultaten visar att kommunikationen antingen fokuserade på att skifta fokus från den faktiska krisen, eller att peka på en specifik individ och hur dennes beteende påverkat allmänhetens uppfattning. Slutsatserna påminner om tidigare kriser för offentliga organisationer, där krisen initierats av en individ inom organisationens beteende. Resultaten kan vara av värde för kommunikatörer och organsiationsledningen, inom både offentliga och privata företag, före, under och efter en kris.
The aim of this study is to contribute to the understanding of how organizations in the public sector use communication to repair and rebuild reputation, and to understand what kinds of strategies that they use for that purpose. To achieve this an analysis of the Swedish Civil Contingencies Agency’s communication during the covid-19 crisis and the agency's internal crisis at the end of 2020 and start of 2021 was conducted through a qualitative approach. The empirical material consists of communication from the Swedish Civil Contingencies Agency, including communication from the organization's representatives. The theoretical background which laid the foundation on which the analysis was conducted consists of crisis communication, image repair theory, situational crisis communication theory, reputation management and public sector communication. The analysis was conducted by utilizing a qualitative text analysis with a framework containing different categories regarding communicational behavior. The results showed that the communication focused on either shifting the focus from the actual crisis or pointing to the specific individual, and how their behavior had affected the publics interpretation. The conclusions are similar to previous public sector organizations' crises which were initiated by the behavior of a specific individual within the organization. The results could be of value to communication professionals and organization management working in both public and private organizations before, during and after crisis.