Byggherrarnas attityder kring passivhus i jämförelse med konventionella hus

Byggbranschen ställs nu inför en stor förändring. EU-kommissionen har bestämt att det ska byggas nära-noll energibyggnader från och med 31 december 2020. Boverket har försökt anpassa reglerna utifrån svenskt byggande och försökt årligen sätta hårdare krav gällande energihushållning. Ett sätt att minska energianvändningen är genom att bygga passivhus. Byggherrar är de som beställer byggnader och bestämmer i hög grad byggkonstruktionen av sina byggnader. Efter hårdare energikrav från myndigheterna behöver byggherrarna reda ut alternativ som kan gynna dem i framtiden både ekonomiskt och miljömässigt. Ekonomin och kostnader, men nu även miljöpåverkan, har stor påverkan för val av byggnad. Passivhus är en byggnad som visat sig ha lägre livscykelkostnader och lägre energianvändning jämfört med konventionella hus. Det genomfördes en enkätundersökning där målet var att ta reda på vad byggherrarna tänker och gör vid nyproduktion, andelen producerade typer av byggnader och organisationernas preferenser gällande nyproducerade byggnader. I enkätundersökningen har det ingått byggherrar som arbetade i kommunala lokalförvaltningar, allmännyttiga bostadsbolag, privata, regionala och statliga fastighetsbolag. Majoriteten av respondenterna för de olika byggherrarna anser att sina organisationer föredrar en högre produktionskostnad som medför lägre driftkostnader. De byggherrar som inte bygger passivhus (80 %) förklarar att det är bland annat på grund av höga nybyggnadskostnader, ny och ovan teknik och höga krav på byggnaden. Men en stor del av dessa organisationer kan tänka sig bygga passivhus i framtiden. Passivhus är dyrare att uppföra men har lägre driftkostnader och har i en stor majoritet av fall lägre livscykelkostnader. Genom lägre energianvändning och certifierat passivhus, är konceptet även bättre miljömässigt än för konventionella hus. Byggherrarna väljer dock att mest uppföra konventionella hus. Det används livscykelanalys i hög grad, som beräknar en byggnads totala miljöp
The construction industry is now facing a major change. The European commission has decided that near-zero buildings will be built from 31 December 2020 onwards. Boverket has tried to adapt the rules based on Swedish construction and has annually tried to set stricter requirements regarding energy management. One way to reduce energy use is by building passive houses. Building customers are those who order buildings and largely determine the construction design of their buildings. Following stricter requirements from the authorities, building customers need to sort out alternatives that can benefit them in the future, both economically and environmentally. The economy and costs, but now also the environmental impact, have a major impact on the choice of building. A survey was conducted where the purpose was to find out what the building customers think and do in construction of new buildings, the proportion of types of buildings produced and the organizations preferences regarding new buildings. The survey included building-customers that worked in municipal local administrations, public housing companies, private- and state real estate companies and in the region. Most of the respondents for the various building customers believe that their organization prefer a higher production cost which entails lower operating costs. The building customers who do not build passive houses (80%) explain that this is partly due to high production costs, new technology and high demands on the building. But a large amount of these organizations can imagine building passive houses in the future. Passive houses are more expensive to build but have lower operating costs and in a large majority of cases also lower life cycle costs. Through lower energy consumption and certified passive houses, the concept is also better environmentally than for conventional houses. Life cycle analysis is used to a great extent, which calculates a building’s total environmental impact. However, the tool