Restprodukter inom skrotbaserad stålindustri – en fallstudie av Uddeholms AB. Värdeskapande materialströmmar och industriell symbios för ökad samhällsnytta

A variety of excess material is produced in the processes used in the scrap-metal based steel industry. The largest stream of material, by volume, is steel slag. Since slag material has very different properties and wide differences in its chemical composition its usage can be found in different sectors. The increased understanding of slag and its properties has made companies less prone to divert this material to stockpiling or landfills, and slag is therefore being used today in various engineering applications. Making better use of these materials, in an eco-friendly way, is essential in order to make the industry more sustainable and protect the environment and human wellbeing. This study aims to explore opportunities for making better use of excess materials in the scrap based steel industry in Sweden, using three methods: A case-study, a literature review and semi-structured interviews. The case study were conducted at Uddeholms AB in Hagfors and identified the streams of by-products from the steel-casting process. Steel-slag was identified as the largest material stream, by volume, and its specific usage was discussed further. The literature review aimed at compiling knowledge about practices for making good use of steel-slag in Europe and found a total of twelve usages, with the majority of the literature focused on the construction sector. Lastly a series of interviews were conducted with respondents from the scrap-metal based industry in Sweden to get a collective view on drivers and barriers for finding better usage for excess materials. Most of the respondents wants to see changes in current legislation, combined with a better dialogue between the companies and authorities to prevent bureaucratic and time-consuming processes. An improved dialogue is also considered important to prevent a situation where authorities make different decisions for similar cases.
Hur kan restmaterial från stålindustrin användas för att minska uttaget av naturresurser? Ett vanligt användningsområde av exempelvis stålslagg är som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. Genom att använda slagg för detta ändamål kan mängden deponerat material minska, samtidigt som man kraftigt minskar behovet av vanligt täckmaterial, såsom grus och jord. Stålslagg kan även användas inom flera samhällsviktiga funktioner som till exempel väg-anläggning, markstabilisering, avloppsvattenrening samt inom jordbruk. Detta innebär att en biprodukt från stålindustrin kan ses och användas som en resurs för samhället. Trots uppvisade fördelar deponeras fortfarande restmaterial som slagg varje år. Varför nyttjas inte restmaterial från stålindustrin som resurs i andra industrier? Denna studie visar att det finns barriärer och utmaningar kring sådana typer av samarbeten, men även drivkrafter för att överkomma dessa. Restmaterial från industriella processer är en oundviklig konsekvens, och återbruk kommer alltid att utgöra en utmaning för en cirkulär ekonomi i ett hållbart samhälle. Idag deponeras material som klassas som farligt avfall, en riskfylld och kostsam process vars långtidseffekter är svåra att förutse. För att minska mängden deponerat material, och samtidigt öka resurseffektiviteten av restmaterial vi själva producerar, måste fokus skiftas till bättre resursutnyttjande. Ett sätt är genom så kallad ’industriell symbios’, där ett avfall från en process ses som råvara i en annan. Att bilda symbioser mellan företag kantas av utmaningar och hinder. Denna studie undersökte hur den svenska stålindustrin ställer sig till resursoptimering och samarbete för att öka denna, med speciellt fokus på stålslagg. Resultaten visar att det finns ett flertal användningsområden för slagg, huvudsakligen som konstruktionsmaterial, och tyder på en stor potential för industrin att utforska alternativa användningar. Genom intervjuer med aktörer inom stålindustrin har dessa förklar