”Det är som en dikt egentligen, men ändå inte” : Gymnasieungdomars samtal om den lyrik de läser på sin fritid

Mot bakgrund av att det finns en diskrepans mellan poesiläsningen i skolan och gymnasieungdomars fritidsläsning av poesi är syftet med studien att ge ett kunskapsbidrag om vilka spår av svenskämnet som kan urskiljas ur ungdomars samtal om den lyrik de läser på fritiden. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar besvarats (1) Vad präglar gymnasieungdomars val av lyrik? (2) Hur präglas lyriksamtalen av ämnesspecifikt språk? (3) Vad kan framträda i lyriksamtal när gymnasieungdomar själva väljer lyrik utifrån vad de läser på fritiden? Metoden som användes var fokusgruppsamtal med 16 ungdomar som läser kursen svenska 3. För att analysera resultatet användes reader-response som teori. Resultatet visar att det som präglar ungdomarnas val av lyrik finns både utanför och innanför texten. Ungdomarna använde sig av ämnesbegrepp för att konceptualisera texternas innehåll och form. Det som präglar ungdomarnas samtal om texterna är främst enskilda och gemensamma tolkningar där meningsfullhet behandlas som en viktig aspekt. Vidare är ungdomarna måna om att det ska råda en samstämmighet i tolkningarna.
In the light of the fact that there is a discrepancy between poetry reading in school and upper secondary youth's leisure reading of poetry, the purpose of the study is to provide a contribution to research about which traces of the Swedish subject can be found from young people's conversations about the poetry they read in their spare time. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What characterizes the students’ choices of lyricism? (2) How are the text discussions characterized by subject specific terms? (3) What can appear in text discussions when the students choose lyricism from what they read on their spare time? The method used was focus group discussions with 16 upper secondary school students taking the class Svenska 3. To analyze the result reader-response criticism was used as theoretical framework. The result shows what characterizes the discussions about lyricism is both found outside and within the texts. The students used subject specific terms to conceptualize the texts’ contents and shapes. What characterizes the discussions are mainly individual and mutual interpretations where meaningfulness is addressed as a significant aspect. Furthermore, the students are seeking a unanimous interpretation of the texts.