Urban karaktär och andelen offentligt ägd mark hör ihop med andelen landbaserat naturskydd för svenska kommuner

Preserving and sustainably using biological diversity has long been considered, both on a Swedish and global level, to be a prerequisite for continued life on earth. Important tools to stop the ongoing species loss include, among other things, nature conservation measures. In Sweden, municipalities have a role in ensuring that the ambitions around nature protection, which the world community is united on, are realized in the Swedish context. A quick overview of the circumstances reveals that Sweden is currently not reaching these ambitions. Only a few municipalities achieve desirable levels and a large majority, we argue, can in this context be classified as substandard. Possible explanations for this situation are an important knowledge contribution for the future. The aim of this study is to contribute precisely this knowledge, through extensive statistical analysis of variables that can conceivably make visible which municipal conditions are important for the municipalities' degree of nature protection (in this study limited to land-based nature protection). The results indicate that urban character traits and how much of the respective municipality's land is owned by the public have great significance for how much nature is protected. We also draw attention to the fact that the ecosystem approach - the management strategy that in Sweden is to be the basis for nature conservation efforts - contains elements that, together with the prevailing governance model and certain circumstances, have the potential to delay or even block nature conservation efforts. However, the low levels of nature protection in many municipalities could partly be explained by the fact that other important aspects of the ecosystem approach are not fully implemented. The study contributes to multiple interesting observations that could possibly be further explored in future studies.
Att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald har sedan länge ansetts, på såväl svensk som global nivå, vara en förutsättning för fortsatt liv på jorden. Viktiga verktyg för att hejda den pågående artförlusten innefattar bland andra naturskyddsåtgärder. I Sverige har kommuner en betydande roll i att säkerställa att de ambitioner kring naturskydd som världssamfundet är enade om förverkligas i den svenska kontexten. En snabb överblick av omständigheterna förtäljer att Sverige i dagsläget inte når upp till dessa ambitioner. Endast ett fåtal kommuner uppnår önskvärda nivåer och en stor majoritet, hävdar vi, kan i detta sammanhang klassificeras som undermåliga. Tänkbara förklaringar till denna situation är ett viktigt kunskapsbidrag för framtiden. Studien har som syfte att bidra med just denna kunskap, genom omfattande statistisk analys av variabler som kan tänkas synliggöra vilka kommunala förutsättningar som har betydelse för kommunernas grad av naturskydd (i denna studie avgränsat till landbaserat naturskydd). Resultaten indikerar att urbana karaktärsdrag samt hur mycket av respektive kommuns mark som ägs av offentligheten har stor betydelse för hur mycket natur som skyddas. Vi drar också fram i ljuset att ekosystemansatsen - den förvaltningsstrategi som i Sverige ska ligga till grund för naturskyddsarbetet - innehåller delar som tillsammans med rådande styrningsmodell och vid vissa omständigheter har potential att förhala eller till och med blockera naturskyddsinsatser. Samtidigt skulle många kommuners låga naturskydd kunna bero på att andra viktiga delar av ekosystemansatsen inte implementerats tillräckligt. Studien bidrar med flera intressanta observationer som kan studeras vidare i framtida forskning.