Attityder till och upplevelser av arbetspendling : En kvalitativ undersökning för att nå fördjupad kunskap kring attityder till och upplevelser av arbetspendling.

Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap kring attityder till och upplevelser av arbetspendling. Uppsatsens frågeställningar är vilka direkta och indirekta svårigheter och utmaningar den enskilde upplever under sin arbetspendling. Kvalitativ metod har använts och tre personer ur skolans personal har intervjuats. Dessa primärdata har sedan analyserats med hjälp av Hägerstrands (1970) tidsgeografiska modell och Legrain et al. (2015) teori om objektiv och subjektiv stress. Tidigare forskning visar att arbetspendling har betydelse för människors vardag, matchning på arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Arbetspendling kan genom ökad rörlighet skapa möjligheter för individer att hitta ett bättre boende och eller arbete. Arbetspendling kan ha negativa konsekvenser för individens välbefinnande och bidra till stress, trötthet och minskad livskvalité. Undersökningens resultatet visar att intervjuperson 1, som åker kollektivt har högre kapacitetsrestriktioner än vad intervjuperson 2 och 3 har som åker bil. Intervjuperson 1 har barn i både förskole- och skolåldern och är beroende av dessa verksamheters tider dvs. styrningsrestriktioner. Av intervjusvaren framgår att han är den mest stressade och missnöjda av de intervjuade. Analysen är att denna stress och missnöje grundar sig i att han inte har kontroll över rummet och över sin tidsanvändning. Av intervjusvar framgår att intervjuperson 1, som åker kollektivt behöver 2x70 minuter till sin överföring per dag. Intervjuperson 2 och 3 behöver 2x20 minuter. Intervjuperson 1 har lämnat över ansvaret för hämtning och lämning till och från dagis, skola och aktiviteter till annan familjemedlem. Både denna studie och tidigare forskning visar att tidtabellbelagda kollektiva transportmedel begränsar möjligheten att ta del av omgivningens utbud. Uppsatsens slutsatser är: att Intervjuperson 2 och 3 är beredda att ta den ökade kostnaden för att åka bil, då komforten är bättre och livskvalitén högre. Att den lägre nöjdheten hos