Ethical Issues in the Adoption and Implementation of Vision Zero Policies in Road Safety

The aim of this doctoral thesis is to analyze ethical issues in the adoption and implementation of Vision Zero policies. The first article analyses criticisms against Vision Zero goals and measures promoted to reach them. We identify and assess “moral”, “operational”, and “rationality-based” arguments against Vision Zero. In total, thirteen different criticisms are analyzed. The second article seeks to reconcile the two major decision-making principles in road safety work, i.e., Cost Benefit Analysis and Vision Zero, which are often viewed as incompatible. We argue that the two principles can be compatible if the implementation of Vision Zero accepts temporal compromises intended to promote efficient allocation of resources, and the results of Cost Benefit Analysis are viewed not as optimal and satisfactory as long as fatal and serious injuries continue occurring. The third article uses Vision Zero as a normative framework to explore and analyze road safety work in Addis Ababa, Ethiopia. The ensuing analysis shows that there are significant differences between Addis Ababa road safety policies and Vision Zero in terms of how road safety problems are understood and in their responsibility ascriptions for improving road safety problems. It is argued that enhancing road safety in the city requires promoting a broader view of the causes and remedies of road safety problems. Moreover, given the magnitude and severity of road safety problems in the city, it is vital to emphasize the moral responsibility of actors responsible for the design and operation of the road system, and entities that procure and own large number of vehicles. The fourth article analyses equity and social justice considerations in Vision Zero efforts in New York City (NYC). Moreover, this study seeks to understand and assess how the city accounts for equity and social justice implications of road safety work. The result of the study shows that equity and social justice considerations played import
Nollvisionen, som ursprungligen antogs 1997 i Sverige, är allmänt erkänd som både ett trafiksäkerhetsmål och en strategi. Som trafiksäkerhetsmål innebär Nollvisionen ett moraliskt och politiskt engagemang som syftar till att på sikt eliminera dödliga och allvarliga personolyckor i vägsystemet. Som strategi främjar den prioriteringen av säkerhet i vägsystemets utformning, drift och funktion. I praktiken har det lett till ett uttalat fokus på hastighetsreduktion och främjande av vägtekniska och fordonssäkerhetstekniska innovationer för att förhindra dödliga och allvarliga personolyckor i vägsystemet. En ytterligare aspekt av Nollvisionsstrategin har varit dess system av ansvarsbeskrivningar. I motsats till traditionella vägsäkerhetsstrategier lägger Nollvisionspolitiken det yttersta moraliska ansvaret för att förebygga dödliga och allvarligaskador på aktörer som ansvarar för utformningen och säkerheten avvägsystemet och dess komponenter. Etiska överväganden och bedömningar ligger bakom antagandet och implementeringen av Nollvisionen. Nollvisionen har också lett till en rekonceptualisering av några av de nyckelbegrepp som förekommer i trafiksäkerhetsrelaterade diskussioner, såsom ”risk”, ”orsakssamband” och ”ansvar”. Skillnader i hur dessa begrepp förstås har praktiska och normativa konsekvenser som är relevanta att analysera etiskt. Värden spelar en avgörande roll i riskbedömningar och beslutsfattande som rör Nollvisionen. Nollvisionens prioritering av dödliga och allvarligapersonolyckor vilar exempelvis på det normativa antagandet att endast sådana olyckor bör förhindras. Det finns dock inget självklart sätt att avgränsa olyckor i kategorier som ”dödliga”, ”svåra” eller ”lindriga”. Ibland kan även mindre olyckor leda till allvarliga hälsokonsekvenser beroende på vilken typ av trafikanter som är inblandade. Dessutom används ofta olika definitioner och kategoriseringar av olyckor meddödlig utgång och personskada. Det pågår till exempel en debatt om huruvida självmord s