Vårdpersonalens hälsofrämjande arbete inom rättspsykiatrisk vård : En kvalitativ fokusgruppstudie

Bakgrund: I Sverige vårdas patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård och den begränsade vårdmiljön inom rättspsykiatrin kan ha en negativ effekt på patienternas hälsa. Patienterna har förutom psykiatrisk problematik även ökad dödlighet, risk för somatisk sjukdom och fetma jämfört med övriga befolkningen. Patienterna gör ofta mindre hälsosamma val. Vårdpersonalen ställs ofta inför svårigheter med att utföra sitt vårdande uppdrag och att stärka patienternas hälsoprocesser samtidigt som de ska förhålla sig till säkerhet och patienternas tvångsvård. En ökad förståelse för vårdpersonalens hälsofrämjande arbete behövs för att stärka det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet inom rättspsykiatrisk vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal uppfattar och erfar hälsofrämjande arbete inom rättspsykiatrisk vård samt främjande och hämmande faktorer för detta arbete. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats gjordes med fokusgrupper som metod för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes. Deltagarna bestod av elva vårdpersonal. Fokusgruppintervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Tio underkategorier bildade tre huvudkategorier. En stödjande vårdmiljö, En god vårdrelation och ett tålmodigt arbete samt Att inte alltid kunna hjälpa. Slutligen bildades ett övergripande tema: Ett outtröttligt arbete och engagemang trots hinder och utmaningar.Slutsats: Vårdpersonalens hälsofrämjande arbete sker med hjälp av stöd till fysisk aktivitet, meningsfull aktivitet samt ger kostråd. Detta är av särskild vikt då patienterna ofta har sämre hälsa. Genom att patienterna får välja hälsofrämjande aktivitet förstärks deras empowerment. Nyckeln för att kunna arbeta hälsofrämjande i en begränsad vårdmiljö är att skapa goda vårdrelationer. Vårdpersonal kan själva behöva stöd i att hantera att patienterna trots personalens arbete väljer att göra andra val.
Background: In Sweden, forensic psychiatric patients, undergo treatment in confined environments that may adversely affect their health. In addition to psychiatric issues, patients have increased mortality, a heightened risk of somatic illness, and obesity compared to the general population. Patients often make less health-conscious choices. Nursing staff often confront difficulties in carrying out their caregiving mandates and reinforcing the health processes of patients, simultaneously navigating the imperative of ensuring safety and adhering to compulsory psychiatric care. An increased understanding of the health-promoting endeavours of healthcare professionals is required to fortify health-promotion initiatives within forensic psychiatric care.Aim: The aim of the study was to illuminate how nursing staff perceive and experience health-promoting work within forensic psychiatric care, as well as identifying facilitating and inhibiting factors for this work.Method: A qualitative inductive method used focus groups with eleven healthcare professionals. Interviews analysed qualitatively following Graneheim and Lundman´s method.Results: Ten subcategories formed three main categories: A supportive care environment, A good care relationship and patient-centered approach, and The challenge of not always being able to help. These main categories formed an overarching theme: Relentless work and commitment despite obstacles and challenges. Conclusion: Nursing staff promote health through support to physical activity, meaningful activity and dietary advice. This is crucial for compromised patient health. Empowering patients to choose health-promoting activities is key. Positive care relationships are crucial; inadequate knowledge in forensic psychiatry hinders healthpromotion work. Personnel might need support in handling patients, because despitehard work patients still make other choices.