Arbetsterapeuters förhållningssätt till sexuell hälsa och sexualitet inom psykiatrin - En intervjustudie

Bakgrund: Sexuell hälsa och sexualitet är en del av människans vardagsliv och viktigt att lyfta inom psykiatrin då psykiska sjukdomar och ohälsa kan påverka klientens sexualitet och relationer negativt. Syfte: Att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter förhåller sig till sexuell hälsa och sexualitet i arbetet med vuxna klienter inom psykiatrin. Metod: En kvalitativ studie baserad på nio intervjuer med arbetsterapeuter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tio subkategorier efter analys. Utifrån subkategorierna bildades tre huvudkategorier: Känner ansvar att arbeta med sexuell hälsa och sexualitet; Önskar integrering av sexuell hälsa och sexualitet i arbetet; Olika personfaktorer hos klienten och arbetsterapeuten påverkar samtal om sexuell hälsa och sexualitet. Slutsats: Det finns en upplevd kunskapsbrist men även många som vill integrera sexuell hälsa och sexualitet mer i sitt dagliga arbete. För att det ska kunna ske behövs fortbildning och tydliga riktlinjer. Samtlig personal i det interprofessionella teamet bär ett ansvar att lyfta ämnet med klienter och bedömningsinstrument kan underlätta.
Background: Sexual health and sexuality are part of everyday life. In mental health services it is an important topic to address since mental illness can negatively impact the client’s sexuality and relationships. Aim: To explore occupational therapist’s approach to sexual health and sexuality in their work in mental health services with adults. Method: A qualitative study based on nine interviews with occupational therapists. The data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Ten subcategories emerged after the analysis. From the subcategories, three main categories were formed: Feel responsibility to work with sexual health and sexuality but are hindered by lack of knowledge; Desires the integration of sexual health and sexuality into the work; Different personal factors of the client and occupational therapist affect the conversation about sexual health and sexuality. Conclusions: There is a perceived lack of knowledge, but occupational therapists want to integrate sexual health and sexuality more into their daily work. For this to happen, more education and specific guidelines are needed. The interprofessional team has a responsibility to ask their clients about sexual health, and assessment tools can help facilitate this.