Pengar växer inte på träd - eller gör de? : Orsaker och motiv bakom bönders skogsägande och försäljning av skog till trävarubolag i norra Sverige, cirka 1850-1906

Denna studie undersöker orsaker och motiv till bönders skogsägande och försäljning av skog till trävarubolag i samband med industrialiseringen ca 1850–1906. För detta har hundratals yttranden från lokala och regionala företrädare insända till Norrlandskommittén 1902 analyserats tillsammans med dess betänkande, utifrån en historisk kontext, tidigare forskning och ekonomisk teori. Det finns en populärhistorisk förställning om att bolagen lurade bönderna att sälja skogen för en spottstyver, så kallat baggböleri. Även om oegentligheter kan ha förekommit, visar denna studie att de inte var allmänt förekommande vid bolagens uppköp av skogsfastigheter. Istället tecknas en mångfacetterad bild, där den ekonomiska dimensionen framträder som central, medan sociala, personliga, samhälleliga och legala faktorer också påverkade händelseförloppen. Det fanns ofta rationella orsaker och motiv till skogsförsäljningarna, som att bolagen betalade mer än taxeringsvärdet, eller att skuldsättning motiverade en försäljning. Okunskap om värdet kan också spelat en roll under den första fasen av industrialiseringen, vilket senare bidrog till den fortsatta händelseutvecklingen. Pengarna från skogsförsäljning använde bönderna för exempelvis ett högre välstånd, konsumtion, sparande, amorteringar, fördelning mellan arvingar, köp av nya gårdar, eller som startkapital för flytt inom Sverige eller till Amerika. Institutionella förändringar rörande ägande och nyttjande av skogen hade en central roll för utvecklingen; från avvittringen när bönderna fick fri äganderätt över stora skogsskiften till ökad reglering av ägandet och införandet av Bolagsförbudslagen 1906 som effektivt hindrade bönderna i norra Sverige från att fortsatt sälja skogsskiften till trävarubolag. Norrlandskommitténs betänkande 1904 visar att motiven till att föreslå ny reglering av äganderätten var för att värna jordbruket. När det kunde löna sig mer att leva på avkastningen av kapitalet från skogsförsäljningen än på jordbruket m