Studentkårer : Exemplariska demokratiska organisationer eller skendemokratier?

This master's thesis examines the conditions under which student unions can be democratic and representative organizations. This is done in the context of general trends showing a decreased interest in political engagement in organized forms in Sweden. Student unions are used as an example to explore the necessary conditions for an organization to maintain a democratic and representative foundation. The study employs two focus groups consisting of 7 and 5 participants, respectively. These focus groups include individuals who are currently or have previously been active in a student union. The empirical data thus comprises the experiences and perspectives of these focus groups. The theoretical framework includes electoral democracy, participatory democracy, and deliberative democracy. The concept of representation is also applied. The conditions required for each ideal type of democracy and representation are evaluated against the focus groups' experiences of the democratic and representative processes within student unions. A normative method is also used as a framework for understanding, analyzing, and drawing conclusions from the empirical data. The results indicate that student unions do not meet the set democratic requirements to a particularly high extent. However, they do achieve a relatively high degree of representation. The reasons they do not meet the democratic requirements are elusive, but the focus groups' responses indicated that engagement in student unions is elitist, perhaps primarily because knowledge about the student union's activities and democratic processes is esoteric. This gap in access to knowledge could be caused by a lack of interest from the average student and union member. At the same time, engagement in the democratic processes is highly network-based and relational, raising the question of whether there are individuals whose interest and engagement could be sparked under the right circumstances. Representation is achieved to a high d
Denna magisteruppsats behandlar studentkårers förutsättningar att vara demokratiska och representativa organisationer. Detta görs i kontexten av generella trender av ett minskat intresse för att politiskt engagemang i organiserad form i Sverige. Studentkårer används alltså som ett exempel på vilka förutsättningar som krävs för att en organisation ska kunna upprätthålla en demokratisk och representativ grund. Studien använder sig av två fokusgrupper på 7 respektive 5 personer. Fokusgrupperna består av personer som en gång varit eller i dagsläget är aktiva i en studentkår. Empirin utgörs alltså av dessa fokusgruppers upplevelser och perspektiv. Teorin består av begreppen valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Även begreppet representation tillämpas. Förutsättningarna som krävs för respektive demokratisk idealtyp respektive representation prövas mot fokusgruppernas upplevelser av studentkårers demokratiska och representativa processer. Studien använder även normativ metod som en ram för hur empirin ska förstås, analyseras och vilka slutsatser som kan dras. Resultaten indikerar att studentkårer inte uppnår till de ställda demokratikraven i en särskilt hög utsträckning. Däremot uppnår studentkårer en förhållandevis hög grad av representation. Orsaken till att de inte uppnår demokratikraven är svårfångade, men fokusgruppernas svar indikerade att engagemang i studentkårer är elitistiskt, kanske främst för att kunskap kring studentkårens verksamhet och demokratiska processer är esoteriskt. Detta gap i tillgång till kunskap skulle kunna orsakas av en brist på intresse från gemene student och kårmedlem. Samtidigt är engagemanget i de demokratiska processerna högst nätverksbaserat och relationellt, så frågan är om det finns de vars intresse och engagemang skulle väckas under rätt omständigheter. Representation uppnås i hög utsträckning på grund av en inneboende lyhördhet för de studenter och medlemmar som ska representeras. Detta generella ointresse och esote